• No results found

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Klimatfrågorna i fokus

Magnus Jacobsson

(2)

2014-04-07 Sida 2

Hur ser det

hållbara samhället ut

år 2025 om vi ska nå

de nationella målen till

år 2050?

(3)

Megatrender

(4)

Hantera växande stadsregioner

Högre utbildning är motor för regional

tillväxt

Regional utveckling behöver utbyggd

kollektivtrafik

Skapa en hållbar livsmiljö i och kring

staden

Planera långsiktigt för kortsiktiga verksamheter

Säkerställ framtidens elförsörjning

Utveckla småorter och glesbygd

hållbart

Gynna besöksnäringen

Bevara tätortsnära natur, stränder, och

jordbruksmarker

Bygg hållbart

Skapa internationella spårstrukturer för gods

och resor

Trygga rent vatten

(5)

Hur samverkar bebyggelse-

utvecklingen och infrastruktur- satsningarna?

Hur gör vi idag?

Vart är vi på väg?

Vilka samhällsstrukturer behöver vi för

att nå ett hållbart samhälle år 2050?

(6)

Våra städer blir tätare

0 1

Stockholm Göteborg Malmö stes Uppsala Norrköping Örebro Helsingborg Jönköping Linköping Bos Eskilstuna Gävle dertälje Sundsvall Lund Karlstad Halmstad Umeå Trollhättan x Borlänge Karlskoga Luleå Östersund Uddevalla Kalmar Karlskrona Nyköping Kristianstad Landskrona

expansionskvot

expansionskvot 1970-1980 expansionskvot 1990-2010

Källa: SCB

(7)

Persontransporter 1960-2011

Källa: Trafikverket

(8)

Vart är vi på väg?

Utsläpp av klimatgaser, förväntad utveckling

Källa: Trafikverket

(9)

Bebyggelseutveckling i

stationsnära lägen 2000- 2012

Källa: Fastighetsregistret + Trafikverket

(10)

Målbild Sverige 2050

Sverigebild 1 Sverigebild 2 Sverigebild 3

Orter med negativ befolknings-

utveckling

Framtidens kommunikations-

noder

Turism och areella näringar

Nya former för samverkan

Gods och logistik

(11)

Det urbana stationssamhället

- Med människan i centrum

Att skapa en hållbar bebyggelsestruktur med fokus på framtidens kommunikationsnoder

(12)

Det urbana stationssamhället

- Med människan i centrum

”Ett samhälle/stadsdel som utgör en god livsmiljö med sammanhållen bebyggelse, hög kvalitet i

arkitektur och utemiljö, täthet och närhet till olika funktioner i ett stationsnära läge. Hit lokaliseras

bostäder, service och verksamheter som tillsammans med offentliga rum skapar mötesplatser för

människor och en god bebyggd miljö. Här finns god kollektivtrafik som ger tillgänglighet till ett större

regionalt nätverk. Platsen utgör bytespunkt mellan olika trafikslag och har god tillgänglighet med cykel och till fots.”

(13)

Högre utbildning är motor för regional

tillväxt

Planera långsiktigt för kortsiktiga verksamheter

Säkerställ framtidens elförsörjning

Gynna besöksnäringen

Bevara tätortsnära natur, stränder, och

jordbruksmarker

Bygg hållbart

Trygga rent vatten

Hantera växande

stadsregioner

Skapa en hållbar

livsmiljö i och kring staden

Utveckla

småorter och glesbygd

hållbart

Skapa

internationella spårstrukturer för gods och resor

Regional utveckling

behöver utbyggd kollektivtrafik

Det urbana stationssamhället

- Med människan i centrum

(14)

Det urbana stationssamhället

- Med människan i centrum

Verktygslåda för kommuner och regioner

Kunskap, metoder, verktyg, statistik, målbilder etc.

Boverkets interna arbete

Tvärgående process som involverar flera enheter

Kontinuerlig omvärldsbevakning utifrån de nationella målen

Levandegör de nationella målen genom extern samverkan

(15)

Utveckla Målbild

VART

Identifiera VAR

Bestäm Lös HUR VAD

Realisera VILKA

Följ upp HAR

Politik

Teori Praktik

Kommunernas planering i stationslägen - Intervjustudie

Det urbana stationssamhället

- Med människan i centrum

(16)

Boverkets övriga uppdrag inom området

2014-04-07 Sida 16

• Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö

• Plattform för hållbara städer

• Hållbarhetsuppdraget (kap 2 PBL)

(17)

2014-04-07 Sida 17

Förslag till strategi för miljökvalitets - målet god bebyggd miljö

Etappmål för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

• Konkreta, konsekvensbedömda och kostnads- effektiva styrmedel och åtgärdsförslag med väsentlig betydelse för måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

(18)

• Analysera de viktigaste orsakerna till att god bebyggd miljö inte nås med idag beslutade styrmedel

• Analysera vad som kan åstadkommas med

befintliga styrmedel och regelverk samt identifiera områden där nya styrmedel och åtgärder behövs

• Analysera hur grön teknik, miljöinnovationer och LCA kan utvecklas och bidra till måluppfyllelse

• Identifiera särskilt komplexa frågor med

målkonflikter och motverkande styrmedel där politiska avvägningar behövs

• Samhällsekonomisk konsekvensanalys

2014-04-07 Sida 18

Förslag till strategi för miljökvalitets -

målet god bebyggd miljö

(19)

2014-04-07 Sida 19

Förslag till strategi för miljökvalitets - målet god bebyggd miljö

Fokusområden

Planeringsprocesser

Bebyggelsestruktur och transporter

Energi- och resursanvändning

Förvaltning och utveckling av befintlig bebyggelse

(20)

2014-04-07 Sida 20

References

Related documents

A programme focusing on research capacity building in the health sector is currently underway through the work of an alliance of three partner groups: six new Somali universities,

I artikeln analyseras förarbetena inför 1963 års läkarinstruktion med fokus på vilka argument som användes för och emot förslaget att göra journalföring av patienters vård

En första intressant observation är att studenter som kommer från andra regioner för att studera vid Örebro universitet i allt högre utsträckning också tenderar att påbörja sin

Materialomkostnader beräknas uppgå till 350 000 kr Lönekostnaden i tillverkningen uppgår till 290 kr/tim Tillverkningsomkostnader beräknas uppgå till 3 500 000 kr

De allmänna samrådsmötena organiserades från början som möten med nationella miljö- organisationer respektive lokala miljöorganisationer separat (det vill säga dessa var särskilt

Han påminner om några textställen där Marx själv lyfte fram Hegels betydelse för sitt eget tänkande, som när han i ett brev till Joseph Dietzgen skrev att

Detta för att försöka synliggöra och analytiskt närma mig det narrativa ”läckage” mellan liv och text, mellan känsla och ord, som pågår här – i de ofta immateriella,

Warburg – som återgav flera sidor med citat från Snell – följde dock inte tankegångarna tillbaka till den romantiska naturfilosofin, utan sna- rare anlitade han Snells expertis