Vårdrelaterade infektioner (VRI)

(1)

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Mikael Stenhem Överläkare

Vårdhygien Stockholms län

(2)

Målet med den här föreläsningen:

 Veta hur man skall agera för att inte själv ge upphov till VRI under kliniktjänstgöringar

 Orientering om VRI-förekomst och interventioner mot VRI

(3)

Vårdhygien Stockholms län

 Vårdhygienisk enhet – i enlighet med SoS

rekommendation om vårdhygienisk kompetens

 Målet för verksamheten är att medverka till att de vårdrelaterade infektionerna blir så få som möjligt.

 Skall enligt SoS rekommendation arbeta med:

– Undervisning – Rådgivning

– Epidemiologisk övervakning

– Övriga former av stöd till vårdgivaren

(4)

www.vardhygien.nu

(5)

Vad är en vårdrelaterad infektion (VRI)?

Health care associated/acquired infection (HAI / HCAI)

(6)

SoS definition av VRI

 varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukvårdskontakt

– oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv

– oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården

 infektionstillstånd som personal ådragit sig

till följd av arbetet

(7)

Hur vanligt är det att inneliggande pat.

har en VRI?

(8)

Prevalensen VRI i svensk slutenvård:

8,4 % hade VRI

– Åtta mättillfällen hösten -08 till våren -12

– >97 % av alla inneliggande patienter i Sverige ingår

”…det allra vanligaste missödet patienter råkar ut för…”

Källa: SKL’s PPM-VRI

(9)

De vanligaste VRI-diagnoserna HT08 – HT12

Diagnosgrupp Andel av alla inneliggande pat.

UVI 2,0 %

Pneumoni 1,4 %

Hud- och mjukdelsinfektioner 1,4 %

Septikemi + feber 1,1 %

Gastroenterit 0,7 %

(10)

0 5 10 15 20 25 30

0 500 1000 1500 2000

Prevalens VRI (%)

Antal belagda vårdplatser

Prevalensen VRI på slutenvårdsinrättningar i Sverige HT12

Data Average 2SD limits 3SD limits

Source: SKL's PPM-VRI

(11)

Smittämnenas ursprung

 Exogen smitta – från den andra människor (oftast),

omkringivande miljön, instrument, etc.

(t.ex. MRSA, VRE, ESBL, Norovirus, Cl. difficile)

 Endogen smitta – egen koloniserande flora

(t.ex. UVI orsakad av egna tarmbakterier, hud-mjukdelsinf. orsakad av egen hudflora, pneumoni orsakad av egen svalgflora)

(12)

Förekomst av VRI

 En minoritet VRI

mikrobiologiskt rubricerade

– Exogen spridning mellan patienter (c:a 14 %)

– Utbrott (< 5 %)

 Resterande (> 80 %) kliniska diagnoser

– Sporadiskt uppträdande endogena infektioner

(13)

Smittvägar - kontaktsmitta

Källa

Direkt smitta Indirekt smitta

Mottagare / ny smittkälla

Kontakt hud, slemhinnor Droppsmitta

Vehikelburen smitta

händer!!!, ytor, livsmedel, föremål, sängkläder, handdukar

Etc.

(14)

Tre begrepp:



Kontamination – förorening

– Förekomst av bakterier i vatten, föda, på föremål eller hos en individ utan att bakterierna förökar sig



Kolonisation - bärarskap

– Bakterier förökar sig

utan att det sker någon reaktion hos individen



Infektion - sjukdom

– Bakterier förökar sig och ger upphov till immunsvar ev. kombinerat med kliniska symtom

Observera att ett enstaka bakteriologiskt prov

inte differentierar mellan ovanstående tillstånd

(15)

Smittvägar - kontaktsmitta

Källa

Mottagare / ny smittkälla

Etc.

(16)

Andra smittvägar då?

”Yr det i luften?”

 Luftburen smitta

– Särskilda smittämnen (Varicellae, Morbilli, Tb) – Särskilda situationer

(t.ex. operationsavd. eller skyddsisolerade pat.)

 Annan nomenklatur:

– Blodsmitta

 Kräver kontakt med blod

 Basala hygienrutiner spelar roll

– Faecal-oral smitta

– Livsmedelsburen smitta

(17)

Hur smittar personal?

– Indirekt kontaktsmitta via:

 1. Händer

 2. Kläder

 3. Annan materiel, instrument, livsmedel etc.

…vid exogen såväl som endogen smitta

(18)

Personal = kringvandrande kontaktytor

(ur smittsynvinkel)

(19)

Interventioner/rutiner för att förebygga VRI

 Generella

– Basala hygienrutiner

– Renhetsgrader och handhavande av MTP – Desinfektion/städning

– Ändamålsenliga lokaler

 Riktade

– Mot specifika smittämnen

t.ex. handlingsprogram MRSA, VRE, ESBL och virusorsakad gastroenterit

– Mot specifika kliniska infektioner

t.ex. UVI, septikemi, postop. inf. etc.

(20)

Vad innebär ”basala hygienrutiner”?

Handhygien Alltid

Klädsel etc. Anpassad för att:

•möjliggöra god handhygien

•förebygga kontaktsmitta

Skydd Vid behov:

engångshandskar, plastförkläde, stänkskydd eller andningsskydd

(SOSFS 2007:19, SLL’s basala hygienrutiner)

(21)

Fingeravtryck otvättade händer

(22)

Fingeravtryck efter tvåltvätt

(23)

Fingeravtryck efter handdesinfektion

(24)

Handhygien

Handdesinfektion

•Händerna skall vara torra (om handtvätt före)

•Före och efter pat. kontakt

•Vid på och avtagande av handskar

•Före rent och efter orent arbete

•Mellan arbetsmoment

Handtvätt

med tvål och vatten

•När händerna känns eller är synligt smutsiga

•När gastroenterit kan misstänkas

(25)

Var missar man när man spritar händerna?

Flemingforum.org.uk , 16 feb 2005

(26)

Klädsel etc.

för att möjliggöra handhygien och förebygga kontaktsmitta Arbetsdräkt •Kortärmad

•Byts dagligen

och vid behov (våt eller synligt smutsig) Naglar •Kortklippta

•Ej konstgjorda

•Ej nagellack

Händer–underarmar •Fria från armbandsur och smycken

Hår, skägg, smycken

eller huvudduk •Får inte riskera att hänga ned i arbetsfältet

(27)

Skydd

Engångsplastförkläde

Vid risk att arbetsdräkten kommer i kontakt med biologiskt material: kroppsvätskor,

patienten, patientens sängkläder, etc.

Engångshandskar

Vid risk för grov nedsmutsning med

kroppsvätskor och utsöndringar, inkl. risk för blodsmitta genom stick/skär

Stänkskydd Visir, munskydd med visir, munskydd och skyddsglasögon: vid risk för stänk

Andningsskydd FFP3 vid luftburen smitta t.ex. smittsam eller misstänkt lungtuberkulos

(28)

Tänk på:

 Behandskade händer sprider också smitta…

(29)

Smittvägar - kontaktsmitta

Källa

Mottagare / ny smittkälla

Etc.

Basala hygienrutiner

(30)

BASALA HYGIENRUTINER

Egna bakterier

Sjukhusbakterier Blodsmitta till personal

Bakterier man inte visste fanns

Säkrare för patienterna Bakterier man vet finns där

Säkrare för personalen

(31)

Interventioner/rutiner för att förebygga VRI

 Generella

– Basala hygienrutiner

– Renhetsgrader och handhavande av MTP – Desinfektion/städning

– Ändamålsenliga lokaler

 Riktade

– Mot specifika smittämnen

t.ex. handlingsprogram MRSA, VRE, ESBL och virusorsakad gastroenterit

– Mot specifika kliniska infektioner

t.ex. UVI, septikemi, postop. inf. etc.

(32)

Medicintekniska produkters (MTP) renhetsgrader

Renhetsgrad Vad? När? Hur?

Rent För ögat rent Intakt hud Rengöring

/ytdesinfektion

Höggradigt rent

Sannolikheten för en viabel bakterie är

<1/1000.

Slemhinnor

Skadad hud Diskdesinfektor

Sterilt

Sannolikheten för en viabel bakterie är

<1/1 000 000.

Penetrera hud, slemhinna

Genomströmmas av vätska till

normalt sterila områden

Implantat

Steriliserings- process

(33)

Riktade åtgärder mot VRI-diagnoser

VRI-diagnos Exempel på riskfaktorer Åtgärder

UVI 90 % KAD associerade (20 % !!!) Minimerat antal KAD-dagar Hygienen i handhavandet

Septikemi CVK (12 %) Policy för insättande

Hygienen i handhavandet Postop. sårinf. Desinfektion, hårkortning, rökning Exv. SKL’s nationella satsning Gastroenterit Sjukvårdens inadekvata

eller uteblivna reaktion på symtom SLL’s handlingsprogram Pneumoni Mekanisk ventilation SoS kunskapsunderlag

A.b.-resistens Hög VRI-incidens A.b. användningen (30 % !!!)

Basala hygienrutiner, etc.

Följsamhet till a.b. policy SLL’s handlingsprogram

(34)

Varför skall jag tänka på VRI?

 Olika specialiteter fokuserar på sitt

 Det går inte att skriva en konsultremiss för att förebygga VRI i den egna verksamheten

 Vad gäller basala hygienrutiner:

Andra personalkategorier ser (eller skulle vilja se) läkare som förebilder

(35)

Tack för uppmärksamheten!

(36)

Författningarna, vetenskapen och hygienrutinerna

 Sjukvårdens ledning tillämpar författningarna som myndigheter och lagstiftare utgivit

– HSL kräver god hygienisk standard

– SoS uttolkar HSL’s krav bl.a. genom SOSFS 2007:19 – M.a.o. utgör SOSFS 2007:19 vetenskap och beprövad

erfarenhet på området enligt SoS

– Referenser till vetenskapligt underlag finns i SoS

kunskapsunderlag (gröna boken) och i material från SLL