Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

(1)

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Västerbottens län

Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

(2)

Bo Gustavsson, Analysavdelningen

(3)

Innehållsförteckning Sid

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ... 1

Sammanfattning ... 2

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling ... 5

Näringsgrenar och yrken ... 10

Utbudet av arbetskraft ... 19

Fördjupningsruta ... 20

Öppet arbetslösa och sökande i program ... 24

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ... 28

Yrkesbarometern ... 32

Om prognosen ... 33

Källor ... 33

Tabell- och diagrambilaga ... 34

(4)

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser

I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför.

Arbetsförmedlingens prognoser är unika. De bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och be- arbetat under hösten 2012, och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

Definitioner

Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i ar- betsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år.

Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.

Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.

Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företa- gen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbets- ställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex måna- derna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:

1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbets- marknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november.

2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod.

Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen.

Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbets- marknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program.

(5)

Sammanfattning

En av grundförutsättningarna för att situationen på arbetsmarknaden ska betraktas som tillfredsställande är att den internationella ekonomin fungerar väl och att de problem med ekonomisk stabilitet som ibland uppstår kan hanteras i samför- stånd. Under 2008 dämpades den internationella konjunkturen snabbt och kraftigt. Det innebar att även vårt land och Västerbottens län kom att beröras av minskad aktivitet, med ett stort antal uppsägningsvarsel och minskad produktion som följd. Hittills har Sverige, inte minst näringslivet i vårt län, klarat av att stå emot den senaste turbulensen. Först på senare tid märks påverkan i form av minskad orderingång och ökade varseltal. Den osäkerhet som präglar stora delar av världen gör bedömningarna osäkra. Mycket kan inträffa fram till slutet av 2013 som leder utvecklingen i en oväntad riktning.

Redan hösten 2011 såg framtiden dyster ut för länet, dess företag och medborgare, men utvecklingen har inte blivit lika negativ som det då befarades. Fortfarande finns anledning att noga följa den internationella utvecklingen, såväl ekonomiskt som politiskt. Bland annat i Europa finns länder med betydande svårigheter, och inte mycket kan med säkerhet sägas om utvecklingen under resten av 2012 och om nästa år.

Antalet sysselsatta minskar under 2012 och 2013

Bedömningen att antalet sysselsatta i länet ökade med strax under 800 personer under 2011, främst inom tillverkningsindustrin, kvarstår. Nedgången under 2012 beräknas bli 800 personer, vilket är mindre än bedömningen i våras. Den bortre horisonten för denna prognos är årsskiftet 2013/2014. Då beräknas antalet sysselsatta bli 1 000 personer lägre än vid utgången av innevarande år. Antalet sysselsatta beräknas således minska med sammantaget 1 800 personer mellan fjärde kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2013.

Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden riskerar, trots ett för tillfället minskat behov av arbetskraft, att skapa betydande problem även i Västerbottens län. Det kan bli följden om inte en omfattande samverkan för kompetensöverföring mellan personer som lämnar och till- träder kan ske på ett systematiskt sätt. Alla berörda aktörer har här ett stort ansvar.

Anläggningssektorn har under 2012 haft en jämn beläggning utan större föränd- ringar av antalet sysselsatta. Bostadsbyggandet ligger på en oroväckande låg nivå, men omfattande vägprojekt i och runt Umeå har gett, och beräknas ge, anlägg- ningsföretagen god beläggning under ytterligare ett par år. Behovet av fler, i synnerhet mindre, lägenheter är mycket stort, liksom när det gäller renovering av äldre fastigheter. Beslut om sådana åtgärder vore synnerligen önskvärda. Anläg- gandet av det nya köpcentret och IKEA söder om Umeå, kommer att höja aktiviteten avsevärt. Kulturhuvudstadsåret 2014 har bidragit till att Umeå Centrum får ett delvis nytt utseende.

Antalet sysselsatta har länge förblivit högre än förväntat inom tillverkningsindustrin, inom servicesektorn samt inom offentliga tjänster, men har en nedåtgående

(6)

trend inletts. Inom bygg- och anläggningssektorn, samt inom finans- och företags- tjänster, beräknas antalet sysselsatta i stort sett förbli oförändrat.

Endast inom delar av servicesektorn kan antalet sysselsatta komma att öka under 2012 och 2013, och i så fall mycket svagt. Bortfallet av arbetstillfällen inom tillverkningssektorn kan minska behovet av företagstjänster. Den bedömningen förstärks av den fortsatta nedgång som förväntas under 2013. Utvecklingen av den inhemska privata konsumtionen får betraktas som en av nyckelfaktorerna. Risken för arbetslöshet avgör hur den enskilde väljer att agera.

Arbetskraften minskar under en följd av år

Den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad är den betydande avtappningen av arbetskraft, som pågår sedan ett par år som en konsekvens av de höga födelsetalen på 1940-talet. Processen fortsätter i synnerhet för svenskfödda, där minskningen är tydlig under en lång tid framöver. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl, medan betydligt färre gör sitt inträde. Detta kommer att pågå under lång tid.

Tillskottet av utrikes födda är inte helt lätt att förutsäga, men kommer bestämt att vara otillräckligt för att fylla luckan som svenskfödda lämnar. Oro i vissa länder innebär en ökning av antalet utrikes födda i Sverige, men bristande språkkun- skaper och behovet av kompetenshöjning gör att det reella tillskottet till arbetskraften sannolikt blir begränsat under ett antal år framöver.

Västerbottens län hör till de län som kommer att drabbas hårt, men med någon fördröjning och sannolikt med något mindre dramatiska konsekvenser än i flera andra län. För år 2011 beräknas en minskning av arbetskraften i länet med 1 100 personer. För 2012 beräknas minskningen bli 400 individer, och för 2013 omkring 550 personer. Många flyttar till länet för att bedriva studier och är i arbetsför ålder, men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning och som ett sätt att delvis finansiera sina studier. Detta ger en högre redovisad arbetslöshet bland ungdomar än vad som annars hade varit fallet.

Arbetslösheten ökar under perioden

Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd blev år 2011 knappt 10 850 och för fjärde kvartalet 11 750 personer. För 2012 beräknas årsgenomsnittet bli, i huvudsak, oförändrat liksom antalet under kvartal 4 i år. Årsgenomsnittet för 2013 bedöms bli omkring 11 400 liksom för fjärde kvartalet nästa år. Eventuella avvikelser kommer att bero på den osäkra konjunkturutvecklingen samt på oförutsedda befolkningsförändringar.

Utmaningar på länets arbetsmarknad

 Tillgodose arbetsgivarnas behov av tillräckligt kvalificerad arbetskraft oavsett konjunkturläge. Detta gäller såväl offentliga som privat verksamheter. Tillgången på välutbildad arbetskraft är en avgörande faktor såväl när det gäller bibehållandet av befintliga verksamheter, som när det gäller etablering av nya.

 Säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft i allmänhet, och i framtidsbranscher som IT, energi, miljö och högteknologisk industri i synnerhet. Dessa sektorer bedöms bli grundpelarna i Västerbottens län i

(7)

framtiden. Äldreomsorgen kommer att ha ett snabbt växande behov av kompetent personal.

 Bevaka utvecklingen för utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom ungdomar, utrikes födda, korttidsutbildade, äldre över 55 år samt personer med funktionsnedsättning som utgör hinder för arbete. Vid behov föreslå, och i mån av möjlighet vidta, åtgärder i syfte att underlätta åter- gång i arbete för personer i dessa grupper.

 Motverka förstärkta regionala obalanser avseende möjligheten till försörj- ning genom eget arbete. Gruvor och avverkning av skogsråvara är två viktiga försörjningskällor i inlandet. Upplevelsenäringen har potential att locka fler besökare till inlandet och fjällvärlden. Konjunkturläget har visat ett tydligt samband med befolkningsutvecklingen.

(8)

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling

På senare tid har den reella efterfrågan på arbetskraft varit begränsad till följd av den stora osäkerheten om framtiden. Antalet nyanmälda lediga platser har ökat men kvarstående platser har ökat mer. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett ökat arbetskraftsdeltagande alltid den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning. Även rationaliseringar och effektiviseringar, inte minst inom exportsektorn, är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden.

Det gångna halvåret blev genomgående sämre än förväntningarna från vårens undersökning, med undantag för delar av den privata tjänstesektorn. Optimismen bland de intervjuade arbetsställena har dämpats avsevärt inom samtliga sektorer för den kommande sexmånadersperioden, men vänder därefter åter uppåt under det sista halvåret av 2013. Diagram 1 visar konjunkturindex för den kommande sexmånadersperioden. I tabellbilagan framgår hur bedömningarna skiljer sig mellan olika branscher.

Optimismen bland företagen i Västerbottens län har generellt sett varit något mindre än i riket sedan mätningarna startade hösten 2001. Det gäller i synnerhet de senaste sex mättillfällena. Som exempel kan nämnas att värdet för riket denna höst är 7,0, medan det för företagen i länet är -1,1. Störst var skillnaden hösten 2010. Senast företagen i Västerbottens län var mera optimistiska än riksgenom- snittet var våren 2009.

Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för hela näringslivet

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. In- dex baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina produkter minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

(9)

Lediga platser

Under hela 2011 anmäldes i genomsnitt 1 250 nya platser varje månad, medan antalet sjönk marginellt under fjärde kvartalet. Under de tio första månaderna 2012 har nivån legat stabil. Bedömningen är att antalet nya lediga platser kommer att minska svagt under första halvåret 2013. Efterfrågan på specialister förväntas öka under hela prognosperioden, och även därefter. En fortsatt tydlig minskning av platser utan särskilda krav på utbildning kommer att ske. Arbetsförmedlingen använder ett öppet system där registrering av platser är möjlig även för arbetsgivare.

Diagram 2: Nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen, med varaktighet längre än tio dagar, under perioden januari 1996 till oktober 2012

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden.

(10)

Kapacitetsutnyttjande

Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. De tillfrågas även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga.

Huvudmotivet är att ge Arbetsförmedlingen en möjlighet till planering och fram- förhållning, samt att ge arbetssökande information om utsikterna för olika yrken.

Denna höst svarar 18 procent av företagen att de inte kan öka produktionen över huvud taget utan att rekrytera. 63 procent kan öka produktionen med högst 10 procent utan att öka personalstyrkan. I båda fallen har andelarna sjunkit något sedan i våras. Inom jord- och skogsbruk har 18 procent svarat att de inte kan öka produktionen utan rekrytera. Motsvarande siffra för bygg- och anläggningssektorn är 36 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger 15 procent att rekrytering kan bli aktuell inom kort vilket, historiskt sett, är en mycket låg siffra. Höstens total- siffra avseende en produktionsökning på högst tio procent, 62,6 procent, är den lägsta sedan hösten 2009. Den är klart lägre än genomsnittet för de senaste 23 prognoserna, som är 65,5 procent. De högsta noteringarna avser våren 2005 med 73,8 procent och våren 2008 med 74 procent, medan den lägsta noteringen gäller våren 2009 med 57,8 procent.

Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje indikerar historiskt genomsnitt.

(11)

Rekryteringsproblem

Av samtliga tillfrågade företag har 84 procent, 398 av 473, besvarat frågan om de har haft problem att hitta personal med önskad kompetens som kan orsaka produktionsbortfall, vilket i så fall kan vara skadligt för hela samhällsekonomin. I diagram 4 redovisas en tidsserie över andelen arbetsställen som har uppgett brist på önskade sökande under den senaste sexmånadersperioden.

Som framgår av diagrammet har problemen att hitta den personal man har sökt varierat kraftigt. Sedan förra hösten har problemen minskat. Det är en naturlig följd av den allt svagare konjunkturen. Behovet av personal är lägre, samtidigt som tillgången på arbetssökande är god även om många skulle behöva förstärka sin kompetens i olika avseenden. En nyckelfaktor för arbetsmarknadspolitiken är att, med så hög kontinuitet som möjligt, medverka till att den lediga arbetskraften har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivarna. I diagrambilagan redovisas svaren från olika branscher sedan våren 2007.

Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de har noterat brist på arbetskraft med önskad kompetens vid rekrytering under det senaste halvåret

(12)

Varsel

Efter historiskt sett mycket höga varseltal under åren 2008 och 2009 stannade antalet varsel för helåret 2011 något under 1 000 personer. Från januari till och med september i år har 694 personer berörts av varsel om uppsägning. Mot- svarande siffra för samma period 2011 var 677. Det innebär att en mycket svag ökning kan noteras. Den är långt ifrån så markant som befarades i våras, även om siffran för oktober i år var betydligt högre än för samma månad förra året.

Tabell 1: Antal varslade personer per år

Källa: Arbetsförmedlingen

År An ta l va rsla d e

2002 1 513

2003 1 215

2004 1 123

2005 692

2006 923

2007 677

2008 3 132

2009 3 415

2010 1 286

2011 988

2012 (t.o.m . s ept.) 694

(13)

Näringsgrenar och yrken

Sysselsättningen i länet

Efter den markanta svackan andra halvåret 2008 samt 2009, återkom arbetstill- fällen i tillverkningsindustrin till en större del än väntat under 2010. Under de senaste månaderna har näringen åter tappat ett antal arbetstillfällen. Den bästa utvecklingen under 2011 ägde rum inom den privata tjänstesektorn, men även där har utvecklingen varit dämpad i år. Företagstjänster och delar av service- sektorn har hittills haft en svagt positiv utveckling. Inom transportsektorn bedöms antalet sysselsatta ha minskat något i år. Detta till följd av minskade transporter av industriprodukter, som en viktig faktor vid sidan av stabilitet när det gäller distributionen av dagligvaror.

Inom ”Privata tjänster” finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt ”övriga tjänster”. Bemanningsföretagen har under året drabbats av en allt svagare marknad eftersom flera arbetsgivare har sett sig tvingade att minska personalstyrkan.

Bemanningsföretag har varslat anställda om uppsägning.

En viss nedgång noteras inom bygg- och anläggningsverksamheten under 2012, även om anläggningssektorn fortfarande har god beläggning. Också inom skogsbruket förväntas färre sysselsatta 2012, då konjunkturen är fortsatt svag.

Vissa specialtillverkare har dock under första halvåret haft en god internationell marknad. Totalt sett beräknas antalet sysselsatta inom privat sektor minska med omkring 400 personer från kvartal fyra 2011 till motsvarande kvartal 2012.

Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta minska svagt under 2012, såväl inom primärkommunerna som inom landstinget. Även inom statlig verksamhet bedöms antalet sysselsatta minska, men underlaget är även denna gång litet och bedömningen är osäker. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet beräknas minska med omkring 400 personer i länet till och med fjärde kvartalet 2012. Främst berörs kommuner och landsting.

Under 2013 väntas antalet sysselsatta minska något mera än 2012. Inom privat sektor beräknas en minskning med 700 personer. I offentlig sektor begränsas minskningen, i bästa fall, till 300 personer. Ökningen inom privata tjänster bedöms äga rum inom främst IT och data, medan en minskning av antalet sys- selsatta beräknas ske inom övrig privat verksamhet. Inom offentlig verk- samhet berörs åter främst landsting och kommuner.

(14)

Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan.

Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning.

Jord- och skogsbruk

Det svenska jordbruket har länge haft en stabil situation där mjölkbönderna har haft god avsättning på sina produkter, men där priset har varit för lågt för att upp- rätthålla en tillfredsställande lönsamhet. I en allt hårdare internationell kon- kurrens känner mjölkbönderna nu en tydlig press. En bidragande faktor är att långa transporter ökar i omfattning, och därmed ökar också importen från länder med lägre produktionskostnader. Priset på svenskproducerad mjölk skulle behöva höjas med en krona för att – åtminstone tillfälligt – hejda den nedåtgående tren- den.

Gris- och köttproduktionen i landet har under många år känt av den internationella konkurrensen, inte minst från Danmark, Irland och Brasilien. Även import från Baltikum förekommer, vilket pressar priserna ytterligare. Framtiden för svensk köttproduktion torde ligga i ökad rationalisering och i en ytterligare kvali- tetshöjning. Först om några år kan en säkrare bedömning göras av omfattningen av den framtida inhemska köttproduktionen. Intresse för att utbilda sig inom området finns, men osäkerheten avhåller många från att ta steget fullt ut.

Sammantaget är skogbruket inne i en fas med låg aktivitet. Det beror främst på den svaga konjunkturen och osäkerheten inför framtiden. Länet är beroende av att avsättning finns för de produkter som produceras. Kronkursen har varit, och är fortfarande, en belastning då en betydande del av produktionen exporteras. I kombination med en sjunkande efterfrågan får läget betecknas som bekymmer- samt. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbrukssektorn beräknas minska under prognosperioden. Yrken som berörs är t.ex. skogsmaskinförare, skogs- arbetare och avbytare inom jordbruket.

Kva rta l 4 2012 Kva rta l 4 2013

Jord- oc h s k ogs bruk  

B y ggnads verk s am het  

Indus tri  

P rivata tjäns ter  

O ffentliga tjäns ter  

T o ta lt -800 -1 000

(15)

Industri

Industrikonjunkturen har försvagats avsevärt efter sommaren. Flera företag har varslat anställda om uppsägning, och avstått från att förlänga kontrakt för tillfäl- ligt anställda. Risken för en betydligt kraftigare avmattning finns fortfarande som en konsekvens av den ekonomiska och politiska oron i stora delar av världen, inte minst inom de länder som har euron som gemensam valuta. Osäkerheten är större än på mycket länge. De betydande investeringar och rationaliseringar, som genomfördes under konjunkturavmattningen 2008-2009, utgör idag en styrka och minskar påtagligt risken för att företags existens ska äventyras.

Den tydligaste nedgången märks inom verkstadsindustrin som redovisar en tydlig dämpning under det senaste halvåret. Fyra stora företag i Umeå-regionen tillhör dem som berörs, och personalstyrkan minskas genomgående. Därtill kommer påverkan på entreprenadföretag som får minskad beläggning under en längre svacka. Bedömningen att utvecklingen kommer att förbli negativ under hela prognosperioden, och sannolikt även under en tid därefter, delas av många. Först när den internationella efterfrågan återhämtar sig tydligt och varaktigt, kan en ökning av antalet sysselsatta åter förväntas ske. Kompetenskraven har då sannolikt ökat ytterligare. Exempel på yrken som berörs är svetsare och flera grupper av montörer.

Mer än hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän, vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Detta ställer allt högre krav på god utbildning. Arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta mycket kvalificerat och sådant att dessa betraktas som tjänstemän.

Tendensen förstärks långsamt.

Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit synnerligen ansträngd under en lång tid. Läget såg tillfälligt ut att ljusna under hösten 2011, med stigande optimism som följd, men nu är utsikterna åter dystra. Specialtill- verkning är en framgångsfaktor i branschen men även där är efterfrågan tydligt svagare nu än för ett år sedan, vilket bedöms fortsätta. I första hand berörs produktionspersonal som montörer, virkessorterare och truckförare.

(16)

Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.

Massa- och pappersindustrin, som numera har en blygsam omfattning i länet, har haft en betydligt bättre situation, men en allmän dämpning har skett sedan hösten 2011. I övriga landet har enheter lagts ned under 2012. Produktionsminskningar kommer sannolikt att ske under såväl 2013 som 2014. Än så länge är avsättningen god, men en stor lageruppbyggnad är inte önskvärd. Antalet sysselsatta förväntas förbli stabilt.

Även för livsmedelsindustrin ser läget sämre ut än för ett år sedan. Utveckling- en är osäker, men närproducerad mat har varit framgångsrik under en följd av år.

I tider av osäkerhet ser den genomsnittlige konsumenten alltmer till priset, och detta har visat sig vara fallet även i vårt län. Detta riskerar emellertid att medverka till minskade försäljnings- och produktionsvolymer i länet, samt till en ökad import. Livsmedel och andra dagligvaror påverkas sent i en konjunkturnedgång, men konsumenterna söker tidigt billigare alternativ. Fortfarande är försäljnings- volymerna i livsmedelshandeln tillfredsställande medan kapital- och sällan- köpsvaror har påverkats negativt. Operatörer inom livsmedelsindustrin är den yrkesgrupp som berörs i första hand.

Gummi- och plastindustrin har haft svårigheter i likhet med all tillverknings- industri. Även här har utvecklingen ännu inte blivit fullt så dramatisk som tidigare befarats, men tillgängliga uppgifter pekar på att läget försvagas kontinuerligt.

Bedömningen är att personalminskningar kan komma att aktualiseras inom kort. I första hand berörs montörer i produktionen.

Inom industrin råder fortfarande brist på kvalificerad produktionspersonal och ingenjörer med högre utbildning. Överskottet på operatörer inom främst verkstad, trä samt gummi- och plast, kommer att öka till följd av minskad aktivitet i dessa branscher.

(17)

Byggnadsverksamhet

Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år. Det så kallade ”vägpaketet” pågår och har kommit en bra bit på väg. Starter sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2014. Den nya sträckningen av E4 är klar men den slutliga kombinationen, och anslutningen till E12, beräknas bli färdig först under 2015. Värdet av stora projekt beräknas bli något högre under 2012 och 2013 jämfört med 2011, medan värdet åren närmast innan var högre, i synnerhet åren 2006 och 2008. Förare av anläggningsmaskiner såväl som skogs- maskinförare har, i ett gott konjunkturläge, en alternativ arbetsmarknad inom gruvnäringen.

Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet.

Husbyggandet är ännu mycket svagt, trots stora uppdämda behov av såväl nybyggnationer som renovering av äldre fastigheter. Ingen ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett, vilket var förväntat. Ytterligare byggstarter är mycket önskvärda, i synnerhet i Umeåregionen, för att täcka det växande behovet.

I främst Hemavanområdet är aktiviteten mycket hög. Många nya fastigheter har uppförts och ytterligare nya färdigställs kontinuerligt. Grupper av hantverkare samt förare av anläggningsmaskiner behövs i verksamheten.

Det finns en ökande koncentration till Umeåregionen av de samlade investeringarna, främst inom anläggningssektorn. Stora aktörer inom husbyggnad och lokaler är Umeå kommun och AB Bostaden. Trafikverket dominerar på anläggningssidan.

De investeringar som görs inom tillverkning och utvinning beräknas till betydande del ske inom gruvindustrin, men totalt sett är industri-investeringarna betydligt lägre än på många år. Orsaken är osäkerheten om framtiden.

Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat, och skapar fortfarande, sysselsätt- ning genom brytning av nya skogsbilvägar, gjutning av betongfundament, och när det gäller distribution av den elektricitet som produceras. Marknaden för delar av servicesektorn har därtill förbättrats där aktiviteten inom vindkraft är som störst.

(18)

Vindkrafttekniker är ett regionalt ett utpräglat bristyrke, men utbildning är aktuell och kommer att ske i samråd med branschen.

Privata tjänster

Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som har haft den bästa utveckl- ingen i länet under en följd av år. Under 2012 beräknas emellertid orderingången och sysselsättningen inte ha ökat lika starkt som förväntat, bland annat till följd av den svaga industrikonjunkturen. Optimismen har minskat betydligt för den närm- aste sexmånadersperioden, men är högre för det sista halvåret av 2013. Utveckl- ingen får visa om den optimismen har fog för sig.

Inom detaljhandeln råder viss optimism, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen är mycket osäker. Konsumenterna blir betydligt försiktigare till följd av den rådande oron, vilket leder till minskande försäljning och lönsamhet. Inom området sällanköpsvaror har detta redan har inträffat. Konkurrensen inom området hemelektronik har aldrig varit skarpare. Många sysselsatta inom handeln är ungdomar och branschen är ofta en viktig första kontakt med arbetslivet.

Livsmedelshandeln bedöms vara stabil och antalet sysselsatta bedöms förbli oförändrat. Livsmedelpriserna ökade en period, men befinner sig nu under press på grund av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Detta kommer att ha betydelse för konsumenternas möjligheter att köpa andra varor utan att hushållens skulder ökar ytterligare. Etableringen av det nya köpcentret söder om Umeå är prioriterad och ett mål är att försäljningen kan påbörjas före julen 2013.

Nettoeffekten av denna etablering bedöms ligga i storleksordningen 600 fler sysselsatta, men den kan bli större beroende på konjunkturläget och personal- strukturen.

Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster.

Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssektorn, har utvecklingen varit stark under flera år, men försvagas nu tydligt på grund av konjunkturläget. En klart lägre andel av företagen förväntar en

(19)

ökning av uppdragsvolymen fram till slutet av 2013. Industriföretag är viktiga kunder för branschen och följdeffekter är vanliga, om än med viss fördröjning.

Konsulter inom IT, ekonomi och juridik är yrkesgrupper som är vanliga i samman- hanget.

Den största optimismen råder inom information och kommunikation som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. Fyra av tio företag tror på en för- bättring fram till sommaren 2013, och fler än hälften tror på en förbättring under andra halvåret nästa år. Personer med relevant utbildning, och helst med erfaren- het, har en god arbetsmarknad i de flesta lägen.

Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism¹ är begränsat optimistiska inför den närmaste framtiden, och utgångsläget är än så länge gott. I Umeå pågår ombyggnad av hotell och nybyggnationer planeras för att öka kapaciteten, som emellertid kan komma att öka mer än efterfrågan. Bedöm- ningen gäller främst för tiden efter Kulturhuvudstadsåret 2014.

I inlandet expanderar upplevelsenäringarna i Tärnaby-/Hemavanområdet fortfarande och nybyggnaden av stugor är betydande. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien har ökat märkbart sedan några år tillbaka. I Malå har hotellen god beläggning till följd av utbyggnad av vind- kraften. Personal med goda kunskaper i de aktuella språken har en god marknad.

Det råder en återkommande säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden.

Frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polis- myndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Lokalt upplevs frågan som mycket betydelsefull.

Transportnäringen är svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln. Omvandlingen av de stora centrallagren för livsmedel på området Klockarbäcken i Umeå innebär att stora delar av produkter avsedda för dagligvaruhandeln kommer att finnas i lastbilar på väg, istället för i stora lager- lokaler. Detta bedöms kunna öka behovet av transporter i någon utsträckning, samtidigt som överskottet på lagerarbetare aldrig har varit större. Antalet passagerare med buss har minskat tydligt sedan Botniabanan började trafikera kusten. Trots det arbetar regelbundet ett antal bussförare som har uppnått pensionsåldern. Dessutom trafikeras linjen Umeå-Lycksele åter med tåg.

1 Även termen ”Upplevelsenäringarna” används på företag verksamma inom detta segment.

(20)

Även utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor behöver transporteras, liksom den malm som bryts. För närvarande är råvarupriserna lägre än på länge, och projekt som tidigare har varit aktuella har lagts i malpåse eller, i vissa fall, skrinlagts helt. Gruvor som faktiskt öppnas, och där alternativ till transport på lastbil saknas, innebär emellertid lång- siktigt goda utsikter för transportföretagen.

Det råder brist på bergarbetare i landets gruvdistrikt men utbildningar pågår och planeras. Intresset för att arbeta inom gruvindustrin är stort och den nya tekniken har inneburit att även kvinnor väljer denna industrigren. Det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela Norrland. En speciell Arbetsförmedling har inrättats i Kiruna för att säkerställa personalbehovet i branschen. Norrbottens och Västerbottens län samt Bergslagen är dominerande distrikt i Sverige.

Den omfattande utbyggnaden av vindkraft i länet beräknas fortsätta om än i långsammare takt. Utbyggnaden är till fördel för transportnäringen, men när kraftverken väl är i drift kommer transporter att bli aktuella endast i samband med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vindkrafttekniker bedöms vara långsiktig. Utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen.

Grupper av elektriker har genomgått utbildning och har fått arbete.

Bemanningsföretagen har för närvarande en klart svagare marknad jämfört med under åren 2010 och 2011. Osäkerheten om framtiden är orsaken till beman- ningsföretagens försvagade roll. Läget torde bestå en tid. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade ”RUT-avdraget” fortfarande betydelse.

Offentliga tjänster

Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett minskat antal anställda såväl under 2012 som under 2013. Minskningar planeras främst inom slutenvården, medan en viss ökning kan komma att ske inom primär- vården. Svårigheter att rekrytera allmänläkare kan göra att den eftersträvade ökningen uteblir. Vakanser finns redan. Övertalighet kan uppstå hos landstinget då kommunerna övertar ansvaret för hemsjukvården under 2013. Ett antal av landstingets personal kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke, men som anställda hos kommunerna eller hos privata arbetsgivare.

Inom tandvården beräknas inga betydande förändringar ske under perioden. I delar av inlandet är det för närvarande svårare att hitta tandläkare än läkare som kan besätta de vakanser som finns och uppstår.

Landstingets ekonomiska situation är bekymmersam och oenighet råder om hur situationen ska kunna lösas. Efter att under lång tid ha uppvisat ett likartat mönster, skiljer sig vid de senaste två svartillfällena mönstret avsevärt mellan lä- net och riket som helhet när det gäller bedömningen av utvecklingen. Detta illustreras väl i diagram 8 nedan.

(21)

Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning.

Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta öka svagt inom barn- omsorgen på orter där födelsetalen stiger, samt inom vård- och omsorgssektorn.

Ökningar bedöms ske även inom grundskolan, där elevunderlaget åter har börjat öka svagt, samt inom vård och omsorg. Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i synnerhet inom gymnasieskolan men även inom vuxenutbildningen där antalet anställda redan har minskat betydligt.

Kommunernas bedömningar varierar starkt, vilket har ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen.

Antalet statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas. Tendensen är dock att antalet statligt anställda fortsätter att minska, men svagare än tidigare. Det är en tydlig ambition att för- bättra underlaget för bedömningen av den statliga verksamheten i länet i kommande prognoser.

(22)

Utbudet av arbetskraft

Folkmängden i Västerbottens län har länge varit stabil. Med få undantag har den totala befolkningen växt årligen sedan andra halvan av 1960-talet, vilket samman- faller med etableringen av Umeå Universitet. Ökningen sedan andra halvan av 1970-talet uppgår emellertid endast till, i genomsnitt, drygt 100 personer per år.

Under 2011 ökade folkmängden i länet med knappt 400 till 259 667 personer. Det finns en tydlig tendens att personer över 65 år står för den kraftigaste ökningen.

Universitetets roll som tillväxtmotor i regionen låter sig knappast överskattas.

Liksom tidigare är befolkningsförändringarna ojämnt fördelade över länets kommuner. Under den senaste tioårsperioden har länets befolkning ökat med 4 450 personer, medan Umeås befolkning har ökat med 9 950 eller med knappt 1 000 personer per år. Enligt den befolkningsprognos som Statistiska Central- byrån publicerat i år riskerar befolkningstillväxten att avta betydligt även i Umeå under perioden fram till och med år 2025, med ett genomsnitt på under 900 personer per år. Den högsta befolkningssiffran hittills för Västerbottens län, 260 472 personer, noterades för år 1995. År 2025 skulle länet, enligt SCB:s senaste prognos, ha 265 500 invånare.

Stor grupp utanför arbetskraften

Av länets samlade befolkning år 2011, på omkring 165 300 personer i ålders- intervallet 16-64 år, beräknas drygt tre fjärdedelar, 128 550 personer, stå till arbetsmarknadens förfogande – ingå i arbetskraften. Det är knappt 400 individer färre än året innan. Det innebär att omkring 36 700 individer i åldersgruppen står utanför arbetskraften. Orsakerna kan vara att man studerar, är sjuk eller förtids- pensionerad, pensionerad av andra skäl eller tillhör gruppen ”övriga”. Ytterligare ett alternativ är att man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörjning tryggad på annat sätt.

Ett antal av samtliga personer utanför arbetskraften är inskrivna vid Försäkrings- kassan. Under de senaste åren har ett stort antal flyttats över till Arbets- förmedlingen för att få sin arbetsförmåga prövad, samt en bedömning av varje individs förutsättningar att kunna försörja sig själv genom reguljärt arbete. Under 2010 flyttades 3 125 personer, motsvarande 260 individer per månad, över. För 2011 blev det totala antalet 1 900, eller 160 personer i genomsnitt per månad. De tio första månaderna av 2012 blev genomsnittet 100 personer per månad.

Flödet har avtagit markant, med oktober som ett undantag. Ett återflöde till Försäkringskassan uppges ske, men inga siffror finns tillgängliga.

Samtliga fem norrlandslän är tydligt överrepresenterade i detta avseende när man jämför antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning per 1 000 invånare.

Nivån ligger därtill genomgående betydligt högre för män än för kvinnor.

(23)

Fördjupningsruta

Befolkningsprognos

Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen.

Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: www.scb.se/BE0401.

Se kartbild på nästa sida.

Västerbottens län är ett av flera län med en total befolkning omkring 260 000 personer. År 1968 hade länet 234 500 invånare, varav två tredjedelar bodde i någon av kommunerna Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå eller Umeå. Gemen- samt för dessa fyra kustkommuner är att de har en kommungräns mot havet. Lä- nets övriga 11 kommuner saknar detta och betecknas som inlands- eller fjällkom- muner.

År 2011 bodde 77,7 procent av länets 259 650 invånare i de fyra kustkommunerna.

Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer 79,8 procent av beräknade 265 500 invånare att bo vid kusten år 2025.

Umeå är den enda av länets 15 kommuner som beräknas ha en positiv befolk- ningsutveckling under perioden. Kommunens befolkning har ökat från 66 150 personer 1968, till 116 450 personer vid utgången av 2011 eller med 76 procent. År 2025 beräknas Umeås befolkning ha ökat med drygt 93 procent jämfört med 1968.

Åsele hade vid utgången av 2011 kvar 52 procent av de 5 764 invånare kommunen hade 1968. År 2025 beräknas antalet invånare i Åsele ha minskat till 2 519 vilket motsvarar en minskning med drygt 56 procent sedan 1968.

(24)

Bild 1 Befolkningsförändringar (16-64 år) i kommuner 2011-2025

Källa: SCB

(25)

Diagram 9: Västerbottens län. Befolkningen 16-64 år samt därav inrikes födda.

Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen.

Källa: SCB

Antalet personer i arbetsför ålder, intervallet 16-64 år, minskar sedan ett par år.

Den utvecklingen beräknas fortsätta under det närmaste decenniet, men en utplaning sker i slutet av prognosperioden. Den grupp som började minska redan år 1997, men som återhämtade en del av minskningen åren 2002-2005, var svenskfödda. Därefter har antalet i åldergruppen minskat varje år och detta beräknas, enligt SCB:s prognos från i år, fortsätta åtminstone fram till och med år 2025.

Under många år, i synnerhet på 1960-talet, var inflödet av utrikes födda i denna åldersgrupp, liksom i arbetskraften, mycket stort. Under 1970-talet förändrades bilden. Dels började flyktingar från utanför Europa anlända till Sverige, vilket innebar att det tog längre tid för nyanlända att lära sig det svenska språket, dels inleddes en period då kompetenskraven i arbetslivet höjdes märkbart. Detta pågår fortfarande och är en utveckling av godo i den internationella konkurrensen. En konsekvens blev emellertid att det började ta allt längre tid för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Gruppen nyanlända utrikes födda har varierat mycket i omfattning och gruppen har ofta varit ytterst heterogen. Medan vissa grupper snabbt har lärt sig språket och börjat arbeta, har andra betydande problem att konkurrera om de lediga job- ben. I närtid beräknar ansvariga myndigheter att antalet nyanlända utrikes födda kommer att öka kraftigt till följd av konflikter i andra länder. På längre sikt bedöms inflödet åter minska. Förhoppningen att utrikes födda ska kompensera för det minskande antalet svenskfödda i arbetskraften kommer att kräva stora resurser, om det alls är möjligt.

Den senaste befolkningsprognosen ger större hopp om att antalet svenskfödda åter ska börja öka tidigare än den senaste prognosen. Antalet i gruppen 18-24 år

(26)

beräknas bli som lägst år 2020, för att därefter åter börja stiga om än i långsam takt. Många faktorer spelar in när det gäller länets framtid avseende befolkning och arbetstillfällen.

Diagram 10: Västerbottens län. Befolkningen 18-24 år samt därav inrikes födda.

Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen.

Källa: SCB

(27)

Öppet arbetslösa och sökande i program

I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd.

Arbetslöshetens utveckling

Registerbaserad arbetskraft som bas för beräkning av den relativa arbetslösheten finns bakåt till 1994. Dit kan jämförelser av andelar göras. Vid en jämförelse mellan det totala antalet inskrivna arbetslösa bör man hålla i minnet att föränd- ringar av antalet personer i åldergruppen 16-64 har ägt rum sedan hösten 1991.

Därför är andelar ett mer rättvisande sätt att visa på utvecklingen. Diagram redovisas i bilagan i slutet av rapporten.

År 2008 uppgick arbetslösheten till totalt 5,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, eller 4,2 procent av befolkningen 16-64 år, i länet. Redan år 2009 var den emellertid betydligt högre, eller 8,8 procent, vilket motsvarar 6,8 procent av befolkningen i åldersintervallet. Under 2011 låg nivån på 8,9 procent fram till och med april månad. Den sjönk sedan till 8,4 procent för helåret 2011 på grund av ett minskat antal inskrivna. För närvarande är antalet per månad stabilt jämfört med året innan. Siffran till och med oktober 2012 är dock lägre än för motsvarande period 2011, eller 8,8 procent i år jämfört med 9,2 procent förra året.

Antalet personer som var antingen öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var under fjärde kvartalet 2010 drygt 11 700 personer i genomsnitt per månad. Motsvarande siffra för samma kvartal 2011 var 11 000. Antalet personer i gruppen beräknas antalet bli, i stort sett, oförändrat under sista kvartalet i vilket är avsevärt bättre än förväntningar sedan i våras. För fjärde kvartalet 2013 beräknas antalet öka till något fler än 11 400 personer eller med 3,6 procent.

Ökningen begränsas av att antalet personer i arbetskraften beräknas fortsätta minska under nästa år.

Under det tredje kvartalet 2010 var antalet nyinskrivna 1 050 personer i genomsnitt per månad. Under samma kvartal 2011 var motsvarande siffra knappt 1 000 personer varje månad. Under tredje kvartalet i år har i genomsnitt 950 personer skrivits in per månad. Sannolikt kommer något fler att skrivas in jämfört förra året under återstoden av 2012 vilket beräknas fortsätta under hela nästa år. Utrikes födda är överrepresenterade bland nyinskrivna och deras andel av totalt inskrivna arbetslösa ökar trendmässigt men långsamt.

Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd

Sammantaget har antalet deltagare i program med aktivitetsstöd varierat kraftigt över tid men länets andel har oftast varit högre än rikets, åtminstone sedan 1992.

En klar ökning av andelen sökande i program noteras från 2008.

Antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) har ökat ända sedan programmet infördes i juli 2007. På senare tid har andra alternativ tillkommit och antalet deltagare har minskat något. Programmet utformas individuellt. Under de tre första kvartalen 2010 var antalet deltagare drygt 2 200 i genomsnitt per månad. Det var en ökning med omkring 700 sedan motsvarande period året

(28)

innan. för att ett år senare ha ökat till 2 560. Samma period i år hade antalet minskat något till 2 450.

Andelen utrikes födda i program med aktivitetsstöd var inledningsvis omkring 10 procent, men har ökat kontinuerligt. Tredje kvartalet 2010 var andelen knappt 15 procent. Vid samma tid 2011 hade andelen minskat 1,5 procentenheter, men tredje kvartalet i år hade andelen ökat till drygt 16 procent. Av samtliga utrikes födda dominerar utomeuropeiskt födda starkt inom JOB.

När det gäller utbildningsbakgrund har andelen med förgymnasial utbildning legat på drygt 20 procent under de tre senaste åren. Andelen med gymnasial utbildning har ökat från 50 till närmare 60 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning har minskat från 25 till 20 procent. I allt väsentligt motsvarar detta fortfarande respektive grupps andel av samtliga inskrivna, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, med någon överrepresentation för såväl inskrivna med för- som eftergymnasial utbildning.

Åldersfördelningen bland deltagare i JOB har ändrats och ungdomar 18-24 år har ökat ligger nu runt 20 procent. För ungdomar finns ett speciellt utformat program som behandlas nedan. Andelen äldre 55-64 år har minskat och ligger nu på drygt 20 procent.

Jobbgarantin för ungdomar (UGA) är avsedd för ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som har varit arbetslösa i minst tre sammanhängande månader.

Många ungdomar deltar i programmet. Under de tre första kvartalen 2010 deltog knappt 1 900 av drygt 3 600 totalt inskrivna arbetslösa i gruppen genomsnitt per månad eller knappt 51 procent av gruppen. Under samma period 2011 deltog 1 425 av totalt 3 200 i UGA och de första tre kvartalen i år deltog 1 330 av totalt 3 200 i programmet vilket motsvarar drygt 39 procent. Andelen utrikes födda ungdomar har ökat från fem till omkring 10 procent av samtliga deltagare i UGA under de senaste tre åren.

I oktober månad deltog 69 procent av samtliga 5 130 programdeltagare i antingen Jobb- och utvecklingsgarantin eller Jobbgarantin för ungdomar. Av övriga program deltog drygt 21 procent i Förberedande insatser, drygt fyra procent i Arbetsmarknadsutbildning, 2,5 procent i Start av näringsverksamhet och 2,2 procent i Arbetspraktik.

Arbetslösheten ökar

Den fortsatta ekonomiska oron i vår omvärld är huvudorsaken till bedömningen att antalet totalt inskrivna arbetslösa kommer att öka, jämfört med året innan, under resten av 2012 och under 2013. Den förväntade ökningen har emellertid uteblivit hittills i år, och kommer att förbli begränsad under förutsättning att oron i världsekonomin inte förvärras snabbt.

Under första halvåret 2013 bedöms ökningen bli märkbar och under fjärde kvartalet nästa år bedöms antalet totalt inskrivna, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, bli omkring 450 personer högre än fjärde kvartalet i år. För närvarande bedöms att antalet totalt inskrivna arbetslösa skulle kunna minska svagt från fjärde kvartalet 2011 till samma tid i år och stanna vid knappt 11 000 personer totalt inskrivna arbetslösa.

(29)

Grupper som redan idag har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden bedöms få det än svårare under den rådande svackan och möjligen under ytterligare ett eller två år framöver, beroende på hur den internationella ekonomin utvecklas. Det rör sig främst om personer med kort och ofullständig utbildning, med nedsatt fysisk eller psykisk arbetsförmåga, delar av gruppen ungdomar 18-24 år, äldre 55-64 år samt utrikes födda, i synnerhet personer med kort utbildning svaga kunskaper i svenska språket. Dessa grupper utgör redan idag omkring hälften av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Även om andelen sannolikt kan minska något till följd av fler inskrivna, så kommer personer i dessa kategorier att ha det svårare än andra att konkurrera om de lediga jobb som finns oavsett konjunkturläge.

Särskilda stöd för dessa grupper är angelägna.

Den geografiska fördelningen av det ökade antalet arbetslösa följer med stor sannolikhet det traditionella mönstret. Det skulle innebära att huvuddelen av det ökande antalet kommer att återfinnas vid kusten, medan andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften riskerar att stiga mest i inlandet och fjäll- kommunerna. På kort sikt kan utvecklingen emellertid avvika från mönstret. En orsak kan vara näringslivsstrukturen och vilka branscher som drabbas först.

Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd

Källa: Arbetsförmedlingen Anta l

F ö rän dring m o t m otsva ra nd e kva rta l åre t in n a n

2011 k vartal 4 11 000 -5,8%

2012 k vartal 4 10 950 0,5%

2013 k vartal 4 11 400 3,9%

(30)

Arbetslöshetens struktur

Av tabell fyra framgår hur mycket strukturen bland andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket.

Tabellen visar andelen totalt inskrivna arbetslösa per grupp av den registerbaserade arbetskraften. En jämförelse mellan situationen i riket under perioden redovisas i tabellen. Syftet med tabellen är att åskådliggöra strukturella skillnader, samt att ge lokala aktörer ett underlag för att bedriva en verksamhet som ger önskat resultat.

Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2012.

Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent.

För Sorsele är underlaget avseende eftergymnasial utbildning för litet.

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

Andelen utan arbete är betydligt högre för personer med högst grundskola som utbildningsbakgrund än för grupper med examen från gymnasium eller högskola.

En viktig förklaring till detta förhållande är att kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps, men också att många idag inte lyckas fullfölja sina studier med godkända betyg. För en stor majoritet av de rekryteringar som genomförs är en godkänd gymnasieutbildning det lägsta krav som ställs. Det ger dessutom tillträde till högre utbildning, vilket blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Frågan är aktuell i den politiska debatten.

Långa tider utanför arbetsmarknaden är en väl dokumenterad nackdel när det gäller möjligheterna att komma ifråga för en anställning. Därför finns starka skäl till en grundläggande genomgång av kompetensnivån hos dem som är inskrivna som arbetssökande. Unga välutbildade män har erfarenhetsmässigt ett försprång framför övriga grupper när det gäller möjligheten till arbete.

Gru n d - sko la

Gym - n asial

E fter- g ym n asial

N o rd m alin g 8,4 8,3 8,5 22,8 5,1 7,2 29,1 16,5 7,6 4,7

B ju rh o lm 8,3 8,8 7,9 20,6 4,9 6,4 33,8 14,7 8,0 4,9

V in d eln 5,7 5,6 5,8 14,9 3,7 5,0 16,2 11,8 5,3 3,3

R o b ertfo rs 7,1 6,2 8,0 17,3 5,1 6,0 27,8 14,3 6,8 4,3

N o rsjö 7,0 6,3 7,6 18,4 5,0 4,9 40,2 18,1 5,6 3,3

M alå 7,2 8,0 6,6 21,8 4,0 6,0 27,4 14,5 6,7 3,9

S to ru m an 8,1 8,0 8,2 24,0 6,8 7,4 25,7 13,5 8,0 5,1

S o rsele 7,8 6,7 8,8 11,4 5,3 4,2 52,6 23,9 5,0 ---

D o ro tea 7,6 7,2 7,9 12,5 5,7 5,9 36,5 15,8 5,6 9,0

V än n äs 7,1 7,1 7,1 24,2 3,6 6,4 20,8 13,5 7,9 3,5

V ilh elm in a 10,2 10,3 10,0 22,3 7,1 8,1 59,1 24,9 9,1 4,8

Å sele 10,3 10,6 10,1 22,6 7,4 9,5 20,4 15,7 10,2 7,3

U m eå 7,7 7,0 8,3 17,0 4,3 6,6 18,2 18,1 9,1 4,9

L yckele 7,4 7,0 7,7 14,8 4,9 5,5 33,5 21,2 6,6 3,7

S kellefteå 8,7 8,5 8,9 22,2 5,7 7,0 37,2 21,4 8,6 4,9

AC län 8,0 7,6 8,4 18,9 5,0 6,7 25,1 18,7 8,3 4,8

R iket 8,2 8,1 8,4 18,1 6,2 6,1 20,4 17,4 8,0 5,2

U tb ild n in g U trikes

fö d d a In rikes

fö d d a Ä ld re 55-64 år

K o m m u n U n g a

18-24 år M än K vin n o r T o talt

16-64 år

(31)

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Västerbottens län har varit i ständig tillväxt sedan andra halvan av 1960-talet. I en av Arbetsförmedlingen publicerad rapport, Ura 2010:5, framgår att utbudet av arbetskraft är ett generellt problem för hela riket, med undantag endast för de tre storstadsregionerna. Särskilt allvarliga beräknas problemen bli i områden som redan tidigare betecknas som glesbygd, inte minst i Norrlands inland.

Den utan jämförelse största och mest betydelsefulla utmaningen någonsin är att så långt det är möjligt behålla, och helst fortsätta öka, utbudet av arbetskraft i framtiden. Utmaningen är av den omfattningen att frågan inte kan lösas enbart genom åtgärder i länet, men det är av yttersta vikt att frågan uppmärksammas och tas på allvar om välfärden ska kunna behållas även i områden utanför storstadsregionerna.

Om utbudet av arbetskraft, och därmed antalet sysselsatta, minskar, måste varje person i arbete måste försörja en växande andel av övriga samhällsmedborgare för att välfärden ska kunna behållas.

Den kanske den allra viktigaste delen i arbetet med att öka utbudet av arbetskraft, är att öka andelen utrikes födda som deltar i arbetslivet. Begreppet ”integration”

hörs ofta i debatten och frågans vikt kan knappast överskattas. För att frågan ska kunna lösas på ett framgångsrikt sätt, kommer med stor sannolikhet långtgående samverkan mellan politiska företrädare och ansvariga myndigheter att krävas. Här finns allt att vinna för samtliga inblandade parter, inte minst de utrikes födda själva som i allt högre grad kommer att kunna försörja sig på eget arbete.

Frågan om tillgången på arbetskraft är inte endast en fråga om antal utan, i hög grad, även om utbildning och kompetens. Det är av yttersta vikt att personer som står till arbetsmarknadens förfogande och som ännu inte har något arbete, kan få relevant information om vilken kompetens som efterfrågas. En avgörande faktor för framgång är hur arbetssökande kan uppnå en kompetensnivå som är tillräcklig för att man ska kunna konkurrera om lediga arbetstillfällen, alternativt att starta ett eget företag med långsiktig bärkraft.

Det är viktigt att arbetsgivare och fackliga organisationer medverkar i processen, och så tidigt som möjligt informerar om hur man ser på behovet av arbetskraft och nya kompetenser som kommer att behövas inom olika områden. Här vilar ett tungt ansvar på ansvariga politiker, som ska fatta beslut om inrättandet av nya utbildningar och om vilka finansiella ramar som ska gälla. Det är ofrånkomligt att frågan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv, och att insikten om att utbildning är en viktig del av det breda begreppet ”infrastruktur” får en stark förankring.

Som framgått finns en betydande risk att mindre kommuner i länet kommer att drabbas av ytterligare minskande befolkning i framtiden. En långsiktig strategi för möjligheter till arbete och kommunikation, även i ett öst-västligt perspektiv, bör utarbetas för att säkerställa möjligheten att bo och försörja sig även i inlandet och länets fjällkommuner. Satsningar på kommunikationer även kust till hav, och om- vänt, är därför angelägna.

(32)

Funktionshindrade bör prioriteras på ett avsevärt tydligare sätt än vad som är fallet för närvarande. I arbetet med att öka utbudet av arbetskraft bör inga vägar lämnas oprövade. Funktionshindrade har ofta god kompetens och kostnader för anpassning av arbetsplatser för denna grupp bör kunna säkerställas, i synnerhet om en tilltänkt arbetsgivare ställer i utsikt ett långvarigt anställningsförhållande.

Välfärdsvinsterna för såväl den enskilde som för samhället är svåra att överskatta.

Detta gäller inte minst om arbetsgivaren är ett mindre företag eller en ideell organisation. Det är en belastning att inte kunna eller orka arbeta heltid. Möjlig- heterna till arbete på deltid med rimliga villkor bör därför utredas.

Ungdomar är en viktig grupp för att det kontinuerliga bytet av personer i arbets- kraften ska fungera så smidigt som möjligt. Det är därför av stor vikt att minimera antalet ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Den tröskeleffekt som då uppstår resulterar alltför ofta i långvarig arbetslöshet. Risken att de som drabbas förlorar motivationen att försörja sig genom eget arbete är uppenbar.

Lättillgänglig och relevant information om vilka utbildningar som sannolikt leder till arbete måste därför finnas och marknadsföras. De ungdomar som saknar full- ständiga betyg från grundskola eller gymnasium bör snarast beredas möjlighet att fullfölja utbildningen med starkt stöd.

Personer med kort och/eller föråldrad utbildning har svårt att göra sig gällande i konkurrensen om de lediga platserna när kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps. Denna grupp bör få ökad uppmärksamhet och ett förstärkt stöd i form av, till exempel, arbetsmarknadsutbildning. Det är viktigt för framgång i detta arbete att de utbildningar som erbjuds kan anpassas till individens förutsättningar, och till den efterfrågan på kompetens som råder på arbetsmarknaden. Situationen för unga utrikes födda kvinnor utan ett fullständigt gymnasiebetyg bör uppmärksammas särskilt.

Allt fler arbetar efter den reguljära pensioneringen, inte minst företagare och personer med att arbetsinnehåll som inte är alltför belastande fysiskt. Detta är en välkommen utveckling som bör stimuleras ytterligare. Regelverket bör anpassas så att arbete efter förmåga blir möjligt i än högre grad. Varje person som önskar delta i arbetslivet bör beredas den möjligheten. Det viktigaste måttet på hur den ekonomiska utvecklingen kan förbättras är att studera antalet arbetade timmar. I allt väsentligt saknar det intresse vem som arbetar dessa timmar, men en sprid- ning på många individer med tillräcklig kompetens är en viktig faktor för att öka människors vilja och förmåga att arbeta längre än idag.

Fler än var fjärde utan arbete i mer än tre år

En analys av sammanlagda tider utan arbete i kombination med att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och söka arbete, visar att 35 procent av samtliga individer, med en eller flera perioder av arbetslöshet under de senaste 10 åren, har en sammanlagd tid utan arbete på högst 12 månader. Den studerade perioden är våren 2006 och därefter. Variationer över tid förekommer av naturliga skäl. Antalet individer framgår av diagram 6. För nästa studerade intervall, med 12 till 24 månaders sammanlagd tid utan arbete under denna period, ligger genomsnittet på 23 procent, med en tendens till ökning under tiden efter 2008.

(33)

Nästa intervall omfattar inskrivningstider 24-36 månader av de senaste 10 åren.

Genomsnittet sedan våren 2006 är 14 procent, och siffran har legat mera stabil än för övriga intervall under den studerade perioden. De längsta sammanlagda inskrivningstiderna, längre än 36 månader, var som lägst 23 procent hösten 2009 och högst våren 2008, med nära 33 procent. I genomsnitt har mer än 27 procent av totalt inskrivna arbetslösa varit inskrivna mer än 36 månader sammanlagt under de senaste 10 åren när man studerar perioden våren 2006 och framåt.

Diagram 11: Öppet arbetslösa och sökande i program (16-64 år) fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren.

Antalet personer i utsatta grupper ökar

Det finns en tydlig tendens att såväl antalet som andelen personer i grupper med särskilda svårigheter att få ett permanent fäste på arbetsmarknaden ökar. Antalet ökar trendmässigt, medan andelen varierar med det totala antalet inskrivna. Det har i sin tur ett samband med konjunkturläget och därmed även med situationen på arbetsmarknaden. Även andelen individer med svårigheter att få arbete visar en tendens att öka oavsett arbetsmarknadsläget.

Som framgår av diagram 12 är gruppen med utsatta respektive med ej utsatta för närvarande ungefär lika stora i länet, vilket har inträffat tidigare under den studerade perioden. Sannolikt kommer antalet i utsatta grupper att fortsätta öka fram till slutet av prognosperioden, men antalet ej utsatta bedöms öka mera om resulta- tet i slutet av 2013 blir likt det som beskrivs i denna prognos. En konjunkturupp- gång skulle, med fortsatt stora avgångar från arbetsmarknaden och ett minskat antal tillträdande, kunna hjälpa dessa grupper att bli konkurrenskraftiga. Den kompetens de har är ofta fullt tillräcklig för många olika arbetsuppgifter.

I diagrambilagan redovisas utvecklingen för olika grupper.

(34)

Diagram 12: Antal arbetslösa i utsatta grupper och arbetslösa i ej utsatta grup- per, Västerbottens län våren 2006 - hösten 2010. (Ej dubbelräkning mellan grup- perna)

Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning

(35)

Yrkesbarometern

Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken.

Många yrken återkommer regelbundet i tabellen som redovisar brist- respektive överskottsyrken. En viss omsättning sker dock beroende på konjunkturläget och på förändringar i näringslivsstrukturen.

Bristyrke n Ö ve rsko ttsyrke n

L äk ar e , s am tlig a k ate g o r ie r L ag e r ar b e tar e Sju k s k ö te r s k o r , s p e cialis tu tb . Bar n s k ö tar e

Fö r s k o lle lär ar e Han d läg g ar e , o ffe n tlig fö r valtn in g V in d k r aftte k n ik e r Re ce p tio n is te r

IT -p e r s o n al, lån g u tb ild n in g M o n tö r e r , g u m m i o ch p las t C ivilin g e n jö r e r , fle r a g r u p p e r Kö k s - o ch r e s tau r an g b itr äd e n GIS-in g e n jö r Bib lio te k ar ie

Be r g ar b e tar e M iljö - o ch h äls o s k yd d s in s p e k tö r Ko ck , s är s k ilt s p e cialk o ck Br e vb är ar e

L as tb ils m e k an ik e r A d m in is tr ativ p e r s o n al