• No results found

Uppdragsdirektiv för Läs, bro! Projektår 3 av 3.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppdragsdirektiv för Läs, bro! Projektår 3 av 3."

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppdragsdirektiv för Läs, bro´!

Projektår 3 av 3.

Uppdragsägare är Regionbiblioteket i Örebro län.

Uppdragsledare är Peter Alsbjer.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND ... 2

2 MÅL ... 4

4 TIDSPLAN ... 5

5 ORGANISATION ... 10

6 REFERENSER OCH BILAGOR ... 10

(2)

1 Bakgrund

Under 2013 lät Regionbiblioteket genomföra en förstudie om unga mäns och pojkars läsning.

Förstudien tydliggjorde förutsättningarna och ökade kunskaperna för folkbiblioteken i Örebro län så att de skulle vara väl förberedda att tillsammans genomföra ett regionalt

marknadsföringsprojekt med syfte att höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar i åldern 13 – 25 år.

Förstudien genomfördes genom inläsning av forskningresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Denna kunskapsbas kompletterades av intervjuer med studieförbundspersonal och bibliotekspersonal. Med hjälp av utrednings- och

undersökningsföretaget Markör skedde telefonintervjuer och fokusgrupper med representanter för målgruppen, pojkar och unga män.

För Regionbiblioteket i Örebro län var förstudien ett kunskapsunderlag som låg till grund för prioriteringar inom den regionala biblioteksverksamheten. Inte minst i ljuset av det uppdrag som landsting och regioner fick i och med att litteratur- och läsfrämjande från och med 2015 ingått som ett av de områden som kan tilldelas statligt stöd inom ramen för

kultursamverkansmodellen.

Genom förstudien identifierades ett antal konkreta ingångar i utvecklingsområdet och en rad utmaningar och frågeställningar för såväl folkbibliotek som folkbildning när det gäller unga mäns och pojkars läsning på fritiden:

 Det krävs strukturerad samverkan med och mellan folkbildningens olika aktörer, men också med skola, fritidsgårdspersonal, föreningsliv, idrottsrörelsen och andra som möter pojkar och unga män.

 Nya medieformat som datorspel, tevespel kräver och utvecklar nya litteraciteter och läsarter hos sina användare. De kräver också nya kunskaper hos vuxensamhället.

Medierna finns redan ofta på biblioteken, men hur kan de kopplas till läsandet?

 Hur ska via arbeta för att undvika kortsiktiga lösningar? Vad ska killarna läsa när de läst klart böckerna om Zlatan eller Petter? Det behövs fler författare som skriver spännande och underhållande för den här målgruppen.

 Killarna i telefonintervjuerna är inga e-boksfantaster. Andra undersökningar har visat på att det är de vana läsarna som också läser e-böcker. Hur kan e-böcker vara en ingång för en läsointresserad målgrupp?

 Det tysta, egna läsandet är en tämligen asocial aktivitet om man jämför med att titta på videofilmer eller tevespel. Vilka modeller och metoder för social läsning kan

stimulera?

 Traditionellt grundarbete i form av uppsökande biblioteksverksamhet riktad mot målgruppen i form av bokprat på skolor, fritidsgårdar, i samband med träningar, på ungdomscaféer av kunniga och entusiastiska läsförmedlare där killarna upplever att de får rätt bok i rätt genre vid rätt tillfälle.

(3)

 Viral marknadsföring. Att använda YouTube eller så kallade memes för att nå målgruppen. Traditionell marknadsföring som bio och tevereklam, affischer på stan kan möjligen fungera kompletterande.

 Stimulera till lästips från de personer som killarna har mest förtroende för:

kompisarna, föräldrarna - inte minst papporna, föreningsledarna. De ungdomar vi frågat i intervjuer och fokusgrupper genomskådar kampanjer där kändisar uttalar sig om läsningens välsignelser. Reklam på Facebook är de blinda för påstår de.

 För att behålla ett läsintresse måste vi börja med de yngsta barnen. Det kanske till och med är så att vi pratar om en förlorad generation. Det finns signaler om att även tjejerna slutar läsa.

Därför får vi inte glömma att ha fokus även på de allra minsta barnen så att de får med sig en positiv läsupplevelse från första början.

 Varje marknadsföring innehåller ett löfte till dem som marknadsföringen vänder sig till. Vad kommer det att betyda för biblioteken om de utlovar en hög servicenivå till pojkar och unga män? Kommer det att påverka medieurval, personalens kompetenser eller bibliotekslokalernas utformning? Vill biblioteken verkligen ha ett gäng som inte alltid är tysta, som inte alltid är väluppfostrade, som inte alltid är luktfria som nya besökare på biblioteken?

Vågar biblioteken marknadsföra sig?

Under hösten 2013 aktualiserades frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare genom den senaste PISA-undersökningen samt Litteraturpropositionen ”Läsa för livet”.

Enligt riksdagsbeslut har därefter nationella mål för läsfrämjande antagits. Målen säger att

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

För att nå det övergripande målet ska statens samlade insatser syfta till:

− att läsförmågan förbättras jämfört med i dag,

− att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och

− att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med i dag”.

I den nya Bibliotekslag (2013:801) som antogs vid årsskiftet 2014 sägs att ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning”. När det specifikt gäller folkbiblioteken heter det att ” Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur” samt ” Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.”

Den regionala biblioteksverksamheten syftar att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.

(4)

2 Mål

Genom projektet vill vi skapa gränsöverskridande lokala arenor för pojkars och unga mäns fritidsläsning i de kommuner i länet som deltagit i projektets första och andra år. Detta ska ske i samarbete med kommunala verksamheter, som folkbibliotek och fritidsgårdar, och

civilsamhället via studieförbunden och föreningslivet.

Genom att erbjuda en gemensam fortbildning för de deltagande kommunernas personal på bibliotek, fritidsgårdar, inom studieförbunden samt föreningsledare skapas ökade

förutsättningar att tillsammans nå det gemensamma målet att öka pojkars och de unga mäns intresse för läsning och litteratur.

Projektets är planerat att genomföras under tre år, där fortbildningen genomförs under projektårår ett och projektår två och kombineras med mindre, lokala läsprojekt. Projektets avslutande tredje år ägnas åt att omsätta kunskaperna till konkreta aktiviteter i form av gränsöverskridande läsfrämjandeprojekt på lokal nivå samt utvärdering av projektet i sin helhet.

3 Krav på uppdraget 3.1 Förutsättningar

En förutsättning är att externa projektmedel för projektår tre erhålls så att länets folkbibliotek kan fortsätta att medverka tillsammans med fritidsgårdar, studieförbund och föreningar i kunskapsseminarier och i läsfrämjande aktiviteter.

Upplägget för projektet

1. Uppstart för år 3 oktober 2016.

2. Under projektets sista år genomförs tas samverkansinsatser och nyvunna kunskaper och erfarenheter tillvara genom att de medverkande aktörerna genomför

gränsöverskridande läsfrämjandeprojekt på lokal nivå med stöd av projektledningen.

3. Utvärderingen av projektet genomförs

4. Ett avslutnings- och spridningsseminarium planeras att genomföras under mars månad 2017 med utgångspunkt i den utvärdering som genomförts.

3.2 Avgränsningar

Projektet började 1 oktober 2014 och avslutas i mars 2017. Bidrag från kulturrådet söks från år till år.

Projektet handlar om att stimulera till läsning på fritiden. Även om läsning i skolan är viktig så faller det utanför projektet.

Målgruppen för aktiviteter och projekt är pojkar och unga män i åldrarna 10 – 18 år (från mellanstadiet till och med gymnasiet).

(5)

3.3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter

 RUSen. Den regionala utvecklingsstrategin har kunskap och kompetens som utvecklingsområde. Om de inriktningsmål som beskrivs ska kunna uppnås måste läsförmågan öka, inte minst hos unga män och pojkar. I RUSen berör två av perspektiven detta projekt: barn och unga samt jämställdhet.

 Regionens kulturplan anger läsfrämjande arbete mot barn och unga som ett utvecklingsområde 2016-2019.

Regionens kulturplan lyfter fram Barn och unga samt Kön, genus som speciellt viktiga utvecklingsmål för regionens prioriteringar.

o Barn och unga: Målet med projektet är att pojkar och unga män ska få ökad kunskap om sin demokratiska rättighet att använda sig av bibliotekets tjänster o Kön, genus: Projektet lyfter fram en underrepresenterad kategori

biblioteksanvändare och läsare. Fortbildningarna planeras så att både kvinnor och män ges möjlighet att delta.

o Mångfald, etnicitet: för nyanlända pojkar kan läsning bli en ingång till språket och därmed en ingång i samhället och därmed underlätta integrationen.

Andra projekt som gett inspiration:

Vinna/Vinna-projektet om samverkan mellan folkbiblioteken och studieförbunden.

Transfer Mälardalens IT-guider, om unga som kunskapsförmedlare.

Berätta, Leka, Läsa modellen med kvartals- och klustervisa fortbildningsinsatser och uppdragen att genomföra projektaktiviteter på lokal nivå.

3.4 Resultat

Utvärderare

En utvärderare knyts till projektet år 3.

Projektet syftar till en infrastruktur för samverkan mellan olika organisationer med samma mål. Projektet ska visa på en fungerande infrastruktur som fungerar långsiktigt.

4 Tidsplan 4.1. Projektår 1

Beslut Benämning Kommentar Datum

BP1 Beslut att starta genomförand efasen

VT 2014

(6)

Projektledare Rekrytering av projektledare Augusti - september 2014 Rekrytering

av

följeforskare

Har ej gjorts. Projektet kommer att rekrytera en utvärderare inför år 3

Styrgrupp Från projektstart och tillsvidare så länge projektet fortlöper 2ggr/månad

Okt 2014

Kickoff Ersattes med nätverksbyggande inför uppstartsträffar

HT 2014

Projektledare Projektledare tillsattes 1 okt 2014 BP 2 Läs, bro’! Ny projektansökan för år 2 Mars 2015

Delmöte 1 Uppstartsträffar i kommunerna klustervis/kommunvis

VT 2015

Delmöte 2 Fördjupningsträff för biblioteken och samarbetspartners ett till två tillfällen

VT 2015

Delmöte 3 Enskilda träffar med deltagare i projektet VT 2015 Fokusgrupp Pojkar ett till två tillfällen VT 2015 Referensgrup

p

Två tillfällen VT 2015

BP 3 Ny ansökan inför år 2

Styrgruppen och projektledaren Mars 2015

BP4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 1 Okt 2015

4.2 Projektår 2

Beslut

Benämning Kommentar Datum

BP 1 Läs, bro’! Projektstart för år 2 1 oktober

2015 Läsprojekt Uppstart i deltagande kommuner Ht 2015

Styrgrupp Handledning 2ggr/månad Ht 2015

(7)

Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna HT 2015 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män HT 2015

Fokusgrupp Ett till två tillfällen HT 2015

Kunskapssemi narier

HT 2015

BP 2 Avstämning Lägesrapport i projektet samt nästa steg inför VT 2016

HT 2015

Läsprojekt Handledning och uppföljning för deltagande kommuner

VT 2016

Styrgrupp Handledning 2 ggr/månad VT 2016

Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna VT 2016 Referensgrupp Uppstart med pojkar/unga män VT 2016

Fokusgrupp Ett till två tillfällen VT 2016

Kunskapssemi narier

VT 2016 BP 3 Avstämning Lägesrapport i projektet

Läs, bro’! Ny projektansökan för år 3 samt delrapport för år 2 till Kulturrådet

Avstämning Lägesrapport för Läsprojekten i deltagande kommuner

VT 2016

BP 4 Slutrapport Rapport till Kulturrådet för år 2 Ht 2016

Projektår 3

Beslut Benämning Kommentar Datum

BP 1 Läs, bro’! Projektstart för år 3 3 oktober

2016 Rekrytering av

utvärderare påbörjas

Läsprojekt Uppstart i deltagande kommuner Okt 2016

Styrgrupp Handledning 2ggr/månad Ht 2016

Referensgrupp Ett till två tillfällen vuxna HT 2016

(8)

Aktiviteter i kommunerna

Oktober - mars Utvärdering

påbörjas

Jan 2017

Slutrapport till KUR

Mars 2017 Spridnings-

seminarium

Mars 2017

6 Budget År 3

En budget görs för varje projektår. Denna avser perioden oktober 2016 – mars 2017.

Kostnader

Projektledare 50% 160 000

Föreläsare, slutseminarium 25 000

Utvärderare 50 000

Resor Projektledare, föreläsare, utvärderare 15 000

Lokaler 10 000

Styrgrupp, Referensgrupp 10 000

Läsprojekt i deltagande kommuner 50 000

Marknadsföring 5 000

Inköp av media 5 000

Summa: 330 000

Intäkter

Egeninsats 170 000

Bidrag från Kulturrådet 160 000

Summa:

Kommentar [APRuKois1]: Väntar på info från ekonom

(9)
(10)

5 Organisation

Projektägare: Länsbiblioteket i Örebro län Projektledare: Linda Berg Ottosson Projektorganisation

En projektledare anlitas för att genomföra projektet, det vill säga på halvtid under en period över tre år.

En styrgrupp bestående av representanter för regionbiblioteket, folkbiblioteken, och föreningslivet har till uppgift att se till att projektplanen följs.

Två referensgrupper:

En referensgrupp med representanter för personal från studieförbund, bibliotek och andra i projektet. En referensgrupp med representanter för målgruppen unga män och pojkar tillsätts under projektet.

Arbetsgrupper på lokal nivå:

Varje medverkande organisation (bibliotek, förening, fritidsgård, studieförbund) på lokal nivå utser en kontaktperson som tillsammans med de samverkande organisationernas

kontaktpersoner utgör en lokal arbetsgrupp som planerar och genomför projekt och andra aktiviteter i den egna kommunen.

Mottagare av resultatet: Statens kulturråd, ansvariga för folkbiblioteken i länet, Örebro Läns Bildningsförbund, Region Örebro län.

6 Referenser och bilagor Utvecklingsstrategi för Örebro län

http://www.regionorebro.se/download/18.d4eb29912806c3118b80002951/1336493690003/ut vecklingsstrategin_A4_tunn.pdf

Kulturplan för Örebro län

https://www.regionorebrolan.se/Files-

sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Regional%20utveckling/Kultur/Kulturplan

%202016-/Kulturplan_stor.pdf?epslanguage=sv

(11)

Regional Biblioteksplan för Örebro län http://www.orebroll.se/Files-

sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Regional%20utveckling/Kultur/Bibliotek/R egional%20biblioteksplan.pdf?epslanguage=sv

Unga män och pojkar läser – rapport från en förstudie http://www.orebroll.se/Files-

sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Regional%20utveckling/Kultur/Bibliotek/B arn%20och%20unga/Rapport%20till%20Kulturr%C3%A5det%20final.pdf

Läsandets kultur - Slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 21012:65) http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/02/57/65903c80.pdf

Läsa för livet – Litteraturpropositionen 2013/14:3

http://www.regeringen.se/download/0ac62130.pdf?major=1&minor=224959&cn=attachment PublDuplicator_0_attachment

Bibliotekslag (2013:801)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2013- 801/

References

Related documents

Andelen kommuner som mäter virtuella besök har ökat men tyvärr har inte alla ännu lyckats med detta och det är synd eftersom många av bibliotekets tjänster idag är digitala

Malmö Simrishamn Kävlinge Hörby Helsingborg Lomma Staffanstorp Landskrona Trelleborg Lund Burlöv REGION SKÅNE Vellinge RIKET Hässleholm Perstorp Kristianstad Svedala Bromölla

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock

Enligt 2014 års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar.. I denna rapport redovisas dock