Till Dalsjöfor s kommundelsnämnd Gånghester 20091117 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors
Gånghester s för äldr aför ening
Mål för föräldraföreningen Gånghester
Innehåll Sidan
Gånghestersföräldraförening och ändamål 3
I skolplanen står det att; 3
Barnkonventionen om barns rättigheter 3
Forskning om samspelet mellan barns lärande och fysisk miljö i förskola, grundskola 4
Samtliga nämnder ansvarar för 5
Mål för Gånghestersföräldraförening 5
– Arbeta för ombyggnad och upprustning av skolan.
– Få utökade resurser till barn i behov av särskilt stöd för att nå skolplanens mål.
– Arbeta för en fritidsgård i Gånghester.
– Arbeta för utökade resur ser till lär omedel för att skapa förutsättningar för lärares pedagogiska ledarskap enligt målet i skolplanen.
Till Dalsjöfor s kommundelsnämnd
Gånghesters föräldraförenings hemställan till nämnden
Gånghester s för äldr aför ening
Vi har till ändamål att stödja föräldrar och skola/förskola i deras strävan att ge barnen en trygg uppväxtmiljö och främja barnens allsidiga utveckling. Föreningen arbetar för att samarbetet mellan hem och skola/förskola ska utvecklas samtidigt som föräldrarnas roll och inflytande i skola/förskola stärks.
Föreningen vill också medverka till utvecklingen av en skola/förskola som låter varje barn utveckla sina anlag, få kunskaper och öva färdigheter med utgångspunkt från sina egna förutsättningar.
Arbetet ska präglas av samarbete och samverkan med skola och förskola.
I Skolplanen står det att;
· Den fysiska inre miljön ger genom planerat kontinuerligt underhåll förutsättning för verksamhet av hög kvalitet.
· En hälsofrämjande förskola/skola för alla.
· Förskolan/skolan garanterar resurser för barn/elever i behov av särskilt stöd.
· Samarbetet ökar mellan verksamheter som arbetar med barn, elever och vuxenstuderande i behov av särskilt stöd.
· Åtgärdsprogram för alla barn och elever i behov av särskilt stöd görs tillsammans med dem själva och föräldrarna.
Barnkonventionen om barns och elevers rättigheter;
Barnkonvention uttrycker barnens bästa i alla situationer bl.a. när det gäller Barns rätt till säkra, trygga och utvecklande miljöer. I arbetsmiljöarbetet måste barnens och elevernas perspektiv lyftas fram. För barnen och eleverna är det särskilt viktigt eftersom skolan är den plats där de ska
utvecklas både intellektuellt och socialt, och om de inte känner trygghet och säkerhet kan deras möjligheter till utveckling förhindras eller försvåras.
Forskning om samspelet mellan barns lär ande och fysisk miljö i förskola, grundskola; Källa:
skolver ket
Skolmiljön är inte bara en lärande och arbetsmiljö utan också en miljö för barns utveckling och socialisation. Det påpekas numera av flera skolforskare (jfr Andersson, 1983; Hellsten,2000). Till exempel skriver Erik Wallin (2000) att skolan är ett rum för lärande men skolan är på samma sätt som landskapet, staden, bostadsområdet ett rum för utveckling i en vidare mening än den vi ofta lägger in i lärandet i skolan. Det är väsentligt att skolbyggnaden erbjuder rum att ta i anspråk för elevernas skoltillvaro t.ex. möten och umgänge med kamrater, men också för funderingar i avskildhet.
Rummets utformning har faktiskt betydelse även då människor inte reflekterar särskilt mycket över den. Det har bl.a. Birgit Cold (2001b) visat med “gåturmetoden” en metod som används för att fråga barn och vuxna om positiva och negativa kvaliteter i deras fysiska omgivning. Skolbyggnaden och dess inredning förmedlar budskap till eleverna även om det inte finns formulerade i ord påpekar även Lena Dranger Isfält (1999) i en artikel om skolors inredning. En god inredning kan förmedla kunskap och känsla för god funktion, form, material och konstruktion. Läge, utemiljö, byggnadsstandard, arkitektonisk stil, underhåll, inredning, utsmyckning m.m. är signaler om den förväntan skolan har på kvaliteten i det arbete som ska försiggå där (jfr Borbjerg m.fl. 1999). I skolor som har fått förfalla blir eleverna osäkra över vem som bestämmer. Uppenbarligen de destruktiva krafterna om klotter och vandalisering får passera utan åtgärd (Strandell, 2000).
Utemiljön kring förskolan är en betydelsefull utvecklingsmiljö för förskolepedagogiken. Kan inte personalen (oftast på grund av för lite personal) uppsöka naturmiljöer utanför förskolan, blir barnen hänvisade till den egna lekgården (se Vågberg, 1994,1996). Barnsäkerhetsdelegationen (SOU 2003:127) anser att Myndigheten för skolutveckling bör vara en viktig drivkraft och inspiratör när det gäller utveckling av utemiljön i förskolorna och även i skolorna.
Gunnel Svensson och Charlotte Sävås Nicholaisen (1997) påpekar också utifrån sina utvärderingsstudier av Skola 2000 att arbetsmiljön både är en inlärningssituation och socialisationsprocess. Den påverkar elevernas självuppfattning och självkänsla.
Ur denna aspekt kan arbetsmiljön bli ett uttryck för “den dolda läroplanen”. Skolans fysiska och psykosociala miljö förmedlar ett budskap till eleverna som bl.a. handlar om samhällets värdering av dem och deras arbete. För elever är en bra arbetsmiljö i skolan således inte bara en miljö som är fri från omständigheter som kan leda till fysisk eller psykisk skada eller sjukdom. Det handlar också om att åstadkomma en miljö som i så hög grad som möjligt kan stimulera elevernas positiva utveckling enligt läroplanernas mål.
Skolans arbetsmiljö behandlas i första hand lärarnas arbetsmiljö. BengtErik Andersson (1983) påpekar i sin forskningsöversikt Elevers skolmiljö att skolan inte bara är en arbetsmiljö utan också en utvecklingsmiljö för elever. Vi vet att det finns ett samband mellan utformning av den fysiska miljön, trivsel och lärande, att vi formar och formas av vår omgivning och att det inte minst gäller skolan, skriver Birgit Cold (2002b). En god skola är mer än ett gott inomhusklimat. En
skolanläggning bör alltså utformas på så sätt att det är en attraktiv mötesplats för närmiljön och en kulturarena för alla brukargrupper.
Samtliga nämnder ansvarar för att;
· Skapa förutsättningar för lärares pedagogiska ledarskap.
· Följa upp arbetsmiljön.
Mål för för äldr aför eningen Gånghester
Gånghester s för äldr aför ening vill ar beta för ombyggnad och uppr ustning av skolan.
”Ytterst ansvariga för arbetsmiljön i de kommunala skolorna är politiker i kommunerna. Ofta delegerar politikerna det dagliga arbetet med skolans arbetsmiljö till rektor”. Källa:www.av.se
”Skolledningen kan inte frita sig från att uppfylla sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen genom att hävda att den följer skollagen. Och tvärtom kan den inte peka på arbetsmiljöskäl för att bryta mot skollagen. Det framgår av beslut av justitieombudsmannen att man vid en kollision mellan dessa lagar måste hitta en lösning som gör att båda lagarna kan följas. Parallellt med arbetsmiljölagen och skollagen gäller även miljöbalkens regler om den fysiska miljön. Den som driver en skola ska se till lokalerna inte innebär hälsorisker för elever och personal”. Källa: www.av.se
· Gånghester s för äldr aför ening vill kontinuerligt få information och delta i den
utredningen som ska ske då det gäller Gånghesterskolan. Med detta menar Gånghesters föräldraförening både den fysiska, psykiska och social skolmiljön för elever och lärare.
· Gånghester s för äldr aför ening vill ha en långsiktigt hållbar skola, planering och utformning av ute och innemiljöer och skolbyggbyggnader samt att produkter som läromedel, tjänster och teknik utgår från att människor är olika.
· Gånghester s för äldr aför ening vill att det som redan finns – befintliga miljöer och tekniska lösningar som redan är utvecklade – kontinuerligt förbättras avseende tillgänglighet och användbarhet.
Gånghester s för äldr aför ening vill ha utökade r esur ser till bar n i behov av sär skilt stöd för att nå skolplanens mål.
Förskolan och skolan har ett speciellt ansvar för barn och unga i behov av särskilt stöd.
Verksamheten kan aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få detta. Stödet skall utformas medhänsyn till barnets egna behov och förutsättningar.
Förskolan har ansvar för stödet till de små barnen. Barn i behov av särskilt stöd har rätt att få plats i förskola eller fritidshem. Stödet skall i första hand ges inom den grupp eller klass som barnet tillhör. Källa: skolverket.se
De allra flesta auktoriteter inom förskola och skola anser att gruppen barn/elever i behov av särskilt stöd ökar. Från utbildningsdepartementet kommer uttalanden om vikten av att tidigt fånga upp och hjälpa barn i behov av stöd.
· I Dalsjöfors kommundel arbetar idag 2 specialpedagoger med inriktning mot förskola, låg och mellanstadium. Det innebär att de ansvarar för att ca. 800 elever och ca. 600 förskolebarn får det stöd de behöver. Detta är alldeles otillräckligt och långt ifrån den analys av resursbehovet som rektorer, VC och utvecklingsenheten kom fram till i åtgärdsplanen för Dalsjöfors kommundel. Där beskrevs behovet som 1 platsbunden speciallärare/200 elever.
· Som föräldrar känner vi oro när vi ser bristen på resurser till barn i behov av särskilt stöd och förväntar oss att få ta del av den vision och plan som kommundelsledningen har för att råda bot på bristen.
Gånghester s för äldr aför ening vill ar beta för en fr itidsgår d i Gånghester.
Enligt protokollet på nämndemötet, 20090824 framkom att:” Inom fritidsverksamheten handlar det till stor del att utveckla fritidsgårdens arbete med program för verksamheten, arbeta
drogförebyggande och bygga nätverk mellan ungdomar, föräldrar, företagare, föreningar och fritidsgård” .
Målen för reger ingens ungdomspolitik är:
· Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd, och att
· Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.
Arbetet med samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen sker inom följande fem huvudområden:
1. Utbildning och lärande 2. Arbete och försörjning 3. Hälsa och utsatthet
4. Inflytande och representation 5. Kultur och fritid
Målen för den nationella ungdomspolitiken styr också det internationella samarbetet på det ungdomspolitiska området.
Tillgång till kultur och fritidsaktiviteter är en central förutsättning för ungas utveckling och
positiva effekter utöver satsningen i sig. De kan exempelvis bidra till att minska risken för att hamna i utanförskap och leda till mindre våld och skadegörelse, vilket är en ekonomisk vinst isig.
Regeringen vill öka ungas delaktighet i kulturlivet genom att skapa långsiktiga förutsättningar för barn och ungdomskulturen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är kommunerna och landstingen som har huvudansvaret för de gemensamt finansierade fritidsverksamheterna för ungdomar. På så sätt kan verksamheterna anpassas efter de behov som finns lokalt. Källa:
http://www.regeringen.se/sb/d/2479/a/117783
· Gånghester s föräldraför ening ser närheten till en fritidsgård som mycket viktig. Just för att minska risken för att hamna i utanförskap och öka möjligheten för alla ungdomar till delaktighet och kunskap samt förståelse för omvärlden. Närheten gör det mer
naturligt och möjligt att komma till dessa lokaler där olika aktiviteter sker. Detta kan leda till mindre våld och skadegörelse samt förebyggande alkohol och drog användande.
· Gånghester s för äldr aför ening vill därför kontinuerligt få information och vara delaktiga i utredningar som ska se över fritidsverksamhet i Gånghester, samt vara med och bilda nätverk och samverka för att en fritidsverksamhet för ungdomar ska starta i Gånghester.
Gånghester s för äldr aför ening vill ar beta för utökade r esur ser till lär omedel för att skapa för utsättningar för lär ar es pedagogiska ledar skap enligt målet i
skolplanen.
I takt med att informations och kommunikationsteknik blivit både mer lättillgänglig, lätthanterlig och billig har också möjligheterna för att använda sig av dessa hjälpmedel i
undervisningssammanhang ökat. För vår tids elever utgör digitala medier en naturlig del i vardagen.
· Gånghester s föräldraför ening vill att Gånghestersskolan ska var en med i
”Framtidens klassrum” Vi tror på att i framtidens klassrum är det lätt att använda IT utan att behöva lägga tid på tekniken, vilket innebär och att ny teknik i kombination med nya undervisningsidéer kan göra undervisningen mer tilltalande för fler elever.
Vi tror på IT som ett naturligt hjälpmedel för att skapa lust att lära, flytta in världen i klassrummet, hjälpa elever i behov av särskilt stöd mm
· Medlen till läromedel och förbrukningsmaterial har minskat realt under de senaste åren, föräldraför eningen anser att anslagen behöver höjas och kopplas till prisutvecklingen så de inte urholkas på sikt.
Styrelsen iGånghesters föräldraförening
