Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan
Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre
Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm
Vad kommer jag att tala om
• Demografin
• Äldres önskemål
• Äldres boendeönskemål
• Vad vet vi om flyttbenägenheten
• Vilka boendeformer finns
• Hinder och möjligheter
• Avslutning
Den demografiska utvecklingen
Bilden omsatt i siffror
• Befolkningen som helhet ökar obetydligt (10 %) fram till 2050
• 65+ ökar med 50 %
• 85+ fördubblas
• 100+ ökar 4 gånger
• Hälsoutvecklingen
Fler friska år
Hur vill äldre ha det
Vi vill
• Ses som individer som är olika
• Ses som en resurs
• Inte diskrimineras på grund av vår kronologiska ålder
• Ha hälsan
• Ha socialt innehåll i vardagen
• Få bevara vårt självbestämmande
• Få vård och omsorg vid behov
Att det finns valfrihet, gäller boendet också
Vilka boendeformer finns?
Först litet historik
Historisk tillbakablick
Från fattighus till äldreboende, 1900-talet
Fattighus
Ålderdomshem
Vård- och ålderdomshem Modernt ålderdomshem Serviceboende
Gruppboende Servicehus,
Särskilt boende Seniorboenden
Vilka boenden talar vi om idag
• Ordinärt boende
• Seniorboende
• Servicehus
• Med statligt investeringsstöd:
- Trygghetsboende, ej biståndsbedömning - Vård och omsorgsboende/särskilt
boende, kräver biståndsbedömning
Boverket 2011 Seniorbostäder
• Vanliga bostäder avsedda för personer över en viss ålder
• Hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt
• 33 000 år 2008
• Planer på nyproduktion under de närmaste två åren i 109 kommuner – 4 000 helt ny produktion, 400 ombyggnad och 400
omvandlade från särskilda boenden
Boverket 2011
Trygghetsboenden (1)
• Trygghetsbostäder är bostadslägenheter med utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. Där finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider.
• Upplåtelseformer: Hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt
• Bostäderna ska innehas av personer över 70 år
Boverket 2011
Trygghetsboenden (2)
• I 105 kommuner finns planer på att på två års sikt bygga 4300 bostäder – nyproduktion och omvandling står för 40 % av vardera, 20 % ombyggnad
• Flest i Stockholm och mindre kommuner
• Från och med 1 oktober till och med 30 april
2011 har 29 projekt med 841 trygghetsbostäder beviljats investeringsstöd
Exemplet Sidsjöns trygghetsboende
• 43 lägenheter som är kooperativa hyresrätter
• Insats 1000 kronor /kvm
• Hyra 1300/kvm/år
• Tillägg för RUT-insatser
• I området fotvård, frisör, vårdcentral, apoteksombud mm
• Bo kvar även med funktionsnedsättningar
Boverket 2011
Särskilda boendeformer för äldre (1)
• Drygt hälften av kommunerna säger att behovet är täckt
• 27 % säger att behovet är täckt inom de närmaste åren
• 12% säger att brist kommer att kvarstå
• Störst brist i Stockholm och på de större
högskoleorterna
Boverket 2011
Särskilda boendeformer för äldre (2)
• Tillskottet av särskilda boenden kommer att minska
• Knappt 80 kommuner har planer på att
bygga cirka 3 150 bostäder under 2011 –
2012 (2010 3 900 bostäder)
Särskilda boenden Att beakta
• Djur i boendena
• Socialt innehåll i vardagen – kulturen i vården
• Boenden för utlandsfödda, HBT-personer och forskning om detta
• Forskning om hur utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och
meningsfull tillvaro
Utemiljön
Statens lantbruksuniversitet
• Utsikt mot natur från sjukhusfönster – minskar behov av smärtstillande efter operation
• Kortare tid på sjukhus
• Möjlighet till utevistelse stärker skelett,
muskulaturens rörlighet, övervikt minskar,
depression, ångest, infektionskänslighet
minskar
Profilerade särskilda boenden
• Exempel
• Björnekulla, Huddinge, finsk profil
• Lag om rätt att få äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska
• 10 % av befolkningen i Huddinge har finsk anknytning
• Persikan, Tensta
Persisk- och arabisktalande
50 miljoner till Bo Bra på äldre dar
• Hjälpmedelsinstitutet
• Arkitekttävlingar
• Förstudier för t.ex. bostadsplanering för äldre
• Projekt kring fysisk och regional planering
www.hi.se
Hinder i vägen
• Politikers prioriteringar av frågan Okunskap om äldrefrågor
• Otydliga uppdrag till tjänstemännen i berörda förvaltningar. Samsyn och samarbete saknas
• Brist på kommunikation – internt i kommunen och externt
• Detaljplaneringen – tomtanvisning
• Plan- och bygglagen
• Miljö- och hälsoskydd
• Grannreaktioner
• Bankerna – tveksamhet till kooperativ hyresrätt
Hur kan hindren undanröjas (1)
• Kommunerna måste leva upp till sin skyldighet att ta fram bostadsförsörjningsplaner och det är allvarligt att endast 70 av landets 290 kommuner gjorde det under förra mandatperioden.
• När kommunerna tar fram
bostadsförsörjningsplaner är det viktigt att höra pensionärsorganisationerna samt människor som närmar sig pension om vilken form av boende de skulle vilja flytta till.
Hur kan hindren undanröjas (2)
• Det behövs en samverkan mellan de
kommunala förvaltningarna som ansvarar för planfrågor respektive frågor om vård- och
omsorg.
• Kommunerna måste prioritera byggandet av senior/äldreboenden och påskynda
handläggningen av bygglovsärendena. Det får inte ta tre till åtta år från idé om ett äldreboende till att bostäderna finns på plats.
Hur kan hindren undanröjas (3)
• Byggföretagen måste tänka nytt när det gäller att bygga tillgängligt till rimligt pris.
• Byggande av hyresrätter och kooperativa hyresrätter bör stimuleras.
• Vid ombyggnad, stambyten mm bör man samtidigt vidta tillgänglighetsunderlättande
åtgärder. Belysning, portöppnare, utrymme för barnvagnar och rollatorer samt hissinstallation är några åtgärder som möjliggör för människor att klara sig längre i det gamla hemmet.
Avslutning
Samverkan mellan kommuner,
byggföretag och äldreorganisationer
– ett måste
Bo bra hela livet SoU 2008:113
