Förskolan i Malmö. Attitydundersökning. Förskolans pedagogiska verksamhet Våren 2011 Förskolan och hemmet. Kommunala och enskilda förskolor

(1)

Förskolan i Malmö

2011

Attitydundersökning

Förskolans pedagogiska verksamhet Våren 2011 Förskolan och hemmet

Kommunala och enskilda förskolor

(2)

Innehåll

Bakgrund och Syfte ...6

Syfte ...6

Uppföljning av mål ...6

Förskolan i Malmö - en beskrivning av hur det ser ut ..7

Antal barn i förskolan ...7

Andel barn med utländsk bakgrund ...7

Barngruppernas storlek ...8

Personaltäthet ...8

Tillvägagångssätt och teknik ...10

Omfattning ... 10

Enkätformulär och rapportmodell ... 10

Datainsamling ... 12

Svarsandel och bortfall... 12

Attitydundersökningens resultat ...14

Kommunnivå, kommunalt och enskilt bedriven förskola ... 14

Förskolans pedagogiska verksamhet ... 17

Förskolan och hemmet ... 21

Detta är särskilt viktigt, föräldrarnas prioriteringar ... 26

De enskilda påståendena och deras relation, alla förskolor ... 27

Stadsdelsnivå, kommunala och enskilda förskolor ... 30

Bedömning och analys ...41

Kvalitet i förskolan ... 42

Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat ... 43

Jämförelse ... 44

(3)

Bilagor

1 Enkätformulär ...44 2 Rapport attitydundersökning förskolan våren 2011 samtliga respondenter ...52 3 Påstående 38 ”Mitt barns förskola är av god kvalitet” med svarsfördelningen för de kommunala och de enskilda förskolorna ...78 4 Påstående 38 ”Mitt barns förskola är av god kvalitet” med svarsfördelningen på stadsdelsnivå ...79

Augusti 2011

Sonja Nilsson

Kvalitetsstrateg, Stadskontoret, avdelning barn och ungdom sonja.nilsson@malmo.se

Bo-Göran Pettersson

Kvalitetscontroller, Stadskontoret, avdelning barn och ungdom

(4)

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslutade i budget 2009 om mål för den pedagogiska

verksamheten. Ett av dessa mål uttrycker att ”alla barn vars föräldrar så önskar ska ha tillgång till en förskola av god kvalitet” och målet ska följas upp med kvalitetsmätningar vartannat år som ska visa om föräldrarna tycker att deras barns förskola är av god kvalitet. Våren 2011 har stadskontoret upprepat 2009 års attitydundersökning.

Attitydundersökningen har på samma sätt som undersökningen 2009 riktat sig till föräldrar med barn i förskolan i Malmö. Det vill säga att samtliga förskolor, såväl de kommunala som de som bedrivs i enskild regi ingår i undersökningen.

Attitydundersökningen bygger på en modell som mäter hur föräldrarna bedömt (betygsatt) ett antal olika påståenden kring förskolans pedagogiska verksamhet och samverkan mellan förskolan och hemmet samt hur viktiga de olika påståendena är i förhållande till varandra.

Vid genomförandet fanns det 15 763 förskoleplatser i Malmö och undersökningen har gett enkätsvar för 3 305 barn, 21 % av antalet möjliga svar om förväntningen är ett svar per barn och förskoleplats.

Undersökningen visar att påståendet ”Mitt barns förskola är av god kvalitet” får ett medelvärde på 4,16 motsvarande värde 2009 var 4,32. Det är 81 % av respondenterna som anser att påstående stämmer ganska bra eller mycket bra. Föräldrar med barn i kommunal förskola ger påståendet ett medelvärde på 4,09 motsvarande värde 2009 var 4,20. Föräldrar med barn i enskild förskola ger ett medelvärde på 4,58 och motsvarande värde 2009 var där 4,75. Medelvärdet varierar också mellan de olika stadsdelarna där Oxie når det högsta värdet med 4,46 och Rosengård får det lägsta värdet med 3,77.

Föräldrarna ger i sin värdering av de olika påståendena i undersökningen våren 2011 ett fortsatt mycket gott betyg åt förskolorna i Malmö men på en något lägre nivå än vid undersökningen 2009. Överlag ger föräldrar med barn i förskola med enskild huvudman ett högre betyg än föräldrar med barn i kommunal förskola. Det är framförallt inom området normer och värden som föräldrarna är ganska eller mycket nöjda. Inom detta område finns också de påståenden som föräldrarna anser vara särskilt viktiga.

(5)

Påståenden som belyser samverkan mellan förskolan och hemmet och som handlar om ”service och bemötande” får kanske inte alltid så mycket uppmärksamhet som den bör ha när man talar om förskolan som den första delen i det livslånga lärandet.

Föräldrarna visar med sina svar i undersökningen att förskolorna i Malmö är bra på att leva upp till förskolans uppgift, dvs att förena pedagogik och omsorg.

Attitydundersökningen indikerar också att vissa frågor måste lyftas fram i ett fortsatt utvecklingsarbete. Det handlar t.ex. om barngruppens storlek och sammansättning, matens kvalitet och att vuxna på förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen

Bedömningen av resultatet från attitydundersökningen våren 2011 måste nu sättas i relation till det ansvar för förskolan som kommunen, respektive nämnd samt

förskolans personal har och då utgöra en av flera källor i det fortsatta arbetet med att utveckla förskolan i Malmö stad. I detta arbete bör också jämförelsen med 2009 års undersökning lyftas fram.

(6)

Bakgrund och Syfte

Stadskontoret har ansvaret för att göra kommunövergripande uppföljningar av kvalitet inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat om, i samband med beslut om årsbudgeten.

Kommunfullmäktiges mål är i budget 2011 uppdelade på olika verksamhetsområde.

Under barn och ungdomars livsvillkor finns de mål som är riktade mot förskoleverksamheten.

I texten står det:

”…Förskolan ska vara tillgänglig och anpassad efter familjernas varierande behov.

För att uppnå full behovstäckning fortsätter vi våra kraftfulla utbyggnadssatsningar inom förskolan, som under 2011 ska ge 1000 nya platser. Behovstäckningen har högsta prioritet, men den ska inte ske på bekostnad av kvaliteten. Vi vill därför hitta vägar för att upnå målet att minska barngruppernas storlek i förskolan. Barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande och utvärdering av verksamheten i förskolan och dess kvalitet...”

Syfte

Attitydundersökningen syftar till att ge en samlad bild av hur föräldrarna upplever förskolan i Malmö. Undersökningen vill visa hur föräldrarna värderar det pedagogiska arbetet i förskolan. Den vill också visa vilka delar inom förskolans verksamhet som är särskilt viktiga ur föräldrarnas perspektiv. Det vill säga vad föräldrarna ser som särskilt viktiga kvalitetsindikatorer.

Uppföljning av mål

Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen ska också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur föräldrarna bedömer kvaliteten på sina barns förskola. Denna kunskap utgör ett av flera underlag för utveckling av verksamheten.

(7)

39%

42%

58%

3%

50%

13%

26%

67%

66%

32%

48%

18%

17%

10%

17%

16%

18%

16%

21%

23%

8%

5%

10%

9%

7%

8%

7%

8%

36%

32%

20%

77%

23%

62%

49%

9%

6%

39%

21%

M almö Kirseberg Husie Rosengård Oxie Fosie Hyllie Limhamn B V Innerstaden S Innerstaden Centrum

Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige Födda i Sverige med en förälder född i utlandet Födda i utlandet

Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet

Förskolan i Malmö

- en beskrivning av hur det ser ut

Antal barn i förskolan

Antalet barn i förskoleåldern, 1-5 år har ökat mycket de senaste åren.

Befolkningsökningen samt en ökad efterfrågan på förskoleplatser har lett till en kraftig utbyggnad av förskoleverksamheten under 2000-talet med en tyngdpunkt de senaste åren. De allra flesta barn som har plats i förskoleverksamheten har plats i vanlig förskola. Ett mindre antal barn har plats i familjedaghem och/eller enbart plats i allmän förskola.

Oktober 2010 fanns det 226 förskolor i kommunal regi och 68 förskolor med enskild huvudman i Malmö.

Antalet inskrivna barn varierar, utifrån föräldrarnas behov av barnomsorg och tillgång på lediga platser. Under den aktuella perioden fanns det närmare 16 000 förskoleplatser, 85 % i de kommunala förskolorna och 15 % med enskild huvudman.

Andel barn med utländsk bakgrund

Diagrammet över utländsk bakgrund för åldersgruppen 1-5 år visar på stora skillnader inom Malmös olika geografiska områden.

Andel barn 1-5 år med utländsk bakgrund 1 januari 2010

(8)

Det är främst stadsdelarna Södra Innerstaden, Hyllie, Fosie och Rosengård som har många barn födda i utlandet eller som har båda föräldrarna födda i utlandet. Denna faktor bör beaktas vid analyser då bakgrunden är en viktig del för hur barn och föräldrar förstår och upplever den pedagogiska verksamheten.

Barngruppernas storlek

I Malmö går utvecklingen det senaste året åt två olika håll. Andelen grupper med 17 eller färre barn ökar vilket kan antas bero på att andelen barn i åldern ett till två år ökar. För att tillskapa särskilda småbarnsgrupper som inte blir alltför stora prioriteras resurser till dessa. Ett resultat av detta blir då att de s.k. stora barnen, 4-5 år, ingår i allt större grupper med 21 eller fler barn.

I Malmö kommunala förskolor fanns det oktober 2010 totalt 743 barngrupper.

Barngruppernas storlek, andel barngrupper med 17 eller färre, 18-20, 21 eller fler barn per grupp

8% 10% 11% 10% 18% 20%

44% 43% 41% 38% 37% 33% 27%

46% 50% 49% 51% 52% 49% 53%

0% 9%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

17 eller färre

18 - 20

21 eller flera

Källa: Skolverket

Personaltäthet

Personaltätheten inom Malmös kommunala förskolor var 2010 något högre än närmast föregående år. Ökningen kan härledas till 6 olika stadsdelar med störst ökning i Oxie.

(9)

5,5

5,2 5,0 5,0 5,1 5,3 5,2

4 4,5 5 5,5 6

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal barn per årsarbetare

Antal barn per årsarbetare i förskolan

Källa: Malmö stad stadskontoret, årsredovisning

Ekonomiska resurser

Nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick till 1 676 Mkr för

verksamhetsåret 2010. Detta var en ökning med 134 Mkr eller 8,7 % jämfört med föregående år.

(10)

Tillvägagångssätt och teknik

Omfattning

Attitydundersökningarna har riktat sig till föräldrar med barn i förskolan i Malmö. Det vill säga att samtliga förskolor, såväl de kommunala som de som bedrivs i enskild regi ingår i undersökningarna. Varje barn är unikt och har sin personliga erfarenhet av förskolan därför uppmanades föräldrarna att lämna ett svar per barn även om de har mer än ett barn inom barnomsorgen.

Enkätformulär och rapportmodell

En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har tagit fram ett enkätformulär. De olika påståendena är valda utifrån förskolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument, läroplan för förskolan, som i Malmö skolplan. Detta enkätformulär har använts vid såväl undersökningen 2009 som vid undersökningen 2011.

De första tolv påståendena behandlar den pedagogiska verksamheten så som den ska utformas utifrån förskolans läroplan. De följande elva påståendena handlar om samverkan, i vid bemärkelse, mellan förskolan och hemmet.

Enkätformuläret är uppbyggt med en indelning i två avdelningar. I den första avdelningen har föräldrarna värderat (betygsatt) 24 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som föräldrarna kunder välja mellan var:

 Mycket dåligt

 Ganska dåligt

 Varken bra eller dåligt

 Ganska bra

 Mycket bra

Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats till en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att föräldern alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att föräldrarna aldrig upplever det som påstås.

(11)

Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om föräldrarna upplever sitt barns förskola som en förskola av god kvalitet och ska ses som en avstämning mot de övriga 23 påståendena.

I den andra avdelningen har föräldrarna markerat de åtta viktigaste påståendena för att föräldrarna ska uppleva sitt barns förskola som en förskola av god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av föräldrarna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena.

Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur föräldrarna bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de ger ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser.

Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att föräldrarna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med för att de är viktiga delar i förskolans uppdrag.

Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt medan en låg värdering och en hög viktning i sin tur visar på ett missnöje som omgående måste åtgärdas.

(12)

Datainsamling

Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns som ett stöd för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta har använts vid genomförandet av attitydundersökningarna.

Undersökningen såväl 2009 som 2011 genomfördes i form av en öppen webbaserad enkät, som besvarades via Malmö stads hemsida. Föräldrarna kunde besvara enkäten i hemmet, på förskolan eller på en publik dator på ex medborgarkontoret. De erbjöds också möjlighet att svara på frågorna i en pappersenkät. Enkäten översattes till arabiska, albanska, somaliska, pasthu och engelska.

Information och enkäter i pappersform samt svarskuvert distribuerades via respektive stadsdelsförvaltning. Stadskontoret behandlade de besvarade pappersenkäterna.

För att få en hög svarsfrekvens i en öppen webbaserad undersökning är det nödvändigt att första linjens medarbetare, som möter föräldrarna varje dag, är engagerade och involverade i undersökningen. Detta är också en förutsättning för att föräldrarna ska få återkoppling på förskole- och stadsdelsnivå.

Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns i Malmös stads organisation för förskola/skola. Varje stadsdel hade dessutom en av barn och ungdomscheferna särskild utsedd ansvarig för intern kommunikation och genomförande inom respektive stadsdel.

Svarsandel och bortfall

Beräkningen av svarsandelen har gjorts utifrån antalet förskoleplatser. Vid

genomförandet fanns det drygt 15 763 förskoleplatser och undersökningen har gett enkätsvar för 3 305 barn, 21 % av antalet möjliga svar.

Andelen svar varierar kraftigt, dels mellan kommunala och enskilt drivna förskolor och dels mellan stadsdelar. Det finns förskolor hög svarsfrekvens men också ett flertal förskolor helt utan eller med få enkätsvar. En genomsnittlig svarsfrekvens för de kommunala förskolorna är 21 % och för förskolor med enskild huvudman 21 %.

Högst svarsfrekvens bland de kommunala förskolorna har stadsdel Fosie med 29 %

(13)

har stadsdel Rosengård med endast 8 % svar och stadsdel Oxie med 12 %.

Högst svarsfrekvens bland förskolor med enskild huvudman har Centrum med 46 % och Kirseberg med 43 %.

Den låga svarsfrekvensen är ett bekymmer. Någon systematisk bortfallsanalys har inte gjorts, men det finns några generella faktorer som kan förmodas ha spelat in.

• Under senare år har stadsdelarna och förskolorna gjort egna lokala enkäter till föräldrarna vilket kan göra att föräldrar väljer att inte besvara denna enkät då den kan upplevas som en upprepning.

• Föräldrarna kan också uppleva det som en omväg att besvara en enkät istället för att framföra sina synpunkter direkt till förskolans personal, som de träffar varje dag.

• Tekniken i denna undersökning bygger på att respondenterna, om de svarar via webben, ska ta ett eget initiativ. En förutsättning för detta är att samtliga föräldrar blir ordentligt informerade. Den stora variationen i svarsfrekvens mellan de olika enheterna och förvaltningarna tyder på att det lokala engagemanget hos ledning och personal är oerhört viktigt men att detta har varierat.

• Bristande återkoppling och avsaknad av förbättringsinsatser från föregående attitydundersökning kan påverka föräldrarnas motivation att svara på förnyade undersökningar inom området.

De resultat som presenteras i undersökningen bedöms, trots den låga svarsfrekvensen, ge ett underlag, en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att utveckla kvaliteten inom förskolan.

(14)

Attitydundersökningens resultat

Resultatet av undersökningen presenteras dels för staden i sin helhet och dels för de olika stadsdelarna.

Kommunnivå, kommunalt och enskilt bedriven förskola

Attitydundersökningen syftar till att ge en samlad bild av hur föräldrarna upplever kvalitet inom förskolan i Malmö. Att lämna sitt barn till förskolan för första gången är för alla föräldrar en av de viktigaste händelserna i livet. Det finns en stor önskan att det ska fungera väl för barnet och att föräldern med förtroende ska kunna lämna sitt barn till förskolan.

Vid utformningen av enkätformuläret finns ett fåtal bakgrundsfrågor, varav två handlar om valet av förskola och barnets inskolning.

Svaren visar att en mycket stor andel av föräldrarna anser att deras barn fått plats på en förskola som de ville att barnet skulle gå i. Likaså upplever de allra flesta att barnets inskolning på förskolan var positiv.

(15)

60 65 70 75 80 85 90 95 100

Alla 2009 Alla 2011 Kommunal 2009

Kommunal 2011

Enskild 2009

Enskild 2011

andel i procent

En förskola jag ville ha till mitt barn Inskolningen var positiv

På påståendet ”Mitt barn går i en förskola som jag ville att hon/han skulle gå i”

svarar föräldrarna för 84 % av barnen ”Ja” (2 787 positiva svar).

”Jag upplever mitt barns inskolning på förskolan som positiv” besvaras för 89,7 % av barnen med ”Ja” (2 881 positiva svar).

En större andel av föräldrarna med barn i enskild förskola har fått välja förskola och upplever att inskolningen fungerat positivt.

(16)

För de olika svarsalternativen på de enskilda påståendena i undersökningen har svaren omvandlats till tal med en skala från 1 till 5 på ett sätt så att beräkning av medelvärde möjliggörs. Påståendet ”Mitt barns förskola är av god kvalitet” visar i undersökningen på ett medelvärde som är 4,16. Det är 81 % som anser att detta påstående stämmer ganska bra eller mycket bra.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Alla 2009 Alla 2011 Kommunal 2009

Kommunal 2011

Enskild 2009

Enskild 2011

andel i procent

lågt värde (1-2) medelvärde (3) högt värde (4-5)

(17)

Förskolans pedagogiska verksamhet

Förskolans pedagogiska verksamhet är indelad i de tre huvudområdena; ”normer och värden”, ”utveckling och lärande” samt ”barns inflytande”. I nedanstående tabeller redovisas medelvärde, andelen svar fördelade på låg, mellan och hög bedömning i undersökningen våren 2011.

Normer och värden

Detta område ger föräldrarna generellt ett högt betyg.

Tabell 1

Bedömning av de påståenden som speglar arbetet med normer och värden.

Påstående Medel-

värde alla enheter

Andel lågt bedömt (1-2)

Andel mellan bedömt (3)

Andel högt bedömt (4-5)

15. Mitt barn trivs i förskolan 4,55 2,2 % 4,2 % 93,6 %

16. Personalen tar väl hand om mitt barn 4,47 2,9 % 5,7 % 91,3 %

17. De vuxna på förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen

4,15 6,3 % 11,4 % 82,4 %

18. Förskolan arbetar utifrån alla barns lika värde 4,39 2,7 % 10,5 % 86,8 %

(18)

0 1 2 3 4 5

Alla Kommunal Enskild

v är d er in g

fråga 15 fråga 16 fråga 17 fråga 18

Diagrammet nedan visar medelvärdet för de påståenden (15 - 18) som handlar om normer och värden fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman.

Utveckling och lärande

Påståendena 19-25 belyser hur föräldrarna bedömer att förskolornas verksamhet fungerar när det gäller utveckling och lärande.

Det påstående som har fått den högsta värderingen i denna grupp är ”Mitt barn har goda möjligheter att leka tillsammans med andra barn på förskolan”.

(19)

Tabell 2

Bedömning av de påståenden som speglar arbetet med utveckling och lärande.

Andel lågt bedömt (1-2)

19. Personalen arbetar aktivt med mitt barns språkutveckling

4,18 5,7 % 15,0 % 79,2 %

20. Verksamheten ger mitt barn nya upplevelser 4,23 6,2 % 10,6 % 83,3 %

21. Personalen arbetar aktivt med mitt barns lärande 4,24 5,4 % 11,7 % 82,9 %

22. Mitt barn har goda möjligheter att leka tillsammans med andra barn på förskola

4,64 1,7 % 3,9 % 94,3 %

23. Personalen arbetar aktivt för att ändra traditionella könsroller

3,72 8,3 % 34,7 % 56,9 %

24. Förskolan ger mitt barn det stöd som hon/han behöver i förskola

4,22 5,3 % 11,9 % 82,8 %

25 På förskolan lär sig mitt barn om olika kulturer och traditioner

3,67 9,2 % 35,8 % 55,0 %

Diagrammet nedan visar medelvärdet för de påståenden (19 - 25) som handlar om utveckling och lärande fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman.

0 1 2 3 4 5

värdering

(20)

Barns inflytande

Barns inflytande belyses i följande påstående (26) ”Personalen respekterar mitt barns intressen och önskemål”.

Tabell 3. Bedömning av de påståenden som speglar arbetet med barns inflytande.

Andel mellan bedömt (3)

Andel högt bedömt (4-5)

26. Personalen respekterar mitt barns intressen och önskemål

4,19 4,6 % 14,6 % 80,8 %

Diagrammet nedan visar hur bedömningen av barns inflytande ser ut vid en jämförelse mellan de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

andel i procent

lågt värde (1-2) medelvärde (3) högt värde (4-5)

(21)

Förskolan och hemmet

Elva påståenden handlar om samverkan, i vid bemärkelse, mellan förskolan och hemmet. Under detta avsnitt finns påståenden som speglar service, bemötande och delaktighet samt påståenden som avspeglar de yttre förutsättningar som förskolan har att hantera. Påståendena handlar också om föräldrars inflytande och barngruppernas storlek och sammansättning. I nedanstående tabeller

redovisas medelvärde, andelen svar fördelade på låg, mellan och hög bedömning i undersökningen våren 2011.

Service och bemötande

Påståendena 27 till 33 handlar om hur service och bemötande upplevs på förskolan.

Tabell 4 Bedömning av de påståenden som speglar service och bemötande.

27. Jag blir väl mottagen när jag lämnar och hämtar mitt barn.

4,35 5,4 % 8,9 % 85,7 %

28. Förskolans dagliga rutiner fungerar bra för vår familj

4,46 2,8 % 6,7 % 90,4 %

29. Mitt barns tider på förskolan fungerar bra för mitt barn.

4,42 5,4 % 5,7 % 88,8 %

30. Jag tycker att maten på förskolan är av god kvalitet.

4,08 7,2 % 17,2 % 75,6 %

31. När jag hämtar mitt barn får jag veta vad mitt barn gjort under dagen.

3,77 16,9 % 15,1 % 68,0 %

32. Jag kan prata med personalen om mitt barns utveckling när jag behöver.

4,29 7,3 % 9,4 % 83,3 %

33. Jag är väl insatt i förskolans verksamhet. 3,91 9,2 % 16,4 % 74,4 %

(22)

Diagrammet nedan visar medelvärdet för de påståenden som handlar om service, bemötande och delaktighet fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman.

0 1 2 3 4 5

värdering

fråga 27 fråga 28 fråga 29 fråga 30 fråga 31 fråga 32 fråga 33

Lokaler och utevistelse/utemiljö

Påståendena 34 och 35 handlar om de en del av de förutsättningar som finns för att bedriva verksamheten, lokaler och utevistelse/utemiljö.

Tabell 5 Bedömning av de påståenden som speglar yttre förutsättningar

34. Mitt barns förskolas lokaler fungerar väl för verksamheten.

3,93 13,0 % 13,4 % 73,6 %

35. Mitt barns utevistelse fungerar bra. 4,14 9,9 % 9,6 % 80,5 %

(23)

Diagrammet nedan visar medelvärdet för de påståenden som speglar de yttre förutsättningarna fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman

0 1 2 3 4 5

v är d e ri n g

fråga 34 fråga 35

Inflytande

Föräldrarnas inflytande speglas genom ett påstående (36) som handlar om i vilken utsträckning deras synpunkter efterfrågas.

Tabell 6. Bedömning av de påståenden som speglar föräldrarnas inflytande

värde alla enheter

36. Personalen efterfrågar mina synpunkter på verksamheten.

3,47 20,3 % 27,3 % 52,4 %

(24)

Diagrammet nedan visar bedömningen för det påstående som behandlar inflytande fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman

Barngruppernas storlek

Förskolans läroplan framhåller att barngruppen ska ses som en viktig del i barns utveckling och lärande. För att en grupp ska fungera positivt måste dock vissa förutsättningar vara uppfyllda. En viktig förutsättning är då gruppens sammansättning och storlek.

Tabell 7. Bedömning av det påstående som speglar barngrupperna.

värde alla enheter

37. Barngruppernas storlek och

sammansättning fungerar bra för mitt barn.

3,76 17,5 % 15,8 % 66,8 %

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

andel i procent

lågt värde (1-2) medelvärde (3) högt värde (4-5)

(25)

Diagrammet nedan visar bedömningen på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

andel i procent

lågt värde (1-2) medelvärde (3) högt värde (4-5)

(26)

Detta är särskilt viktigt, föräldrarnas prioriteringar

I enkätformulärets andra avdelning uppmanas föräldrarna att markera de åtta viktigaste påståendena för att de skall uppleva att deras förskola är av god kvalitet.

Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som upplevs ”extra viktigt” lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till värderingen av påståendet.

I de fall dessa ”extra viktiga” påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder omgående måste sättas in för att förbättra föräldrarnas upplevelse av förskolan.

I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydunder- sökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande förskoleverksamhet.

Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37

andel i procent

Kommunala Enskilda Alla

(27)

Diagrammet visar tydligt att föräldrarna anser att de påståenden som handlar om normer och värden (15, 16, 17 och 18) är de allra viktigaste för att uppleva att förskolan håller en god kvalitet. Påståendet om att förskolan ger barnen stöd (24) tillhör också de viktigaste i denna undersökning liksom påståendet om maten (30), påståendet om barngruppernas storlek och sammansättning och påståendet om att personalen arbetar aktivt med barnens lärande (21).

De enskilda påståendena och deras relation, alla förskolor

I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan därför med stöd av uppföljningsmodellens uppdelning för varje påstående i bedömning och viktning presenteras i en

fyrfältsmatris.

Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen för alla förskolor. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.:

15. motsvarar påståendet ” Mitt barn trivs i förskolan ”,

16. motsvarar påståendet ” Personalen på förskolan tar väl hand om mitt barn ”, 17. motsvarar påståendet ” De vuxna på förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen ”

18. ….

osv

Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport.

(28)

Diagram över de enskilda påståendenas inbördes relation våren 2011

Malmö stad

25

36 33

23

28 34

29 20 35 19 31 27

22 2632

18 21 30

24 17

16

37

15

Vär de Åt gär da genast

Åt gär da på sikt Bevaka

Bevar a/ Utveckl a

Av matrisen framgår att föräldrarna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om maten på förskolan (30) och barngruppernas storlek och sammansättning (37).

Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Även påståendet om att vuxna på förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen (17) som ligger på ett gränsvärde mot ”åtgärda genast” bör observeras. Motsvarande relationer lyftes fram vid undersökningen våren 2009.

Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som föräldrarna upplever som mindre viktiga handlar om könsroller (23), kultur och tradition (25) samt föräldrarnas synpunkter på verksamheten (36). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men kan då ha ett längre tidsperspektiv.

(29)

Det föräldrarna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att barn trivs i förskolan (15), vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att personalen tar väl hand om barnen (16), att förskolan ger barn det stöd de behöver (24) och att personalen arbetar aktivt med lärandet (21). Uppföljningen ger här en indikation om att förskolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. Inom dessa områden bör verksamheten bevara de insatser som redan genomförs idag och planera för en utveckling.

(30)

Stadsdelsnivå, kommunala och enskilda förskolor

Resultatet för de olika stadsdelarna finns framtaget på samma sätt som för

kommunen från enkätverktyget för de olika grupperingarna; alla förskolor, kommunala förskolor och förskolor med enskild huvudman. Detta material skickades ut till

ansvariga på respektive stadsdelsförvaltning efter det att attitydundersökningen avslutades.

I denna rapport beskrivs den samlade bilden på stadsdelsnivå med stöd av

kvalitetsmatriser som visar relationen mellan värdering och viktning för de enskilda påståendena. Studie av dessa kvalitetsmatriser per stadsdel, som visar hur föräldrarna bedömer de olika påståendena i förhållande till varandra, möjliggör jämförelser och kan därmed utgöra ett första steg i det fortsatta analysarbetet, även här bör 2009 års undersökning tas med i analysunderlaget.

I matriserna anges de enskilda påståendena med det nummer som motsvarar påståendet ordning i enkätformuläret. Matriserna visar därmed hur föräldrarna i de kommunala och enskilda förskolorna i de olika stadsdelarna har bedömt och viktat de olika påståendena i enkätformuläret.

(31)

SDF Centrum

36

24

34

32

31 30

29

28 33

27 26 37

25

35

23

22 21

20 19

18 17

16 15

Vär de Vi kt

Åt gär da genast Bevar aUt veckla

Åt gär da på sikt Bevaka

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Centrum värderar och viktar påståendena i stort på samma sätt som den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om maten på förskolan (30) och barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Stadsdelen bör också överväga insatser kring påståendena 17, 24 och 21 dvs vad som händer i barngrupperna, stöd och lärande.

(32)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Södra Innerstaden värderar och viktar påståendena något annorlunda än den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram två påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Det handlar om maten på förskolan (30) och barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Föräldrarna viktar dessutom påståendet om att förskolan arbetar utifrån alla barns lika värde (18) högre än för staden i övrigt.

SDF Södra Inners taden

34 28 33

25

29

23 20

19 26

27 37

35 31

22 21

32 30

17 15

24 18

16

36 Vär de

Vi kt

Åtgär da genast

Åtgär da på si kt Bevaka

Bevar a/ Utveckl a

(33)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Västra Innerstaden värderar och viktar påståendena i stort som den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om barns inflytande (26) och barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Stadsdelen bör också studera insatserna kring påståendena 24, 30 och 21 närmare, dvs stöd och lärande i förskolan och maten.

SDF Väs tra Inners taden

28 25

36

34 33 29

23

19 20 31 27

35 26 32 22

21 18 30 37

24 17

16 15

Värde Vikt

Åt gärda genast

Åt gärda på sikt Bevaka

Bevara/ Ut veckla

(34)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo värderar och viktar påståendena i stort som den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta handlar om barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för denna fråga för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras.

Stadsdelen bör också överväga insatser kring påståendena 17, 24 och 21 dvs vad som händer i barngrupperna, stöd och lärande.

SDF Limhamn-Bunkeflo

36

24

34

32

31 30

29

28 33

27 26

37

25

35

23

22 21

20 19

18 17

16 15

Värde Vikt

Åt gärda genast Bevara/ Ut veckla

(35)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Hyllie värderar och viktar påståendena på samma sätt som den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta handlar om barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för denna fråga för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. De påståenden i övrigt som bör uppmärksammas är 17 förskolan är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen, 24 förskolan ger mitt barn det stöd som hon/han behöver i förskolan och

30 maten är av god kvalitet.

SDF Hyllie

15 16

17

18 19

20 21

22

23 35

25 37

26 27

33 28 29 30

31

32

34 24

36

Vär de Vi kt

Åt gärda genas Bevara/ Ut veckla

(36)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Fosie värderar och viktar påståendena något annorlunda än den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Det handlar om de vuxnas uppmärksamhet på vad som händer i barngruppen (17) och maten på förskolan (30). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Stadsdelen bör dessutom uppmärksamma påståendena 21 och 24 dvs stöd och lärande i förskolan.

SDF Fosie

36

24

34 31 32

30

29

28 33

27 26

37

25 35

23

22 21

20 1918 17

16 15

Vär de Vi kt

(37)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Oxie värderar och viktar påståendena på ett annat sätt än den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om barns inflytande (26), maten på förskolan (30) och barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Härutöver lyfter föräldrarna fram påståendet om barnens stöd i förskolan (24) som särskilt viktigt.

SDF Oxie

3 6

2 4

3 4 3 2

3 1 3 0

2 9 2 8 3 3

2 6 2 7 3 7

2 5

3 5

2 3

2 2 2 1

2 0 19 18

17 16

15

Värde Vikt

Åtgär da genast

Åtgär da på si kt Bevaka

Bevar a/ Utveckl a

(38)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Rosengård värderar och viktar påståendena något annorlunda än den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram fyra påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om påståenden om att vuxna är uppmärksamma på vad som händer i barngruppen (17), barns inflytande (26) och maten (30) och att få veta vad barnet gjort under dagen när föräldern hämtar. Påståendet 21 om lärande ligger på gränsvärdet till fältet

”åtgärda genast”. Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Föräldrarna viktar dessutom påståendet om barns språkutveckling (19) högt.

SDF Rosengård

¹⁵

16

17

18 19

20 21

22

23 35

25 37

26

27

33 28

29 30

31

34 32

24

36

Värde Vikt

Åt gärda genast

Bevara/ Ut veckla

(39)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Husie värderar och viktar påståendena annorlunda än den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för denna fråga för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Stadsdelen bör också överväga insatser kring påståendena 17, 24 och 21 dvs vad som händer i barngrupperna, stöd och lärande. Dessutom viktar föräldrarna i Husie påståendet om att barn lär sig om olika kulturer och traditioner i förskolan mycket lågt.

SDF Husie

15 16

17

18

19

20 21

22

23

35

25 37

26 27

33

28 29

30

31

32

34 24

36

Värde Vikt

Åt gärda på sikt Bevak

a

(40)

Kommentar:

Föräldrar i stadsdelen Kirseberg värderar och viktar påståendena i stort som den samlade föräldragruppen i Malmö. De lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om maten på förskolan (30) och barngruppernas storlek och sammansättning (37). Stadsdelen bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att föräldrarnas upplevelse av förskolan skall förbättras. Stadsdelen bör också överväga insatser kring påståendena 17, 24 och 21 dvs vad som händer i barngrupperna, stöd och lärande.

SDF Kirseberg

36

24

34

32

31 30

29 33 28

27 26 37

25 35

23

22 21

20 19

18 17

16 15

Värde Vikt

Åt gärda på sikt Bevak

a

(41)

Bedömning och analys

Föräldrarna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt förskolorna i Malmö. Omdömet sjunker dock något mellan attitydundersökningarna 2009 och 2011.

Överlag så ger föräldrar med barn i förskola med enskild huvudman ett något högre betyg än föräldrar med barn i kommunal förskola.

Detta kan ha flera förklaringar, t.ex. så har i stort sett alla föräldrar med barn på enskilda förskolor svarat ”ja” på påståendet om att barnet går i en förskola som föräldrarna ville att barnet skulle gå i. Motsvarande siffra för de kommunala förskolorna är 82 %.

Det är också betydligt större andel föräldrar med barn i enskild förskola som upplever att de är väl insatta i förskolans verksamhet och att personalen efterfrågar deras synpunkter på verksamheten. Även när det gäller barns inflytande så är det betydligt fler föräldrar med barn på enskild förskola som upplever att detta fungerar mycket bra.

Det är framförallt inom området normer och värden som föräldrarna är ganska eller mycket nöjda. Inom detta område finns också de påståenden som föräldrarna anser vara särskilt viktiga. Allra viktigast är att barnen trivs på förskolan och de flesta trivs mycket bra eller ganska bra.

När det gäller utveckling och lärande så är det framförallt möjligheten till lek med andra barn på förskolan som ges höga omdömen. Leken är av central betydelse för barns välbefinnande och utveckling och därför är det glädjande att föräldrarna upplever att deras barn har goda möjligheter till lek med andra barn.

De påståenden som belyser samverkan mellan förskolan och hemmet och som

handlar om ”service och bemötande” är en del av förskoleverksamheten som inte alltid får så mycket uppmärksamhet när man talar om förskolan som den första delen i det livslånga lärandet. De svar som föräldrarna har gett visar att förskolorna i Malmö är bra

(42)

Det påstående som har lägst resultat inom detta område är informationen till föräldrarna om vad barnet gjort under dagen. Något lägre bedömning får också påståendet om att föräldrarna är väl insatta i förskolans verksamhet.

Kvalitet i förskolan

Förskolan styrs av skollagen och läroplan för förskolan. Skolverket har härutöver gett ut allmänna råd för kvalitet i förskolan. Syfet med dessa är att förtydliga verksamhet utifrån nationella krav och mål samt ge stöd vid bedömning och utveckling av verksamhetens kvalitet ur likvärdighetssynpunkt.

Skolverket har definierat kvalitet i förskolan utifrån hur väl verksamheten - uppfyller nationella mål

- svarar mot nationella krav och riktlinjer,

- uppfyller andra mål, krav och riktlinjer förenliga med de nationella, - kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar.

Under uppföljningen har en del föräldrar lämnat synpunkter på enkätformuläret och nivån på påståendena. Det genomgående temat från dessa föräldrar är att man utöver att bedöma hur verksamheten fungerar för deras barn också vill lämna synpunkter på verksamhetens förutsättningar, dvs barngruppernas sammansättning, personaltäthet, vikariesituation, resurstillgång och liknande värden.

Resultatet av attitydundersökningen är nu ett underlag när kvaliteten och

måluppfyllelsen i förskolan ska bedömas. De förskolor som har en hög svarsfrekvens i undersökningen har enligt föräldrarna en verksamhet som väl svarar mot de nationella kraven i de delar som undersökningen har omfattat. För att fånga en helhetsbild kräv dessutom att ansvariga på olika nivåer har tillgång till ytterligare information om verksamheten.

(43)

Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat

Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som tilldelas dem. Ledningen för förskolan har ett motsvarande ansvar för förutsättningar för barns lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultatet. Personalen har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje barns förutsättningar och behov stödja deras utveckling och lärande mot målen.

Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av föräldrarnas upplevelse av förskolan samt att uppföljningarna skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling.

Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för förskolan som kommunen, respektive nämnd samt förskolans personal har. Det vill säga var och en bör bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom vilka områden förbättringar kan göras.

Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning kopplat till tidigare undersökning 2009 bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer, påstående för påstående, som tydligt visar hur just deras föräldrar har bedömt och viktat påståendena. Genom att använda detta material som en del i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om förskolan i Malmö.

Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med föräldrar för att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin förskola. Denna återkoppling är av största vikt för att föräldrarna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande

utvecklingsarbetet.

(44)

I detta fortsatta arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta:

1. att studera påståendenas inbördes relation, 2. att studera de ingående påståendena spridning,

3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i matrisens övre vänstra del,

4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt, 5. att studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas

en mindre andel föräldrar som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt,

6. att inte känna sig bunden av påståendena i uppföljningen då det självklart i den enskilda stadsdelen eller förskolan kan finnas kunskap om eller anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning.

På kommunövergripande nivå är det viktigt att se över hur alla föräldrar ska få förskola till sitt barn och att det är den förskola de vill ha.

I många stadsdelar är barngruppernas storlek och sammansättning och kvaliteten på maten områden där det krävs utvecklingsinsatser för att fler föräldrar ska vara nöjda.

Det kan alltså finnas anledning att överväga kommungemensamma insatser kring dessa områden. Generellt är det också angeläget att se över hur föräldrarna får bra information. Det gäller såväl förskolans uppdrag i stort som verksamheten på den egna enheten och barnets dagliga upplevelser.

Jämförelse

Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för verksamheten. För att värdera hur långt verksamheten har kommit i det löpande förbättringsarbetet bör jämförelse göras med tidigare undersökningar, framförallt undersökningen våren 2009, liksom med andra kommuner som genomfört liknande undersökningar.

(45)

Bilaga 1 Enkätformulär förskolan våren 2011

STK BoU Malmö

Vad tycker du om förskolan?

Hej!

Malmö kommun vill veta vad du tycker om förskolan!

Vi vill veta vad just du tycker om ditt barns förskola och vad du tror att ditt barn tycker om sin dag på förskolan. Det är viktigt att du skickar ett svar för varje barn som du har i förskolan!

Du svarar helt anonymt, ingen kommer att se vad just du svarat!

Ditt svar kommer att användas av politiker och personal inom förskolan för att förbättra verksamheten!

Så passa på att visa vad du tycker!

OBS! När du har svarat på frågorna på datorn måste du klicka på ”Skicka enkät”

Tack för ditt svar!

Stadskontoret, Malmö stad Avdelning Barn och ungdom

Vi börjar med några bakgrundsfrågor!

Svara med att klicka på aktuellt alternativ eller genom att leta upp din stadsdel och förskola i fälten med en pil!

Du som svarar med hjälp av en pappersenkät skriver själv i stadsdel och förskolans namn!

1 Mitt barn går i en förskola som jag ville att hon/han skulle gå i [ ] Ja [ ] Nej

(46)

3 Mitt barns förskola är en [ ] kommunal förskola [ ] enskild (privat) förskola

4 Mitt barns förskola ligger i stadsdel:

5 Mitt barns förskola ligger i Centrum och heter:

6 Mitt barns förskola ligger i Södra Innerstaden och heter:

7 Mitt barns förskola ligger i Västra Innerstaden och heter:

8 Mitt barns förskola ligger i Limhamn-Bunkeflo och heter:

9 Mitt barns förskola ligger i Hyllie och heter:

10 Mitt barns förskola ligger i Fosie och heter:

11 Mitt barns förskola ligger i Oxie och heter:

12 Mitt barns förskola ligger i Rosengård och heter:

13 Mitt barns förskola ligger i Husie och heter:

14 Mitt barns förskola ligger i Kirseberg och heter:

(47)

Vad tycker du? Välj det alternativ som stämmer bäst!.

15 Mitt barn trivs i förskolan [ ] Mycket dåligt [ ] Ganska dåligt

[ ] Varken bra eller dåligt [ ] Ganska bra

[ ] Mycket bra 16 Personalen på förskolan tar väl hand [ ] Mycket dåligt

om mitt barn [ ] Ganska dåligt

[ ] Varken bra eller dåligt [ ] Ganska bra

[ ] Mycket bra 17 De vuxna på förskolan är uppmärksamma på [ ] Mycket dåligt vad som händer i barngruppen [ ] Ganska dåligt

[ ] Varken bra eller dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 18 Förskolan arbetar utifrån alla barns lika värde [ ] Mycket dåligt

[ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 19 Personalen arbetar aktivt med mitt [ ] Mycket dåligt barns språkutveckling [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra

(48)

20 Verksamheten ger mitt barn nya upplevelser [ ] Mycket dåligt [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 21 Personalen arbetar aktivt med mitt [ ] Mycket dåligt

barns lärande [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 22 Mitt barn har goda möjligheter att leka [ ] Mycket dåligt tillsammans med andra barn på förskolan [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 23 Personalen arbetar aktivt för att ändra [ ] Mycket dåligt traditionella könsroller [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 24 Förskolan ger mitt barn det stöd som [ ] Mycket dåligt hon/han behöver i förskolan [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 25 På förskolan lär sig mitt barn om olika [ ] Mycket dåligt kulturer och traditioner [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra

(49)

26 Personalen respekterar mitt barns [ ] Mycket dåligt intressen och önskemål [ ] Ganska dåligt

Förskolan och hemmet!

Vad tycker du? Välj det alternativ som stämmer bäst!

27 Jag blir väl mottagen när jag lämnar [ ] Mycket dåligt

och hämtar mitt barn [ ] Ganska dåligt

28 Förskolans dagliga rutiner fungerar bra [ ] Mycket dåligt

för vår familj [ ] Ganska dåligt

29 Mitt barns tider på förskolan fungerar bra [ ] Mycket dåligt

för vår familj [ ] Ganska dåligt

(50)

30 Jag tycker att maten på förskolan är [ ] Mycket dåligt

av god kvalitet [ ] Ganska dåligt

31 När jag hämtar mitt barn får jag veta vad [ ] Mycket dåligt mitt barn gjort under dagen [ ] Ganska dåligt

32 Jag kan prata med personalen om mitt [ ] Mycket dåligt barns utveckling när jag behöver [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 33 Jag är väl insatt i förskolans verksamhet [ ] Mycket dåligt

[ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 34 Mitt barns förskolas lokaler fungerar väl [ ] Mycket dåligt

för verksamheten [ ] Ganska dåligt

(51)

35 Mitt barns utevistelse fungerar [ ] Mycket dåligt [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 36 Personalen efterfrågar mina synpunkter [ ] Mycket dåligt

på verksamheten [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra 37 Barngruppens storlek och sammansättning [ ] Mycket dåligt fungerar bra för mitt barn [ ] Ganska dåligt

[ ] Ganska bra [ ] Mycket bra Ditt barns förskola!

Vad tycker du? Välj det alternativ som stämmer bäst!

38 Mitt barns förskola är av god kvalitet [ ] Mycket dåligt [ ] Ganska dåligt