Dnr 2015/0614 KS-2 Diariekod: 021
Kommunstyrelsen
Ny nämndorganisation 2016 - nedläggning av Rösjöstyrelsen
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
1. Rösjöstyrelsen utgår ur kommunens nämndorganisation från och med 2016-01-01.
2. Fullmäktige återkallar uppdragen som ledamöter och ersättare i rösjöstyrelsen för återstoden av mandatperioden 2015-01-01 – 2016-12-31 per 2015-12-31.
3. Fullmäktige antar nytt reglemente för barn- och ungdomsnämnden i enlighet med bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2015-11-09.
Sammanfattning
Rösjöskolan drivs, sedan 1996, av en egen nämnd bestående av föräldrar och personal vid skolan. Rösjöstyrelsen är en egen nämnd, i
kommunallagens mening, men är underställd barn- och ungdomsnämnden.
Barn- och ungdomsnämnden har vid sammanträde 2015-11-17 beslutat föreslå fullmäktige att rösjöstyrelsen ska utgå ur kommunens
nämndorganisation från och med 2016-01-01, dvs. att nämnden läggs ner.
Bakgrund
Barn- och ungdomsnämnden har vid sammanträde 2015-11-17 beslutat föreslå fullmäktige att rösjöstyrelsen ska utgå ur kommunens
nämndorganisation från och med 2016-01-01.
Som motivering anges bland annat att det ur ett kvalitets- och
effektivitetsperspektiv är bättre att Rösjöskolan, i likhet med de övriga kommunala för- och grundskolorna, ingår som en enhet under barn- och ungdomsnämnden.
Remiss
Ärendet har remitterats till rösjöstyrelsen 2015-11-12. Som grund för remissen låg ett förslag från barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott, att styrelsen läggs ner, samma dag.
Rösjöstyrelsen har yttrat sig över remissen i protokoll 2015-11-18, § 44.
Av remissvaret framgår att rösjöstyrelsen anser att fullmäktige, i stället för att nu besluta om nedläggning av rösjöstyrelsen, ska inleda en översyn av samarbetet mellan nämnderna (barn- och ungdomsnämnden samt
rösjöstyrelsen) och en analys av organisationen som den ser ut idag. Denna översyn och analys kan på saklig grund leda till förslag på åtgärder, såsom omorganisation, för att alla barn i Sollentuna kommun ska få samma möjligheter till god utbildning.
Kommunledningskontorets beredning
Rösjöstyrelsen är en kommunal nämnd
Vid den kommunala Rösjöskolan i Edsberg bedrivs förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola.
Rösjöskolan drivs, sedan 1996, av en egen nämnd bestående av föräldrar och personal vid skolan. Rösjöstyrelsen är en egen nämnd, i
kommunallagens mening, men är underställd barn- och ungdomsnämnden.
Ursprungligen var styrelsen en försöksverksamhet som succesivt har förlängts och så småningom permanetats.
Antalet ledamöter är fem och antalet ersättare lika många.
Att styrelsen är underställd barn- och ungdomsnämnden innebär att styrelsen ska rapportera om sin ekonomi och verksamhet till barn- och ungdomsnämnden som i sin tur rapporterar vidare till kommunstyrelsen.
Samma regler som gäller för kommunens övriga nämnder gäller också för rösjöstyrelsen. Detta innebär bl. a. att
• Ledamöterna väljs av fullmäktige enligt kommunallagens valbarhetskrav, som bl.a. innebär att ledamöterna måste vara folkbokförda i Sollentuna och att förvaltningschefen inte är valbar (förvaltningschef hos rösjöstyrelsen är skolans rektor). I praktiken består styrelsen av föräldrar och personal på skolan, där föräldrarna är i
majoritet.
• Ledamöterna entledigas enligt kommunallagens regler, vilket bl.a.
innebär att entledigande enbart kan ske - efter önskemål av den förtroendevalde själv
- genom att fullmäktige beslutar att nämnden ska upphöra i kommunens organisation
- om den förtroendevalde flyttar från kommunen
- om den förtroendevalde dömts för brott av viss svårighetsgrad.
• Budget och årsredovisning beslutas av fullmäktige
• Nämnden är anställningsmyndighet för skolans personal.
• Kommunstyrelsen har, enligt 6 kap. 1 § kommunallagen,
uppsiktskyldighet över den verksamhet som drivs av rösjöstyrelsen.
De ursprungliga motiven för att Rösöskolan skulle bli en ”kommunal friskola” var bl. a. att
• skolan ville satsa på datorer till eleverna
• eleverna skulle skapa internationella kontakter via Internet
• eleverna skulle bli medvetna om kretsloppstänkande
• eleverna skulle få mer idrott, musik och bild
• skolan skulle få bättre ekonomi med lägre overheadkostnader
Utvärderingar av rösjöstyrelsen
Rösjöstyrelsens verksamhet har utvärderats av kommunen vid tre tillfällen.
1. 1998 på uppdrag av kommunstyrelsen
2. 2003 med anledning av ny organisationsform 3. 2008 av kommunens revisorer
1998 års utvärdering
1998 gjordes, på uppdrag av kommunstyrelsen, en utvärdering av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från dåvarande
kommunstyrelsekontoret nämndkontoret.
Enligt uppdragsbeskrivningen skulle följande utvärderas:
• Föräldrarnas och personalens engagemang och inflytande
• Den opolitiska styrelsens funktion
• Ekonomin för enheten och för kommunen
• Hur skolans utbildningsresultat utvecklats i jämförelse med kommunens övriga skolor
• Hur administrationen per personalfrågorna hanterats Föräldrarnas och personalens engagemang och inflytande
En positiv utveckling i föräldragruppens engagemang konstaterades.
Personalens engagemang stod sig väl i jämförelse med kommunens övriga skolor.
Den opolitiska styrelsens funktion
Den form som styrelsen arbetade under hade fungerat väl. Alternativet med en lokal föräldrastyrelse var inte ett alternativ eftersom denna
organisationsform gav en snävare befogenhet för styrelsen.
Ekonomin för enheten och för kommunen
Rösjöskolans ekonomi hade utvecklats positivt under försöksperioden. Hur detta påverkat kommunens ekonomi var svårt att ha en uppfattning om.
Hur skolans utbildningsresultat utvecklats i jämförelse med kommunens övriga skolor
De mätbara resultat som fanns visade att Rösjöskolan hade resultat som stod sig väl i jämförelse med kommunens övriga skolor.
Hur administrationen per personalfrågorna hanterats
Genomgången av administrativa rutiner och personalfrågor visade att det fanns fungerande rutiner som följdes.
Sammanlagd bedömning
Den sammanlagda bedömningen var att Rösöskolan utvecklats väl under de två år som den styrts av den opolitiska styrelsen. Utredarna menade dock att det inte gick att härleda de positiva resultaten till styrelseformen, men att ett rimligt antagande var att en bra styrelse och en engagerad ledare som fungerar väl tillsammans ger ett gott utvecklingsklimat.
2003 års utvärdering
2003 gjordes en utvärdering av rösjöstyrelsen som mynnade ut i att
styrelsens reglemente förtydligades på så sätt att styrelsen blev ”styrelse för skolan” vad gäller den förskola, förskoleklass och grundskola som bedrivs vid Rösjöskolan.
För särskoleverksamheten reglerades dock att barn- och ungdomsnämnden skulle vara ”styrelse för skolan”. Detta förklarades med att särskolan inte ingick i check- och pengsystemet, utan var en anslagsfinansierad
verksamhet. Bedömningen av om ett barn skulle erbjudas
särskoleundervisning gjordes av en särskild enhet inom barn- och
utbildningskontoret; elevstödsenheten. Om barnet bedömdes vara i behov av särskoleundervisning placerade enheten barnet i någon av de skolor som erbjuder särskoleundervisning, t.ex. Rösjöskolan.
2008 års utvärdering
2008 granskades rösjöstyrelsen av kommunens revisorer.
Revisorerna granskade
• Verksamhetens mål
• Hur verksamheten var organiserad
• Hur uppföljning och återrapportering skedde Verksamhetens mål
Rösjöstyrelsens mål för verksamheten bedömdes inte stå i motsättning till den av fullmäktige antagna skolplanen.
Hur verksamheten var organiserad
Av intervjuerna och genomgång av protokoll, kallelser och dagordningar framgick att styrelsen i allt väsentligt följde det reglemente som antagits av fullmäktige.
Skolans personal bedömdes ha stora möjligheter till inflytande i styrelsearbetet.
Kartläggningen visade att en stor del av arbetet och tilliten i styrelsen föll på ordföranden. Revisorerna menade att en alltför personberoende verksamhet i längden inte är hållbar.
Revisorerna påpekade att användningen begreppet ”kommunal friskola”
borde övervägas, då det riskerar leda till missuppfattningar och sammanblandning med de verkliga friskolorna.
Uppföljning och återrapportering
Uppföljning och återrapportering skedde mellan skolledning och
kommunledningskontoret enligt de former som i övrigt rådde i kommunen.
Uppföljningen och återrapporteringen mellan styrelsen och skolledningen följde dock inte någon bestämd form. Revisorerna påpekade att det var viktigt att styrelsen kände att man var i besittning över processen och att rutiner för uppföljning borde konkretiseras.
Får fullmäktige återkalla uppdragen i rösjöstyrelsen?
Rösjöstyrelsens mandatperiod är 2-årig.
Vid fullmäktiges sammanträde 2014-12-10 valdes ledamöter och ersättare i styrelsen för perioden 2015-01-01 – 2016-12-31.
Enligt 4 kap. 10a § p. 2 kommunallagen får fullmäktige återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd vid förändringar i
nämndorganisationen.
Det ovanstående innebär att fullmäktige får återkalla uppdragen som ledamöter och ersättare i rösjöstyrelsen, för återstoden av innevarande 2- årsperiod, om styrelsen läggs ner.
Revidering av barn- och ungdomsnämndens reglemente
Av barn- och ungdomsnämndens reglemente framgår att nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen (1985:1100), när det gäller
förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola samt skolbarnsomsorg, förutom de uppgifter som fullgörs av rösjöstyrelsen.
Om fullmäktige beslutar att rösjöstyrelsen ska upphöra behöver barn- och ungdomsnämndens reglemente revideras enligt nedanstående. Utöver justeringen vad gäller rösjöstyrelsen har texten anpassats till den skollag som trädde i kraft 1 december 2010.
”Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800), när det gäller förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och fritidshem.”
Kommunledningskontorets synpunkter
Rösjöskolan ej en del av barn- och utbildningskontoret
Rösjöstyrelsen är en egen nämnd och skolan är därmed en egen förvaltning i kommunens organisation. Rösjöskolans personal är därmed inte en del av barn- och utbildningskontoret.
Kvalitetarbete i Sollentunas skolor
Barn- och utbildningskontoret anger, i sin utredning till barn- och
ungdomsnämnden, att kvaliteten i Sollentunas skolor bättre säkerställs om barn- och ungdomsnämnden är huvudman för samtliga kommunala skolor och att skolan personal är en del av barn- och utbildningskontoret.
Inom barn- och utbildningskontoret bedrivs ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteten i Sollentunas skolor, som till exempel:
• Sollentunas kommunala skolor bedriver sedan 2008 ett målfokuserat förbättringsarbete som syftar till att höja kvalitet och resultat, den s.k.
Skolresan. Kommunens samlade resultat har under tiden ständigt förbättrats och man tillhör numera toppskiktet i landet. Ett av målen är att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärden.
• Kompetensutvecklingsinsatser i form av ”Skriva sig till läsning/lärande”
har bidragit till kraftiga resultatförbättringar, dokumenterade och verifierade i forskning.
• Den nystartade kompetensutvecklingsmodellen ”Lokala
utvecklingscentra” omfattar alla kommunala lärare i alla ämnen, en insats som kommer att vara flerårig och ska leda till förbättrad undervisning.
• På Google Education Summit i USA har barn- och utbildningskontoret inbjudits som en av tre skolhuvudmän i världen att informera om hur man arbetar med kollegialt lärande och betydelsen av den delningskultur som man byggt upp bland lärare och skolledare.
• Ett annat utvecklingsarbete som pågår handlar om att göra barn- och ungdomsnämndens skolor tillgängliga för alla elever oavsett bakgrund, förutsättningar och ev. funktionshinder.
Barn- och utbildningskontoret menar att det skulle vara en till fördel för Rösjöskolan och dess elever om skolans personal kan vara en del av de kompetenshöjande och utvecklingsinriktade insatser som barn- och utbildningskontoret erbjuder. Kontoret menar dessutom att Rösjöskolans personal kan, med sin gedigna erfarenhet och kompetens av att bedriva särskola, bidra i utvecklingsarbetet kring tillgänglighetsfrågor.
Resultat Rösjöskolan
Under ett antal år efter rösjöstyrelsens bildande stod sig skolan resultatmässigt väl i förhållande till kommunens övriga skolor.
Under åren 2014-2015 (2015: prognos) ligger dock Rösjöskolans elever i den nedre fjärdedelen i jämförelsetabellen när det gäller betyg (meritvärden) och andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk 6.
Administrativa konsekvenser av att vara en egen nämnd
Som nämnts ovan är rösjöstyrelsen en egen nämnd med en egen förvaltning – Rösjöskolan. Detta innebär att skolan, till skillnad från kommunens övriga skolor, utöver kompetensutveckling av personal måste ha egen kompetens inom bland annat följande områden:
• Svar på remisser från kommunstyrelsen och andra myndigheter
• Yttranden till och svar inför skolinspektionen, barn- och elevombudet och JO
• Ekonomihantering
• Yttraden över rapporter från kommunens revisorer i frågor som rör skolan
• Utlämnande av allmänna handlingar
• Nämndadministration
• Personuppgiftslagen (varje nämnd har ett eget PUL-ombud)
• Skollagstiftningen
Detta leder även till att kommunledningskontoret belastas med administration och frågor kring de ovan nämnda områdena, i större omfattning än vad som skulle varit fallet om Rösjöskolan ingått som en enhet under barn- och ungdomsnämnden.
Slutsats
Mot ovanstående bakgrund anser kommunledningskontoret att nackdelarna med att behålla rösjöstyrelsen som en egen nämnd i dagsläget överväger fördelarna.
Både den utredning som gjordes av kommunstyrelsekontoret 1998 och av revisorerna 2008 ger vid handen att Rösjöskolans utveckling är beroende av att rektor och styrelsen fungerar bra tillsammans, dvs. organisationsformen är starkt personberoende. Kommunledningskontoret kan konstatera att det finns andra former för föräldrainflytande i skolan, t.ex. föräldraråd eller föräldrastyrelse enligt skollagen1, som bättre lämpar sig för en kommunal skolenhet.
Kommunledningskontoret föreslår att styrelsen upphör per 2015-12-31 och att Rösjöskolan därmed ingår som en enhet under barn- och
ungdomsnämnden.
Katarina Kämpe Ingegärd Bornelind
Kommundirektör
Bilagor:
1. Förslag till nytt reglemente för barn- och ungdomsnämnden 2. Barn- och ungdomsnämndens protokoll 2015-11-17, § 97 inkl.
tjänsteutlåtande från barn- och utbildningskontoret 3. Yttrande från rösjöstyrelsen
1 Enl. 2 kap. 14-17§§ skollagen får en kommun inrätta lokala styrelsen för skolan. I en sådan styresel ska ingå elever eller vårdnadshavare för elever/barn samt personal vid skolan. En lokal styrelse får helt eller delvis sköta driften av skolan. Rektor får även
