Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan

(1)

Samhällsbyggnad Gävle

Fördjupad översiktsplan Dubbelspår Ostkustbanan

Samrådsredogörelse - Samråd 19 april - 10 juni 2013

(2)

Planeringsprocessen 3

Vad är en översiktsplan och samrådsredogörelse 3

Syfte med planen 3

Genomförande av samrådet 4

Sammanfattning av inkomna synpunkter 5

Inkomna yttranden utan erinran 6

Yttranden från myndigheter och organisationer 6

Länsstyrelsen Gävleborg 6

Trafikverket 7

GästrikeVatten 7

GästrikeRäddningstjänst 7

Fortifikationsverket 7

SvenskaKraftnät 7

Vattenfall 8

Bergvik Skog AB 8

Yttranden från berörda kommuner 8

Sandvikens kommun 8

Hudiksvalls kommun 8

Ockelbo kommun 8

Sundsvalls kommun 9

Yttranden från politiska nämnder och partier 9

Bygg- och miljönämnden 9

Tekniska nämnden 9

Kultur och fritidsnämnden 9

Vänsterpartiet 9 Socialdemokraterna 10

Yttranden från föreningar och allmänhet 10

Strömsbro Ängars Samfällighetsförening 10

Utvecklingsgruppen KNUFF 10

Hamrångegruppen 10

Bengt-Olof Olofsson 10

Jenny Ekblom 11

Harald Åberg 11

Jonas Runarson 11

Annika Nilsson 11

Cecilia Ädel 11

Sammanfattning av synpunkter inkomna under samrådsmöten 11

Förändringar som gjorts i planen 12

Ändringar efter inkomna synpunkter: 12

Ändringar utöver inkomna synpunkter: 12

Förteckning bilagor 12

Samrådsredogörelse

Innehållsförteckning

(3)

Vad är en översiktsplan och samrådsre- dogörelse

En översiktsplan är en vision om hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Den är ett över gripande strategiskt politiskt styrdokument som visar på den tänkta mark och vattenanvändningen samt bebyggelseutveck- lingen i kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för den långsiktiga utvecklingen och fysiska planeringen.

Översiktsplanen ska enligt Plan- och bygglagen samrådas med allmänhet och myndigheter, berörda kommuner och andra sammanslutningar. Syftet med samrådet är att presentera ett planförslag och att få in synpunkter i ett tidigt skede i planeringsprocessen.

Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumen- terar kommunen de synpunkter som inkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget.

Syfte med planen

Fördjupad översiktsplan för Dubbelspår Ostkustbanan syftar till att peka ut vilken sträckning som en dubbel- spårig järnvägslänk, från Gävle Central och norrut mot Sundsvall, som av kommunen anses lämpligast.

Spårdragningen ingår i en framtida dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Sundsvall som syftar till att tillgodose de behov som finns vad gäller godstranspor- ter och persontåg.

Planeringsprocessen

(4)

Under arbetet med översiktsplanen har Gävle kommun deltagit i ett regionalt samarbetsprojekt under ledning av Trafikverket och Region Gävleborg, med syfte att samordna planeringen av en ny dubbelspårig Ostkust- bana mellan Gävle och Sundsvall. Samtliga kommuner längs med sträckan har deltagit och arbetat fram fördjupade översiktsplaner längs med sträckan.

Gävle kommun har tagit fram ett samrådsförslag som under perioden 19 april – 10 juni 2013 varit ute på samråd. Under samrådet hölls två stycken samrådsmö- ten med öppet hus. Först den 15 maj i Förvaltningshu- set och sedan den 16 maj i Församlingshemmet i Bergby.

Genomförande av samrådet

(5)

I tabell 1 listas de remissinstanser som har lämnat skriftliga yttranden på samrådshandlingen.

I tabell 2 anges de remissinstanser som har fått sam- rådshandlingen för Fördjupad översiktsplan för Dubbel- spår Ostkustbanan. På kommande sidor sammanfattas i nummerföljd enligt tabell 1 inkomna yttranden och kommunen ger sina kommentarer kring de inkomna synpunkterna.

Generellt kring inkomna synpunkter

Den generella bilden av de synpunkter som inkommit under samrådet är att nästan samtliga är positivt inställda till att koppla samman Gävle och slutligen Sundsvall med ett dubbelspår som klarar höghastig- hetståg. Av de synpunkter som kommit in är det också många som förordar det västliga alternativet mellan Gävle C och Axmartavlan.

I övrigt har synpunkter främst handlat om redovisning av olika den svarandes olika verksamhetsintressen, exempelvis miljöfrågor, tekniska frågor eller utveck- lingsfrågor. En oro för påverkan från buller och barriär- effekter har inkommit främst från allmänheten.

Tabell 1 Förteckning på inkomna yttranden 1 Länsstyrelsen Gävleborg

2 Trafikverket

3 Gästrike Vatten

4 Gästrike Räddningstjänst 5 Fortifikationsverket

6 Svenska Kraftnät

7 Vattenfall

8 Bergvik Skog AB

9 Sandvikens kommun

10 Hudiksvalls kommun

11 Ockelbo kommun

12 Sundsvalls kommun

13 Bygg- och miljönämnden

14 Tekniska nämnden

15 Kultur och fritidsnämnden 16 Vänsterpartiet

17 Socialdemokraterna

18 Strömsbro Ängars Samfällighetsförening 19 Utvecklingsgruppen KNUFF

20 Hamrångegruppen

21 Bengt-Olof Olofsson

22 Jenny Ekblom

23 Harald Åberg

24 Jonas Runarson

25 Annika Nilsson

26 Cecilia Ädel 27 Skogsstyrelsen

28 Maria Bergström och Åsa Fernström, Studerande vid Högsko- lan i Gävle

Tydliga delar som tagits upp under samrådet är påver- kan på stickspår mot Norrsundet vid val av västligt alternativ, fördelar och nackdelar för olika hållplatslä- gen, vad som händer med befintligt spår vid val av en ny spårdragning, miljöfrågor och tekniska frågor.

Tabell 2 Förteckning på remissinstanser som ej svarat Gävle Energi AB

Gävle Hamn AB Region Gävleborg

Kommunala tillgänglighetsrådet Kommunala pensionärsrådet Kommunala ungdomsrådet Centerpartiet

Folkpartiet Gävle Moderaterna Gävle Miljöpartiet De gröna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Älvkarleby kommun Söderhamns kommun Nordanstigs kommun Landstinget Gävleborg X-Trafik AB Försvarsmakten Lantmäteriet Energimyndigheten

Mellansvenska Handelskammaren Nettbuss Stadsbussarna AB Korsnäs AB

Korsnäs AB Skog Region Gävleborg Fortum

Eon Mellanskog

Stora Enso Skog AB Region Öst Friluftsfrämjandet

Svenska turistföreningen Gästrikekretsen Sveriges åkeriföretag Gävleborgsåkarna Naturskyddsföreningen i Gävle Naturskyddsföreningen i Gävleborg Svenskt Näringsliv

Lantbrukarnas Riksförbund Gävleborgs botaniska förening Gävle Fågelklubb

Sätra Utvecklingsgrupp Norrsundets utvecklingsgrupp

Sammanfattning av inkomna

synpunkter

(6)

Inkomna yttranden utan erinran

• Skogsstyrelsen (bilaga 27),

• Maria Bergström och Åsa Fernström, Studerande vid Högskolan i Gävle (idéer ur studentarbete har beaktats) (bilaga 28).

Yttranden från myndigheter och organi- sationer

Länsstyrelsen Gävleborg Gällande planer

Planen är informativ och innehåller generellt relevanta delar som fokuserar på de frågor som är viktiga faktorer för att kunna ta ställning till de olika lokaliseringsalternativen. Det är dock viktigt att förtydliga statusen för fördjupad översiktsplan Gävle stad 2025 i den fortsatta planprocessen, som i likhet med detta planförslag är en ändring av den kommuntäckande översiktsplanen.

Kommentar: De ändringar i planen som strider mot fördjupad översiktsplan för Gävle stad 2025 bör överordna den äldre planen, d.v.s. fördjupad översiktsplan för Gävle stad 2025. Ett förtydligande av status på plandokumentet i förhållande till tidigare översikts- planer införs i planhandlingen.

Riksintresse kulturmiljö

I planförslaget konstateras att riksintresset kommer att påverkas vid valt alternativ. Bedömningen om hur det påverkar värdena i riksintresset kan dock fördjupas i den fortsatta planprocessen.

Kommentar: Ett förtydligande av påverkan på riksintresse för kulturmiljö införs i planhandlingen där det behövs.

Natura2000

Planen redovisar Testeboån och Testeboåns Nedre som är utpekade som Natura2000-områden för deras höga naturvärden. Ytterligare exploateringar kräver nog- granna utredningar. Text och kartmaterialet kan utvecklas och förtydligas.

Kommentar: Ett förtydligande av de Natura2000-områden som påverkas införs i planhandlingen. Exempelvis fler identifierings- punkter i karta samt mer utvecklad beskrivning av områdenas värden och påverkan.

Naturolyckor

De geotekniska fårutsättningarna är inte nämnvärt redovisade eller analyserade. Jordartsförhållanden och geotekniska risker har dock delvis berörts i tabellerna i MKB :n. I den fortsatta planprocessen bör jordartsför- hållanden och eventuella geotekniska riskfaktorer (ras, skred och erosion) och grundläggningstekniska svårig- heter översiktligt redovisas får de planerade järnvägs- korridorerna eftersom dessa frågeställningar utgör viktiga utgångspunkter vid strategiskt val av lämpliga linjedragningar. Redovisningen görs med fördel på en karta. En översiktlig värdering kan bland annat göras

utifrån topografiska och geologiska kartor.

Vad gäller översvämningsrisker generellt bör utöver det som nämns i planförslaget vara en faktor att beakta.

Översvämningsrisker bör behandlas längs hela lokaliseringsalternativen. Detta kan exempelvis påverka möjligheterna att bygga passager under järnvägen, vilket kan innebära att endast bropassager kan vara lämpliga. Det kan också påverka lämplig höjd på banvallen men även dimensionering av broar och trummor.

Kommentar: De geotekniska förhållandena har analyserats utifrån SGU:s karttjänst för jordarter. Utav materialet har en översiktlig bedömning gjorts som sedan lagts in i miljökonsekvensbeskriv- ningen. Kommunen medger däremot att mer detaljerade studier bör göras i Trafikverkets regi, något som sker löpande parallellt med översiktsplanen. Förhoppningsvis hinner resultatet av dessa infogas i översiktsplanen. Kommunen medger att redovisning av risker för ras- skred- och erosionsrisk bör tilläggas och redovis- ningen förtydligas.

Redovisning av risker för ras- skred- och erosionsrisk förtydligas i planen. Redovisning kring översvämningsrisker och dess konse- kvenser på planen och planerad järnväg förtydligas.

Förorenade områden

Inom planområdet finns områden med potentiellt förorenade områden. Dessa bör beskrivas i planhandlingarna. Underlag för identifierade och inventerade objekt finns tillgängligt hos Länsstyrelsen.

Kommentar: Kommunen har identifierat och beskrivit utbred- ningen av de potentiellt förorenade områdena längs sträckan.

Denna beskrivning anser kommunen vara tillräcklig i översiktspla- nen.

Barriäreffekter

En järnväg genererar inte bara risker med farligt gods och plankorsningsolyckor, även andra risker bör inkluderas. Risken för att järnvägen upplevs som en barriär och att det sker spårspring (korsning av järnvä- gen på oövervakade platser) bör exempelvis också beskrivas. Detta kan vara en större risk när järnvägen går igenom ett tätbebyggt område och kan således vara alternativ skiljande.

Barriäreffekter bör också beskrivas generellt. Detta kan påverka flera intresseområden som till exempel naturresurser, kommunikationer och miljö- och riskfaktorer. Där plankorsningar stängs och passage- möjligheterna reduceras bör framkomligheten för räddningsfordon och ambulans beaktas.

Kommentar: Kommunen delar länsstyrelsens synpunkter. Ett förtydligande av barriäreffekter infogas i planhandlingarna.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Konsekvenserna i matrisen har delats upp i olika teman och är tydligt beskrivna. Länsstyrelsen saknar dock en beskrivning och bedömning hur relevanta miljökvali- tetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planförslaget

(7)

Samrådsredogörelse Kommentar: I konsekvensmatrisen finns en rubrik för måluppfyll-

nad som sammanfattande beskriver en bedömning av konsekven- ser för samtliga nationella mål, inklusive miljömålen. Ett förtydligande av miljömålen läggs in i löpande text.

Annan infrastruktur

Svenska Kraftnät har en 220 kV-ledning som går längs med Ostkustbana från Söderhamn till Gävle, där 400 kV-ledningen löper parallellt väster om 220 kV-ledningen. Vid Bergby/Hagsta går 220 kV-ledningen nära befintligjärnväg och kan komma att beröras vid en utbyggnad till dubbelspår. Samråd ska ske med Svenska Kraftnät innan slutgiltig järnvägs-/detaljplan kan fastställas. Detta måste göras senast 2,5 år innan färdigställandet.

Kommentar: Kommunen kommer att beakta dessa ledningar, samt fortsätta samråd med Svenska Kraftnät i vidare planering.

Natur och friluftsliv

I planförslaget bedöms det östliga alternativet, utifrån ett naturvårds- och friluftslivsperspektiv, innebära en något större påverkan på naturmiljön och områden med utpekade naturvärden. Sett ur ett strikt natur- vårdsperspektiv anser dock Länsstyrelsen att påverkan på naturmiljön blir större i det västliga alternativet, eftersom fler betydelsefulla områden berörs och orörd mark tas i anspråk.

Kommentar: I den översiktliga konsekvensbedömningen som redovisas i konsekvensmatrisen har natur- och friluftsintressen bedömts påverkas likartat i både östligt och västligt alternativ, i båda delsträckorna. Däremot så bedöms riksintresse för natur påverkas något mer i det östliga alternativet mellan Gävle C och Axmartavlan på grund av att fler riksintressen passeras över en längre sträcka. Kommunen står kvar i sin bedömning då skillna- derna är väldigt små.

Kulturmiljö

Planförslaget berör kända fornlämningar i de olika lokaliseringsalternativen översiktligt. Redovisningen kan dock fördjupas i den fortsatta planprocessen.

Kommentar: En mer fördjupad redovisning av fornlämningar införs i den fortsatta planprocessen.

Kartmaterial

Kartmaterialet är välarbetat och informativt. Men för att underlätta läsningen av kartmaterialet bör kartorna kompletteras med fler identifieringspunkter.

Kommentar: Kartmaterialet kompletteras med fler identifierings- punkter.

Trafikverket

Trafikverket understryker betydelsen av att den framtida Ostkustbanan måste klara transportbehov (både för gods- och persontrafik, såväl för fjärrtåg, snabbtåg som regionaltåg), tillgänglighet, riskhänsyn och miljöpåverkan. Tågtrafiken måste ledas genom områden där omgivningspåverkan blir så liten som möjligt. Dubbelspår på Ostkustbanan är av stor lokal, regional och nationell betydelse.

Barriäreffekterna måste minimeras, och de planskilda korsningarna som prioriteras kan med fördel pekas ut.

Förövrigt har Trafikverket inget att erinra till planför- slaget.

Kommentar:Båda alternativen kommer att kunna uppfylla grundläggande krav enligt Trafikverkets påpekanden, men förutsättningarna för att nå en högre standard bedöms som väsentligt bättre för det västliga alternativet mellan Gävle och Axmartavlan, varför kommunen drar den slutsats att Trafikverket också föredrar detta alternativ. Vi konstaterar dessutom att Trafikverket också bedömer att det finns ett stort behov av ett dubbelspår på Ostkustbanan.

Behovet av planskilda korsningar kommer att beskrivas för det valda alternativet. I det västliga alternativet kommer alla vägar att korsa planskilt. Exakt utformning av de planskilda korsning- arna kommer att göras i senare skede.

Gästrike Vatten

GVAB förespråkar det västliga alternativet på sträckan Gävle C-Axmartavlan då denna spårsträckning medför en minskad påverkan på dagens vattentäkter i Gävle- Valboåsen och Lössenåsen. GVAB vill upplysa om att det inom den östra spårkorridoren finns fyra kommunala vattentäkter, inte två som anges i samrådshandling- arna.

Kommentar: Översiktsplanen justeras med rättelse kring vattentäkter. Synpunkterna tas med i fortsatt planarbete.

Gästrike Räddningstjänst

Alternativ Väst:s spårdragning bedöms enligt den fördjupade översiktsplanen påverka samt passera ett mindre antal människor än alternativ Öst. Med hänsyn taget till detta samt under förutsättningen att Tra- fikverket bygger planskilda korsningar bedömer Gästrike Räddningstjänst att alternativ Väst är den bästa lösningen av dessa två alternativ.

Kommentar: Kommunen tar till sig synpunkterna.

Fortifikationsverket

För att underlätta tolkningen av föreslagna korridorer efterfrågas mer detaljerade kartor för kritiska lägen där ortsnamn och platser finns angivna exempelvis Tolvfors Herrgård, Lexe och Hagsta. Föreslagna tillkommande stationslägen redovisas också med fördel i karta och inte endast i löpande text.

Kommentar: Kartor för stationslägen infogas i planen. Förtydli- gande av kartor genom t.ex. ortsnamn förs in i planen.

Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät har en 220 kV ledning som går längs med järnvägen från Söderhamn ner till Gävle, där 400 kV-ledningen löper parallellt väster om 220 kV-ledningen. Vid Bergby/Hagsta går 220 kV-ledningen nära befintlig järnväg och kan komma att beröras av ny järnvägssträcka.

Så länge våra rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i

(8)

samarbete med Svenska Kraftnät, har vi inga invänd- ningar mot aktuell plan.

Kommentar: Kommunen kommer att beakta dessa ledningar, samt fortsätta samråd med Svenska Kraftnät i vidare planering.

Vattenfall

Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogade kartor, lila linje = 132 kV högspänningsledning av regionnätstyp som är av största vikt för hela regionens elförsörjning.

Ledning av B-klass får ej finnas inom planlagt område och måste vid planläggning antingen byggas om i ett A-klass utförande, plangränsen flyttas eller ledningen flyttas.

Till regionnät på 132 kV gäller att ett bebyggelsefritt avstånd om 20 meter från närmaste yttersta fas till fastighetsgräns skall hållas och att L-område inrättas om ledning är A-klass.

Vattenfalls anläggning ÄT411 Gävle Norra är inhägnad efter gällande starkströmsföreskrifter och branschreg- ler. Närmare än 2 meter från anläggningens stängsel får inget placeras, varken tillfälligt eller permanent.

Den tillfartsväg som Vattenfall idag nyttjar för trans- porter till och från transformatorstationen får varken blockeras eller göras smalare.

Verksamhet som släpper ut föroreningar i luften som Vägsalt, damm, pulver etc.(t.ex. från stenkross eller betongfabrik) kan inte tillåtas nära våra anläggningar.

Kommentar: Även om utbyggnad av dubbelspår ligger ett obestämt antal år fram i tiden, är det redan tidigt i processen viktigt att konkretisera konflikter med större kraftledningar och anläggningar. Kommunen tar till sig synpunkterna och samråder med Vattenfall i kommande skeden.

Bergvik Skog AB

Bergvik Skog förordar alternativ Väst, eftersom det frigör flera områden som idag påverkas av den nuvarande östliga sträckningen.

Kommentar: Kommunen kommer att beakta dessa synpunkter.

Yttranden från berörda kommuner

Sandvikens kommun

För Gävleborgsregionen är utbyggnad av järnvägsnätet åt både Sundsvall, Dalarna och söderut mot Stockholm av helt avgörande betydelse för regionens utveckling.

En utbyggnad av järnvägen får också stor betydelse för hur arbetspendlingen kan fortleva och utvecklas i regionen.

Bygg- och miljöförvaltningen ser den västra sträck- ningen som bästa alternativet ihop med ett logistiskt

nav i Tolvforsskogen för godshanteringen.

Det finns flera andra fördelar med den västra sträck- ningen, bland annat att det möjliggör en hållplats vid Gävle sjukhus, som är en stor arbetsgivare i länet. Detta skulle underlätta arbetspendlingen för de sandvikenbor som jobbar på sjukhuset. Att dessutom i framtiden kunna lägga en ny sträckning av Bergslagsbanan norr om Valbo-Hagaström skulle underlätta för boende i området och få järnvägstrafiken (med farligt godstran- sporter) längre bort från nuvarande vattenskyddsområ- det.

Kommentar: Gävle kommun delar Sandvikens kommuns åsikter angående vikten av regional infrastruktur via järnväg. Att man när man bygger nytt även ser till att förhållande för miljö och människa blir bättre än innan är också något som är av stor vikt för Gävle kommun.

Hudiksvalls kommun

Hudiksvalls kommun anser att det är av stor vikt för hela regionen att det skapas förutsättningar för ett stationsläge för regionaltågtrafiken så nära Gävle sjukhus som möjligt. Till detta kommer att det västra alternativet sannolikt orsakar mindre störning för befintlig tågtrafik under byggtiden. Hudiksvalls kommun förordar mot den bakgrunden Alternativ Väst på delsträckan Gävle-Axmartavlan.

Kommentar: Gävle kommun ser likt Hudiksvalls kommun fördelarna med ett stationsläge nära sjukhuset. Något som kommer att behöva utredas vidare i fortsatt arbete. Gävle kommun noterar synpunkterna från Hudiksvalls kommun.

Ockelbo kommun

Ockelbo kommun är positiv till en utbyggnad av Ostkustbanan till dubbelspår, men vill samtidigt framhålla behovet av dubbelspår mellan Ockelbo och Kilafors.

Ett västligt alternativ som möjliggör en regional station vid Hagsta skapar en spännande möjlighet till alternativa förbindelser för boende i Ockelbo kommun. En regional tågstation vid Gävle sjukhus skulle också stärka sjukhusets roll som länssjukhus.

Det är viktigt att spårlösningarna vid ett västligt alternativ klarar framtida ökning av den spårbundna trafiken.

Kommentar: En utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan ska på inget sätt stå i konflikt med fortsatt utveckling av Norra Stamba- nan. Huvudinriktningen för godstrafik på Ostkustbanan är att denna ska vika av i Söderhamn, för att via tvärbanan Söderhamn- Kilafors fortsätta vidare söderut förbi Ockelbo.

Möjligheten för boende i Ockelbo att ansluta till en regional tågstation i Hagsta i det västliga alternativet är väsentligt bättre än motsvarande för en station i Bergby i det östliga alternativet.

I detta skede av planeringen beskriver vi inte detaljerade spårlös- ningar, men som underlag har vi studerat spårlösningar för att säkerställa god kapacitet även för framtida trafikökningar.

(9)

Sundsvalls kommun

Alternativa stationslägen bör presenteras tydligare i kartform och gärna kombinerat med information om befolkning och lokala målpunkter.

Det saknas en del viktiga aspekter (t.ex. restider, tillgänglighet till stationslägen, geoteknik, linjeföring, kostnader) för en tydlig jämförelse mellan alternativen.

Därför tycker Sundsvalls kommun att Gävle kommun bör avstå från bortval av alternativ och avsmalning av korridorer. Annars finns det risk att man senare måste backa i processen.

Kommentar: Det är viktigt precis som Sundsvalls kommun framhåller att inte göra bortval eller avsmalning på bristfälliga grunder. Inför samrådet saknade kommunen vissa uppgifter (framför allt geoteknik och kostnader) från Trafikverket. Genom komplettering med dessa kunskaper och förövrigt goda kunskaper om restider (marginell skillnad), stationer (kompletteras) och linjeföring (finns säkerställd, men redovisas inte i detta översiktliga skede), finns starka argument för dessa förtydliganden.

Genom att göra sådana förtydliganden tar vi planeringsprocessen framåt utan att vi därmed riskerar senare bakslag.

Yttranden från politiska nämnder och partier

Bygg- och miljönämnden

Nämnden ser gärna att planhandlingen ännu mer kan trycka på regionalt och lokalt utvecklingsperspektiv och vilka möjligheter för näringslivet, både gods- och persontransporter, som ett dubbelspår skapar!

Nämnden förordar det västliga alternativet mellan Gävle och Axmartavlan samt instämmer med KS och Söderhamns kommun ifråga om att förorda det västliga alternativet mellan Axmartavlan och norra kommun- gränsen.

Nämnden vill mana till försiktighet med att riva upp infrastruktur förrän det står alldeles klart att nuvarande spår aldrig kommer att behöva användas.

Negativt med de västliga alternativen är bland annat att Lexe kommer få ytterligare järnvägsspår vilket inte får förvärra bullersituationen, tågstopp kommer att bli i Hagsta och inte i Bergby samt att stora ingrepp i natur kommer krävas.

Nämnden vill trycka extra på att ha kvar järnvägsför- bindelse till Norrsundet.

Kommentar: Resonemang kring regionalt och lokalt utvecklings- perspektiv fördjupas och förtydligas i planen. Att få tågstopp i Hagsta istället för Bergby är inte enbart negativt även om det finns mycket positivt med stationsläget i Bergby. Översiktsplanen förtydligas vad gäller för och nackdelar för redovisade stationslä- gen.

Att underhålla och att avveckla järnväg är dyrt. Det är knappast troligt att Trafikverket är intresserad av att behålla befintlig järnväg för någon form av lokal trafik. Att behålla denna järnväg i kommunal regi innebär ett mycket stort ekonomiskt risktagande.

Erfarenheterna från andra projekt talar för att det är viktigt att rivning av gamla spår görs i samband med att nya spår byggs. Då finns både organisation och ekonomi för att lösa detta. Om rivning ska ske senare som ett särskilt uppdrag, är det avsevärt svårare att få detta till stånd. Marken där den befintliga järnvägen ligger har även stor potential att användas till något annat än järnväg.

En järnvägsförbindelse till Norrsundet föreslås i planen att ligga kvar oavsett alternativ. Detta avgörs dock inte i översiktsplanen.

Tekniska nämnden

Synpunkter näst intill identiska med Bygg- och miljönämndens. Se under Bygg- och miljönämnden.

Kommentar: Se kommentarer under Bygg- och miljönämnden.

Kultur och fritidsnämnden

Friluftlivet längs de aktuella sträckningarna bedöms främst beröra jakt, fiske och kanoting samt möjligen vandring och cykling.

Det västra alternativet innebär i princip ingen försäm- ring vad det gäller ovan nämnda aktiviteter.

Med det västliga alternativet får kommunen bort den barriär som dagens befintliga spårsträckning innebär.

Det innebär ökad framkomlighet och tillgänglighet längs den sträckning där flest människor rör sig i närheten till bebyggelse och tätorter.

Det är dock mycket viktigt att kommunen säkerställer framkomligheten längs de större vattendragen för att inte försvåra för fiske och kanoting.

Axmar bruk har en stor potential att utvecklas till ett intressant besöksmål och friluftsområde. Kommunen bör så långt det är möjligt eftersträva att minimera störningen på den känsliga kultur- och naturmiljön i det området.

Kommentar: Översiktsplanen eftersträvar att järnvägen ska få en så liten påverkan som möjligt längs valt alternativ. Där ingår även att säkerställa framkomligheten längs de större vattendragen, detaljlösningar och tekniska lösningar avgörs däremot först i senare skede.

Att minska barriäreffekterna där mycket folk rör sig skapar nya möjligheter och är en viktig aspekt att beakta. Axmar bruk som besöksmål har uppmärksammats och kommer att tas i beaktande i val av alternativ för sträckan Axmartavlan – Norra kommungrän- sen.

Vänsterpartiet

Sammantaget förordar Vänsterpartiet Gävle en västlig placering.

Ett tågstopp i höjd med Hagsta kräver en närmare studie av trafikrörelser och pendlingsmöjligheter. Vi har sett exempel på, från andra orter, att ett lokalt

(10)

tågstopp inneburit en ökad attraktionskraft för boende och verksamheter.

För den östliga sträckningen tycker vi det är viktigt att den blir kvar även efter utbyggnaden.

Kommentar: En närmare studie av tågstoppens förutsättningar förs in i planen.

Avseende att bevara befintlig järnväg vid val av ett västligt alternativ, se kommentarer till Bygg- och miljönämnden.

Socialdemokraterna

De anser att vi utan en utbyggnad kommer att stå inför allvarliga trafikstörningar. När järnvägen inte kan ta emot mer trafik, ökar vägtrafiken, med negativa miljöeffekter och försämringar för såväl gods- som persontrafik som resultat.

De tycker att det västra alternativet är att föredra både när det gäller restid, bullerstörning och ingrepp i bebyggelse. Dessutom innebär västra alternativet att den mycket intressanta tåglösningen Gävle Västra vid sjukhuset kan genomföras.

Kommentar: Skillnaden mellan östra och västra alternativen med avseende på restid är marginell. Däremot finns restidvinster för resande till Gävle västra. Detta gäller även för resande på Norra Stambanan mot Ockelbo/Bollnäs samt västerut på Bergslagsba- nan.

Yttranden från föreningar och allmänhet

Strömsbro Ängars Samfällighetsförening

Vi förordar det ”Västra alternativet”. Trafikverket ska jobba mot, av regeringen satt, miljömål ”God bebyggd miljö”. Det östra alternativet anse r vi strida mot detta då det innebär fortsatt passage genom ett antal tätbebyggda områden.

Kostnaderna för det östra alternativet borde bli väldigt höga i jämförelse med det västra även om det västra innebär nybyggnation, som i sig ofta är dyrt.

Även om vissa kurvrätningar utförs torde standarden på banan, vid val av det östra alternativet, med avseende på möjlighet all hålla höga hastigheter, bli en kortsiktig satsning.

Ett västra alternativ ger möjlighet till att på sikt flytta över Bergslagsbanan till det föreslagna läget för Ostkustbanan, i läget mellan Lexe och Sätra, vilket gynnar de boende längs med Bergslagsbanan vid Lexe/

Hagaström.

Ett västra alternativ ger även möjlighet all på sikt flytta ut gods- och rangerbangården från ”centrum”/inre delar av staden och på så vis få bort stora delar av godstrafiken från Gävle centrum.

Ett västra alternativ bidrar till att flytta bort järnvägen från de tätbebyggda områdena.

Kommentar: Kostnaderna för det östra alternativet kontra det västra är något som ännu ej har utretts. Trafikverket kommer att ta fram en kostnadsanalys under hösten. Kommunen delar i övrigt synpunkterna och kommer beakta dessa i fortsatt planarbete.

Utvecklingsgruppen KNUFF

Industrijärnvägen till Norrsundet är viktig för samhäl- lets framtid. Tågstopp i Hagsta fungerar lika bra som ett stopp i Bergby. 3000 av innevånarna i Hamrång- ebygden bor utanför cykelavstånd till Bergby station.

Glöm inte bort att Nöttersvearna är den nordligaste hasselodlingen i Sverige och ingick i rättsväsendet under vikingatiden.

Kommentar: Kommunen inser vikten av industrijärnvägen till Norrsundet och i översiktsplanen är det en förutsättning att den ska finnas kvar. Kommunen ser positiva aspekter med både hållplatsläge i Bergby som Hagsta. Enligt beräkning bor cirka 1700 människor inom 5 kilometer från hållplatsläge i Bergby respektive 1200 människor från hållplatsläge i Hagsta. I Bergby bor däremot övervägande flera inom 1 km. Översiktsplanen förtydligas vad gäller för och nackdelar för redovisade stationslägen. Kommunen tar till sig uppmärksammandet av hasselodlingen som är en fornlämning och beaktar denna i den fortsatta planeringen.

Hamrångegruppen

Det östra alternativet innebär stora ingrepp i Hamrång- ebygdens samhällen och logistik. Någon form av viadukt i Bergby verkar olösligt, utan stora men för samhället.

Tågstoppsmöjlighet i västra alternativet är för stora delar av befolkningen lika bra som i Bergby. Det ger dessutom möjlighet till knutpunkt för bussar. Lång- färdsbussar, Ockelbobussar och Söderhamnsbussen.

Även Landstingets ”Lassarettsbuss” passerar här.

Industrispåret till Norrsundet måste bevaras. Hamnen och industrietableringarna kommer att ge fler arbets- tillfällen i Norrsundet, nu när Gästrike Invest köpt hela området.

I det västra alternativet finns en hasselodling från vikingatid. Inom odlingen i Nöttersvearna finns gamla stenläggningar. Ett tänkbart turistobjekt om någon restaurering kunde genomföras. Hamnar förmodligen mellan E4 och järnvägsspår.

Kommentar: Påverkan på Bergby vid ett östligt alternativ är som ni beskriver väldigt påtagliga. Detta är något kommunen kommer att ta i beaktande vid val av alternativ. Knutpunktsmöjligheter för buss är väldigt viktigt för en väl fungerande tågförbindelse, kommunen kommer ta detta i beaktande i val av alternativ.

Kommunen inser vikten av industrijärnvägen till Norrsundet och i översiktsplanen är det en förutsättning att den ska finnas kvar.

Kommunen tar till sig uppmärksammandet av hasselodlingen som är en fornlämning och beaktar denna i den fortsatta planeringen.

Bengt-Olof Olofsson

Han undrar varför man inte bygger höghastighetsbana för 300 km/tim, samt högre hastigheter för regionaltåg

(11)

Samrådsredogörelse och godståg.

Kommentar: Det dubbelspår som planeras ska trafikeras av både persontåg och godståg. Tekniskt finns det vissa avvägningar som måste göras för att möjliggöra en blandad trafik. I Trafikverkets planeringsförutsättningar står det att banan ska dimensioneras för 250 km/tim (som är dagens övre begränsning för snabbtåg i Sverige), men att man ska eftersträva en geometri som kan möjliggöra 300 km/tim senare. Över dessa hastigheter är det knappast möjligt att ha en blandad trafik med snabba persontåg och långsammare godståg.

Jenny Ekblom

Förespråkar det västliga alternativet. Den befintliga järnvägen medför störningar i och med närheten till hus och skolor/förskolor (Stigslund, Hille, Björke, Trödje och vidare), vissa som i Hille precis intill. Med västra alternativet slipper vi även övergångar och minskar då olyckor mellan tåg och bil. Har tyvärr även haft perso- ner som ställt sig på rälsen vilket troligtvis också minskar om järnvägen flyttar bort från bebyggelsen.

Människor behöver heller inte bli ledsna över att fastigheter löses in i det västra alternativet.

Kommentar: Kommunen delar uppfattning angående störningar och risker med järnväg i tätbebyggt område. Sypunkterna beaktas i fortsatt planarbete.

Harald Åberg

Tycker att det mesta talar för det västliga alternativet.

Blir troligtvis ett lyft för Hamrånges del.

Kommentar: Synpunkterna tas med i fortsatt planarbete.

Jonas Runarson

Han är bekymrad för bullersituationen kring Stora Mjuggsjön, som har fått en påtaglig bullerstörning sedan E4 byggdes i området.

Kommentar: Vid utbyggnad av ett nytt dubbelspår längs E4 kommer de nationella bullernormer som då gäller att tillämpas.

Det innebär att bullersituationen ska inte bli sämre än dessa riktlinjer. Det kan också innebära, som yttrandet antyder, en förbättring av dagens situation. Frågorna om hur detta ska ske avgörs i senare skede av planarbetet.

Annika Nilsson

Jag tycker den nya västliga sträckningen verkar vara den helt klart bästa. Även om den kostar mest nu kommer den att fungera bäst i framtiden.

Kommentar: Kostnaderna för alternativen har ännu ej utretts.

Synpunkterna tas med i fortsatt planarbete.

Cecilia Ädel

Vid val av alternativ Väst kommer de boende i Lexe att

”låsas in” mellan E4 och två dubbelspåriga järnvägar.

Boende i Lexe, Sätra och Tolvfors, samt närliggande förskolor förlorar dessutom ett viktigt rekreationsom- råde.

Hon har också upplevt informationen från kommunen som bristfällig kring den fördjupade översiktsplanen.

Kommentar: Bostadsområdet Lexe påverkas redan idag av buller från E4 och Bergslagsbanan som passerar genom området.

Tillkomst av en ny Ostkustbana strax norr om Lexe kommer givetvis inte av de boende att upplevas som positivt, trots att bullersituationen rent faktiskt inte ska påverkas negativt av detta.

På sikt finns också en möjlighet att Bergslagsbanans dragning kan ske i samma sträckning norr om Lexe och att dagens järnväg genom området kan tas bort. Detta ligger dock troligen längre fram i tiden.

Vid en jämförelse mellan de två aktuella alternativen gäller dock att påverkan på boende är väsentligt mycket mindre vid val av det västra alternativet. En utbyggnad i det västra alternativet ska ske enligt de nationella normer som gäller vid utbyggnaden.

Den skogsdunge som finns norr om Lexe kommer mycket riktigt att decimeras. Bedömningen är dock att det finns andra ytor för rekreation i närområdet.

Kommunen beklagar om informationen har upplevts som bristfällig. Detta ska vi försöka råda bot på. Dock vill vi hävda att detta inte har påverkat den information som ligger till grund för den fortsatta hanteringen av översiktsplanen.

Sammanfattning av synpunkter inkomna under samrådsmöten

Under samrådet hölls två stycken samrådsmöten med öppet hus. Först den 15 maj i Förvaltningshuset och sedan den 16 maj i Församlingshemmet i Bergby.

Följande synpunkter fördes upp under mötena:

Om man tar bilen till det västra stationsläget (Hagsta) så kommer man väl åka bil hela vägen in till Gävle.

Stationsläget vid Hagsta knyter samman kommunika- tionerna väl med närheten till E4 och väg 303 mot Ockelbo.

Tåg i höga hastigheter rakt genom Hamrångebygden (Bergby) är inte att föredra.

Ianspråkstagande av jordbruksmarken längs med järnvägen genom Hamrångebygden är inte att föredra.

Vad händer med industrispåret mot Norrsundet i ett västligt alternativ? Svar: Man kan då koppla på detta spår via befintligt spår norrut för att sedan kopplas på den nya Ostkustbanan vid Axmartavlan för norr och sydgående trafik. Spåret genom Bergby blir då att ligga kvar.

De frammötta vid Församlingshemmet i Bergby var tydliga med att de föredrar det västliga alternativet.

Diskussion kring passagen av Forsby och hur Testeboån passeras i detta område.

(12)

Förändringar som gjorts i planen

Ändringar efter inkomna synpunkter:

1. Ett förtydligande av status på plandokumentet i förhållande till tidigare översiktsplaner införs i planhandlingen.

2. Ett förtydligande av påverkan på riksintresse för kulturmiljö införs i planhandlingen där det behövs.

3. Ett förtydligande av de Natura2000-områden som påverkas införs i planhandlingen. Exempelvis fler identifieringspunkter i karta samt mer utvecklad beskrivning av områdenas värden och påverkan.

4. Redovisning av risker för ras- skred- och erosionsrisk förtydligas i planen.

5. Redovisning kring översvämningsrisker och dess konsekvenser på planen och planerad järnväg förtydligas.

6. Ett förtydligande av barriäreffekter infogas i planhandlingarna.

7. Ett förtydligande av miljömålen läggs in i löpande text.

8. En mer fördjupad redovisning av fornlämningar införs i den fortsatta planprocessen.

9. Kartmaterialet kompletteras med fler identifieringspunkter.

10. Översiktsplanen justeras med rättelse kring vattentäkter. Synpunkterna tas med i fortsatt planarbete.

11. Kartor för stationslägen infogas i planen.

12. Förtydligande av kartor genom t.ex. ortsnamn förs in i planen.

13. Resonemang kring regionalt och lokalt utvecklingsperspektiv fördjupas och förtydligas i planen.

14. Översiktsplanen förtydligas vad gäller för och nackdelar för redovisade stationslägen.

15. En närmare studie av tågstoppens förutsättningar förs in i planen.

Ändringar utöver inkomna synpunkter:

• Mindre justeringar

• Flyttat ut förutsättningar för östra alternativet sist i planförslaget

• Lagt in information om nya utredningar

Förteckning bilagor

Förteckning av bilagor inkomna synpunkter med diarienummer 12KS130-(x).

Bilaga 1, Länsstyrelsen Gävleborg (30) Bilaga 2, Trafikverket (9)

Bilaga 3, Gästrike Vatten (31)

Bilaga 4, Gästrike Räddningstjänst (32) Bilaga 5, Fortifikationsverket (12) Bilaga 6. Svenska Kraftnät (15) Bilaga 7, Vattenfall (7)(29) Bilaga 8, Bergvik Skog AB (16) Bilaga 9, Sandvikens kommun (14) Bilaga 10, Hudiksvalls kommun (33) Bilaga 11, Ockelbo kommun (22) Bilaga 12, Sundsvalls kommun (11) Bilaga 13, Bygg- och miljönämnden (13) Bilaga 14, Tekniska nämnden (18) Bilaga 15, Kultur och fritidsnämnden (25) Bilaga 16, Vänsterpartiet (27)

Bilaga 17, Socialdemokraterna (28)

Bilaga 18, Strömsbro Ängars Samfällighetsförening (17) Bilaga 19, Utvecklingsgruppen KNUFF (19)

Bilaga 20, Hamrångegruppen (21) Bilaga 21, Bengt-Olof Olofsson (6) Bilaga 22, Jenny Ekblom (8) Bilaga 23, Harald Åberg (10) Bilaga 24, Jonas Runarson (20) Bilaga 25, Annika Nilsson (23) Bilaga 26, Cecilia Ädel (24) Bilaga 27,Skogsstyrelsen (34)

Bilaga 28, Maria Bergström och Åsa Fernström, Studerande vid Högskolan i Gävle (26)

(13)

(14)

Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se