Beslut för Svalövs kommun

(1)

Svalövs kommun info@svalov.se

Beslut för

Svalövs kommun

efter tillsyn av utbildningen i Svalövs kommun

Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08- 586 080 07

www.skolinspektionen.se

(2)

Tillsyn av utbildningen i Svalövs kommun

Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Svalövs kommun under hösten 2015.

Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmen,

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn).

Måluppfyllelse och resultat

Förskolan

Det finns ingen officiell statistik över förskolans måluppfyllelse att tillgå. I Svalövs kommun finns en kvalitetsredovisning sammanställd över förskoleverksamhetens resultat på

huvudmannanivå. Denna visar genomgående goda resulat inom de kommungemensamma, prioriterade områdena kring till exempel barnens kunskapsredovisning, utvecklingsarbete inom matematik och naturvetenskap samt barns inflytande i lärprocessen. Kommunens enkätresultat inom värdegrundsområdet, visar genomgående höga värden på samtliga förskolor.

Förskoleklassen och grundskolan Förskoleklassen

Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare i förskoleklassen indikerar lägre värden jämfört med riket inom följande områden: Arbetsro, Trygghet samt Förhindra kränkningar.

Årskurs 3

Av officiell statistik från Skolverket för nationella prov läsåret 2014/15 framgår, efter en genomsnittsberäkning, att andelen elever i åk 3 som nått kunskapskraven på de olika delproven i matematik är 89,6 procent och i svenska 90,7 procent.

Årskurs 6

Av officiell statistik från Skolverket läsåret 2014/15 framgår att andelen elever som fick betyg i svenska är 88,9 procent, engelska 85,4 procent och matematik 83,4 procent. Den

genomsnittliga betygspoängen för samma läsår är för ämnena svenska 12,3, engelska 12,9 och matematik 11,6.

(3)

Årskurs 9

Av officiell statistik från Skolverkets framgår att läsåret 2014/15 uppnår 73 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i samtliga ämnen. Motsvarande siffra är 72 procent år 2014 och 63 procent år 2013. Läsåret 2014/15 är det genomsnittliga meritvärdet 215,8, i jämförelse med riket som är 217 i meritpoäng. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselever i årskurs 9 i Svalövs kommun läsåret 2013/14 är 198,5 och läsåret 2012/13 192,8 meritpoäng.

Trygghet och studiero

Svalövs kommun har sammanställt resultat utifrån egna enkätundersökningar vad gäller arbetet med trygghet och studiero. Sammanställningen visar att personalen arbetar medvetet med normer och förbyggande diskrimirteringsarbete. Kommunens enkät indikerar relativt lågt resultat vad beträffar studiero.

Grundsärskolan

Det saknas officiell statistik över kunskapsresultat för grundsärskola. En sammanställning av elevernas kunskapsresultat inom grundsärskolan har inte redovisats av kommunen.

Kommunens analys av särskolans resultat visar att måluppfyllelsen överlag är god, men att arbetet för ökad grad av inkludering ska fortsätta, liksom utveckling av arbetet med

skapande och estetisk verksamhet.

Fritidshemmen

Det saknas officiell statistik över måluppfyllelse i fritidshem. Kommunen har inte någon egen redovisning.

Gymnasieskolan

Av officiell statistik från Skolverket framgår att andelen elever med gymnasieexamen läsåret 2014/15 är 80,6 procent och samma år är den genomsnittliga betygspoängen 14,0 för elever med examen och 12,8 för elever med examen eller studiebevis.

Gymnasiesärskolan

Det saknas officiell statistik över kunskapsresultat för gymnasiesärskola. Kommunen har ingen egen redovisning.

Vuxenutbildningen

Det saknas officiell statistik över kunskapsresultaten för vuxenutbildningen för Svalövs kommun.

(4)

Översikt över konstaterade brister i verksamheterna

Skolinspektionens ingripanden

Område Typ av ingripande Senaste datum för

redovisning Förutsättningar för utbildningen

vid fritidshem och grundskola

eläggand 2016-05-10

Utvecklingen av utbildningen - Ingen brist

Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut.

Sammanfattande bedömning

Tillsynen visar inte annat än att utbildningen i Svalövs kommun inom flera skolformer uppfyller författningarnas krav. Tillsynen visar dock att det finns brister inom grundskola och fritidshem. Inom grundskolan finns brister i tillgången till elevhälsa. Skollagen

föreskriver att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men bristen på tillgång till elevhälsa gör att Svalövs kommun inte lever upp till lagens krav i detta

avseende. Inom grundskolan finns också brister vad gäller erbjudande av studiehandledning på modersmålet.

Inom fritidshemsverksamheten finns brister beträffande elevgruppernas storlek och sammansättning och erbjudande av en i övrigt god miljö. Brister finns också inom fritidshemmens målinriktade arbete för att motverka kränkande behandling.

Skolinspektionens beslut

Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom området Förutsättningar för utbildningen för grundskolan och fritidhemsverksamheten. Inom övriga bedömningsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav.

Föreläggande

Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Svalövs kommun att senast den 10 maj 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen.

(5)

Förutsättningar för utbildningen vid fritidshemmet Bedömning av brist

Skolinspektionen konstaterar att Svalövs kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att:

• Huvudmannen ser till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö. (14 kap. 9 § skollagen)

• Huvudmannen ser till att det inom ramen för utbildningen i fritidshemmet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap. 6-9§§

skollagen)

Åtgärder

Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen.

• Huvudmannen ska se till att storleken och sammansättningen på elevgrupperna är sådan att personalen i fritidshemmen har möjlighet att genomföra det pedagogiska uppdraget och ge eleverna en meningsfull fritid i en trygg miljö.

• Huvudmannen ska se till att det inom ramen för utbildningen i fritidshemmet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

Motivering till bedömning av brist

Elevgruppernas sammansättning och storlek samt erbjudande av en i övrigt god miljö

Rättslig reglering

Skollagen föreskriver att huvudmannen ska se till att elevgrupperna inom fritidshem har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

(6)

Skolinspektionens utredning

Fritidspedagogerna uppger i intervju att elevgrupperna inom verksamheterna är för stora och att det på olika sätt påverkar deras möjlighet att erbjuda eleverna en verksamhet utifrån fritidshemmens uppdrag. De uppger till exempel att de inte kan tillgodose elevernas olika behov och att de inte alltid kan ge elever det särskilda stöd de behöver.

De uppger också att de stora elevgrupperna gör att personalen inte hinner ha överblick över eleverna varken inomhus eller utomhus och några fritidspedagoger uppger att de inte har kontroll över var eleverna befinner sig. Vidare måste personalen planera om verksamheten för att kunna prioritera elevernas säkerhet, och som en konsekvens av detta blir även innehållet i den pedagogiska verksamheten lidande, menar de. Fritidspedagogerna uppger att de inte heller hinner samverka med lärarna, och därmed blir uppdraget att komplettera skolverksamheten lidande. Problem med buller orsakas också av elevgruppernas storlek.

Elever klagar på att det är stökigt, hög ljudnivå och att de inte har möjlighet att få lugn och ro uppger fritidspedagogerna. Fritidspedagogerna säger att det inte finns någon uppföljning av gruppernas storlek och sammansättning, från huvudmannens sida.

Rektorerna bekräftar i intervju fritidspedagogernas beskrivning och säger att elevgruppernas storlek och sammansättning påverkar fritidspedagogernas möjligheter att arbeta med

uppdraget. Rektorerna uppger att det ofta är samverkan, individanpassning och särskilt stöd som inte kan tillgodoses.

Utbildningschefen uppger i intervju att hon vet att det är stora elevgrupper inom

fritidsverksamheten och att huvudmannen känner till hur många elever och hur mycket resurser det finns inom varje skolområde. Utbildningschefen säger vidare att huvudmannen inte har analyserat om resurserna är tillräckliga.

Representanter från kommunstyrelse och utbildningsutskott uppger att gruppernas storlek inom fritidshemmen kan vara ett problem och att de ska börja följa upp elevgruppernas storlek och sammansättning.

Skolinspektionens bedömning

Enligt skollagen ska huvudmän se till att elevgrupperna inom fritidshem har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

Skolinspektionens utredning visar att elevgruppernas sammansättning och storlek medför att det pedagogiska uppdraget och en god omsorg inte alltid kan tillgodoses, och att den fysiska miljön blir lidande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav.

(7)

Svalövs kommun måste därför vidta åtgärder för att säkerställa att elevgrupperna har en lämplig storlek och sammansättning och att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö.

Motivering till föreläggande som ingripande

Svalövs kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter.

Svalövs kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Rättslig reglering

Skollagen föreskriver att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Vidare ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och

förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året.

En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Skolinspektionens utredning

Fritidspedagogerna uppger i intervju att det inte görs några kartläggningar av riskområden för kränkande behandling inom fritidshemmen. Fri tidspedagogerna uppger också att det inte är tydligt att fritidshemsverksamheten omfattas av skolornas planer mot kränkande behandling. Av de exempel på planer mot kränkande behandling som Skolinspektionen tagit del av framgår att fritidshemsverksamheten inte behandlas som en egen verksamhet utifrån sina förutsättningar och behov, och att fritidshemsverksamheten endast sporadiskt nämns.

Det framgår inte heller av planerna att det bedrivs något målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling inom fritidshemsverksamheten.

På frågan om vilka målinriktat arbete som bedrivs på fritidshemmen för att motverka kränkande behandling uppger rektorerna att fritidshemmen omfattas av skolornas systematiska arbete mot kränkande behandling, men att detta arbete inte är så tydligt beskrivet i planerna mot kränkande behandling.

Utbildningschefen säger att samma regler gäller på fritidshemmen som i skolan för att motverka kränkande behandling.

(8)

Utbildningschefen säger att hon förutsätter att det bedrivs ett målinriktat arbete mot

kränkande behandling och att riskfyllda områden kartläggs på fritidshemmen, eftersom det ligger i allas uppdrag.

Skolinspektionens bedömning

Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. För att ett sådant arbete ska kunna ske måste således även behoven för varje verksamhet kartläggas.

Utredningen visar att det i Svalövs kommun inte görs någon kartläggning av de specifika behov som finns av ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling i den verksamhet som bedrivs efter skoltid i fritidshemmen. I den mån ett arbete för att förebygga och förhindra kränkningar sker i fritidshemmen är detta inkluderat i grundskolans

verksamhet och utgår från den kartläggning som är gjord i den verksamheten. Eftersom det av de planer mot kränkande behandling som Skolinspektionen tagit del av, och som även sägs omfatta verksamheten i fritidshemmen, inte framgår vilket målinriktat arbete som bedrivs utifrån identifierade behov i fritidshemmen och utredningen visar att huvudmannen inte heller på annat sätt följer upp att ett sådant arbete sker, kan huvudmannen inte

säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling inom fritidshemmen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav. Huvudmannen måste därför vidta åtgärder för att säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete på fritidshemmen som utgår från de specifika behov som finns i den verksamheten.

Förutsättningar för utbildningen vid förskoleklass och grundskolan Bedömning av brist

Skolinspektionen konstaterar att Svalövs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

• Huvudmannen ser till att det finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen (2 kap. 25 § skollagen).

• Huvudmannen ser till att det vid grundskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen)

(9)

Åtgärder

Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna.

Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt.

• Huvudmannen ska se till att det finns sådan tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen.

• Huvudmannen ska se till att det vid grundskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det.

Elevhälsan

Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering

Enligt skollagen ska det finnas elevhälsa för eleverna i bland annat förskoleklass och grundskola. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och

specialpedagogiska insatser. Vidare framgår av skollagen att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Av den dokumentation som Svalövs kommun inkommit med till Skolinspektionen inför tillsynen, framgår att varje skola har ett lokalt elevvårdsteam bestående av skolsköterska, kurator, specialpedagoger samt rektor. Kommunen redogör också för att det finns en kommunövergripande enhet kallad central elevhälsa, i vilken ingår två logopeder, två specialpedagoger och en psykolog.

Lärare inom grundskolan uppger att skolpsykologen inte arbetar förebyggande och hälsofrämjande, eftersom mycket av skolpsykologens tid används till utredningsarbete.

På flertalet av skolenheterna räcker kuratorerna inte heller till för att arbeta förebyggande, säger lärarna.

Personal inom centrala elevhälsan säger att det skulle behövas tillgång till mer personal för att kunna arbeta förebyggande ute på skolenheterna. Det saknas specialpedagog- och psykologresurser för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande på skolorna.

Skolpsykologen uppger att hennes tid uteslutande går åt till att hantera enskilda utredningsärenden och att hon inte har möjlighet att arbeta förebyggande och

hälsofrämjande. Personalen inom centrala elevhälsan konstaterar också att arbetstiden för skolsköterskan inte räcker till för ett förebyggande arbete.

Rektorer inom grundskolan uppger samstämmigt att det saknas resurser inom elevhälsan, vilket gör att det förebyggande arbetet blir lidande.

(10)

Det är ett högt tryck på elevhälsans personal med tanke på nyanlända elever, men huvudmannens resurstilldelning till elevhälsan räckte inte till tidigare heller för att elev-hälsan skulle kunna arbeta främst förebyggande, säger rektorerna.

Utbildningschefen uppger att grundtilldelningen av resurser till elevhälsan borde vara tillräcklig, men sett utifrån specifika behov så är resurserna inte tillräckliga. Detta får konsekvenser för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, menar utbildningschefen.

Politiker uppger att det råder resursbrist på skolpsykolog och att de tidigare har identifierat behov av ytterligare kuratorer framför allt inom årskurs 1-6, i syfte att lärare ska få mer tid för undervisning. Mot bakgrund av många nyanlända elever med behov av samtatsäger politikerna att de förstår att det behövs mer resurser.

Skolinspektionens bedömning

Skollagen föreskriver att elever ska ha tillgång till en samlad elevhälsa och att denna ska arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. Av samtliga intervjuer framgår att de resurser elevhälsan inom grundskolan har för att arbeta främst förebyggande och

hälsofrämjande inte är tillräckliga. Mot bakgrund härav bedömer Skolinspektionen att det inte finns sådan tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser som krävs för att elevhälsan främst ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav. Huvudmannen ska därför se till att tillgången till elevhälsans samtliga kompetenser inom grundskolan är sådana att elevhälsan kan arbeta främst förebyggande ocha hälsofrämjande så att elevernas utveckling mot utbildningens mål kan stödjas.

(11)

Studiehandledning på modersmålet Motivering till bedömning av brist

Rättslig reglering

Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

Lärare inom grundskolan uppger att studiehandledning på modersmålet inte erbjuds i alla språk som eleverna behöver och att det inte heller erbjuds i den omfattning som eleverna behöver.

Samordnande tjänsteman för modersmålsundervisning uppger i intervju att en del av modersmålslärarnas tid läggs på studiehandledning på modersmålet, men att det handlar om alldeles för lite tid och att det behövs mycket mer för att kunna tillgodose behovet av studiehandledning. Denna brist har enligt samordnande tjänsteman funnits i flera år och den fanns redan innan den stora tillströmningen av nyanlända elever. Vidare uppger

tjänstemannen under intervjun att budgeten för modersmålsundervisning förutsätts räcka till studiehandledning på modersmål också, utan att några nya medel har anslagits specifikt riktade mot studiehandledning. Under intervjun framhålls också att det saknas överblick i kommunen över vilka behoven av studiehandledning på modersmålet är, och att det saknas uppföljning av vilka behoven är. Tjänstemannen uppger också att det saknas tjänsteman i kommunen som håller i samordningen av studiehandledning på modersmålet.

Enligt rektorerna inom grundskolan finns det ingen central organisation i kommunen med sammanhållande fimktion som kan ge stöd till studiehandledning på modersmålet.

Utbildningschefen uppger att hon är medveten om att kommunen brister vad gäller studiehandledning på modersmålet och säger att kommunen måste tillgodose elevernas behov av studiehandledning på modersmålet. Utbildningschefen uppger att kommunen måste rekrytera lärare för studiehandledning.

Politiker uppger i intervju att det finns studiehandledare, men att det inte är lätt att hitta rätt personer, verksamheten är inte heller samordnad i kommunen och det kan vara svårt att genomföra studiehandledning i praktiken.

Politikerna uppger att de inte har någon tydlig bild av hur många elever det handlar om som har behov av studiehandledning. Politikerna bekräftar att det inte finns något samordnat ansvar i kommunen för studiehandledning på modersmålet, och menar att detta behövs.

(12)

Skolinspektionens bedömning

Utredningen visar att studiehandledning på modersmålet inte ges i alla de språk där det bedömts att ett behov föreligger och inte i den omfattning som behoven visar. Trots att behovet av studiehandledning på modersmålet har ökat under senare tid har inga åtgärder vidtagits för att tillgodose dessa behov. Verksamheten uppfyller därmed inte

författningarnas krav. Huvudmannen ska därför se till att en elev får studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det.

Då Svalöv kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Svalövs kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.

(13)

fl

»han Asp

/Föredragande/ U dare På Skolinspektionens vägnar

Maria Kärrman Enhetschef

Bilagor

Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Svalövs kommun

(14)

Bilaga 1: Allmänt om tillsynen

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.

Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All

skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning.

Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från

skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa.

När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla

huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för.

Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten.

Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter.

Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten.

I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas.

Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.

(15)

Bilaga 2: Fakta om Svalövs kommun

Kommunstyrelsen i Svalövs kommun fullgör genom utbildningsutskottet kommunens uppgifter enligt skollagen och andra skolförfattningar inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt utbildningen i fritidshem. Kommunstyrelsen och utbildningsutskottet fullgör också kommunens uppgifter enligt skollagen inom vuxenutbildningens tre skolformer.

Utbildningsutskottets verksamhet leds av utbildningschefen. Verksamheten är indelad i 11 områden, inklusive kultur- och fritidsverksamhet, och varje område leds av en

verksamhetschef. Svalöv kommuns skolor har under en längre tid tagit emot nyanlända elever och antalet nyanlända har ökat sedan sommaren 2015.

Förskola

Det finns enligt uppgift från kommunen 616 barn inskrivna på kommunens förskolor. De kommunala förskolorna finns i Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Svalöv och Teckomatorp.

Officiell statistik från Skolverket år 2014 visar att barngruppernas storlek i kommunens förskolor i genomsnitt är 16,9 barn, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som är 16,9. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare är 5,9. För riket i sin helhet är genomsnittet 5,3 barn per årsarbetare.

Förskoleklass och grundskola

I Svalövs kommun finns grundskolor i orterna Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Svalöv och Teckomatorp. Hela kommunens verksamhet i årskurs 7-9 bedrivs vid Linåkerskolan i Svalöv.

Det finns enligt uppgift från kommunen 157 elever inskrivna i förskoleklass och 1317 elever inskrivna i kommunens grundskolor.

Grundsärskola

I Svalövs kommun är 13 elever mottagna inom grundsärskolan, vars verksamhet finns som en skolenhet knuten till Heleneborgsskolan och Linåkerskolan.

Fritidshem

Det finns enligt uppgift från kommunen 468 elever inskrivna i kommunens fritidshem.

Fritidshemmen finns i anslutning till de kommunala grundskolorna och leds av den som är rektor för skolan.

Officiell statistik från Skolverket år 2014 visar att elevgruppens storlek i kommunens

fritidshem i genomsnitt är 7,8 barn per avdelning, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som är 41,1. Andelen elever i åldrarna 10-12 år som går på fritidshem i Svalövs kommun är 16,4 procent och i riket är det 20,7 procent. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare är 0,7 barn. För riket i sin helhet är genomsnittet 21,8 barn per årsarbetare.

(16)

Gymnasieskola

I Svalövs kommun finns en gymnasieskola, Svalövs gymnasium, som leds av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn är tillika rektor för vuxenutbildningen. Svalövs gymnasium erbjuder utbildning inom fyra nationella program (fordons- och transportprogrammet, naturbruksprogrammet, naturvetenskapsprogrammet samt

samhällsvetenskapsprogrammet) Vid skolan finns också fem introduktionsprogram. Enligt huvudmannens statistik har Svalövs kommun totalt 469 elever inom nationella program och introduktionsprogram.

Gymnasiesärskola

Enligt kommunens statistik har gymnasiesärskolan 41 elever och verksamheten bedrivs vid Svalövs gymnasium.

Vuxenutbildning

Av huvudmannens redovisning framgår att 80 studerande finns inom kommunal

vuxenutbildning och 80 studerande vid utbildning i svenska för invandrare. I kommunen finns för närvarande 18 studerande inom särskild utbildning för vuxna. Rektor för

vuxenutbildningen är tillika rektor för gymnasieskolan.