UV VÄST R AP PORT 2002:21
A R K E O LO G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G
Solbergs bytomt
Dalsland, Högsäter socken, Solberg 1:87 Marianne Lönn
UV VÄST R AP PORT 2002:21
A R K E O LO G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G
Solbergs bytomt
Dalsland, Högsäter socken, Solberg 1:87 Marianne Lönn
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst
Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901
e-post: uvvaest@raa.se
e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv
Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson
Omslagsbild Del av bykullen och dammen. Foto: Viktor Svedberg Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2002
Kartor ur allmänt kartmaterial,
© Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.
© 2002 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2002:21 ISSN 1404-2029
Innehåll
Bakgrund 7
Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningen 7
Resultat 9 Referenser 11
Administrativa uppgifter 12 Bilaga. Lista över schakt 13 Figurförteckning 14
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
N O R G E
B O HUS
L Ä N
H A L L
A N D
V Ä S T E R G Ö T L A N D V Ä R M L A N D
D A L S
L A N D
GÖTEBORG Högsäter
Bakgrund
Förundersökningen på Solbergs bytomt föranleddes av en utbyggnad av intil- liggande industri. Beställare var Betong-Produkter i Högsäter AB som avser att exploatera mark i den västra kanten av Solbergs gamla bytomt. Under- sökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Väst och kostnaden beta- lades av Betong-Produkter i Högsäter AB.
Topografi och fornlämningsmiljö
Byn Solberg ligger på den västra sidan i Valboåns dalgång och är tidigast omtalad 1541 (jordebok). Namnet ska enligt Ortnamnen i Älvsborgs län, Valbo härad, betyda ’solbelyst höjd’. Just namnet Solberg har även diskute- rats ur en kultisk aspekt, men något sådant är givetvis svårt att bevisa.
Bytomten ligger på en höjdrygg med åkermark och industrimark omkring sig och bortom detta finns berg och skog åt alla håll. Från bykullen har man en god utsikt över landskapet. I närområdet finns en lokal med åtta skålgro- par (RAÄ 91), gravfält (RAÄ 1, vid Högsäters kyrka), en boplats (RAÄ 238, mörka fläckar, kol, sot, bränd lera) och en borttagen hög (RAÄ 38). Den senare har kallats Kungagraven och var tolv meter i diameter och 1,5 meter hög. Den är undersökt av Riksantikvarieämbetet (Nelson & Särlvik 1975).
Det mest markanta landskapselementet på bykullen är en damm, som lig- ger mitt på kullen och är en mittpunkt för bebyggelsen. Dammen används idag som branddamm. I övrigt är kullen gräs-, busk- och trädbevuxen. Växt- ligheten är tydligt kulturpåverkad, bl.a. finns många syrenbuskar och ett träd vid dammen är hamlat.
Undersökningen
Efter en rekognosering av platsen påbörjades schaktgrävning på östra sidan av bytomten samt inmätning av synliga husgrunder. Även en del fotografe- ring gjordes.
Totalt drogs schakt över hela bytomten i syfte att dels identifiera bebyg- gelsen från storskiftes- och laga skifteskartor, dels att söka efter äldre bebyggelselämningar (se Lista över schakt, bilaga 1 och Schaktplan fig. 3. På grund av datahaveri har vi varit tvungna att delvis rekonstruera schaktplanen.) Marken är starkt påverkad av all byggnation, bl.a. har man planat ut vissa områden inför husbyggen. I schakten kommer den ursprungliga, ojämna och bergiga topografin fram.
Bykullen är full av husgrunder från relativt sen tid. Det går att identifiera grunder från 1700-, 1800- och 1900-tal, vilka finns på storskiftes- och laga skifteskartor samt även på den ekonomiska kartan från 1930-tal (fig. 4 och 5). Trots de många grunderna har mycket lite fynd framkommit, bara några få keramik- eller porslinsskärvor (bl.a. fajans i olika mönster och former),
Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, med Högsäter och platsen för undersökningen markerade.
Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2002-10-03. Dnr 601-2002/1833.
400 m Solberg,
undersökningsplatsen
HÖGSÄTER
Man kan tänka sig att den är ett resultat av en källåder eftersom där inte finns någon synlig tillrinning, men väl en avrinningsränna.
Möjligheten att träffa på äldre lämningar är mycket liten, men kan finnas i form av kvarblivna ytor mellan senare hus eller i bergsskrevor. I ett område på bykullens norra del finns enligt de historiska kartorna ett litet stycke ängs- mark, där ingen känd bebyggelse ska ha legat. I ett schakt genom detta om- råde (schakt 530) påträffades inom ett begränsat ett område ett lager med lera, bränd lera och kol. Där syntes också ett antal mindre mörkfärgningar,
eventuellt käpphål, i alven. Liknande lager påträffades även på andra ställen på bykullen, men kunde då inte särkskiljas från känd bebyggelse. I schakt 530 bör det vara möjligt att återfinna rester av äldre bebyggelse.
Väster om ovannämnda yta påträffades en härdgrop i ett schakt och en brunn i ett annat schakt. I samma område framkom också två huslämningar som kan identifieras på storskifteskartan respektive laga skifteskartan. Om- rådet där lerlagret och dessa andra anläggningar påträffades, d.v.s. bytomtens nordvästra del, ligger inom det planerade exploateringsområdet och bör där- för undersökas vidare.
Resultat
Eftersom större delen av bykullen är s.a.s. sönderbyggd under sen tid, är det mycket svårt att identifiera äldre bebyggelser än de från 1700-tal och senare.
Fig. 3. Schaktplan (delvis rekonstruerad).
50 m
Förundersöknings- område
Föreslaget slutunder- söknings- område
Bykullen Brunn
Härd
Damm
529
528 525
519 523 517
513 515 512
530
534
532
Fig. 4. Storskifteskarta från 1783 samt samma karta lagd på 1930-talets ekono- miska karta över Solbergs by. Collage:
Viktor Svedberg.
Fig. 5. Laga skifteskarta från 1825 samt samma karta lagd över 1930-talets ekono- miska karta över Solbergs by. Collage:
Viktor Svedberg.
Referenser
Ortnamnen i Älvsborgs län, del XVIII, Valbo härad. 1915. Utgivna av Kung.
Ortnamnskommittén. Uppsala.
Nelson, Karin & Särlvik, Ingegärd. 1975. Arkeologisk undersökning 1970.
Fornlämning 38, en hög. Solberg, Högsäters socken, Dalsland. Riksantik- varieämbetet Rapport 1975 B 29. Stockholm.
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1418-2000.
Länsstyrelsens dnr: 431-7710-98.
Projektnummer: 1320305.
Intrasisprojekt: V2002:019.
Undersökningstid: 25–26 april 2002.
Projektgrupp: Viktor Svedberg och Marianne Lönn.
Exploateringsyta: ca 75×100 meter.
Undersökt yta: 145 löpmeter.
Läge: Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, edition 2, jan. 1989, x 6509900y 1282500.
Koordinatsystem: 2,5 gon V.
Höjdsystem: RH 1970.
Digital dokumentation: förvaras på UV Väst.
Fynd: Inga fynd tillvaratogs.
Bilaga. Lista över schakt
Schaktnr Omfång Lagerföljd Kommentar
512 3×1,5 m Grästorv; grus och sprängsten Sprängsten kommer ifrån berg i schaktet. Antagligen har ytan sprängts och jämnats ut för husbygge 513 13×1,5 m Grästorv; sten och mylla 0,6 m; sand 0,35 m; ljus
sand
514 6×1,5 m Grästorv; påförd lera, 0,15 m; stenblandad lera 0,2 m; sand och berg
515 3×1,5 m Grästorv 0,1 m; mylla, lera och sten 0,2 m; sand 0,3 m; sand
517 7×1,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,45 m; packad lera och bränd lera 0,2 m; mörkare lager med lera (fläckvis hårt packad), kol, tegel, bränd lera, stenblock 0,35 m, sand, grus, sten. Totalt schaktdjup 1,4 m
Här finns flera bebyggelselager, men på grund av avsaknaden av daterande fynd är de inte möjliga att bestämma
519 7×1,5 m Grästorv; i norr blandat lager med fyllnadsjord, lera och tegel; 1,5 m åt söder stenläggning; bränd packad lera och kol; längre åt söder fanns berg. Totalt djup 0,8 m
523 4×1,5 m Grästorv och matjord 0,25 m; i östra sidan 1,5 m finns ett lager med packad lera och röd, bränd lera.
Resten av schaktet fylld med sprängd och bränd sten. I botten berg
524 4×1,5 m Grästorv; matjord; berg. Totalt schaktdjup 0,55 m 525 13×1,5 m Grästorv 0,15 m; berg. Småsten i skrevor 528 14×1,5 m Grästorv, matjord 0,45 m; sand 529 24×1,5 m Grästorv och matjord 0,25 m; lera
530 11×1,5 m Från öst 0–3 m: grästorv, matjord samt något sten och grus 0,6 m; sand. 3–5 m: grästorv; matjord med något grus 0,3 m; sand. 5–8 m: yta med lera, bränd lera och kol; sand
I det västliga området (5–8 m) fanns även svaga, grå mörkfärgningar samt eventuella käpphål. Detta område tolkas som ett kulturlager och detta fortsätter åt båda sidor utanför schaktet. Schakt 530 ligger i en f.d. äng utan känd bebyggelse
532 16×1,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,2 m; sand, grus och sten Vid 1 m från schaktets östra kant ligger en stenkant (sida av huslämning), mellan 1–2 m finns flata, lagda stenar och mellan 2–3,5 m berg. Mellan 10 och 11 meter påträffades en härd (0,6×0,6 m) med skörbränd sten och kol (nr 533). Härden ligger vid en sten eller bergskant
534 14×1,5 m Grästorv 0,1 m; matjord 0,5 m; sand Vid 1 m från söder räknat finns huggna stenblock, vid 9 m påträffades en brunn
537 6×1,5 m Grästorv och matjord 0,55 m, lera Mellan 1 och 2,5 m från södra schaktkanten finns berg, norr därom sten 0,25–0,35 m. Mellan 2,5 och 5,5, m finns en stenkant i schaktets östra sida, ev.
huskant
Figurförteckning
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen
markerad. ... 6 Fig. 2. Utsnitt ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 9B 1g, med Högsäter
och platsen för undersökningen markerade. ... 8 Fig. 3. Schaktplan (delvis rekonstruerad). ... 9 Fig. 4. Storskifteskarta från 1783 samt samma karta lagd på 1930-talets
ekonomiska karta över Solbergs by. Collage Viktor Svedberg. ... 10 Fig. 5. Laga skifteskarta från 1825 samt samma karta lagd över 1930-talets
ekonomiska karta över Solbergs by. Collage Viktor Svedberg. ... 10
På grund av utbyggnad av en industri i Högsäter gjor- des en förundersökning av Solbergs gamla bytomt.
Denna ligger på en bergknalle omgiven av jordbruks- mark och industrimark strax utanför Högsäter sam- hälle. Vid förundersökningen grävdes ett stort antal schakt med maskin, varvid man kunde konstatera att det fanns rester av 1700- och 1800-talsbebyggelse över hela bykullen. Fynden var få och bara sentida.
Inom ett område i nordvästra delen av bykullen påträf- fades dock en troligtvis äldre härd samt rester av ett äldre kulturlager.
