1
Kunskapsstyrning psykisk hälsa region Gotland
Förslag lokal samverkan
I dokumentet ges en beskrivning av och konkreta förslag för de speciella och förvaltningsövergripande förhållanden som råder inom programområdet Psykisk hälsa i SKL:s beslutade modell för kunskapsstyrning i hälso-och sjukvården. Förslagen med bl.a. processtöd bygger vidare på de goda förutsättningarna för förvaltningsövergripande samverkan som finns inom region Gotland och syftar till att möta den stora samhällsutmaning som den ökande psykiska ohälsan är.
1. Bakgrund
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2017 beslutat om en ny modell för kunskapsstyrning bestående av 24 nationella programområden varav Psykisk hälsa är ett, samt sju nationella
samverkansområden. Modellen bygger på en struktur i tre nivåer med en Nationell nivå där framför allt kunskapsstöd produceras, en regional nivå där kunskapsstöden sprids och som ger stöd för implementering till den lokala nivån där kunskapen ska komma patient, brukare och elever till godo.
Syftet med modellen för kunskapsstyrning är ökad jämlikhet och förbättrad hälsa för
patienter/brukare/elever samt effektivare landsting/regioner. Inom programområdet Psykisk hälsa har sedan 2016 även funnits ett uppdrag från SKL om att skapa sex regionala Resurscentrum för psykisk hälsa. För att koordinera och sammanföra dessa två uppdrag för Stockholm – Gotland är Mårten Skogman och Emma Everitt, projektanställa av SLL och Eva Olanders av Storstockholm (för att samordna de 26 kommunernas deltagande). From 1 oktober 2018 är Elisabeth Strandberg,
projektanställd på 20 % av Region Gotland för att arbeta med projektet inom Psykisk hälsa lokalt/regionalt. Uppdraget inom kunskapsstyrning psykisk hälsa är förvaltningsövergripande och berör såväl, hälso- och sjukvård, socialtjänst som förskola/skola/elevhälsa.
Inom region Gotland har ett Kunskapsråd under ledning av tandvårdschef Göran Gynter tillskapats för att koordinera samtliga 24 programområden lokalt samt ha det övergripande
samverkansansvaret mellan SLL och Region Gotland. Kunskapsrådet består av processtöd och fem strategiskt valda personer med koppling till primärvård och somatisk specialistvård.
Psykisk hälsa
Programområdet psykisk hälsa är brett och komplext genom att det inte är avgränsat till hälso-och sjukvård utan berör flera andra verksamheter, främst skola och socialtjänst. Psykisk hälsa handlar också till stor del om att förebygga psykisk ohälsa - programområdet psykisk hälsa omfattar således ett spektrum från högspecialiserad psykiatrisk vård till primärpreventivt folkhälsoarbete.
Enligt WHO:s prognoser kommer psykisk ohälsa var den största sjukdomsbördan redan om 10 år.
Enligt statens offentliga utredningar (SOU 2018_90) är den ökande psykiska ohälsan ett snabbt växande samhällsproblem. Psykisk ohälsa debuterar ofta tidigt och kan innebära ett livslångt lidande och har även stora konsekvenser för samhället. Enligt utredningen kostade den psykiska ohälsan 2015, direkt och indirekt, nästan 5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).
Folkhälsostatistik och resultat i det nationella patientregistret visar tydligt att region Gotland inte utgör något undantag - den psykiska ohälsan växer och när det gäller barn och unga ligger Gotland högst i riket. Tio procent av barn och unga har kontakt med BUP och antalet remisser ökar. Och för
2 vuxna har antalet sjukskrivningar relaterat till psykiatriska diagnoser fördubblats under en 10-
årsperiod (SLL 2018.)
I SKL:s slutrapport för Uppdrag psykisk hälsa 2018 framhålls vikten av att huvudmännen får stöd att utveckla samverkan för att påverka den negativa trenden med psykisk ohälsa som den enskilt största orsaken till sjukskrivningar.
2. Syfte och genomförande
Syftet med föreliggande projekt är att ta fram förslag gällande lokal samverkansstruktur inom ramen för ”Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård” – programområde psykisk hälsa som omfattar vård, socialtjänst och skola. För att kartlägga befintliga strukturer och resurser inom samverkan för psykisk hälsa, identifiera nyckelpersoner, samt skapa arenor för diskussion har fyra workshops genomförts med inbjudna deltagare från de tre förvaltningarna. Det har även genomförts ett 20-tal individuella möten med nyckelpersoner inom området samt presentation och diskussion med Brukarrådet region Gotland vid två tillfällen. Resultatet från arbete och diskussioner på genomförda workshops och enskilda möten ligger till grund för föreliggande förslag.
3. Nationella och regionala programområdet psykisk hälsa
Den nationella programgruppen (NPO) för Psykisk hälsa startade arbetet 2017 och består av 6 representanter från landstingen och 7 representanter från kommunerna. Utifrån nationella GAP- analyser beslutade NPO 2017 att starta fem Nationella arbetsgrupper (NAG) för att ta fram Vård- och insatsprogram (VIP) för fem diagnoser/problemområden:
ADHD (beräknad publicering av utkastversion juni 2019)
Ångest och depression (beräknad publicering av utkastversion maj 2019)
Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (utkastversion, färdig version beräknas till april 2019)
Självskadebeteende (beräknad publicering av utkastversion april 2019) Missbruk och beroende (beräknad publicering av utkastversion juni 2019) Det första nationella kunskapsstödet publicerades i januari 2019 på webbplatsen
www.vardochinsats.se och handlar om Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Målgrupp för användning av Vård- och insatsprogrammen är bred och innehållets utformning är anpassat för kliniskt verksamma inom hälso- och sjukvård (psykiatri öppen och slutenvård, somatisk vård, primärvård, ungdomsmottagning), socialtjänst (försörjningsstöd, beroendevård,
arbete/sysselsättning, boende/stöd i boende, hemtjänst, familjecentral) samt förskola, skola inkl.
elevhälsa.
För att kunskapsunderlagen producerade på den nationella nivån ska kunna bidra till en jämlik vård och hälsa måste det regionala programområdet (RPO) och den lokala nivån leva upp till ställda krav:
Den samlade verksamheten för kunskapsstyrning inom Region Stockholm och Region Gotland måste ha
förmåga att förmedla regionala och lokala behov till den nationella nivån
förmågan att i samverkan med berörda inom regionen och tillsammans med alla sina intressenter vidareutveckla formerna för en långsiktig kunskapsstyrningsorganisation
förmåga att samverka med patient och brukarorganisationer
förmågan att följa upp sin egen verksamhet
3
förmågan att driva sin egen verksamhetsförändring
förmågan att förvalta sina egna verksamhetsbeskrivningar som t.ex. processer
ha förmågan att vara en lärande verksamhet.
(Kunskapsstyrning i Stockholm – Gotland, Strategisk plan, version 0.79 s. 15)
4. Nationella och regionala/lokala samverkansverkansstrukturer
Parallellt med framväxandet av Nationell kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård finns de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). De har växt fram sedan 2010 och är utformade efter förutsättningar och behov i respektive län. RSS samverkar i frågor som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård mellan kommuner och mellan kommuner och landsting. Inom Region Gotland finns samverkansstrukturerna Barnsam och barnnätverket samt Vuxensam och vuxennätverket med en verksamhetsledare kopplad till respektive struktur. Barnsam och Vuxensam är ledningsnivåerna som ger uppdrag till nätverken som samordnar det operativa arbetet och har möjlighet att tillsätta arbetsgrupper. En styrka i de lokala RSS-strukturerna är att även skolans verksamhet är inkluderad genom Barnsam/barnnätverket.
Inom Socialtjänsten finns även Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK- S och nätverket för RSS där Gotland representeras av Hanna Ogestad, kvalitetschef inom
Socialtjänsten. Ett av fyra prioriterade fokusområden enligt NSK-S är att förtydliga roller och
samverkan mellan lokal-regional-nationell nivå. Däri ingår också att bevaka och bidra till etableringen av landstingens system för kunskapsstyrning. Vidare medverkar NSK-S i det nationella
programområdet Psykisk hälsa. (SKL 2018a).
I figur 1 visas befintliga samverkansstrukturer inom Region Gotland och verksamheter som är berörda av kunskapsstyrning för psykisk hälsa.
4 Figur 1.
5. Statliga satsningar
Under 2018 utgick 500 000 SEK för Regionalt programområde/Resurscenter Psykisk hälsa specifikt till Gotland. Av dessa är 100 000 rekryterade för projektledare. Övriga statliga medel riktade för psykisk hälsa till Region Gotland under 2018 var totalt 6,7 miljoner fördelat enligt tabell 1.
Hur stora anslagen från staten inom psykisk hälsa blir för 2019 och kommande år är inte klarlagt men det finns tydliga indikationer på att psykisk hälsa kommer att vara ett prioriterat område under betydande tid framöver. I SOU 2018_90 beskriver Kerstin Evelius behoven för att ett långsiktigt och hållbart arbete för en god och jämlik psykisk hälsa ska kunna åstadkommas. Detta kräver ett arbete som bedrivs uthålligt och långsiktigt över hela välfärdsområdet på alla samhällsnivåer och Evelius föreslår därför att en 10-årig strategisk plan tas fram och att psykisk hälsa bör bli ett eget
politikområde.
Under mars 2019 kungjorde regeringen två större satsningar inom psykisk hälsa. Socialstyrelsen får dels 15 miljoner kronor 2019 för att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom kommuner och landsting samt 28 miljoner kronor under åren 2019 - 2022 för att utveckla kvaliteten på den psykiatriska heldygnsvården för barn.
5 Tabell 1.
Stimulansmedel Övergr.
psyk.
hälsa
PV psyk.
hälsa
Barn &
ungas psyk.
hälsa
Brukar- samverkan
Asyl- sökande &
nyanländas psyk. hälsa
Psyk. hälsa, ungdoms- mott
Totalt
2 026 141 1 273 574 1 447 243 1 000 000 231 559 752 567 6 731 084
Satsningar
25% lön personal, VC Wisby Söder, PV
280 000
PTP-psykolog &
handledning, VC Wisby Söder, PV
200 000
Psykologlön from april 2019, Barn- &
ungdomsmedicin
350 000
Personcentrerad vård, Psykiatri
200 000
Asylverksamhet, BVC, PV 50 000
Ungdomsmottagning, Obstetrik/Gynekologi
752 567
Kvarstående/Övergripande ansvar HSF
1 746 141 1 073 574 1 097 243 800 000 181 559
Enligt redovisningen i tabell 1 och under förutsättning av statliga medel tillförs i samma
storleksordning så bör det finnas utrymme för att använda de statliga stimulansmedleni större utsträckning inom området psykisk hälsa lokalt och regionalt. För att de förmodade kommande statliga medlen till Region Gotland inom området psykisk hälsa ska komma att användas så att den nationella kunskapsstyrningen inom området får full kraft bör en plan tas fram för dels hur dessa medel används lokalt, dels hur de kan bidra till ett Regionalt Resurscentrum Psykisk hälsa Stockholm- Gotland där Gotland får full utdelning av gemensamma resurser.
I SKL:s slutrapport för 2018 om överenskommelser med staten inom psykisk hälsa-området
understryks att ” Arbetet med stöd för implementering har sedan kanaliserats i det pågående arbetet med systemet för kunskapsstyrning som är en viktig del för att nå en infrastruktur som täcker alla relevanta delar inom både kommuner och regioner. Det är av vikt att båda huvudmännen fortsatt är en del av arbetet då många personer är i behov av insatser från både kommuner och regioner.”
6. Förslag samverkansstrukturer för psykisk hälsa inom region Gotland
Under hösten 2019 kommer det regionala programområdet (RPO) för psykisk hälsa Stockholm- Gotland formeras. Sammansättningen i ett RPO ska spegla sammansättningen i det nationella programområdet NPO, och ska därmed inom psykisk hälsa bestå av representanter från såvälkommun- som landstingssidan. Samt ha en sjukvårdsregional representation. Förmodligen rör det sig om ett 20-tal personer för att täcka in de skilda kompetenser och verksamheter som krävs. RPO psykisk hälsa kommer också att vara en del av Resurscenter Psykisk hälsa och får på så vis en viss särställning gentemot de övriga 23 programområdena. Inom RPO psykisk hälsa kommer det även att krävas ett nära samarbete med de regionala programområdena inom Barn- och ungas hälsa och Äldres hälsa, då både barn och äldres psykiska hälsa ska omfattas av RPO psykisk hälsa.
6 De speciella förhållanden som råder inom programområdet innebär att det torde vara övermäktigt för en sakkunnig från region Gotland i RPO psykisk hälsa att bemästra såväl kravet på att driva Gotlands specifika behov med utsatt ö-läge och att det är Sveriges minsta ”landstings-verksamhet”
samt behärska krav på GAP-analyser, spridning av VIP:ar och implementeringsstöd för samtliga involverade verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola/skola.
För att kunna leva upp till dessa behov föreslås ett par åtgärder varav den första är att
representationen med sakkunnig i RPO psykisk hälsa, som i nuläget bemannas av Marie Härlin verksamhetsområdeschef från psykiatrin, utökas med en representant från socialförvaltningen. Om det utses en representant från socialförvaltningen till RPO psykisk hälsa som redan har
förankringringar i de befintliga RSS-strukturerna såsom Barnsam, Vuxensam och NSK-S/RSS-nätverket utnyttjas de befintliga goda lokala förutsättningarna för samverkan mellan förvaltningarna på ett resurseffektivt sätt.
För att hantera de uppdrag som vilar på PRO psykisk hälsa i förhållande till verksamheterna i region Gotland behöver det även tillskapas ett lokalt processtöd för psykisk hälsa. Detta kan bekostas genom en puckelsatsning med 1 miljon kronor/år så länge det finns statliga medel till psykisk hälsa och då fördelas med 50 % för barn och ungas behov och 50% för vuxnas behov.
Processtödet behövs för att stödja de två representanterna från hälso- och vården och socialtjänsten i RPO och för att koordinera uppdrag och tillvarata det som erbjuds via Resurscentrum psykisk hälsa Stockholm-Gotland. Processtödet bör motsvara minst 1,0 tjänst och behövs för att knyta ihop hela spektrumet som rör psykisk hälsa dvs. specialistpsykiatri, socialtjänst, primärvård/nära vård, förskola, skola (inkl. elevhälsa), brukarmedverkan och hela invånarperspektivet. En tänkbar placering av processtödet är inom enheten Utveckling & kvalitet vid regionstyrelseförvaltningen där närhet till verksamhetsledarna för Barnsam och Vuxensam finns.
Det har tydligt framkommit i genomförda workshopar att det behov som deltagarna prioriterade högst är behovet att stärka det förebyggande arbetet för psykisk hälsa. Det förslagna processtödet med 1,0 tjänst behövs därför även som en länk till det folkhälsoarbete som bedrivs vid enheten för Socialhållbarhet, med bland annat suicidprevention. Uppdragen från RPO/Resurscentrum psykisk hälsa behöver på ett resurseffektivt sätt kopplas till arbetet med handlingsplanen för psykisk hälsa och den kommande Regionala utvecklingsstrategin (RUSEN). Arbetet behöver även knytas till den påbörjade samverkan med det sjukvårdsregionala samordningsarbetet via länsstyrelsen i Stockholm (med Fredrik Lindencrona), om framtagandet av en strategi för primärprevention för psykisk hälsa.
Några exempel på aktuella och konkreta uppgifter för processtödet att hantera är:
• utarbeta lokala spridningsplaner för de fem nationella Vård-och insatsprogrammen (samt framtida kunskapsstöd) i samverkan med respektive förvaltning
• driva och stödja implementering av Vård-och insatsprogrammen i respektive förvaltning via befintliga lokala RSS-strukturerna
• stödja framtagandet och uppföljningen av indikatorer för de fem nationella Vård-och insatsprogrammen (samt framtida kunskapsstöd)
• stödja och koordinera årliga GAP-analyser
• koordinera och rekrytera region Gotlands deltagande i projekt med digitalt stödmaterial till patienter med psykossjukdom och deras närstående via Stöd- och behandlingsplattformen
• samverka med det primärpreventiva arbetet
7
• tillvarata kommande initiativ inom forskning, utveckling, kartläggning av utbildningsbehov mm. från Resurscentrum psykisk hälsa genom samverkan med processtöd i region
Stockholm.
7. Sammanfattning av förslag på lokal struktur för samverkan inom regionala (Stockholm- Gotland) programområdet psykisk hälsa
• Att använda befintliga samverkansstrukturer med Barnsam/barnnätverk,
Vuxensam/vuxennätverk och NSK-S/RSS-nätverket samt bygga vidare på befintligt primärpreventivt arbete genom strategiskt val/placering av personer till följande behov:
o Utöka representationen i RPO psykisk hälsa med en deltagare från socialförvaltningen
o Tillsätta ett lokalt processtöd för psykisk hälsa med minst 1,0 tjänst kopplat till enheten för Utveckling & kvalitet
• Att en plan tas fram för användning av statliga satsningar/medel inom psykisk hälsa dels för lokalt processtöd, dels hur de kan bidra till stärkt regional samverkan med Resurscentrum psykisk hälsa.
• Styrkor med förslaget: samordningsvinster; effektiv resursanvändning; ökad satsning på primärprevention; effektiv spridning av information om nya VIP:ar/kunskapsstöd, metoder, utbildningar, satsningar mm. från RPO/Resurscentrum psykisk hälsa till de tre främst berörda förvaltningarna.
• Svagheter med förslaget: klargör inte hur brukarmedverkan blir stärkt i alla led utöver det befintliga Brukarrådets dialogmöten. Det kan därmed bli en angelägen uppgift för ett kommande processtöd att föreslå nya former och metoder för brukar- och
närståendemedverkan inom psykisk hälsa.
Referenser
SKL. 2018a. Fyra prioriterade fokusområden för NSK-S.
https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/nationellkunskapsstyrningsocialtjanst/nationell samverkannsks/prioriteradefokusomraden.7059.html hämtad 2019-04-06
SKL. 2018b. Insatser inom psykisk hälsa-området – överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Slutrapport 2018.
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/assets/uploads/2019/04/Slutrapport-insatser-inom-psykisk- h%C3%A4lsaomr%C3%A5det-2018.pdf hämtad 2019-04-06
SLL. 2018. Resurscentrum psykisk hälsa i Stockholm-Gotland. Preliminär nulägesanalys (version 2.0).
https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/utbildning-och-utveckling/aktuella-
projekt/kunskapsstyrning/nulagesanalys-kunskapsstyrning-psykisk-halsa---stockholm-gotland_ver- 2.0_final.pdf hämtad 2019-04-08
SOU 2018:90. För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa. https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/01/sou-201890/ hämtad 2019-03-10
