Gnosjö kommuns
Kvalitetsredovisning 2004
STYRTAL
FRAMGÅNGSFAKTORER STRATEGIER
VISION VERKSAMHETSIDÉ Vart är organisationen på väg ?
Hur kommer vi dit ?
Vad måste vi göra bra ?
Hur mäter vi hur bra det går ?
Gnosjöanda i skolan
- samverkan för elevens bästa med inriktning mot en lärande organisation.
Skolförvaltni ngen
Kvalitetsmätningar lå 2001/02
Perspektiv Valda framgångsfaktorer Styrtal
Elev
Verksamhet
Personal
Resurser
Elevtrygghet
Lust att lära
Föräldraengagemang Godkända elever i basämnen Arbetsglädje
Tydligt ledarskap i organisationen
Frihet Medinflytande
Resurser för undervisningen
Resurser till elever med särskilda behov Balans i budget
Andel trygga elever
Andel trygga elever som ej upplever negativ stress i skolan
Andel nöjda elever Föräldraengagemang i skolan Nationella prov, betyg Andel nöjd personal Procentuell sjukfrånvaro
Andel personal som anser att det finns ett tydligt ledarskap inom skolenheten Andel av personalen som haft medarbetar- samtal de senaste 12 månaderna Andel personal som ej upplever negativ stress Andel personal som anser att de kan påverka sin arbetssituation
Lärartäthet
Andel obehöriga lärare Viktat elevtal
Kostnad per elev för skolenheten
KVALITETSMÄTNINGAR
• Föräldrainflytande
• Stöd till elever med särskilda behov
• Integration av elever från andra kulturer
• Kontinuitet i verksamheten
• Goda arbetsmiljöer för inlärning
• Samverkan med näringslivet och övr. arbetsliv
• Goda arbetsförhållanden för personalen
• Rektorernas ledarskap.
Sammanfattning av kvalitetsredovisning år 2004
Gnosjö skolor
År 2004 fanns 1528 barn 6-16 år i kommunens grundskolor därav 129 barn i förskoleklass.
337 barn har erbjudits fritidshem. 272 elever har gått i kommunens gymnasieskola. I Vuxenutbildning deltog 230 heltidsstuderande.
Inledning
Gnosjö kommun har sedan fyra år tillbaka en integrerad skolplan och kvalitetsredovisning uppbyggd enligt metoden Balanserat Styrkort. Metoden börjar med en vision och den innebär följande för Gnosjö skolor: Gnosjöanda i skolan – samverkan för elevens bästa med inriktning mot en lärande organisation. Därefter formuleras verksamhetsidé och strategier för att sträva mot visionen och läroplanens mål.
Skolplanen
Följande strategier utgör grunden i skolplanen:
• Föräldrainflytande
• Stöd till elever med särskilda behov
• Integration av elever från andra kulturer
• Kontinuitet i verksamheten
• Goda arbetsmiljöer för inlärning
• Samverkan med näringslivet och övrigt arbetsliv
• Goda arbetsförhållanden för personalen
• Rektorernas ledarskap
För att arbetet i skolan ska ske i riktning mot visionen, verksamhetsidén och strategierna finns ett antal mål och framgångsfaktorer framtagna. De finns under olika perspektiv där även de viktigaste styrtalen framgår. Perspektiven är Elev, Verksamhet, Personal och Resurser. Ett perspektiv är ett område som ska uppmärksammas och kunna balanseras mot andra och innebär att man bättre kan koppla ihop ekonomi och verksamhet. En framgångsfaktor är något som det är avgörande att vara bra inom. Styrtal innebär att vi mäter hur det går.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål för skolan
Kommunfullmäktige har som grund för budgetbeslut år 2004 fastställt följande inriktningsmål för skolan:
• Fortsätta det aktiva arbetet med personalens hälsa samt utveckling av individen och arbetsplatsen.
• Fortsatt arbete med agenda 21 (de 15 nationella miljömålen) och agenda 22 (handikapptillgänglighet).
• Samarbeta med övriga kommuner i Gnosjöregionen inom nämndernas olika verksamhetsområden för en ökad spetskompetens.
• Aktivt arbeta med skolfrågor med andra kommuner tillsammans med kommunstyrelsen.
• Tillsammans med socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden verka för att barns och ungdomars fysiska och motoriska kapacitet stärks.
• I förskolans och skolans läroplaner läggs stor vikt vid lek, fysisk aktivitet och möjligheter. Detta vill vi omsätta i praktiken.
• Tillsammans med socialnämnden ta fram metoder för och utveckla kontakterna mellan förskola, skola och föräldrar med flera för att stärka barns föräldrastöd.
• Fortsätta samarbetet med näringslivet i projektet ”Framtidskraft” samt utveckla nya samarbetsformer med övrigt näringsliv/arbetsliv.
• Fortsatt utveckling av ledningsorganisationen för ett framgångsrikt ledarskap.
• Fortsatt arbete med omtanke om elevernas och personalens välbefinnande.
• Fortsatt arbete för ökad flexibilitet i svenskundervisningen för invandrare
Det har eftersträvats en god samstämmighet mellan skolplanens strategier och mål med inriktningsmålen för budgeten. Det innebär att skolplanen revideras varje år vid samma tidpunkt som inriktningsmålen tas för nästa år.
Måluppfyllelse
Kvalitetsredovisningen bygger på omfattande enkätundersökningar hos elever, föräldrar och personal. Därtill har insamlats betygsstatistik, resultat från nationella prov samt olika
nyckeltal och statistik som är av värde för den samlade bedömningen. Genomgående har resultaten värderats i skala 1-10 med följande indelning:
• 1-4 Mindre bra
• 5-7 Bra
• 8-10 Mycket bra
Här följer nu en sammanfattning från skolornas gemensamma resultat:
Resultat:
Elev
År: 2000 2001 2002 2003 2004 Värde: 8,1 8,2 7,9 8,0 7,9 Framgångsfaktor: Elevtrygghet
Styrtal: Andel trygga elever, Andel elever som ej upplever negativ stress i skolan
Elevvärdet är stabilt. Eleverna har även i år gett Elevtrygghet högre värde än föräldrarna.
Elevtryggheten är lägre i de högre åldrarna. I de lägre åldrarna upplevs mindre stress.
Verksamhet
År: 2000 2001 2002 2003 2004 Värde: 7,6 7,7 7,6 7,6 8,0
Framgångsfaktorer: Lust att lära, Föräldraengagemang, Godkända elever i svenska, engelska och matematik.
Styrtal: Andel nöjda elever, Föräldraengagemang i skolan, Nationella prov, Betyg
Verksamhetsvärdet har ökat betydligt. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan dvs godkända i svenska, engelska och matematik i åk 9 i grundskolan var vårterminen 90% vilket är lika med år 2003. Genomsnittet i riket var 90% både år 2003 och 2004. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 var 200, vilket är en liten minskning från förra året som var 202.
Medelbetyget i riket var 207. Med hänsyn till bakgrundsfaktorerna är detta bra värden.
Skolorna har en hög överensstämmelse mellan nationella prov och betyg.
Skolorna ger eleverna allt större frihet att planera och välja arbetssätt vilket bidrar till att värdet för ”Lust att lära” ligger högt.
Personal
År: 2000 2001 2002 2003 2004 Värde: 8,0 8,2 7,8 7,8 8.0
Framgångsfaktorer: Arbetsglädje, Ledarskapet, Frihet, Medinflytande
Styrtal: Andel nöjd personal, sjukfrånvaro, tydligt ledarskap, andel medarbetarsamtal, ej negativ stress, påverkan av
arbetssituationen.
Värdet har åter gått upp. Arbetsglädje, ledning och medinflytande och frihet har ökat vid flera skolor och ligger på mycket höga värden. Personalen anser att stressen i skolan ökar.
Sjukfrånvaron har, från en mycket låg nivå på 5,5 %, sjunkit ytterligare och var för 2004 4,2 % vilket endast är ca. 9 dagar per anställd. Andelen medarbetarsamtal är högt vid samtliga skolor.
Resurs
År: 2000 2001 2002 2003 2004 Värde: 7,3 7,3 7,0 7,1 7,1
Framgångsfaktorer: Resurser för undervisningen, Resurser till elever med särskilda behov, Balans i budget.
Styrtal: Lärartäthet, Andel behöriga lärare, Viktat elevtal, Kostnad per elev.
Resursvärdet är stabilt, vilket till stor del kan bero på det särskilda statsbidraget som har gett möjlighet att bibehålla lärartätheten. Elevantalet har minskat. Andelen invandrarelever är högt vilket påverkar Resursvärdet. Kostnaden per elev har även i år ökat och är högre än
riksgenomsnittet. Förskollärartätheten har åter ökat efter en minskning förra året. Andelen behöriga lärare har ökat ytterligare i år, såväl gällande förskollärare som grundskollärare.
En medveten styrning av resurser mot lägre årskurser i grundskolan har fortsatt under 2004.
Balanserad helhetsbild utifrån de fyra perspektiven År: 2000 2001 2002 2003 2004 Helhetsvärde: 7,9 8,0 7,8 7,8 8,0 Balansvärde: 1,09 1,10 1,12 1,10 1,12
Helhetsvärde är genomsnittet av Elevvärdet, Verksamhetsvärdet och Personalvärdet.
Balansvärdet är Helhetsvärdet i förhållande till det insatta Resursvärdet.
Helhetsvärdet har ökat med 2 tiondelar jämfört med 2002 och 2003. Balansvärdet visar en stabil något uppåtgående trend över tid. Resursvärdet är lägre än helhetsvärdet vilket visar på en effektiv resursanvändning.
Åtgärder för utveckling
Med utgångspunkt från skolornas kvalitetsredovisningar inriktas arbetet år 2005 på följande åtgärder för utveckling:
• Tillsammans med socialnämnd och kultur- och fritidsnämnd fortsätta det drogförebyggande arbetet mot ungdomar.
• Utveckla sambandet Hälsa – Lärande – Trygghet
• Aktivt arbeta för personalens arbetsglädje.
• Genom samarbete bredda och utveckla kontakterna med näringslivet.
• Utveckla arbetet med invandrarnas språkutveckling.
Gunnar Crona Thomas Svenningsson Skolchef Utvecklingsledare
