Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun

(1)

Tjänsteställe Socialförvaltningen Handläggare Hans Borg

Datum 2011-12-14 Beteckning

Er beteckning

Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun

Sammanfattning

Arbetsgruppen för det drogförebyggande arbetet har under 2011 arbetat med att ta fram detta förslag till drogförebyggande plan.

En harmonisering till regeringens mål för ANDT(alkohol, narkotika, dopnings och tobaks)-politiken har varit vägledande i arbetet. De föreslagna åtgärderna finns inom områdena:

 Tillgänglighetsbegränsande

 Efterfrågebegränsade

 Insatser för riskgrupper Bland förslagen märks;

 fortsatt omfattande tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen

 åtgärder för att minska langning, främst från äldre kamrater och syskon

 kommungemensam policy för att motverka tobaksbruk på grundskolor och gymnasiet

 kommungemensamt program för undervisning om ANDT från grundskolans årskurs 6 till och med gymnasiets års- kurs 3.

 försöksverksamhet enligt riskbruksmodellen för årskurs 2 på gymnasiet, självscreening av alkoholbruk och möjlighet till individuell rådgivning

 prioritering från elevhälsan av insatser till de ungdomar som visar tidiga tecken på alkohol-, tobaks- eller narkoti- kamissbruk

Bakgrund

Styrgrupperna för det gemensamma barn- och ungdomsarbetet beslutade 2010 att tillsätta en arbetsgrupp för det drogförebyg- gande arbetet. Gruppens uppdrag var att kartlägga befintligt drogförebyggande arbete i kommunen och upprätta ett förslag till plan för det fortsatta drogförebyggande arbetet.

Arbetsgruppen startade sitt arbete 2010-12-06 och har sedan haft ett arbetsmöte i månaden med uppehåll för juli och augusti.

(2)

Följande personer har ingått i arbetsgruppen, Örjan Andersson (KFF), Inger Strömberg (BUF), Mia Johansson (SOC) december 2010 – april 2011, Anne-Marie Abbeli (SOC) maj 2011 – augusti 2011, Lars-Göran Högeryd (SOC) september 2011 – ff., Hans Borg (SOC), Christer Jonsson (BUF), Per Blanck (KFF) september 2011– ff. och Carl-Arvo Olsson (polisen). Hans Borg har varit sammankallande i gruppen.

Nationella mål

Den nationella mål- och uppföljningsstrukturen för ANDT-

politiken beskrivs i regeringens proposition ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken” (prop.

2010/11:47). Här beskrivs ett gemensamt övergripande mål för ANDT-politiken och sju långsiktiga mål.

Övergripande mål

 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.

De sju långsiktiga målen

1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.

2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak.

3. Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debutera tidigt med alkohol ska succesivt minska.

4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska.

5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad till- gänglighet till vård och stöd av god kvalitet.

6. Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska

minska.

7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt.

Mål fem i strategin berör vård och stödinsatser för personer med en missbruksproblematik och mål sju handlar om hur Sverige skall agera internationellt i ANDT området. Detta är områden som inte berör det som planen för det drogförebyggande arbetet i Marks kommun ska täcka in.

(3)

Planen för det drogförebyggande arbetet i Marks kommun bygger på propositionens övergripande mål och fem av de långsik- tiga målen.

Folkhälsomål inom drogområdet i Marks kommun Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Mark är enligt kommunens folkhälsopolicy att skapa samhälleliga förutsättning- ar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Ett av de mål som kommunfullmäktige antagit för folkhälsoarbe- tet i Marks kommun är att synen på bruket av tobak och alkohol ska vara restriktiv, narkotika- och dopninganvändning ska inte tolereras samt skadeverkningarna av spelande ska motverkas.

I riktlinjerna till folkhälsopolicyn specificeras detta ytterligare:

- Narkotika och dopning ska inte förekomma i några sammanhang.

- Arbete ska genomföras med fokus på drogfria zoner, alkohol och andra droger ska inte förekomma i följande sammanhang;

 i trafiken,

 under graviditeten och amningstiden,

 på arbetsplatsen,

 under barn- och ungdomstiden,

 i idrotts- och friluftsliv,

 i all samvaro med barn och ungdomar,

 vid offentliga arrangemang där barn, ungdomar och vuxna deltar tillsammans som vid konserter, bio, teater, festivaler och marknadsdagar.

- Arbete genomförs för att begränsa tillgänglighet och att alkohol serveras på ett ansvarsfullt sätt.

- Arbete genomförs för att åstadkomma attitydförändring hos ungdomar, föräldrar och andra vuxna.

Forskning

Arbetsgruppen har haft tillgång till en omfattande litteraturlista under arbetets gång. Den mesta av denna litteratur är utgiven av FHI (Statens folkhälsoinstitut) men även en del litteratur från andra kommuner och från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Vi har valt att lyfta fram de slutsatser som ges i boken ”Alcohol no ordinary comodity, research and policy (på svenska ”Alkohol – ingen vanlig handelsvara” utgiven av FHI). Denna bok är utgiven av WHO år 2003 under redaktörskap av Thomas Babor och den har reviderats och återutgivits år 2010. Boken utgör den hittills mest grundliga genomgången av preventionsforskning inom alkoholområdet. I slutet av boken ges i tabellform en över- sikt över olika typer av preventionsåtgärder och för det kommunala verksamhetsfältet kan man lyfta fram:

 Upprätthålla regler för försäljning och servering.

(4)

 Begränsa öppettider för restauranger och vara återhåll- samma vid tillståndsgivning för att undvika överetable- ring.

 I samverkan med polisen verka för täta nykterhetskontrol- ler i trafiken.

 Allmänbilda våra ungdomar för att ge legitimitet åt den restriktiva alkoholpolitiken.

 Upptäcka och ge råd till riskbrukare av alkohol.

 Behandla och därmed förbättra livsvillkoren för dem som drabbats av alkohol och andra drogers skadeverkningar.

Kartläggning av insatser

Arbetsgruppen har i sin kartläggning funnit att det finns en flora av drogförebyggande aktiviteter och verksamheter i kommunen.

Någon uttalad strategi eller samordning av denna verksamhet har vi inte kunnat se utan mycket bygger på initiativ från enskilda eller enstaka verksamheter. Det har varit svårt att kart- lägga hur stor del av olika verksamheter som är direkt drogföre- byggande men även här verkar det mer bero på enskilda eller enstaka verksamheters engagemang i frågan.

Vi kan konstatera att det finns ett behov av att samordna och utveckla aktiviteter och verksamheter kring det drogförebyg- gande arbetet. Likaså att välja insatser utifrån och att de ska vara verkningsfulla enligt någon form av forsknings- eller beprö- vad erfarenhetsresultat. Det behövs också en uthållighet och långsiktighet kring de val av insatser som skall genomföras.

Några verksamheter som är värda att lyfta fram från vår kart- läggning:

 Elevhälsans arbete med elever när hälsorisker uppmärk- sammas.

 Föräldraträffar i årskurs sju och åtta, enligt modellen Fritsla föräldraprogram.

 Policy i tobaksfrågor.

 Alkoholinformation med värderingsövningar, årskurs 2 på gymnasiet.

 Policy om drogfrihet vid skolans verksamhet.

 Tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen.

 Direktförverkande av alkohol (polisen).

 Ungdomsutvecklarnas förebyggande och uppsökande verksamhet bland ungdomar i riskzonen.

 Hälsolektioner med ANDT-undervisning.

 Lathund – Agerande vid missbruk/droger hos ungdomar.

Vår kartläggning finns i tabellform som bilaga.

Användning av tobak, alkohol och narkotika

För att ge en bild av hur användningen av tobak, alkohol och narkotika ser ut bland ungdomar i Marks kommun har vi valt att använda oss av diagram från lokala och nationella drogvaneun- dersökningar.

(5)

Rökning

Figur 1, CAN riket

Rökningen bland ungdomar i årkurs 9 har minskat sedan 1970- talet och är idag på ungefär halva den nivån som den hade för 40 år sedan.

Figur 2, CAN-Mark

Åren 2006 och 2010 gjordes lokala mätningar som visade att ungdomarna i Mark i stort sett hade samma tobaksvanor som i riket i övrigt.

(6)

Figur 3, CAN Riket

Det dagliga, mer vanemässiga, rökandet i den här åldersgruppen är betydligt lägre.

Figur 4, CAN Mark

I Mark är det ungefär var 20:e pojke och var tionde flicka som röker varje eller nästan varje dag i åk 9.

(7)

Alkohol

Figur 5, CAN Riket Skolelevers drogvanor 2011

Även när det gäller alkohol har vi sett en nedgång sedan 1970- talet. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 är idag ca 60 pro-

(8)

cent och årskurs 2 på gymnasiet drygt 80 procent. Nivån är i stort sett densamma i Mark.

Figur 7, CAN Mark

Andelen ungdomar som dricker alkohol regelbundet och på be- rusningsnivå, så kallad intensivkonsument*, har även den minskat över åren och vi kan se nära nog en halvering av den gruppen sedan 70-talet. Undersökningarna i Mark pekar på ett liknande resultat.

*dricker alkohol motsvarande minst 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle någon gång i månaden eller oftare.

33% 21% 26% 27%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Pojkar Flickor

Intensivkonsument, alkohol

2006 2010

Årskurs två gymnasieelever

Mark 2011: 42 % män och 37 %

kvinnor intensivkonsumenter.

(9)

Narkotika

I Mark var det 2010 sex procent av pojkarna och fem procent av flickorna som uppgav att de någon gång använt narkotika i års- kurs 9 och 2011 var det på årskurs 2 bland gymnasieeleverna 9 procent av både de manliga som kvinnliga eleverna som uppgav detta.

Förslag till åtgärder

Gruppens förslag baseras på en avvägning mellan de mål som regeringen ställt upp på området, lokala kommunala mål, forsk- ningsbaserad evidens och en pragmatisk bedömning av vad som är realistiskt att genomföra med hänsyn till lokala förhållanden.

Vi har valt att satsa på ett mindre antal insatser för att öka san- nolikheten för att dessa skall kunna genomföras väl och med till- räcklig omfattning.

Skyddsfaktorer

Det finns faktorer som på ett positivt sätt påverkar barn och ungas livsvillkor och bidrar till att barn och ungas hälsa kan utvecklas gynnsamt, de benämns skyddsfaktorer och kan ses inom fem områden; familjen, kamratgruppen/fritiden, skolan, sam-

(10)

hället och individen själv. Bland viktiga skyddsfaktorer kan näm- nas:

 Goda, nära och kärleksfulla relationer till sina föräldrar, anhöriga och kamrater.

 En skola där alla elever trivs och fungerar väl och där det råder ett gott klimat, samt där eleverna lyckas med sina studier.

 Socialtjänst, hälsovård och andra välfärdsinstanser som klarar av att fånga upp och stötta de barn, unga och fa- miljer som riskerar att utvecklas ogynnsamt och ge dem det stöd som de behöver.

 Ett allsidigt och utvecklande utbud av fritidsaktiviteter som den unge av egen fri vilja kan välja att delta i.

Arbetet att utveckla den kommunala verksamheten inom dessa områden får anses ingå i förvaltningarnas huvuduppgifter och kommer inte i någon större utsträckning ingå i den drogförebyg- gande planen. Med detta vill vi ha sagt att vi ser skyddsfaktorer- na som viktiga och att vi anser att kommunen ska arbeta inten- sivt med en utveckling av dem. I den drogförebyggande planen har vi valt åtgärder som är mer riktade som drogförebyggande.

För föräldrastödet finns det redan en plan och det är kommunens folkhälsoenhet som har uppdraget att samordna den verksamheten. I någon enskild del kan den drogpolitiska planen och planen för föräldrastöd tendera att ta upp samma teman.

Tillgänglighetsbegränsande åtgärder

De mest verkningsfulla drogförebyggande åtgärderna är att minska tillgängligheten av tobak, alkohol och narkotika visar den forskning vi tagit till oss. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar:

 Ett fortsatt omfattande tillsynsarbete enligt tobaks- och alkohollagen, både vad gäller serveringstillstånd, försälj- ning av folköl och tobak och rökfria områden.

 Åtgärder för att minska langning av alkohol och tobak.

Den vanligaste langningen sker främst från äldre kamrater och syskon. Metoder för att nå dessa grupper utvecklas.

 Träffarna som erbjuds tonårsföräldrar i årskurs 7 och 8 utvecklas så att de särskilt tar upp frågan om langning och

(11)

vikten av en restriktiv hållning till tobak, alkohol och samt öka medvetenheten i hemmen om riskerna med cannabis.

 Att i samverkansavtalet med polisen verka för att polisen intensifierar insatser mot langning och utökar verksamheten med direktförverkande av alkohol enligt den så kal- lade Kronobergsmodellen.

Efterfrågebegränsande

Även inom det efterfrågebegränsade området hittar vi flera åt- gärder som bör utvecklas i kommunen. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar:

 En kommungemensam policy för hur grundskola och gymnasiet ska arbeta för att motverka tobaksbruk och upp- rätthålla tobakslagens regler om rökfria skolgårdar tas fram.

 Ett kommungemensamt basprogram för undervisning när det gäller tobak, alkohol och andra droger tas fram. Pro- grammet ska sträcka sig från årskurs 6 till och med gymnasiets tredje årskurs. Målet med basprogrammet ska vara att eleverna löpande under sin skoltid får kunskaper och färdigheter för att kunna fatta hälsosamma beslut och att de får förståelse för samhällets restriktivitet inom ANDT-området.

 Fortsätta träffarna som erbjuds tonårsföräldrar i årskurs 7 och 8 och som behandlar föräldrars förhållningssätt i ANDT-frågor. Utveckla metoder så att ännu fler föräldrar nås av budskapet.

 Aktualisera de policys som finns vad gäller tobaks- och alkoholbruk vid studieresor, lägerverksamhet och liknande.

Se över att reglerna i dem upprätthålls.

 Fortsätta bedriva informationsverksamhet och opinions- bildning kring ANDT-området. Detta för att motivera och förstärka andra insatser.

 Fortsätta utveckla de drogförebyggande verksamheterna kring skolavslutningarna. Här tänker vi i första hand på

”Mingla i Mark” men också på det arbete som just påbör- jats på gymnasiet kring studentavslutningen.

(12)

Insatser för riskgrupper

När det gäller ungdomar är det viktigt att uppmärksamma de som uppvisar ett tidigt riskbeteende kring alkohol, narkotika och tobak. Följande åtgärder inom detta område föreslår vi att kommunen prioriterar:

 Marks gymnasieskola inleder en försöksverksamhet enligt riskbruksmodell där alla elever från årskurs 2 erbjuds individuell screening av alkoholbruk och vid behov individu- ellt anpassad rådgivning.

 I den samverkan som styrgrupperna för det gemensamma barn- och ungdomsarbetet ger möjlighet till påverka Pri- märvården så att man inom vårdcentraler och ung-

domsmottagning i högre grad än idag använder screening och kort rådgivning enligt riskbruksmodellen i mötet med ungdomar.

 Prioritering från elevhälsan av insatser till de ungdomar som visar tidiga tecken på alkohol-, tobaks- eller narkoti- kamissbruk.

 Socialtjänsten utvidgar sina rådgivande och stödjande insatser till ungdomar och föräldrar. Socialtjänsten bör kunna erbjuda spetskompetens kring ungdomars missbruk för behandling och stöd till såväl enskilda som andra

kommunala verksamheter.

 Vid händelser kring ungdomar där behovet anses vara så stort att den befintliga organisationen inte klarar situat- ionen finns konceptet SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid). Arbetet kring SSPF bör utvecklas och om möjligt samordnas med GAIK (gemensamt arbete i kommunen).

Reflektioner

Under den tid vi arbetat med denna plan har vi reflekterat över några företeelser som vi känner inte riktigt passar in under för- slag till åtgärder men som ändå är värda att ta upp i denna plan för drogförebyggande arbete.

(13)

Det händer vid några tillfällen om året att kommunala lokaler hyrs ut till tillställningar där man befarar att ungdomar festar med alkohol och andra droger. Likaså händer det att man på skolor får samla in tomflaskor från helgernas uthyrningar. En reflektion vi gjort kring detta är att de regler och policys som gäller för lokalernas ordinarie verksamheter även borde gälla vid uthyrning av lokalerna övrig tid.

Till och från får skolor och annan kommunal ungdomsverksam- het förfrågningar eller erbjudanden om att före detta missbru- kare ska komma och informera kring alkohol och andra droger.

Det finns idag bra kunskap om att detta är kontraproduktivt, speciellt för de ungdomar som befinner sig i någon form av risk- zon kring alkohol och andra droger. Någon form av rekommen- dation om att inte använda sig av föreläsare som själva haft en missbruksproblematik borde finnas och göras känd ute i verksamheterna. Denna typ av föreläsningar bör åtminstone inte an- vändas som enstaka händelse utan i så fall ingå i ett större sammanhang.

Uppföljning

De åtgärder som kommer att genomföras enligt denna plan måste dokumenteras vad gäller såväl volym, täckningsgrad och omfattning. Detta för att det skall vara möjligt att göra en upp- följning av verksamheten.

Planen måste revideras med jämna mellanrum. Med tanke på att detta arbete skall ske med stor uthållighet och långsiktighet så bör planen revideras som tidigast var tredje år.

MARKS KOMMUN

Arbetsgruppen för drogförebyggande arbete

Hans Borg

Sammankallande

(14)

Referenser B

Babor, Thomas (2004). Alkohol: ingen vanlig handelsvara.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

Babor, Thomas (red.) (2010). Alcohol: no ordinary commodity:

research and public policy. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press

Blanck, Per (2011) Drogvaneundersökning årskurs 9 Marks Kommun 2010

Regeringens prop. 2010/11:47 (2010) ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken”.

Henriksson C, Leifman H (2011) Skolelevers drogvanor, CAN Rapport 129

(15)

Bilaga.

Kartläggning av drogförebyggande verksamhet i Mark 2011.

Version 1:3 2011-11-07

Aktör

↓

Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ung- domar, 13-20 år.

Sekundärprevention. In- satser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, 13- 20 år.

Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns.

(Ej aktuellt nu)

BUF (grund- skola)

o (Individuella utveckl- ingsplaner, IUP)



Elevhälsan



Föräldrasamtal



FFP åk 7 och 8 o (Kamratstödjare)



Kunskap, hit hör de tre kommande punk- terna:

 Hälsolektioner

 ANDT-undervisning

 Föreläsningar



Utvecklingssamtal



Policy i tobaksfrågor



Uppföljning av elevhälsan enskilt eller i grupp när hälsorisk upp- märksammas o (Västbus – samver-

kan med SOC, BUP kring elever) o (Elevvårds-

konferens, elever i behov av stöd) o (Åtgärdsprogram

för elever som ris- kerar att inte nå målen)

o (Kamratstödjare)



Handlingsplan vid drog- och alkho- lanvändning o (Kurator för vuxna)

(föräldrar)

BUF (gymna- siet)



Hälsosamtal, elev- hälsan, åk 1

o (Besök av ungdoms- mottagning i alla klasser)

o (Mentorsamtal 1 gg/termin tillsam- mans med förälder)



Alkoholinformation med värderingsöv- ningar, åk 2 o (Handlingsplan vid



Uppföljning av elevhälsan enskilt eller i grupp när hälsorisk upp- märksammas o (Kommunal ung-

domsuppföljning för ungdomar upp till 20 år) (BUF kansliet)

o (Västbus – samver-

kan med SOC, BUP

(16)

Aktör

↓

Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ung- domar, 13-20 år.

Sekundärprevention. In- satser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, 13- 20 år.

Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns.

(Ej aktuellt nu)

elevs frånvaro. Sam- arbete med elevhäl- san.)



Rökförbud på skola och dess kringlig- gande områden



Policy om drogfrihet vid alla skolans ver- kamheter inkl. studi- eresor

o (elevskyddsombud) o (antimobbinggrupp) o (Kamratstödjare)



Alla elever på gym- nasiet får i kursen Id- rott och hälsa in- formation om do- ping. Idrottslärarna tar varje år hit en sakkunnig från Riks- idrottsförbundet ” s k dopingpolis” som föreläser om doping.

kring elever) o (Elevvårds-

konferens, elever i behov av stöd) o (Åtgärdsprogram

för elever som ris- kerar att inte nå målen)



Handlingsplan vid förekomst av dro- ger

SOC



Tillsyn av tobaks- och folkölsförsälj- ning, Visa Leg



Tillsyn av serverings- tillstånd



Tillsyn rökfria områ- den

o (Närvara vid polis- förhör)



Råd och stöd till tonårsföräldrar vid förekomst av dro- ger, enskilt och som gruppverk- samhet



Samverkan med skolor kring elever med drogproble- matik



Samverkan med

ungdomsutveck-

larna kring ung-

(17)

Aktör

↓

Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ung- domar, 13-20 år.

Sekundärprevention. In- satser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, 13- 20 år.

Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns.

(Ej aktuellt nu)

domar med drog- problematik



Påverkanspro- gram för unga la- göverträdare, drogproblem be- rörs



LOB-samtal

KFF o (Sommarverksamhet)



Ungdoms- utvecklarna o (Fritidsgårdar)



Drogfria arrange- mang

o (Kulturarrangemang) o (Bibliotek)



FFP år 7 och 8, KFF har huvudansvaret för denna aktivitet.



Policy vid uthyrning av kommunala loka- ler

o (Arrangemang på fritidsgårdar)



Ungdoms-

utvecklarna, sam- tal och stöd vid drogproblematik

Polisen



Direktförverkande av alkohol (med kon- takt till vårdnadsha- vare för de som inte är myndiga)



Tillsyn av servering- stillstånd



Nykterhets-

kontroller i trafiken



Begränsa tillgäng- ligheten till illegal alkohol



Uppdaga och lag- föra narkotika- missbruk



Medverka med

info till de som

dömts till vård en-

ligt socialtjänstla-

gen

(18)

Aktör

↓

Primärprevention. Insatser som riktar sig till alla ung- domar, 13-20 år.

Sekundärprevention. In- satser som riktar sig till de ungdomar som befinner sig i olika riskgrupper, 13- 20 år.

Tertiärprevention, begränsa problem som redan finns.

(Ej aktuellt nu)



Begränsa tillgäng- ligheten till narkoti- ka

Primärvården o (Ungdomsmottag- ningen)

Kyrkor o (Ungdoms-

verksamhet)



Gläntan, grupp- verksamhet för barn till missbru- kare

Föreningar o (Ungdoms- verksamhet) Trafikskolor



Risk 1:an, teoretisk

kurs för alla körkort- selever

