Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Delrapport av ett regeringsuppdrag

Samordnad statlig

kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Delrapport av ett regeringsuppdrag

Förord

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning på området psykisk ohälsa. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV). Uppdraget inleddes 2013 och denna rapport är den andra av två delrapporter om uppdraget.

Under 2014 har myndigheterna fortsatt att utveckla den statliga kunskapsstyrning- en inom området psykisk ohälsa. Arbetet har byggt vidare på erfarenheterna från 2013 och har bland annat syftat till att utveckla dialogen om behovet av kunskaps- stödjande insatser. Myndigheterna har också genomfört de kunskapsstödjande insatser som pekades ut i uppdragets första delrapport. Det innebär att uppdraget nu börjar ge resultat för de verksamheter som möter personer med psykisk ohälsa.

En viktig insats har varit den gemensamma satsningen kring adhd som lanserades i oktober 2014. Genom satsningen har myndigheterna konkret visat på möjligheter- na med ett samordnat och behovsanpassat stöd. Erfarenheter från satsningen kommer nu att användas i det fortsatta arbetet med uppdraget. En tydlig målsätt- ning är att de arbetssätt som utvecklats planeras att bli en del av myndigheternas ordinarie verksamhet.

Projektledare för uppdraget har varit Mattias Fredricson. I arbetet har deltagit Maria Nyström Agback, Catrine Berglie och Brita Schedin från Socialstyrelsen, Ida Erixon och Jenny Telander från Folkhälsomyndigheten, Jane Rastad-Ahlqvist och Bror Jonzon från Läkemedelsverket, Agneta Pettersson från SBU och Jonas Lind- blom från TLV. I sluten av rapporten finns en förteckning över ytterligare personer som deltagit.

Lars-Erik Holm Generaldirektör

Innehåll

Förord ... 3

Sammanfattning ... 5

Inledning ... 6

Beskrivning av uppdraget ...6

Syfte och omfattning ...7

Intressenter och samverkan ...7

Rapportering av uppdraget ...7

Arbetet kring strukturer för tidiga insatser till barn och unga ...7

Förslag om en samlad kunskapsstyrning ...8

Plan för kunskapsstödjande insatser 2015 ... 9

Samordnat stöd kring depression ...9

Pilotarbete kring implementering av nationella riktlinjer ...9

Stöd kring självmordsprevention för barn och unga ... 10

Stöd kring ätstörningar ... 10

Samordnat stöd om adhd ... 11

Stöd för implementering av missbruksförebyggande metoder ... 12

Övrigt arbete inom uppdraget 2015...13

Dialog kring ytterligare områden ... 13

Utvecklad operativ myndighetssamverkan ... 13

Modell för ökad brukardelaktighet ... 13

Uppföljning av genomförda insatser ... 14

Dialog kring behovet av kunskapsunderlag ...15

Beskrivna behov under dialogen ... 15

Metod för dialogen ... 15

Slutsatser om metoden för dialog ... 16

Samråd med företrädare för huvudmännen ... 16

Arbetet med Kunskapsguiden ...17

Fortsatt utveckling av Kunskapsguiden ... 17

En källa för kvalitetssäkrad kunskap ... 17

Utveckling av funktion och innehåll ... 17

Utökad samverkan ... 18

Besöksstatistik och prenumeranter ... 18

Bilaga 1: Insatser under 2014 ...19

Bilaga 2: Närliggande arbeten utanför uppdraget ...21

Referenser ...22

Personer som deltagit i uppdraget ...23

Sammanfattning

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning på området psykisk ohälsa. Uppdraget genomförs tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV). Uppdraget inleddes år 2013 och denna rapport är den andra av två delrapporter. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 december 2015.

Myndigheterna har under 2014 fortsatt dialogen med verksamhetsföreträdare, yrkesverksamma och brukare om behovet av kunskapsstödjande insatser. Dialogen har avsett områdena personer med psykisk ohälsa som kommer i kontakt med primärvården samt barn och unga som utvecklat psykisk ohälsa. Jämfört med 2013 har dialogen varit mer strategisk och avgränsad.

Erfarenheterna från dialogen utgör grunden för en plan för kunskapsstödjande insatser som myndigheterna avser att genomföra under 2015. Planen har tagits fram i samråd med företrädare för huvudmännen. Den innehåller insatser inom område- na depression, självmord bland barn och unga, ätstörningar, adhd och miss-

bruksprevention. Bland insatserna ingår också ett pilotarbete som ska underlätta för personal i primärvården att praktiskt omsätta ett urval av rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Under 2015 ska myndigheterna fortsätta utveckla den operativa samverkan kring gemensamma projekt. En sådan samverkan är central för en mer samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning. Bland annat behöver myndigheterna en mer gemensam projektplanering där roller och ansvar är tydliga. Tillsammans med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) ska myndigheterna också pröva en modell för att bättre ta tillvara brukares och anhörigas erfarenheter i myndigheter- nas kunskapsstyrande arbete. Under 2015 kommer myndigheterna även att genomföra en dialog kring behovet av kunskapsstödjande insatser inom området äldre med psykisk ohälsa.

Under 2014 har myndigheterna genomfört de insatser som pekades ut i den första delrapporten. Den mest omfattande insatsen var lanseringen av ett samordnat stöd om adhd där alla myndigheter var delaktiga. Insatserna ska följas upp under 2015 och arbetssätt som utvecklats ska planeras att bli en del av myndigheternas ordina- rie verksamhet.

Kunskapsguiden.se, kommer att förvaltas och utvecklas under 2015. Bland annat ska det följas upp hur den möter användarnas krav. Ett viktigt arbete blir också att bedöma webbplatsens relevans utifrån myndigheternas kunskapsstyrande uppdrag.

Inledning

Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Regeringen har därför utarbetat en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO-planen [1]. Planen ska skapa förutsättningar för en långsiktig kraftsamling hos huvudmännen och andra berörda aktörer. Syftet är att förebygga psykisk ohälsa och att utveckla vården och omsorgen till personer med psykisk ohälsa. Planen gäller till 2016.

Som en del i genomförandet av PRIO-planen har Socialstyrelsen fått i uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom nämnda område (S2013/1667/FS). Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhäl- somyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Beskrivning av uppdraget

Myndigheterna ska göra en översiktlig bedömning av vilka kunskapsunderlag och stöd för implementering som behövs inom området psykisk ohälsa. Bedömningen ska främst ske utifrån en aktiv dialog med verksamheter, yrkesverksamma samt personer med patient-, brukar- och närståendeerfarenheter.

Utifrån bedömningen ska myndigheterna i samråd med företrädare för kommuner och landsting prioritera mellan de olika kunskapsstödjande insatser som myndighe- terna förfogar över. Myndigheterna ska också göra en planering för 2014 – 2015 och genomföra de insatser som framgår av planen. Kunskapsunderlag med mera som tas fram ska samlas på webbplatsen kunskapsguiden.se. Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska myndigheterna även utveckla och pröva former för samråd mellan de statliga myndigheterna och huvudmännen om den statliga kunskapsstyrningen på området psykisk ohälsa.

Till uppdraget hör vidare att utveckla, förstärka och behovsanpassa de insatser som bedrivs inom ramen för den struktur för uppföljning och utvärdering inom

området psykisk ohälsa som Socialstyrelsen presenterade 2012. Socialstyrelsen ska fortsätta att tillämpa strukturen och komplettera den med uppgifter om vilka indikatorer och mått verksamheterna anser är relevanta för att kunna följa om hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens insatser tillgodoser behoven hos

patienter och brukare. Socialstyrelsen ska också förbättra tillgången på statistik över vårdtillfällen och åtgärder som vidtagits inom ramen för den psykiatriska tvångs- vårdslagstiftningen.

Uppdraget omfattar även att föreslå arbetssätt för att snabbt sammanställa kunskap på områden där det finns ett särskilt behov av det samt att identifiera kunskapsluck- or eller utmönstra metoder som är verkningslösa eller kan ersättas med en evidens- baserad metod. En del av uppdraget handlar också om att lägga grunden för en struktur som stödjer kommuner och landsting i arbetet med att ge tidiga insatser till barn och unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

I uppdraget ingår därutöver att fortsätta förvalta och uppdatera webbplatsen kunskapsguiden.se avseende området psykisk ohälsa. Webbplatsen ska även utvidgas till att omfatta området missbruk och beroende.

Syfte och omfattning

Syftet med uppdraget är att myndigheterna ska utveckla en samordnad, behovsan- passad och välplanerad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa.

Uppdraget omfattar insatser till personer i alla åldrar med psykisk ohälsa. Uppdra- get omfattar även insatser till barn och unga som riskerar att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Inriktningen för detta arbete ska vara att öka verksamheternas möjligheter att identifiera riskgrupper och ge tidiga insatser.

Den del av uppdraget som handlar om att ta fram kunskapsunderlag omfattar alla de former och produkter som myndigheterna i dag använder för kunskapsstyrning.

Även regler som myndigheterna publicerar i sina författningssamlingar och stöd för rättstillämpningen ingår i uppdraget, liksom uppföljning och statistik. Uppdraget kan också omfatta att utveckla produkter och arbetssätt som inte finns i dag, men som det finns behov av.

Intressenter och samverkan

Bland intressenterna finns bland annat brukare, närstående, yrkesverksamma, kommuner, landsting och andra vårdgivare, privata utförare, statliga myndigheter samt Socialdepartementet.

Ett viktigt fokus för uppdraget är att skapa samverkan och dialog med berörda aktörer inom området psykisk ohälsa. Myndigheterna samråder därför kontinuer- ligt med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), SKL och Statens skolverk.

Uppdraget genomförs också i kontinuerlig dialog med samordningsfunktionen för regeringens PRIO-plan på Socialdepartementet.

Rapportering av uppdraget

Uppdraget rapporteras genom en delrapport den 31 januari 2014, denna delrapport samt en slutrapport senast den 31 december 2015. Rapporteringen omfattar också arbetet med webbplatsen kunskapsguiden.se.

Den del av uppdraget som avser insatser inom ramen för den struktur för uppfölj- ning och utvärdering som Socialstyrelsen presenterat 2012 [2] rapporteras i särskild ordning den 15 mars 2015. Den rapporteringen omfattar också Socialstyrelsens arbete med att förbättra tillgången på statistik över vårdtillfällen och åtgärder som vidtagits inom ramen för den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen.

Arbetet kring strukturer för tidiga insatser till barn och unga

Myndigheterna har fört en dialog med samordningsfunktionen för regeringens PRIO-plan om den del av uppdraget som handlar om att lägga grunden för en struktur som stödjer kommuner och landsting i arbetet med att ge tidiga insatser till barn och unga. Myndigheternas bedömning är att arbetet sannolikt behöver

omfatta en dialog med fler och delvis andra aktörer än dem som ingår i det nuva- rande uppdraget, till exempel Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Det är också viktigt att ett sådant arbete tar till vara det kunskapsstöd som tidigare utvecklats och spridits av myndigheterna och av Psynkprojektet som bedrivits av SKL. Myndigheterna kommer under 2015 att tillsammans med samordningsfunk- tionen planera för hur detta arbete ska kunna utformas och vilken myndighet som skulle kunna vara mest lämplig att driva det.

Förslag om en samlad kunskapsstyrning

I mars 2014 publicerades departementspromemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9). Promemorian innehåller förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hela hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslagen kommer att genomföras under 2015.

Myndigheterna i det nuvarande uppdraget har gjort bedömningen att vissa arbeten som beskrivits i uppdragets första delrapport [3] fortsättningsvis bör ingå i genom- förandet av promemorians förslag. Det gäller arbetet med att skapa strukturer för dialog och samråd mellan myndigheterna och huvudmännen samt att utveckla långsiktigt hållbara former för myndighetssamverkan. Det gäller också arbetet att utveckla arbetssätt för att snabbt sammanställa kunskap på begränsade områden samt att identifiera kunskapsluckor. Bedömningen har stämts av med samordnings- funktionen för regeringens PRIO-plan och de arbeten som övergår till genomföran- det av promemorians förslag kommer inte redovisas ytterligare inom detta uppdrag.

Plan för kunskapsstödjande insatser 2015

Under 2014 har myndigheterna haft en dialog med framför allt verksamhetsföre- trädare, yrkesverksamma och brukare om behovet av kunskapsunderlag och stöd för implementering. Utifrån vad som lyfts fram i dialogerna har myndigheterna tillsammans utarbetat en plan kring vilka kunskapsstödjande insatser som bör prioriteras under 2015. Planen har tagits fram med hänsyn till bland annat angelä- genhetsgrad, omfattningen av den problematik som insatsen avser samt förutsätt- ningarna för myndigheterna att ta fram kunskapsstöd inom de områden som lyfts fram. Myndigheterna har även samrått med företrädare för huvudmännen om planen.

Enligt planen avser myndigheterna att genomföra följande insatser som kommer att pågå under 2015 och i vissa delar även under 2016 efter det att uppdraget i sig slutrapporterats.

Samordnat stöd kring depression

Syfte

Depression är ett av de vanligast förekommande tillstånden inom psykisk ohälsa.

Många av dem som drabbas av depression söker och får sin behandling inom primärvården. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen ska därför genomföra insatser som syftar till att stödja bland annat primärvårdens arbete med depression. Framför allt ska myndigheterna samordna sina insatser och underlätta användningen av de kunskapsunderlag som myndigheterna tar fram.

Insatsernas innehåll

Läkemedelsverket ska ta fram en ny behandlingsrekommendation om läkemedels- behandling av depression. Rekommendationen ska avse depression hos både barn och vuxna. Arbetet ska samordnas med Socialstyrelsens uppdatering av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen och Läkeme- delsverket ska också ta fram stöd för primärvårdens användning av kunskapsunder- lagen.

Genomförande

Socialstyrelsen leder arbetet att samordna kunskapsunderlagen och att ta fram användningsstödet. Arbetet med användningsstödet ska utgå ifrån Socialstyrelsens pågående uppdrag att anpassa nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar till primärvården (S2014/393/FS). En samlad lansering av kunskapsunderlagen och användningsstödet ska ske i oktober 2016. Underlagen och användningsstödet ska samlas på webbplatsen kunskapsguiden.se.

Pilotarbete kring implementering av nationella riktlinjer

Syfte

Under dialogen 2014 har många pekat på behovet av ett konkret stöd som underlät- tar för personal i primärvården att följa rekommendationerna i Socialstyrelsens

nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen ska därför genomföra en insats som syftar till att underlätta implementeringen av några rekommendationer i riktlinjerna.

Insatsens innehåll

Socialstyrelsen ska som ett pilotarbete utveckla ett särskilt implementeringsstöd för ett urval rekommendationer i de nuvarande riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Stödet ska underlätta för personal i primärvården att praktiskt omsätta rekommendationerna i patientarbetet, till exempel genom att beskriva relevanta metoder och modeller. Stödet ska utformas så att det är lätt att använda och är ett konkret stöd för personalen i primärvården.

Genomförande

Socialstyrelsen ska genomföra arbetet i samverkan med företrädare för primär- vårdsverksamheter och landstingen samt i dialog med professionsföreningar, SKL och berörda myndigheter. En avrapportering av pilotarbetet ska ske i december 2015 och arbetet ska samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag att anpassa nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar till primärvården (S2014/393/FS).

Stöd kring självmordsprevention för barn och unga

Syfte

Under dialogen 2014 har flera pekat på behovet av stöd för att förhindra självmord bland barn och unga. Framför allt behövs det stöd för utveckling av det lokala arbetet med händelseanalyser. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska därför genomföra en insats som ska stödja arbetet med att följa upp och förhindra

självmord med hjälp av händelseanalyser.

Insatsens innehåll

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska utveckla ett konkret metodstöd som kan stödja kommuner och landsting att tillsammans med andra aktörer genomföra breda händelseanalyser för att följa upp och förhindra självmord bland barn och unga. Arbetet ska avse barn och unga upp till 24 år och omfatta händelseanalyser såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. I arbetet ska ingå dels att kartlägga den kunskap som finns om händelseanalyser, dels att sammanställa erfarenheter kring landstings och kommuners arbete med händelseanalyser. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ska även tillsammans genomföra aktiviteter för att sprida och stödja användningen av metodstödet.

Genomförande

Arbetet ska ledas av Folkhälsomyndigheten och samordnas med andra relevanta myndigheters arbete kring självmord. Metodstödet ska lanseras på webbplatsen kunskapsguiden.se i januari 2016 då även aktiviteterna för att sprida och stödja användningen av stödet ska genomföras. Lanseringen ska även omfatta resultatet av SBU:s arbete kring bedömningsinstrument för suicidrisk som slutförs under 2015.

Arbetet ska genomföras i samråd med Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) och andra relevanta aktörer.

Stöd kring ätstörningar

Syfte

Såväl under dialogen 2013 som 2014 har ätstörningar lyfts fram som ett viktigt område där det behövs stöd från myndigheterna. SBU ska därför genomföra insatser för att bidra till en bättre och mer enhetlig vård av ätstörningar.

Insatsernas innehåll

SBU kommer att göra två systematiska litteraturöversikter. Den ena ska avse värdet av heldygnsvård och bland annat belysa frågeställningarna när sådan vård är nödvändig och vilken effekt den ger. Den andra ska avse behandling av hetsätstör- ning där klinisk praxis är mycket varierande och kunskapen om patientgrupperna bristfällig. Båda litteraturöversikterna omfattar såväl evidensgraderade resultat som kunskapsluckor.

Genomförande

SBU kommer att genomföra litteraturöversikterna i dialog med professionsföre- trädare och brukare. Översikterna ska vara klara i december 2016 tillsammans med ett stöd för användning av materialen, som ska tas fram i samverkan med professio- nen och brukarorganisationer. Det samlade materialet ska lanseras på webbplatsen kunskapsguiden.se.

Samordnat stöd om adhd

Syfte

Det finns behov av att ytterligare stödja olika verksamheters arbete med att bemöta, diagnostisera och behandla barn, unga och vuxna med adhd. Myndigheterna ska därför genomföra en insats som syftar till att stödja socialtjänstens arbete med adhd.

Läkemedelsverket ska också utveckla stödet kring läkemedelsbehandling vid adhd.

Insatsernas innehåll

Myndigheterna har i oktober 2014 lanserat ett antal kunskapsunderlag om adhd.

Samtidigt utvecklades ett stöd för användning av underlagen för ett antal viktiga verksamheter. Ett särskilt arbete kommer nu genomföras för att även utveckla ett stöd för socialtjänstens användning av kunskapsunderlagen, till exempel i form av kortversioner, webbstöd eller liknande. Stödet ska tas fram i nära dialog med företrädare för socialtjänsten och anpassas efter socialtjänstens behov.

Vidare ska Läkemedelsverket uppdatera sin behandlingsrekommendation om läkemedelsbehandling av adhd. Behandlingsrekommendationen ska vara samord- nat med det material kring läkemedelsbehandling som Socialstyrelsen tagit fram under 2014.

Genomförande

Socialstyrelsen leder arbetet med att ta fram stödet till socialtjänsten. Stödet ska tas fram utifrån den modell för att ta fram stöd för användning som beskrivits i uppdragets första delrapport [3]. Arbetet ska genomföras i samråd med företrädare för socialtjänsten och riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stödet ska lanseras på webbplatsen kunskapsguiden.se i januari 2016.

Läkemedelsverkets uppdatering av behandlingsrekommendationen beräknas vara klar i mars 2016 och ska då lanseras på webbplatsen kunskapsguiden.se.

Stöd för implementering av missbruksförebyggande metoder

Syfte

Personer med missbruk och beroende löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa och vice versa. Utifrån detta är det angeläget att sprida kunskap om effektiva

preventiva metoder för att förhindra missbruk och beroende, inte minst hos barn och unga. SBU ska därför genomföra en insats som syftar till att underlätta för beslutsfattare och verksamheter att ta till sig vilka förebyggande metoder som har vetenskapligt stöd.

Insatsens innehåll

Under 2015 tar SBU fram en rapport om att förebygga missbruk hos barn och unga upp till 25 år. För att tillgängliggöra resultatet i rapporten ska SBU utveckla och testa ett implementeringsstöd i form av en webbaserad databas. Genom databasen ska det bli lättare för målgrupper som regionala och lokala ANDT-samordnare, politiker och anställda inom socialtjänst, skolor och BUP att veta vilka förebyggan- de metoder som har vetenskapligt stöd. Om databasen får hög användbarhet bland målgrupperna ska strukturen för databasen kunna användas för implementering av andra kunskapsunderlag.

Genomförande

SBU ska utveckla databasen i samråd med företrädare för relevanta professionsför- eningar. Databasen ska finnas på SBU:s webbsida och förvaltas av SBU, men den ska vara länkad till webbplatsen kunskapsguiden.se. Databasen ska vara klar i december 2015.

Övrigt arbete inom uppdraget 2015

Under 2015 kommer uppdraget att omfatta även andra arbeten än de kunskapsstöd- jande insatser som angivits ovan. Arbetena syftar till att fortsätta utveckla den statliga kunskapsstyrningen inom området psykisk ohälsa. Arbetena som ska genomföras under 2015 är följande.

Dialog kring ytterligare områden

Myndigheterna avser att under 2015 fortsätta dialogen med verksamhetsföre- trädare, yrkesverksamma och brukare med flera för att översiktligt bedöma vilka kunskapsunderlag och vilket stöd för implementering som behövs inom området psykisk ohälsa. Dialogen kommer att avse området äldre med psykisk ohälsa och planeras i början av året. Planeringen kommer att utgå ifrån erfarenheterna av framför allt den dialog som genomfördes under 2014.

Utvecklad operativ myndighetssamverkan

Som nämnts ovan under Inledning kommer myndigheterna i uppdraget inte längre att arbeta med att utveckla långsiktigt hållbara former för myndighetssamverkan.

Detta kommer i stället att ingå i genomförandet av förslagen om en samlad kun- skapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheterna i uppdraget kommer dock att fortsätta utveckla den operativa samverkan, det vill säga den rent praktiska samverkan kring insatser som två eller flera myndigheter ska genomföra som ett gemensamt projekt. Erfarenheter från uppdragets arbete under 2014 visar att sådan samverkan är central för att åstadkomma en mer samordnad och behovs- anpassad statlig kunskapsstyrning.

Under 2014 har myndigheterna låtit en konsult identifiera möjligheter och hinder för en operativ myndighetssamverkan utifrån myndigheternas uppdrag, processer och arbetssätt inom området psykisk ohälsa. I arbetet har bland annat ingått att intervjua personer som deltagit i uppdraget och i sin rapport har konsulten lämnat förslag på möjliga utvecklingsområden. Till exempel behöver det utvecklas enkla, flexibla och pragmatiska arbetssätt för myndighetsgemensamma projekt. Det behövs också en mer gemensam projektplanering där berörda myndigheters roller och ansvar är tydligt definierade. Viktigt är även att det finns resurser avsatta för samverkan och att de personer som deltar får avsätta tid för projekten.

Myndigheterna kommer nu att ta ställning till konsultens förslag inför det fortsatta arbetet med att utveckla den operativa samverkan. Avsikten är också att erfarenhet- er från myndigheternas arbete med operativ samverkan ska kunna beaktas vid genomförandet av förslaget om en samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Modell för ökad brukardelaktighet

Under dialogen 2013 framkom att brukarorganisationerna inom området psykisk ohälsa vill ha en tydligare roll i myndigheternas kunskapsstyrande arbete. Under 2014 har därför myndigheterna tillsammans med NSPH utvecklat en modell för ökad brukardelaktighet kring detta arbete. Modellen ska ge bättre förutsättningar

att ta tillvara brukares och anhörigas erfarenheter när myndigheterna bedömer behovet av och prioriterar kunskapsstödjande insatser inom området psykisk ohälsa.

Modellen är tänkt att ha en ettårscykel och innehåller följande steg:

• Under första halvan av året samlar NSPH in och sammanställer erfarenheter och synpunkter från sina medlemsorganisationer kring behovet av kunskapsstödjande insatser. Till exempel genom enkäter, undersökningar, workshoppar och liknande.

• Sammanställningen läggs till grund för en workshop mellan myndigheterna och NSPH i början av hösten.

• I samråd med NSPH gör myndigheterna en analys av det som kommit fram vid workshoppen. Analysen blir en del av underlaget för myndigheternas bedömning av behovet av kunskapsstödjande insatser inom området psykisk ohälsa.

• När myndigheterna mot slutet av året prioriterat och planerat vilka kunskapsstödjande insatser som ska genomföras under nästkommande år, återförs detta till NSPH.

Modellen ska prövas under 2015 av NSPH och myndigheterna tillsammans. I arbetet ska NSPH ansvara för att samla in och sammanställa erfarenheter och synpunkter från sina medlemsorganisationer.

Arbetet kommer att genomföras i en begränsad omfattning och utgå ifrån de resurser som NSPH har i dag. Modellen ska dock utvärderas av myndigheterna och NSPH i början av 2016 för att undersöka om den bör utvecklas. Framför allt är det angeläget att analysera om mer resurser bör tillföras för att modellen ska kunna omfatta fler brukarorganisationer och åstadkomma mer kvalificerade sammanställ- ningar av brukares och anhörigas erfarenheter och synpunkter.

Uppföljning av genomförda insatser

Under 2014 har myndigheterna genomfört flera kunskapsstödjande insatser inom uppdraget. Centralt för arbetet har varit att erbjuda relevanta och samordnade insatser som är praktiskt användbara för verksamheterna de vänder sig till. En av insatserna har varit det samordnade stödet kring adhd som myndigheterna lanserade i oktober 2014.

Under 2015 kommer myndigheterna att följa upp och utvärdera insatser som gjorts under 2014. Arbetet kommer att omfatta både myndigheternas interna arbete kring de olika insatserna och om insatserna nått avsedda målgrupper och upplevts som ett stöd av dem. Syftet med att följa upp och utvärdera insatserna, är att ta reda på vilka arbetssätt som bidrar till en utvecklad kunskapsstyrning. En tydlig målsättning ska vara att dessa blir en del av myndigheternas ordinarie verksamhet.

Dialog kring behovet av kunskapsunderlag

Som beskrivits ovan har myndigheterna under 2014 genomfört en dialog med framför allt verksamhetsföreträdare, yrkesverksamma och brukare om behovet av kunskapsunderlag och stöd för implementering. Dialogen är en fortsättning av den dialog som genomfördes under 2013 och har avsett områdena personer med psykisk ohälsa som kommer i kontakt med primärvården samt barn och unga som utvecklat psykisk ohälsa. I detta avsnitt redovisas översiktligt vad som kommit fram vid dialogen samt hur dialogen genomfördes.

Beskrivna behov under dialogen

Dialogen har visat att det finns behov av kunskapsunderlag och implementerings- stöd från myndigheterna inom flera olika områden. Bland annat har följande områden lyfts fram:

Personer med psykisk ohälsa som kommer i kontakt med primärvården

• samsjuklighet psykisk ohälsa och somatisk sjukdom

• stöd för att implementera nationella riktlinjer

• diagnostik av psykisk ohälsa

• psykisk ohälsa hos nyanlända

• självmord

• adhd.

Barn och unga som utvecklat psykisk ohälsa

• självmord

• ätstörningar

• självskadebeteende

• utåtagerande beteende

• psykisk ohälsa hos placerade barn

• stöd till skolan för att bemöta elever med psykisk ohälsa

• information till barn och unga i tvångsvård.

Stöd för användning av myndigheternas kunskapsunderlag

Dialogen 2014 förstärker slutsatsen att myndigheternas kunskapsunderlag behöver vara samordnade och tydligare svara mot verksamheternas behov. Som beskrevs utförligt i uppdragets första delrapport [3] är det också viktigt att myndigheterna på olika sätt stödjer användningen av kunskapsunderlagen, till exempel genom

målgruppsanpassade kortversioner, checklistor, webbstöd och liknande.

Metod för dialogen

Dialogen under 2014 har varit mer strategisk och avgränsad jämfört med den dialog som genomfördes 2013. Bland annat har frågorna som ställts till verksamhetsföre- trädare, yrkesverksamma och brukare varit mer definierade och utgått från vilka kunskapsunderlag som redan finns framtagna. Myndigheterna har också valt andra

former för dialog än workshoppar. Istället har erfarenheter och synpunkter inhäm- tats genom besök hos verksamheter och genom deltagande på konferenser och liknande forum. Målsättningen har varit att underlätta för verksamhetsföreträdare, yrkesverksamma och brukare att bidra till myndigheternas arbete.

Primärvården

När det gäller dialogen kring primärvårdens behov av kunskapsunderlag och stöd för implementering har myndigheterna besökt primärvårdsmottagningar i bland annat Linköping, Nyköping, Falun och Gagnef. Ett antal primärvårdsmottagningar samt professionsförbund har också fått möjlighet att lämna synpunkter via mejl och en workshop har genomförts med NSPH. Därutöver har myndigheterna deltagit på flera så kallade PRIO-dialoger där samordningsfunktionen för regeringens PRIO- plan tillsammans med SKL besöker Sveriges län för att stödja utvecklingen inom området. Vid dialogerna har synpunkter kunnat inhämtas från förtroendevalda och yrkesverksamma i kommun, landsting samt patienter, brukare och närstående med erfarenhet av psykisk ohälsa.

Barn och unga som utvecklat psykisk ohälsa

I dialogen kring behovet av kunskapsunderlag och stöd för implementering när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa har synpunkter inhämtats från yrkesverk- samma inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten samt patient, anhörig- och brukarorganisationer. Inhämtandet har i första hand skett genom deltagande vid olika konferenser och deltagande på PRIO-dialoger. Ett antal BUP-mottagningar och professionsförbund har också fått möjlighet att bidra med synpunkter genom att svara på en webbenkät. I dialogen har därutöver ingått att göra telefonintervjuer med tio unga personer med egen eller anhörigerfarenhet av att vara ung och drabbas av psykisk ohälsa. De personer som intervjuats är ambas- sadörer i den nationella kampanjen Hjärnkoll som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa.

Slutsatser om metoden för dialog

Myndigheterna kan konstatera att resultatet av en mer strategisk och definierad dialog varit positivt. Jämfört med 2013 har dialogen varit betydligt mindre resurs- krävande, såväl för dem som deltagit som för myndigheterna. Samtidigt har framför allt besöken i olika verksamheter gett förutsättningar för mer djupgående samtal om behov, vilket lett fram till ett minst lika bra underlag för bedömning av behovet som efter dialogen 2013. Den planerade dialogen under 2015 kring området äldre med psykisk ohälsa kommer därför att bygga vidare på de goda erfarenheter som kommit fram genom dialogen 2014.

Samråd med företrädare för huvudmännen

Dialogen som beskrivits ovan har använts för att ta fram planen för myndigheternas kunskapsstödjande insatser under 2015. Efter dialogen har myndigheterna samrått med kommuner och landsting om insatserna i den färdiga planen. Kommuner och landsting har företrätts av Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården (NSK) samt Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyr- ning inom socialtjänsten (NSK-S). Myndigheterna har från de båda grupperna fått värdefulla synpunkter, förslag och idéer kring de planerade insatserna.

Arbetet med Kunskapsguiden

Kunskapsunderlag med mera som myndigheterna tar fram inom uppdraget ska samlas på webbplatsen kunskapsguiden.se. Webbplatsen är också en viktig kanal för annat kunskapsmaterial som tas fram av framför allt myndigheterna. I detta avsnitt lämnas en beskrivning av arbetet med Kunskapsguiden.

Fortsatt utveckling av Kunskapsguiden

Under 2015 kommer Kunskapsguiden att fortsätta förvaltas och uppdateras avseende områdena psykisk ohälsa, vård och omsorg om äldre, missbruk och beroende samt evidensbaserad praktik. Under 2015 ska det också följas upp hur Kunskapsguiden möter användarnas krav och det ska tas fram en plan för webbplat- sens fortsatta utveckling utifrån dessa krav. Ett viktigt arbete blir också att bedöma Kunskapsguidens relevans utifrån myndighetens kunskapsstyrande uppdrag.

En källa för kvalitetssäkrad kunskap

Enligt undersökningar som gjorts sedan lanseringen för fyra år sedan anser användarna att Kunskapsguiden i huvudsak håller hög kvalitet och är relevant.

Målgrupperna, exempelvis chefer och personal närmast brukare och patienter, använder Kunskapsguiden som en källa för kvalitetssäkrad kunskap inom sitt yrkesområde. Det gäller exempelvis:

• för omvärldsbevakning

• för att hålla sig uppdaterad

• som ett uppslagsverk

• för att gå en webbutbildning.

Vidare ser många kunskapsleverantörer Kunskapsguiden som en viktig kanal för att nå ut med sina produkter. Det visar sammantaget att Kunskapsguiden har stor utvecklingspotential.

Utveckling av funktion och innehåll

Under 2014 har Kunskapsguiden fortsatt utvecklas vad gäller funktion och redak- tionellt innehåll. Utgångspunkten har varit regeringsuppdrag för Kunskapsguiden, intressent- och behovsanalys samt utvärderingar och undersökningar av webbplat- sen. Följande prioriterade utvecklingspunkter har legat i fokus under året:

• Missbruk och beroende – nytt område som lanserades i mars.

• Ny startsida för Kunskapsguiden lanserades i oktober.

• Ny samlingssida om adhd lanserades i oktober.

• Kunskapsstöd har fått en mer framträdande plats.

• En undersökning kring möjligheterna att göra Kunskapsguiden responsiv, det vill säga användbar via smarta telefoner och surfplattor.

• Påbörjad utveckling för området evidensbaserad praktik – förbättrad struktur och navigation samt uppdaterat innehåll. Arbetet beräknas klart under 2015.

• Sökfunktionen ska ses över och förbättras. Arbetet beräknas klart under 2015.

Under 2014 har innehållet också utvidgats med ämnen som exempelvis adhd och stöd till anhöriga.

Utökad samverkan

Sedan lanseringen av Kunskapsguiden 2011 har det funnits ett redaktionsråd med representanter från samverkansaktörerna Läkemedelsverket, SBU, Folkhälsomyn- digheten, TLV samt SKL. Rådet står för den övergripande inriktningen på innehåll, struktur och sökbarhet. Rådet fokuserar bland annat också på samverkansaktörer- nas syn på Kunskapsguidens funktion och arbetet med Kunskapsguiden som en myndighetsgemensam portal.

Samverkan utvecklas och går mot en allt större medverkan från samverkansaktörer- na. Det framgår exempelvis av följande:

• En gemensam kommunikationsstrategi och – kommunikationsplan för Kunskapsguidens samverkansaktörer har tagits fram under 2014.

• Kunskapsguidens redaktion har under 2014 genomfört redaktionella möten hos respektive samverkansaktör för ökad delaktighet och att säkerställa aktuellt och relevant innehåll för Kunskapsguiden.

• Representanter för Kunskapsguiden har deltagit i SBU:s arbete om förbättrad märkning av kunskapsdokument under 2014.

• För 2015 planeras för ytterligare delaktighet för samverkansaktörerna genom månatliga sammanställningar med bland annat status kring utveckling och innehåll samt att undersöka möjligheterna med en gemensam plats för dokument som är aktuella för redaktionsrådet.

En samverkan som går mot en större medverkan från samverkansaktörerna är en positiv utveckling för Kunskapsguiden. Ökad delaktighet är också av central betydelse för de kommunikations- och marknadsföringsinsatser som krävs för att öka kännedomen och användningen av Kunskapsguiden.

Besöksstatistik och prenumeranter

Besöksstatistiken visar att Kunskapsguiden i genomsnitt har cirka 25 000–30 000 besökare per månad. Statistiken visar en stadig ökning av besökare. Besöksfrekven- sen är tämligen jämn över året, det är bara under semestertider som antalet besökare minskar. Majoriteten av besökarna kommer från kommuner, landsting, kliniker, universitet och liknande.

Antal besök - jämförelse 2012–2014 (1 jan–1 dec)

2012 2013 2014

Antal Besök 136 000 235 300 333 000

Antal återkommande besök 40 000 80 000 110 400

Källa: Google Analytics.

Kunskapsguidens nyhetsbrev går ut via mejl varje vecka till totalt cirka 7 300 prenumeranter inom områdena psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre.

Sedan november 2014 har nyhetsbrevet utökats med området missbruk och beroende. Antalet prenumeranter ökar med i genomsnitt 40 per vecka.

Bilaga 1: Insatser under 2014

I denna bilaga finns en översikt av de kunskapsstödjande insatser som genomförts eller inletts inom uppdraget under 2014.

Samordnat stöd om adhd

• En samlad lansering av kunskapsunderlag (dokument):

- Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd (Socialstyrelsen) - Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna (Socialstyrelsen) - Omprövning av subventionsbeslut för adhd-läkemedel (TLV)

- Prioritering av kunskapsluckor om behandlingsmetoder vid adhd (SBU) - Information om godkända läkemedel för adhd-behandling (Läkemedelsver-

ket).

• Framtagande av målgruppsanpassat material:

- två fickbroschyrer med information om adhd som kan delas ut till personer med adhd och deras anhöriga (alla myndigheter)

- två kortfattade material om utredning och diagnostik (alla myndigheter) - film med handledningsmaterial till elevhälsan om förhållningssätt och

bemötande vid adhd (Socialstyrelsen).

• Lansering av ny samlingssida om adhd på webbplatsen kunskapsguiden.se.

• Genomförande av myndighetsgemensamma kommunikations- och spridningsinsatser, bland annat genom användning av de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling inom socialtjänsten Stöd för samverkan kring barn och unga

• Lansering av en ny temasida på webbplatsen kunskapsguiden.se med:

- interaktivt stödmaterial (Socialstyrelsen) - film med goda exempel (Socialstyrelsen)

- information om lagbestämmelser (Socialstyrelsen).

Stöd kring samordnad individuell plan, SIP

• Framtagande av:

- webbfilm med frågor och svar om SIP (Socialstyrelsen)

- presentationsmaterial om SIP och andra planer för barn och unga (Socialsty- relsen)

- frågor och svar om SIP till SKL-skriften ”Använd SIP – ett verktyg vid samverkan” (Socialstyrelsen).

Stöd kring samsjuklighet – somatisk ohälsa

• Systematisk kartläggning av kunskapsläget när det gäller insatser för att behandla somatisk ohälsa hos personer med schizofreni (SBU)

I uppdragets första delarapport [3] planerade Socialstyrelsen att inleda ett särskilt

arbete kring faktorer som kan tänkas leda till en jämlik och adekvat vård samt ett bättre omhändertagande av personer med psykisk sjukdom och samtidig somatisk sjukdom. Arbetet har dock istället kommit att omfattas av framtagandet av Social- styrelsens öppna jämförelser 2014 av jämlik vård avseende somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom [4].

Stöd kring självskadebeteende

• Systematisk litteraturöversikt kring det vetenskapliga underlaget för att förebygga självskadebeteende hos barn och unga (SBU).

• Systematisk litteraturöversikt kring det vetenskapliga underlaget när det gäller delaktighet och bemötande för ungdomar med självskadebeteende (SBU).

Fördjupat arbete om barn och unga

• Framtagande av översikt över myndigheternas kunskapsstöd om ti- diga insatser till barn och unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, SBU och Folkhälsomyndigheten).

• Utveckling av webbsidor om barns psykiska ohälsa på webbplatsen kunskapsguiden.se.

Bilaga 2: Närliggande arbeten utanför uppdraget

Myndigheterna har flera pågående arbeten inom området psykisk ohälsa. I denna bilaga redogörs för några av dessa arbeten.

Socialstyrelsens pågående arbeten inom området psykisk ohälsa

• Uppdatering av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

• Stödja och följa upp införandet av de nationella riktlinjerna för psy- kosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

• Kunskapsstöd om minnesstörningar vid ECT

• Förstudie om stöd till barn med föräldrar med kognitiva och/

eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Förstudie om stöd till personer med autismspektrumtillstånd

• Informationsmaterial till barn och unga inom psykiatrisk tvångsvård samt analysera könsskillnader inom sådan vård

• Stöd till barn som anhöriga med föräldrar som missbrukar, har psykisk ohälsa, allvarlig sjukdom eller avlider (i sammarbete med Folkhälsomyndighetens arbete om barn i riskmiljöer och med SKL)

• Fördela stadsbidrag till, följa upp och utvärdera verksamheter som

tillhandahåller sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

• Utreda frågor om kompetensförsörjning och kompetens för psykologer

• Psykisk ohälsa bland äldre

Läkemedelsverkets pågående arbeten inom området psykisk ohälsa

• Expertmöte och publicering av kunskapsdokument om sömnstörningar hos barn under 2014

• Expertmöte om neuroleptika behandling till barn under 2015 SBU:s pågående arbeten inom området psykisk ohälsa Systematiska litteraturöversikter inom följande områden:

• prevention av missbruk hos barn, ungdomar och unga vuxna

• bedömningsinstrument för suicidrisk

• behandling av depression hos äldre

• djup transkraniell magnetstimulering (dTMS) för depression.

Folkhälsomyndighetens pågående arbeten inom området psykisk ohälsa

• Nationellt utvecklingsarbete kring stöd till barn i riskmiljöer (i sammarbete med Socialstyrelsen och SKL).

• Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för regionalt- och lokalt suicidpreventivt arbete.

• Ta ett tydligare helhetsgrepp om frågor kring psykisk hälsa som i sin tur är nära sammankopplade med en rad andra viktiga hälsofrågor. Myndighetens uppgift är framförallt att lyfta det befolkningsinriktade, hälsofrämjande perspektivet.

Referenser

1. Regeringen. PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. Hämtad 2014-12-10 från http://www.regeringen.se/

sb/d/108/a/193797.

2. Regeringsuppdrag inom området psykisk ohälsa – plan för genomförande december 2012. Socialstyrelsen, 2014.

3. Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa – myndighets- gemensam delrapport av regeringsuppdrag. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, 2014.

4. Öppna jämförelser 2014. Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom. Socialstyrelsen, 2014.

Personer som deltagit i uppdraget

Utöver de som angivits i förordet har även följande personer deltagit i upp-draget.

Socialstyrelsen Ann Bengtsson, Linda Broström Anna Christensson Christel Enstedt Mårten Gerle Agneta Hellström Annalena Hållner Tiina Laukkanen Astrid Lindstrand Sofia von Malortie Annika Remaeus Peter Salmi

Christina Loord-Ullberg Kicki Westin

Folkhälsomyndigheten Johanna Ahnquist Frida Persson Läkemedelsverket Mårten Forrest SBU

Pernilla Östlund Anna Björklöf TLV

Helena Roslund Statens skolverk Johanna Freed

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) Mårten Jansson

SKL

I arbetet med uppdraget har också deltagit flera företrädare för SKL.

Fem myndigheter samarbetar för att anpassa information och kunskapsstöd efter behoven hos de verksamheter som arbetar med psykisk ohälsa. Arbetet är en del av regeringens PRIO-satsning.

Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa (artikelnr. 2015-1-48) kan beställas och laddas ner via www.socialstyrelsen.se