Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Tunets skola och fritidshem På Tunet accepterar vi inga kränkningar!

Plan för arbete mot

diskriminering och kränkande behandling

Tunets skola och fritidshem 2018-2019

På Tunet accepterar vi inga kränkningar!

2

Innehållsförteckning: Sida

Mål och ansvar 3

Kartläggning, utvärdering och nulägesanalys 4

Mål och åtgärder 5-6

Definitioner 7

Övergripande förebyggande åtgärder 8

Skolan/Fritids arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 9 - 10

Handlingsplan vid mobbning 11

Handlingsplan vid konflikt/kränkning 12

Handlingsplan när elev kränks av personal 12

Utvärdering av likabehandlingsplanen 13

Dokumentationsmall konflikt/kränkning

4

Mål och ansvar Mål:

 Alla skolans elever, föräldrar och personal skall medverka till att förebygga, upptäcka och stoppa kränkningar.

 Skolan/fritids ska vara en lugn och harmonisk plats där alla som vistas känner trygghet.

 Alla på skolan/fritids skall bidra till ett arbetsklimat som präglas av respekt, omtanke, hjälpsamhet och vänlighet.

 Ingen elev ska gå ensam på rasterna.

Ansvar:

 Rektor har ansvaret för att skolan har ett mobbningsteam, och säkerställer att resurser finns för dess arbete. Rektor ansvarar för att rutiner för hur skolan/fritids agerar finns i en Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling och att den revideras en gång per läsår. Rektor ansvarar för utredningar där personal misstänks kränka elever.

 Personal på skolan/fritids ansvarar för det konkreta arbetet i fall av mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling mellan elever.

Personalen ansvarar för att en utredning kommer till stånd och för dokumentation och uppföljning tills ärendet eventuellt överlämnas till elevhälsoteamet. Personal ska informera rektor om kränkningar mellan personal och elev.

 Likabehandlingsgruppen, bestående av två lärare på skolan, ansvarar för trivselenkät, kamratstödjare och åtgärdar systematisk kränkande

behandling.

 Föräldrar och elever ansvarar för att meddela skolan/fritids om de får vetskap om kränkande behandling.

Kartläggning, utvärdering och nulägesanalys

På skolan går det 153 elever.

Utifrån resultaten i de trivselenkäter som eleverna på skolan har svarat på och kommunens elevenkät för årskurs 5, samt egna observationer ser vi att…

 Vi arbetar medvetet med normer och värden. Vi har medvetandegjort oss om detta område och har lyckats bra.

 Vi har få konflikter, kamratstödjarna säger att det mesta fungerar bra och vi ser väldigt lite av negativa beteenden på rasterna.

 Vi har rastvärdsvästar vilket vi upplever förhindrar viss uppkomst av konflikt.

Trots detta har det framkommit att ett antal elever inte känner sig trygga på skolan, blivit utsatta för kränkande behandling av annan elev, att de blivit orättvist behandlade av personalen på skolan.

Mål 2017-2018 och resultat:

 Alla elever skall trivas i skolan.

Vi vill att alla elever ska känna sig lyssnade på genom att

fortsätta arbetet med spelplanen genom att arbeta regelbundet med 7-20- materialet i alla klasser, diskutera i klasserna och lösa problem när de uppstår.

Få eleverna att prata med någon vuxen direkt när de känner sig kränkta.

Vid behov kommer ansvariga för Likabehandlingsgruppen fortsätta ha samtalsgrupper med elever.

De flesta pedagoger på skolan har genomgått 7-20 utbildningen.

F-3 och årskurs 5 har arbetat regelbundet med 7-20. Årskurs 4 och årskurs 6 har haft enstaka lektioner. En temadag med alla klasser på skolan har genomförts med 7-20 material.

Likabehandlingsgruppen har haft några samtalsgrupper med bra resultat.

De flesta elever trivs på skolan. Några enstaka uttrycker på olika sätt att de inte trivs.

 Ingen elev ska känna sig kränkt av vuxna.

Personalen ska tänka på hur man uttrycker sig så att ingen elev upplever detta som kränkande.

Vi ska prata i klasserna om vad en kränkning och upplevda orättvisor är.

En tillsägelse är inte lika med en kränkning.

6

Enligt trivselenkäten är det några elever som under våren känner att vuxna på skolan inte lyssnar på dem och hjälper dem på rasterna. Vi har på

lågstadiet utökat med en till rastvärd så att barnen kan få hjälp när de känner att de behöver.

 Öka kunskapen om Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Det ska hänga en plan i alla klassrum på väggen.

Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling och förtydligande av gången vid kränkande behandling och

mobbningsärenden ska vi fortsätta gå igenom bland personalen och i klasserna en gång per termin.

Likabehandlingsgruppen ska tillsammans med kamratstödjarna ta fram frågor utifrån Likabehandlingsplanen att diskutera på klassråden.

Det finns en plan i alla klassrum.

Vi har gått igenom den och förtydligat gången vid kränkande behandling och mobbningsärenden med alla på skolan, personal och elever.

Vi har diskuterat frågor från Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling på klassrådet.

Mål 2018-2019 och åtgärder

Utifrån analysen av nuläget ska vi under kommande verksamhetsår arbeta mot nedanstående mål.

 Alla elever skall trivas i skolan.

Vi vill att alla elever ska känna sig lyssnade på genom att

fortsätta arbetet med spelplanen genom att arbeta regelbundet med 7-20- materialet i alla klasser, diskutera i klasserna och lösa problem när de uppstår.

Få eleverna att prata med någon vuxen direkt när de känner sig kränkta.

Vid behov kommer ansvariga för Likabehandlingsgruppen fortsätta ha samtalsgrupper med elever.

 Ingen elev ska känna sig kränkt av vuxna.

Personalen ska tänka på hur man uttrycker sig så att ingen elev upplever detta som kränkande.

Vi ska prata i klasserna om vad en kränkning och upplevda orättvisor är.

En tillsägelse är inte lika med en kränkning.

 Öka kunskapen om Likabehandlingsplanen.

Det ska hänga en Likabehandlingsplan i alla klassrum på väggen.

Likabehandlingsplanen och förtydligande av gången vid kränkande behandling och mobbningsärenden ska vi fortsätta gå igenom bland personalen och i klasserna en gång per termin.

Likabehandlingsgruppen ska tillsammans med kamratstödjarna ta fram nya frågor och ett fall som klasserna utifrån Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling ska diskutera i klasserna.

8

Definitioner

Kränkande behandling

Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, uteslutning, blickar, alla går när man kommer)

 texter och bilder (lappar, fotografier, sms, mms, och meddelanden på msn och olika webcommunities)

Kränkande behandling kan delas in i

 trakasserier

 annan kränkande behandling

Trakasserier Annan kränkande behandling

är kränkande behandling som har är uppträdande som – utan att

samband med: vara trakasserier – kränker en

elevs värdighet.

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller annan trosuppfattning

 funktionsvariation

 sexuell läggning

 könsidentitet och könsuttryck

 ålder

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsvariation etc.

Mobbning

Mobbning är när en elev vid upprepade tillfällen under viss tid blir utsatt för kränkande behandling av en eller flera personer. Det bör vara en viss obalans i styrkeförhållandet.

Diskriminering

Är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läromedel etc.

Befogade tillsägelser

Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte

tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

Övergripande förebyggande åtgärder

 Alla elever är allas gemensamma ansvar.

 Personalen arbetar för att utveckla goda relationer och trygga lärmiljöer genom att ha tydliga regler och dagliga samtal om förhållningssätt och attityder.

 Eleverna ges kunskap om såväl sina skyldigheter som sina rättigheter.

 Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever.

 Vi har regelbundna klassråd och elevråd.

 Vi stimulerar elevinflytandet i den pedagogiska vardagen.

 Vid behov har ansvariga för Kamratstödjarna (Likabehandlingsgruppen) samtalsgrupper med elever.

 Vi har två kamratstödjargrupper, en för år 1-3 och en för år 4-6, som var tredje vecka träffar Likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen utser tillsammans med klasslärarna vilka två från varje klass som ska vara kamratstödjare.Kamratstödjarna i år 3-6 får utbildning varje läsår.

 Vi har kompetensutveckling för personalen.

 All personal reflekterar kring sina värderingar och sitt förhållningssätt till varandra och till eleverna.

 Vi har rastvärdar ute varje rast som är klädda i synliga västar.

 Eleverna och föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter på Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling och

ordningsreglerna innan de skickas hem. Planen och reglerna läggs ut på skolans hemsida och i Unikum.

 Samarbetsdagar för hela skolan i tvärgrupper genomförs en gång/termin.

 Två pedagoger har under hösten 08-09 gått högskoleutbildningen MSU- Mobbning, skolpraktik och forskningsperspektiv 7.5 p.

10

Skolan/fritids arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet

 Alla barn har samma möjligheter oavsett hudfärg eller etnisk tillhörighet.

Vi har samtal om värderingar, rasism och främlingsfientlighet som en del av skolarbetet/fritidshemsverksamheten.

Läraren bejakar och tar till vara på elevers kulturella tillhörighet.

Funktionsvariationer

 Alla barn har tillgång till likvärdig skolgång efter egna behov oavsett funktionsvariation. Vi har en skolmiljö och planerar undervisningen så att barn och elever kan fokusera och utveckla sina egna förmågor, färdigheter och kunskaper.

När vi upptäcker ett barn i behov av särskilt stöd, startas en eller flera utredningar inom kort av lämplig profession.

Föräldrar och berörd personal kallas till elevvårdskonferenser där stödåtgärder beslutas och elevens behov sätts i centrum.

Vi arbetar aktivt för att öka förståelsen för olika funktionsvariationer.

Kön, könsidentitet och könsuttryck

 Vi uppmuntrar elever som bryter mot traditionella genusmönster.

Vi planerar vår undervisning så att vi bryter traditionella genusmönster.

Vi ger tillfällen till diskussioner och värderingsövningar om genus, kön och jämställdhet.

Religion

 Alla elever har rätt till sin religiösa tillhörighet och trosuppfattning.

Undervisning, information och kunskap om olika religioner sker opartiskt och ges inom ramen för ämnet religionskunskap.

Vi respekterar andra kulturers uttrycksformer.

Sexualitet

 Alla respekteras oavsett sexuell läggning.

Samtal och värderingar om sexualitet ingår som en del av skolarbetet och fritidsverksamheten.

Vi är uppmärksamma på hur dessa frågor tas upp i de läromedel vi använder.

Ålder

 Allas lika värde oavsett ålder

Samtal och konkreta övningar i vardagen. Med ökad ålder stiger förtroendet, ansvaret, och förväntningarna.

Annan kränkande behandling

 Ingen form av kränkning eller mobbning får förekomma på skolan eller på fritidshemmet.

Vi har gemensamt framtagna värdegrundsregler och ordningsregler.

Vi arbetar för ett gemensamt förhållningssätt och vi agerar mot alla former av kränkningar.

12

Handlingsplan vid mobbning

Alla vuxna på skolan/fritids tar direkt tag i alla typer av kränkande behandling som de ser. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig

kränkningen är. Det mesta bör vi reda ut på skolan direkt genom att agera

kraftfullt och snabbt! Ärendets art avgör om vissa steg nedan ska hoppas över.

Punkterna 2-7 nedan dokumenteras av Likabehandlingsgruppen.

 Personal får vetskap om mobbning och samlar in konkreta exempel på vad den kränkande behandlingen bestått av och lämnar vidare till

Likabehandlingsgruppen.

 Likabehandlingsgruppen har enskilda samtal med de inblandade eleverna där allvaret betonas och ny samtalstid bestäms. Direkt efter samtalen kontaktas berörda föräldrar av Likabehandlingsgruppen, helst innan eleven har kommit hem.

 Rektor informeras av Likabehandlingsgruppen. Rektor informerar huvudman.

 All personal informeras av Likabehandlingsgruppen för att kunna hålla ögonen på vad som händer fortsättningsvis.

 Nya enskilda samtal med berörda elever genomförs av

Likabehandlingsgruppen för avstämning. Före dessa samtal inhämtas information från andra lärare och kamratstödjare. Oavsett om kränkning upphört eller ej bestäms tid för ett nytt samtal om 1-2 veckor.

 Likabehandlingsgruppen tar ny kontakt med föräldrar för att meddela hur de senaste veckorna fungerat.

 Likabehandlingsgruppen genomför nya samtal med eleverna för avstämning och informerar föräldrarna.

 Om kränkningarna fortsätter överlämnas ärendet till elevhälsoteamet som arbetar vidare – nu sker dokumentationen av rektor. Om elevhälsoteamet tycker så ska åtgärdsprogram upprättas.

 Socialtjänsten/polis kopplas in.

Handlingsplan vid konflikt/kränkning

1. En konflikt/kränkning har uppstått.

Personal som bevittnar händelsen tar ett samtal med eleven/eleverna och

försöker lösa konflikten. Klassläraren underrättas. Bedömning görs om föräldrar bör kontaktas.

2. Vid upprepad överträdelse

Klassläraren tar kontakt med elevens föräldrar.

3. Problem kvarstår

Följer eleven fortfarande inte överenskommelserna kallas eleven till rektor för samtal och får förslag till åtgärder. Sedan tar rektor kontakt med föräldrarna.

4. Ingen förbättring sker

Rektor kallar eleven, föräldrar och klasslärare till elevvårdskonferens där ett åtgärdsprogram upprättas.

5. Uppföljning

Minst ett uppföljningssamtal skall ske.

Handlingsplan när elev kränks av personal

1

.

Personal får vetskap om kränkning och samlar in konkreta exempel på vad den kränkande behandlingen bestått av och lämnar vidare till rektor. Rektor kontaktar huvudmannen.

2

.

Rektor har samtal med den inblandade personalen där allvaret betonas och ny samtalstid bestäms. Rektor återkopplar till vårdnadshavare.

3. Uppföljningssamtal genomförs efter 1-2 veckor med berörd elev av rektor.

Oavsett om kränkning upphört eller ej bestäms tid för ett nytt samtal om 1-2 veckor. Rektor återkopplar till vårdnadshavare.

4.

Uppföljningssamtal med inblandad personal. Oavsett om kränkning upphört eller ej bestäms tid för ett nytt samtal om 1-2 veckor.

5. Rektor genomför nya samtal med de inblandade för avstämning och återkopplar till vårdnadshavarna.

6. Om kränkningarna fortsätter vidtas personalåtgärder.

7. Eventuell polisanmälan görs.

14

Utvärdering av

Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

 Vi genomför en trivselenkät för alla skolans elever en gång/termin.

 Barn och skolnämnden i Borlänge kommun genomför varje vår en brukarenkät för föräldrar och elever i årskurs fem.

 Med utgångspunkt från resultatet av ovanstående enkäter revideras Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling av personal på skolan. Planen går sedan på remiss till föräldraföreningen och elevrådet.

 Planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling arbete följs också upp och utvärderas i skolans årliga kvalitetsredovisning.