2014-12-03
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300
stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se
Handläggare Till
Peter Lundevall Stadsbyggnadsnämnden
Telefon 08-508 27 292
Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheterna Djurgården 1:1 och Norra
Djurgården 1:1. Ny gångbro över Djurgårdsbrunnsviken, i stadsdelarna Djurgården och Ladugårdsgärdet i Stockholm, Dp 2013-02929
Förslag till beslut
Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan.
Anette Scheibe Lorentzi
Bo Bergman Martin Schröder Sammanfattning
Detaljplanen syftar till att medge uppförande av en ny gångbro över Djurgårdsbrunnsviken. Bron där cykling får ske på de gåendes vill- kor, placeras i höjd med Rosendals slott i söder och Tekniska mu- seet i norr. Därmed kan den så kallade Evenemangsparken på Södra Djurgården och Museiparken på Ladugårdsgärdet bindas samman.
För den pågående och planerade omfattande utbyggnaden av Värtaområdet innebär denna alternativa gång- och cykelväg ökad närhet till Södra Djurgårdens publikmässigt starka målpunkter.
Bron omnämns i Stockholms fördjupade översiktsplan för den Kungliga Nationalstadsparken och är i överensstämmelse med Översiktsplan 2010 – Promenadstaden. Byggherre och planbe- ställare är Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF).
Under samrådet 2014-03-05 – 2014-04-16 inkom ca 30 yttranden varav flertalet tillstyrkte planförslaget däribland Länsstyrelsen, Förbundet för Ekoparken och Skönhetsrådet. Ett tiotal privatperso- ner framförde invändningar mot brons bredd om fyra meter som ansågs för smal för cykeltrafik.
Bilagor:
Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning
Granskningsutlåtande Samrådsredogörelse
Kontoret konstaterar att det är en gångbro där cykeltrafik får ske på de gåendes villkor som skall uppföras. En bredare bro skulle inverka menligt på kulturhistoriska och landskapsmässiga värden, öka kostnaderna samt innebära en kraftigare konstruktion.
Den fria höjden på bron motsvarar i stort farledshöjden på befintliga broar i Djurgårdsbrunnsviken.
Till granskningen förtydligades planhandlingarna avseende bland annat brons höjd och vilka träd som påverkas, samt vilka avvägan- den som legat till grund för valet av brons läge.
Under granskningen 2014-08-20 – 2014-09-17 inkom sex yttranden, varav tre inte har några synpunkter, och ett välkomnar bron. De kritiska synpunkter som framförs avser att träd tas ned samt risker med brons höjd avseende kollision i samband med rodd. Träden, vissa i dåligt skick, behöver tas ned när bron anläggs, delvis för att kunna uppnå en god tillgänglighet för funktionsnedsatta (lutning 1:20) vilket påverkar utformning av landfästen och anslutande gångvägar. Nyplantering av träd avses ske för att återskapa lands- kapskvaliteter. Angående kollisionsrisker bedömer kontoret att rodd kan fortgå utan betydande inskränkningar. Under högsta hög-
vattenstånd som sker en gång var hundrade år och medelhögvatten- stånd som äger rum drygt vart annat år behöver roddarna ro en bit ut från det södra brofästet (ej problem på norra sidan). Det kan därmed finnas behov av markering i vattnet som en extra säkerhetsåtgärd.
Inkomna synpunkter föranleder inga ändringar av planförslaget.
Stadsbyggnadskontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas.
Utlåtande
Planområdets läge markerat med streckad linje.
Syfte
Planens syfte är att möjliggöra en gångbro över Djurgårdsbrunnsviken.
Läge
Planområdet är beläget vid Djurgårdsbrunnsviken i höjd med Museivägens förlängning. Bron placeras i höjd med Rosendals slott i söder och Tekniska museet i norr. Planområdet sträcker sig som en remsa över viken och omfattar en del av stranden på bägge sidor.
Marken ägs av Statens fastighetsverk och förvaltas av Kungliga Djurgårds Förvaltning (KDF). I planområdet ingår del av fastig- heterna Norra Djurgården 1:1 och Djurgården 1:1.
Bakgrund
Djurgårdsbrunnsviken skiljer Norra och Södra Djurgården från varandra. En ny bro ger Evenemangparken på Södra Djurgården och Museiparken på Ladugårdsgärdet ett närmare samband. Inte minst förkortar en ny bro promenadvägar till Södra Djurgårdens publikmässigt starkaste målpunkter i närheten av Allmänna Gränd.
För den pågående och planerade omfattande utbyggnaden av Värtaområdet innebär denna broförbindelse möjligheter även för cyklister att passera, ökad närhet till Södra Djurgården. Byggherre och planbeställare är Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF).
Planförslaget
Den föreslagna bron har ett cirka 80 meter långt brospann och en minsta fri höjd om drygt 3,0 meter vilket motsvarar
Djurgårdsbrunnsbrons fria höjd. Bredden om 4 meter utgår från huvudanvändning som gångbro samt sammanvägningen av
aspekterna kulturhistoria, landskap och kostnader. På platsen låg en pontonbro under 1800-första hälft. Bron är utformad utan stöd i vattnet och har en fackverkskonstruktion av mattborstat rostfritt stål. Konstruktionen syftar till att ge en smäcker, genomsiktlig och lätt karaktär. Bron har utformats enligt stadens tillgänglighetskrav med en lutning om 1:20. Det medför att anslutande promenadvägar successivt höjs fram till bron. Brofästena har formats för att
minimera påverkan på strandlinje, träd och natur. Hänsyn har i övrigt tagits till framtida höjd havsnivå genom att brofästena vid behov kan höjas.
Planområdet är av begränsad utbredning. Frånsett vattenytor och brofästena innefattas närmast omgivande parkområde gångvägar där marken behöver höjas för att kunna anslutas till själva bron. Dessa ytor regleras som parkmark. Bron ska ha en fri höjd av minst 3,0 meter över medelvattennivån på en bredd av minst 13 meter.
Höjden motsvarar Djurgårdsbrunnsbrons fria höjd, som är lägst av de befintliga broarna till Södra Djurgården.
Gestaltningsprinciper
En ny bro i Djurgårdslandskapet behöver utformas med särskild omsorg. Olika broprinciper har studerats. Det gäller hur bron korsar vattenrummet, brons uppmärksamhetsvärde och relation till närlig- gande broar. Slutsatsen blev att bron bör utformas som ”ett språng”, utan stöd i vattnet. Planförslaget innebär att ett smäckert ca 80 me- ter långt brospann sträcker sig över viken med samma seglingsfria höjd som Djurgårdsbrunnsbron. Genom att undvika stag i vattnet underlättas båttrafiken.
Bron utformas som en balkkonstruktion i form av ett fackverk av stålrör vilket ger en genomsiktlighet och lätthet i uttrycket. Stålet ges en metallisk gråton genom målning, alternativt rostfri stålyta.
För att ge genomsiktlighet, karaktär och säkerhet förses sidorna med ett flätat nät av vajrar som avslutas mot en överliggare i trä med infälld belysning. Bron kan även få effektbelysning med infällda armaturer i brofästena med en försiktig ljussättning av brons undersida som framhäver bågformen. Föreslagen beläggning på bron är en akrylatbeläggning i grå ton som associerar till anslutande grusgångar. Brons inre bredd föreslås vara 4 meter vilket möjliggör möten utan störningar för både gående och cyklister samtidigt som påverkan på landskapsbilden minimeras. Brofästena konstrueras så att bron kan höjas vid framtida stigande havsnivåer.
Bron sedd från södra brofästet (&Rundquist)
Konsekvenser Behovsbedömning
Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan och be- döms inte strida mot några andra kommunala eller nationella rikt- linjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör den Kungliga Nationalstadsparken som har nationell skyddsstatus. Planen öve- rensstämmer med skyddsbestämmelserna och målen för områdets utveckling. Bron bör kunna byggas utan hinder i bestämmelserna i 4 kap 7 § miljöbalken gällande den Kungliga Nationalstadsparken.
Planförslag bedöms inte strida mot regeringens skyddsföreskrifter för byggnadsminnet Rosendals slott. Brons uppförande förutsätter anmälan om vattenverksamhet. Dispens kommer sökas från strandskyddet som således inte kommer begäras upphävt. Båda dessa frågor behandlas av Länsstyrelsen.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som bedömts ha särskild betydelse för projektet är naturmark, vattenmiljö och rekreation.
Kulturvärden
Den föreslagna bron kommer att bli synlig i det öppna landskapet vid Djurgårdsbrunnsviken. Den smäckra genomsiktliga konstruktio- nen bidrar till att minska den visuella påverkan men utgör ett nytt
inslag i landskapsbilden. Denna påverkan bedöms som möjlig att förena med Nationalstadsparkens föreskrifter.
Vy över landskapsrummet med bron i fonden (&Rundquist)
På platsen för den nya bron låg en pontonbro under 1800-första hälft. Bron band samman de kungliga scenrummen - exercisfältet med ”Borgen” norr om bron och Rosendals lustslott söder därom.
En ny bro i detta läge tydliggör detta historiska samband. Den föreslagna bron kan förutom betydelsen för nya promenader bidra till förståelsen och upplevelsen av Djurgårdsbrunnsvikens historiska landskap.
Naturvärden
Påverkan i samband med anläggning av brofästena och höjning av anslutande parkvägar (för god handikapptillgänglighet) leder till att ett antal träd tas ned. Dessa träd har idag ekologiska värden, bland annat som habitat för olika insektsarter och genom skuggverkan som skapar uppehållsplats för fiskar. De resliga träden har även ett värde som del av landskapsbilden längs Djurgårdsbrunnsvikens stränder. I sitt sammanhang är dessa enstaka träd inte avgörande för djur- och växtlivet. Därtill finns för parkens och landskapets lång- siktiga utveckling ett behov av att föryngra populationen med ny- plantering av träd.
Under planabetets gång har det kulturhistoriska intresset av att pla- cera bron vid det läge där Karl XIV Johan under 1820-1840-talen lät anlägga en pontonbro, vägt tyngre än intresset av att bevara pi- larna på platsen. De aktuella pilträden har även visat sig vara i då- ligt skick och skulle ändå behöva tas ned till förmån för yngre träd.
Anläggningen av brofundament samt markarbeten vid strandlinjen innebär en störning för bottenlevande djur och växter. Det handlar om relativt små ytor varför påverkan på djurlivet i
Djurgårdsbrunnsviken blir liten. Inga kända lekbottnar finns för fisk vid de planerade brofästena
Vattenmiljö
Bottensediment i Djurgårdsbrunnsviken är förorenade. I en undersökning 1997 framkom att det flera tungmetaller förekom i måttliga halter och att halterna av koppar och kvicksilver var höga.
Det är viktigt att sedimenten inte rörs upp så att föroreningarna sprids. Arbeten bör utföras innanför skärmar med geotextil under perioden oktober till mars då den biologiska aktiviteten är mindre.
För att gynna smådjur som vandrar längs stranden, bör en
strandremsa om någon meter mellan vatten och brofundament på land lämnas. Den fria höjden behöver inte vara mer än någon halvmeter för att tillåta för t ex utter att passera.
Rekreation och idrott
Den nya bron gör att Djurgårdsbrunnsvikens populära promenad- och cykelstråk kompletteras med ytterligare alternativ. Strandpro- menaden kan dels förkortas, dels skapas en ny entré till Rosendals trädgårdar och vidare mot Evenemangsparken respektive till Museiparken på den norra sidan.
Stockholms Roddförening bedriver sedan senare delen av 1800-talet roddverksamhet på Djurgårdsbrunnsviken. Föreningen vill att bron av säkerhetsskäl höjs ytterligare. Brons höjd är föranledd av bland annat kravet på en lägsta höjd för farleden som motsvarar minst Djurgårdsbrunnsbrons höjd och att bron givits en lutning enligt kommunens tillgänglighetspolicy (1:20). Det innebär att anslutande gångvägar behöver lyftas. Det kan noteras att bron konstruerats utan stag i vattnet för att inte försvåra passage under bron.
På grund av strandkontur och den ringa frekvensen av rodd på den norra sidan (Ladugårdsgärdet) bedöms ingen konflikt föreligga vad gäller roddverksamheten och den planerade bron. Vid det södra bro- fästet har risker för rodd analyserats. Kontoret har vid beräkningar- na utgått från en högrest roddare samt en ytterligare säkerhetsmargi- nal om 35 cm ifall en våg skulle uppstå vid passage under bron (sammantaget 1.50 m från vattenlinjen till brons undersida). Vid medelvattenstånd (MW) och medelhögvattenstånd (MHW) kan en roddare passera under bron på i princip samma avstånd som idag.
Vid högsta högvattenstånd (HHW) och mellan HHW och
medelhögvattenståndet behöver roddarna i varierande grad, flytta närmare farleden några meter. Högsta högvattenstånd uppstår i genomsnitt en gång var hundrade år och medelhögvattenståndet överskrids drygt vart annat år. Redan vid den senare nivån är roddföreningens gårdsplan i det närmaste översvämmat vilket indikerar förhållandet vid bron.
Även om rodd enligt roddföreningen sker på roddarens eget ansvar (finns motorbåtar, bojar mm på Djurgårdsbrunnsviken att ta hänsyn till) kan det finnas anledning att lägga ut bojar, anlägga ett mindre grund eller dylikt i linje där en roddare helt kan gå fri oavsett vattenstånd. Detta är inte en planfråga utan en fråga som bör avgöras av Djurgårdsförvaltningen (markförvaltaren) och Stockholms roddförening.
Sammantaget bedöms att brons höjd är en rimlig avvägning mellan det kulturhistoriska landskapet, tillgänglighet och båttrafiken. Bron är förberedd för eventuella framtida höjningar av vattnet. Nettohöj- ningen bedöms i ett hundraårsperspektiv till 50 cm koncentrerat till andra hälften av århundraden (Stockholms miljöförvaltning 2010 dnr 2011-8213)
Södra brofästet. Visar rodd idag (mitten) vid medelvattenstånd. I samma linje och avstånd från udden möjliggörs med god marginal passage under nya bron vid medelhögvattenstånd eller som nedre ”roddaren” visar närmare stranden då strandlinjen ändras vid högra vattenstånd. Illustration: Rundquist ark.
Elevation - Vänstra roddaren visar passage under bron vid högsta högvatten- stånd. Roddaren i mitten visar hur nära roddaren kan passera udden idag vilket även kan ske med god marginal under medelhögvatten- stånd. Högra roddaren visar teoretisk passage vid MHW med den högre strandlinjen. Illustration: Rundqist ark.
Ekonomiska konsekvenser
Planarbetet bekostas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning genom planavtal.
Övrigt
Vid byggandet av föreliggande bro med krav på viss farledshöjd måste bron utföras med hög precision.
Inkomna synpunkter Samråd
Under samrådet inkom 32 yttranden
Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget och framför synpunkter i sak. Det gäller framför allt den förbättrade tillgäng- lighet som bron möjliggör, att den är väl anpassad till platsen och har positiv inverkan på kulturmiljön. Ett tiotal privatpersoner har yttrat sig med invändningar mot brons bredd som anses för smal för cykeltrafik.
Länsstyrelsen tillstyrker planförslaget förutsatt att beskriven utformning angiven i samrådsförslaget genomförs. Brons segelfria höjd behöver enligt Länsstyrelsens uppfattning justeras till 3,0 meter.
Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting (SLL) konstaterar att kollektivtrafik finns på såväl Djurgårdsbrunnsvägen i form av busstrafik, som på Djurgårdsvägen i form av spårvägstrafik.
Storstockholms Brandförsvar har inga synpunkter avseende olycksrisker eller möjlighet till räddningsinsatser.
Trafikverket Region Stockholm har inget att yttra över detaljplan för gångbro över Djurgårdsbrunnsviken.
Östermalms stadsdelsnämnd är positiv till förslaget då det förbättrar möjligheterna till gång- och cykeltrafik mellan flera välbesökta målpunkter på Södra Djurgården.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) är positiv till den ökade tillgängligheten för gående och cyklister som möjliggörs av planför- slaget i en rekreationsintensiv del av Djurgården. Det är även posi- tivt att landfästena i framtiden kan höjas på grund av stigande havs- nivåer.
Trafikkontoret är positivt till att en ny gång- och cykelförbindelse skapas över Djurgårdsbrunnsviken.
Kulturnämnden tillstyrker detaljplaneförslaget. Kulturförvaltningen anser att en ny gångbro i det föreslagna läget är möjlig under förutsättning att bron får hög kvalitet i gestaltning, material och detaljutformning.
Exploateringskontoret har inget att erinra mot förslaget på ny gångbro över Djurgårdsbrunnsviken.
Skönhetsrådet tillstyrker varmt den smäckra balkkonstruktion i form av fackverk som förslaget till detaljplan möjliggör med
hänvisning till att den blir ett tillskott i miljön om den utformas med den precisa detaljutformning som samrådshandlingen förutskickar.
Stockholms Hamnar har varit delaktiga i framtagandet av detaljplanen och bidragit med klargörande synpunkter avseende reglering av brons höjd.
Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor har inga synpunkter.
Stockholms Parkering AB är positiv till den föreslagna nya bron vid Museiparken. Bron ökar möjligheterna att Djurgården blir ett än större besöksmål. Den skapar goda förutsättningar att utan bil nå områden som är avstängda för biltrafik under vissa tider på året.
Stockholm Business Region AB anser att förslaget att uppföra en ny gång- och cykelbro på flera sätt bidrar till den hållbara och attrak- tiva promenadstaden.
Idrottsförvaltningen har inte något att erinra men vill påpeka vikten av att den fria höjden för båttrafik blir minst lika hög som närlig- gande broar för att inte medföra inskränkningar för fritidsbåtlivet.
Stockholm Vatten AB upplyser om en tryckspillvattenledning som passerar planområdet. Planering och projektering av flytt skall göras i samråd med Bolaget.
Kungliga Djurgårdens Intressenter AB (KDI) stödjer detaljplane- förslaget och anser att den nya bron har god utformning och en placering med positiv effekt på kulturlandskapet. Möjligheterna till upprustning av den forna parkanläggningen inom byggnadsminnet Rosendal skulle vara en effekt av en ny broförbindelse.
Förbundet för Ekoparken har inget att invända mot bron och anser att den inte bör göras bredare än 4 meter. Även om belysningen är diskret så är den störande i det i övrigt ej upplysta landskapet runt omkring.
Fortum Distribution AB har ingen erinran.
AB Fortum Värme (Stockholm Gas) har inget att erinra TeliaSonera Skanova Access AB har inget att erinra
Konstnärskollektivet Lucky Thief invänder mot planerna på en bro över Djurgårdsbrunnsviken. Frågan om den södra strandens värde för rekreation förefaller inte vara tillräckligt utredd. Udden har sedan länga används för picknickar, bad, fester och andra liknande fritidsaktiviteter. Dess skyddade läge vid sidan av gångstråken gör den till en ypperlig plats för att avnjuta Djurgårdsbrunnsviken och utsikten mot Gärdet. Med en bro från udden skulle detta inte längre vara fallet.
Tio privatpersoner inkommer med synpunkter i en gemensam skrivelse, riktade mot nedtagandet av träd.
Djurgården – Lilla Värtans Miljöskyddsförening, (DLV) menar att bron byggs i ett särdeles värdefullt område och ifrågasätter behovet av en ny bro idag. Skulle en bro byggas måste den vara ”extremt”
vacker.
En privatperson yttrar sig med synpunkter om att alla typer av ingrepp i Nationalstadsparken måste noga övervägas. Den tilltänkta bron känns som ett onödigt ingrepp.
Sju privatpersoner har i separata skrivelser behandlat brons bredd utifrån cykelaspekter. Samtliga anser att den föreslagna brons inre bredd är för liten för att rymma den förväntade mängden gång- och cykeltrafik.
Planhandlingarna reviderades i vissa avseende efter samrådet.
Granskning
Under granskningstiden inkom sex yttranden.
Länsstyrelsen har inga synpunkter att lämna.
Två instanser som behandlar infrastrukturfrågor har inget att erinra.
Kungliga Djurgårdens Intressenter välkomnar bron.
En privatperson (fem underskrifter) är kritisk mot att träd tas ned.
Stockholms Roddförening framför risker med brons höjd avseende kollision i samband med rodd. Kontoret har fört samtal och kommu- nicerat underlagsmaterial efter granskningsskedet dock utan att nå någon samsyn. Som framgår av redovisningen på sid 7 bedömer kontoret att höjden på bron är en rimlig avvägning av skilda aspek- ter t ex kulturlandskapet, båttrafiken och tillgänglighet. Roddverk- samheten kan enligt kontoret med undantag under högre vattenstånd bedrivas i stort i samma roddlinjer som idag.
Stadsbyggnadskontorets ställningstagande
Föreslagen detaljplan för en ny bro över Djurgårdsbrunsviken ska- par en ny attraktiv länk som binder samman viktiga målpunkter och bidrar till att öka Nationalstadsparkens tillgänglighet. Den smäckra bron utformas som ”ett språng”, utan stöd i vattnet. Bron är i linje med fördjupad översiktsplan för den Kungliga Nationalstadsparken och i överensstämmelse med stadens översiktsplan.
Kontoret föreslår att förslag till detaljplan antas.
SLUT
