Revisionsrapport*
Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå
Söderhamns kommun
Februari 2008
Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar
*connectedthinking
1. Bakgrund och revisionsfråga ... 3
1.1 Granskningens avgränsning... 3
2. Metod ... 3
3. Granskningsiakttagelser... 4
3.1 Rektors möjligheter att arbeta som pedagogisk ledare... 4
3.2 Administrativt stöd ... 4
3.3 Implementering av fullmäktiges/nämndens styrdokument ... 4
3.4 Utveckling och arbete med skolspecifika styrdokument... 5
3.5 Uppföljning och utvärdering (rutiner – åtgärder – resultat) ... 5
3.6 Rutiner för avrapportering till nästa organisationsnivå ... 5
3.7 Skolans budgetprocess och eventuell koppling till skolplan ... 6
3.8 Samarbete med andra aktörer ... 6
4. Revisionell bedömning ... 6
1. Bakgrund och revisionsfråga
Vid allt skolutvecklingsarbete har rektor en central roll. För att rektor skall lyckas i sitt uppdrag krävs personliga kvalifikationer, men också tydliga uppdrag, och relevant stöd från områdes- och förvaltningsorganisation.
De förtroendevalda revisorerna i Söderhamns kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska grundskolans styrning och ledning med utgångspunkt från rektors ansvarsnivå.
Revisionsfråga: På vilket sätt och i vilken omfattning erhåller rektorerna i Söderhamns kommun stöd i lednings- och skolutvecklingsarbetet?
Granskningen skall belysa:
Rektors möjligheter att arbeta som pedagogisk ledare Administrativt stöd
Implementering av fullmäktiges/nämndens styrdokument Utveckling och arbete med skolspecifika styrdokument Uppföljning och utvärdering (rutiner - åtgärder - resultat) Rutiner för avrapportering till nästa organisationsnivå Skolans budgetprocess och ev. koppling till skolplan Samarbete med andra aktörer
1.1 Granskningens avgränsning
Granskningen avser grundskolan och har i samråd med kommunens revisorer avgränsats till Stenbergaskolan.
2. Metod
Samtal/intervjuer har genomförts med elever i skolår 1 - 6, elever i skolår 7 - 9, lärare för skolår 7-9, resursteam för såväl skolår 1 - 6 som skolår 7 – 9, samt med administrativ personal.
Urvalet av medarbetare som medverkat i granskningen har överlåtits på skolans rektor. På grund av läkarbesök har samtal/intervju med rektor förts via telefon.
betygstatistik samt kvalitetsredovisningar. Vidare har Skolverkets utbildningsinspektion i form av arbetsmaterial studerats.
3. Granskningsiakttagelser
På det övergripande planet ger Stenbergaskolan ett intryck av sliten miljö, med i olika avseenden eftersatt underhåll. Även om områdeschefen valt att medvetet möblera sitt tjänsterum med möbler från Erikshjälpen, vilket ger ett märkligt intryck, är det inte rimligt att medarbetarna i övrigt överväger att införskaffa nya möbler till personalrummet genom att anlita samma leverantör.
3.1 Rektors möjligheter att arbeta som pedagogisk ledare
Intrycket som förmedlas är att medarbetarna på Stenbergaskolan upplever att det saknas pedagogisk ledning. Som förklaring anges ett flertal orsaker där bland annat följande framkommer;
Rektor är inte tillgänglig. (Dörren är alltid stängd.)
Rektor saknar nödvändig pedagogisk insikt (Vet inte vad vi håller på med.)
Oklar rollfördelning mellan rektor och områdeschef (Områdeschefen fungerar som en form av ”förste rektor”.)
Rektor arbetar hårt, men med fel uppgifter. (För mycket av tid och kraft går till uppgifter som kommer från organisationsnivåer ovanför rektor.)
Rektor allt mer stressad.
3.2 Administrativt stöd
Den administrativa resursen ger intryck av att vara tillräckligt dimensionerad. Detta till trots upplever berörda att verksamheten präglas av otydlig rollfördelning såväl mellan olika befattningshavare som i relation till områdeschef respektive rektor. Ett
återkommande utryck i samtliga samtal är; ”vi och dem”. Där ”dem” är ledningen.
Administrationen är inte något undantag.
Det är otillfredsställande att övrig administrativ personal inte vet vad funktionen intern service innefattar.
3.3 Implementering av fullmäktiges/nämndens styrdokument Vid de samtal/intervjuer som förts har medarbetarna konfronterats med följande
styrdokument; Verksamhetsplan, skolplan samt ”En skola för alla barn och ungdomar i Söderhamns kommun”.
Skolplanen har de flesta sett. Några anger att de vid något tillfälle diskuterat den. Övriga två dokument förefaller helt okända.
Inget tyder på att kommunens övergripande styrdokument implementerats på sådant sätt att de utgjort grund för skolans arbete med egna styrdokument. Dokumenten saknar enligt berörda betydelse för hur skolvardagen utformas.
3.4 Utveckling och arbete med skolspecifika styrdokument I Skolverkets inspektionsrapport konstaterar inspektörerna bland annat att
Stenbergaskolan saknar lokal arbetsplan för läsåret 2007/08 samt att övriga dokument, till exempel likabehandlingsplan lämnar en del i övrigt att önska.
Konstateras att situationen vid granskningstillfället är oförändrad.
Noteras att områdets hemsida senast uppdaterades 2007-05-07.
Intrycket som förmedlas är att ledningen helt tycks sakna strategi för hur arbetet med skolspecifika styrdokument skall genomföras.
Återkommande i de samtal som förts är en beskrivning av hur det ena projektet efter det andra satts igång för att sedan upplösas i ett intet. Medarbetarnas uppgivenhet och frustration är i dettas sammanhang påtaglig.
3.5 Uppföljning och utvärdering (rutiner – åtgärder – resultat)
Stenbergaskolan saknar kontinuerlig och systematisk uppföljning och utvärdering. Det finns inte något material eller annat som antyder att skolan fullgör sin uppgift att följa elevernas resultatmässiga utveckling. Inte heller följs övriga förhållanden såsom trivsel, mobbning, delaktighet med mera upp på sådant sätt så att det kan beskrivas i
kvalitetsredovisningen. I den rapport som Skolverket redovisat gör inspektörerna bedömning att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningens krav.
Vid de samtal som förts framkommer att arbetet med kvalitetsredovisningen inte känns angeläget eftersom det upplevs som något som måste göras för att kommunen och/eller Skolverket bestämt så.
Kvalitetsredovisningen är bland annat tänkt som ett stöd i det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Även här förmedlas intrycket att ledningen totalt misslyckats med att motivera medarbetarna.
3.6 Rutiner för avrapportering till nästa organisationsnivå
I verksamhetsplan för 2007 anges under rubriken ”Uppföljning” riktlinjer för när, var och hur uppföljningen skall genomförs. I de samtal som förts med medarbetarna framkommer inte något som tyder på kunskap om, eller delaktighet i den ekonomiska uppföljningen.
3.7 Skolans budgetprocess och eventuell koppling till skolplan Skolplanen är inte implementerad i organisationen och betyder inte något för
medarbetarna i deras vardag. Någon koppling mellan budgetprocess och skolplan har inte kunnat identifieras i samband med granskningen.
3.8 Samarbete med andra aktörer
Någon strategi eller dokumentation för samverkan med andra aktörer (föreningsliv, näringsliv, andra skolor och så vidare) redovisas inte. I några fall redovisas lyckade projekt och aktiviteter, men dessa är helt relaterade till enskilda lärares initiativ och intresse.
4. Revisionell bedömning
De brister som framkommit vid granskningen av Stenbergaskolan är såväl omfattande som allvarliga. Skolan är i akut behov av stöd.
Tack vare erfarna medarbetare som lärt sig att ”härda ut” fungerar skolan trots allt i det dagliga elevperspektivet. Relevanta frågor är; Hur länge? Och vad händer sedan?
