M i l j ö ö v e r d o m s t o l e n
MÖD 2004:51Målnummer: M602-04 Avdelning: 13
Avgörandedatum: 2004-09-10
Rubrik: Dispens från kommunal sophämtning---Underinstanserna hade avslagit klagandenas ansökan om dispens från sophämtning.
Klagandena hade i målet uppgett att de sällan vistades på sin fritidsfastighet och att det uppstod mycket lite sopor där. De tog med sig den mat de åt på fritidsfastigheten och tog med sig eventuellt hushållsavfall hem till permanentbostaden.
Miljööverdomstolen (MÖD) godtog deras uppgifter om hur de nyttjade fastigheten. Därefter konstaterade domstolen att klagandenas vistelse på fastigheten kunde antas generera endast en sådan ringa mängd hushållsavfall att de själva kunde ta hand om det på ett för miljön och människors hälsa betryggande sätt i enlighet med 2 kap. miljöbalken (MB). Den lilla mängd
hushållsavfall som det kunde bli fråga om ansåg MÖD inte heller svara mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användningen av en fritidsfastighet (jfr MÖD:s dom 2002-05- 12 (DM 35) i mål nr M 1055-01). Därutöver hade det i målet framkommit att det var förenat med vissa svårigheter för klagandena att utnyttja den kommunala sophämtningen. De alternativ som stod till buds var antingen transport med båt eller transport till fots; det sistnämnda innebärande en sammanlagd gångtid på 45 minuter. Med hänsyn till detta ansågs
sammantaget särskilda skäl enligt 15 kap. 8 § 3 st. MB föreligga och dispens meddelades.
Lagrum: 15 kap. 18 § 3 st. miljöbalken (1998:808) Rättsfall: MÖD 2002:33 (M 1055-01)
REFERAT
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-12-17 i mål nr M 2-03 KLAGANDE
1. LA 2. BA MOTPART
Miljö- och byggnämnden i Melleruds kommun, 464 80 MELLERUD SAKEN
Dispens från kommunal sophämtning ________________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av underinstansernas avgöranden beviljar Miljööverdomstolen LA och BA befrielse från sophämtning på fastigheten Håkonebyn X:XX i Melleruds kommun. Befrielsen gäller två år från denna dag.
__________________________
YRKANDEN I MILJÖVERDOMSTOLEN
L och BA har yrkat bifall till sin vid Miljödomstolen förda talan.
Miljö- och byggnämnden i Melleruds kommun (nämnden) har bestritt ändring.
DOMSKÄL
Parterna har i Miljööverdomstolen i huvudsak hänfört sig till samma omständigheter som framgår av underinstansernas avgöranden.
Nämnden har därutöver anfört följande: Det finns två huvudalternativ
för L och BA att rent praktiskt ordna sophämtningen. Det ena alternativet är att de transporterar soporna med båt cirka 400 meter vattenvägen till lämplig plats. Det andra alternativet är att de transporterar soporna till fots till en plats i anslutning till sophämtningsfordonens rutt, vilket innebär en sammanlagd gångtid på cirka 40-45 minuter.
Miljööverdomstolen bedömer att de uppgifter som L och BA har lämnat beträffande hur de nyttjar fritidsfastigheten får godtas. Det kan antas att det vid de få tillfällen de vistas på fastigheten genereras en liten mängd
hushållsavfall. Den ringa mängd som det här kan vara fråga om torde kunna omhändertas av makarna A själva på ett betryggande sätt med hänsyn till människors hälsa och miljön samt till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.
miljöbalken. Mängden hushållsavfall svarar inte heller mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användning av en fritidsfastighet (jfr Miljööverdomstolens dom 2002-05-08, DM 35, i mål nr M 1055-01). Vidare förefaller det, utifrån vad nämnden uppgivit, vara förenat med vissa svårigheter för L och BA att i praktiken utnyttja den renhållningsservice som erbjuds av kommunen. Dessa svårigheter utgör ett ytterligare skäl till att undanta fastigheten från den kommunala sophämtningen.
Mot bakgrund av det anförda finner Miljööverdomstolen sammantaget att det föreligger särskilda skäl för dispens enligt 15 kap. 18 § miljöbalken. L och BAs överklagande skall således bifallas.
Enligt den gällande renhållningsordningen i Melleruds kommun får dispens meddelas för högst en tvåårsperiod. Därefter måste ny ansökan göras hos den behöriga kommunala nämnden.
Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.
I Miljööverdomstolens avgörande har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Roland Halvorsen och Liselotte Rågmark samt tf.
hovrättsassessorn Paul Magnusson, referent. Enhälligt.
___________________________________
BILAGA
VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM KLAGANDE
1. LA 2. BA Ombud: LA MOTPART
Miljö- och byggnämnden i Melleruds kommun 464 80 MELLERUD
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsens i Västra Götaland län beslut den 12 december 2002, dnr 505- 42226-02; se bilaga 2
SAKEN
Befrielse från sophämtning på fastigheten Håkonebyn X:X i Melleruds kommun Nbo: 108/130 x: 6497581 y:
1310691 __________
DOMSLUT
Miljödomstolen avslår överklagandet __________
BAKGRUND
Genom delegationsbeslut avslog Bygg- och miljökontoret i Melleruds kommun den 3 juni 2002 en ansökan från L och BA om total befrielse från sophämtning på fastigheten Håkonebyn X:X i Melleruds kommun. L och BA överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som den 12 december 2002 avslog överklagandet. Länsstyrelsens beslut har överklagats till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen.
YRKANDEN M. M.
L och BA har vidhållit sitt yrkande att total befrielse från kommunal
sophämtning skall medges dem och anfört bl. a. följande. Det hanteras inget miljöfarligt avfall vid fastigheten Håkonebyn X:X. Eftersom fastigheten nyttjas ca fem dagar per år hanteras inget avfall. Eftersom kokmöjligheter saknas tas färdiglagad mat med. Deras avsikt är att införskaffa kompostbehållare Grön Johanna för att på ett betryggande sätt omhänderta hushållsavfall.
Bygg- och miljönämnden i Melleruds kommun har till bemötande av
överklagandet anfört bl. a. följande. I B och LAs första skriftliga anmälan den 2 maj 2000 till kommunen var farligt avfall ikryssat, vilket tyder på att farligt avfall hanteras. Det uppgavs att det farliga avfallet tas med till Skövde. I överklagan till miljödomstolen sägs det motsatta, dvs. att miljöfarligt avfall inte hanteras vid fastigheten. Sannolikt händer det att farligt avfall uppstår på fastigheten t.ex. i form av batteribyte på radion, normalunderhåll av huset i form av färgrester, tvättvatten till penseltvätt, trasor med färg eller
lösningsmedelsrester. Som det framgår av delegationsbeslutet daterat den 3 juni 2002 ingår kostnaden för kommunens omhändertagande av batterier och farligt avfall i sophämtningsavgiften. Vad gäller torktrasor som eventuellt uppkommer är det brännbart avfall som skall läggas i röd plastpåse i
sophämtningen och får inte tas med hem till Varnhem eller arbetet i Skövde. I den omnämnda ansökan kryssade B och LA även i att de vistades på
fastigheten 0-2 veckor, vilket tolkades som varierande antal dagar mellan ett par dagar till 14 dagar. De borde ha fyllt i rutan för högst 10 dagar eftersom de nu anger att de endast vistas vid fastigheten fem dagar. Utnyttjas
fastigheten endast 1-2 dagar per år och syftet anges vara tidsbegränsad tillsyn av huset kan tekniska kontoret notera uppehåll i hämtningen. Om B och LA nyttjar fastigheten endast uppgivna antal dagar kan en anmälan om uppehåll till tekniska kontoret göras. En nyttjandegrad av fem dagar per år ändrar inte
på Bygg- och miljökontorets bedömning att sophämtning behövs. Anförandet att en kompostbehållare skall införskaffas ger inte automatiskt någon
sopdispens. En skadedjurssäker kompostbehållare är en förutsättning om man vill reducera sin sophämtning till två gånger per säsong, två gånger på år, fyra gånger per år eller en gång per månad, enligt Melleruds kommuns
renhållningsordning 30 och 31 §§. Bygg- och miljöchefen har vidtalat B och LA att kompostering fungerar bra i de flesta fall för att återvinna näringen i den förmultningsbara delen av hushållsavfallet med det fordras alltid en hel del kunskap för att en kompostering skall bli betryggande omhändertagen. Vid kompostering reduceras den förmultningsbara delen av hushållsavfallet men en stor del av hushållsavfallet återstår t.ex. sönderslaget porslin, förbrukade småsaker som inte är förpackningar så som tandborstar, utslitna skor och textiler m.m. Dessutom ingår det farliga avfallet i denna icke förmultningsbara del av hushållsavfallet. Det som inte går att kompostera skall lämnas till den ordinarie sophämtningen respektive miljöstationen vid Preem eller Hunnebyn.
Förpackningar lämnas till förpackningsinsamlingens källsorteringsstationer.
L och BA har inkommit med bemötande av nämndens yttrande och därvid anfört bl. a. följande. Påståendet om att rutan för farligt avfall var ikryssad i anmälan till kommunen den 2 maj 2000 är en feltolkning. Under punkten G i samma anmälan har de anfört att inget slag av sopor lämnas kvar. De har ingen avsikt att åka flera mil extra för att lämna avfall som inte finns.
DOMSKÄL
Av länsstyrelsens beslut framgår vilka regler som är tillämpliga.
Enligt den för Melleruds kommun gällande renhållningsordning kan total befrielse från skyldigheten att lämna avfall till renhållaren erhållas om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren visar att allt hushållsavfall kan omhändertas på ett betryggade sätt för människors hälsa och miljö samt att synnerliga skäl föreligger.
Renhållningsordningens generella föreskrifter är bindande för hämtningen av hushållsavfall inom kommunen. För att renhållningsordningen skall fylla sin funktion måste bestämmelserna i den grundas på vad som i allmänhet framstår som en lämplig reglering av de frågor som berörs av ordningen.
Bestämmelserna kan alltså inte alltid svara helt mot varje fastighetsägares speciella behov. Fastighetsägarens möjligheter att få dispens från
renhållningsordningen måste ses mot denna bakgrund. Sophämtningstaxan skall vidare inte enbart täcka kommunens kostnader för hämtning av hushållsavfall vid bostäder, utan även kostnader för miljöstationer, källsorteringsanläggningar m.m.
I dom meddelad den 26 september 2001, DM 48 mål nr 6222-00, har miljööverdomstolen anfört följande. Bestämmelserna om avfall i 15 kap.
miljöbalken motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällde enligt
renhållningslagen (1979:596). Den praxis som utvecklats vid tillämpningen av renhållningslagen och som ställde mycket stränga krav för undantag från kommunal renhållning, får anses vara vägledande även vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om avfallshantering. Sökanden skall även för dispens bl. a. krävas på att inkomma med utredning som stöder deras påstående att det endast uppkommer en ringa mängd avfall som inte är brännbart, komposterbart eller återvinningsbart (restavfall).
I den praxis som utvecklats har mycket höga krav ställts för att total befrielse från sophämtningen skall medges. Det har krävts mycket korta vistelser på fastigheten eller en utpräglad alternativ livsstil. (jfr. RÅ 84 2:96, RÅ 85 2:61, RÅ 1994 ref. 102, MÖD, MÖD 2002 DM 35, MÖD 2002 DM 78).
Enligt miljödomstolens bedömning har L och BA inte visat att fastigheten används på ett sätt som markant avviker från vad som kan betraktas som ett normalt användande av fritidsfastighet eller att deras levnadssätt är sådant att
den mängd avfall som uppkommer kan betraktas som obetydlig i sammanhanget. En viss mängd avfall får antas uppkomma på den egna fastigheten efter kompostering och källsortering. Att transportera sådant avfall till permanentbostaden är inte tillåtet. Någon möjlighet att omhänderta detta avfall på ett ur miljö- och hälsoskyddspunkt godtagbart sätt har inte visats.
Liksom nämnden och länsstyrelsen finner miljödomstolen därför att L och BA inte har visat att det föreligger skäl att medge total befrielse från sophämtning.
ÖVERKLAGANDE, se bilaga 3 (Formulär D).
Överklagande senast den 7 januari 2004.
På miljödomstolens vägnar Göran Stenman
__________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman och miljörådet Staffan Ljung (skiljaktig mening, se bilaga 1). Föredragande har varit
tingsnotarien Karolina Zrimsek.
Bilaga 1
Skiljaktig mening av miljörådet Staffan Ljung
Befrielse från sophämtning på fastigheten Håkonebyn X:X i Melleruds kommun.
Med ändring av länsstyrelsens beslut medger jag L och BA befrielse från sophämtning.
En viss mängd avfall uppkommer naturligtvis på fastigheten även om den nyttjas endast i ungefär fem dagar per år. Särskilt den omständigheten att fastigheten saknar kokmöjligheter och att makarna A därför får ha med sig färdiglagad mat vid besöken talar emellertid för den mängd avfall som uppkommer är ytterst begränsad.
Vad gäller farligt avfall m.m. är vidare följande att beakta. Farligt avfall skall lämnas vid de kommunala miljöstationerna. As bor i Varnhem. Kommunens miljöstationer ligger vid Preem i centrala Mellerud och i Hunnebyn, vilket innebär en inte obetydlig omväg vid resor till och från fastigheten för
avlämnande av avfall. Besök där skulle medföra ökad åtgång av drivmedel och utsläpp till luft i strid mot miljöbalkens bestämmelser om hushållning med energi. Dessa bestämmelser måste anses även ha viss bäring på enskilda människors beteende.
Vid en sammanvägning av vad som sålunda förekommit får det anses miljömässigt motiverat att medge avgiftsbefrielse från sophämtning för
fastigheten Håkonebyn X:X. Det bör dock erinras om att av 33 § andra stycket i Melleruds kommuns renhållningsordning framgår att totaldispens från
skyldigheten att lämna avfall medges maximalt för en 2-årsperiod, varefter ny ansökan måste lämnas.
Staffan Ljung
