2016-11-24 17:21 CET
Frågor och svar om ensamkommande barn från Afghanistan
Migrationsverket får just nu många frågor om barn och ungdomar från Afghanistan. Här har vi sammanställt svar på de vanligaste frågorna.
Hur ser ni på säkerhetsläget i Afghanistan?
Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig men varierar inom och mellan olika provinser. Många asylsökande som kommer från Afghanistan får därför stanna i Sverige, men inte alla. Av de beslut Migrationsverket fattat i år har knappt varannan asylsökande från Afghanistan fått uppehållstillstånd, för ensamkommande barn från
Afghanistan får tre av fyra uppehållstillstånd. Det är när skyddsskäl saknas som utvisning blir aktuellt. Läs vårt senaste rättsliga ställningstagande här.
Migrationsverket arbetar med att ta fram ett nytt rättsligt ställningstagande för Afghanistan och detta kommer att publiceras inom den närmsta tiden. Ett viktigt underlag till det rättsliga ställningstagandet som Migrationsverket tar fram är EASO:s senaste rapport om säkerhetssituationen i Afghanistan (från november 2016). Läs det här.
Hur bedömer ni situationen i Afghanistan för folkgruppen hazarer?
Migrationsverket bedömer att det inte finns ett generellt skyddsbehov endast på grund av att man tillhör folkgruppen hazarer. Däremot är det exempelvis många hazarer som söker asyl med individuella skäl och som därför får skydd i Sverige.
Hur kan det komma sig att UD avråder svenska medborgare från att resa till Afghanistan, medan Migrationsverket anser att det är tillräckligt säkert att utvisa personer dit?
Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig
och vi följer utvecklingen noga. Bedömningen av säkerhetsläget görs i relation till den lagstiftning vi måste följa och de olika definitioner av konflikter som görs i exempelvis Europadomstolens domar.
Utrikesdepartementets reserekommendationer riktar sig mot exempelvis svenska medborgare som åker till Afghanistan i tjänst. De får konsekvenser för bland annat försäkringsfrågor. Migrationsverkets uppdrag är att bedöma huruvida afghanska medborgare har behov av skydd i Sverige utifrån
internationella och nationella bestämmelser och hur situationen i Afghanistan är just nu.
Varför får så många personer från just Afghanistan avslag på sina asylansökningar?
Det kom betydligt fler sökande från Afghanistan 2015 än året innan, så när vi nu fattar beslut i de ärendena är det naturligtvis så att både många personer beviljas uppehållstillstånd och även många som får avslag.
Säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig och många asylsökande som kommer därifrån får därför skydd i Sverige. Fram tills slutet av oktober i år har ca 1200 afghanska ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i Sverige, drygt 400 har fått avslag (fram till 30/10 2016).
Vissa personer från Afghanistan utvisas och andra får stanna – varför är det så?
De grundläggande principerna i asylrätten är att det är den enskilde som ska göra sannolikt att han eller hon är i behov av skydd. Bedömningen som görs är alltid individuell och det man riskerar att utsättas för måste nå upp till en viss grad av allvarlighet. I de flesta länder som asylsökande kommer ifrån är inte situationen sådan att alla som visar att de är därifrån får skydd i Sverige och därmed uppehållstillstånd.
Säkerhetssituationen i Afghanistan är allvarlig, men det innebär inte att alla som kommer därifrån har rätt att få stanna i Sverige enligt den lagstiftning som Migrationsverket och domstolarna måste följa. Man måste ha ett individuellt skyddsbehov. Värt att betona är att de flesta avslagsbeslut
överklagas till förvaltningsrätten som gör en egen självständig bedömning av skyddsbehovet.
Vad baseras besluten på när man avgör om en ensamkommande ska utvisas till Afghanistan eller inte?
Migrationsverket och förvaltningsrätterna, som också fattar beslut i frågan
om uppehållstillstånd, grundar beslut på utlänningslagen, internationella bestämmelser och praxis (exempelvis FN:s flyktingkonvention, domar från Europadomstolen). Vi har landanalytiker som hela tiden följer situationen i Afghanistan och i våra rättsliga ställningstaganden bedömer vi situationen i landet i relation till de internationella bestämmelser som vi måste följa.
I början av oktober kom den svenska regeringen och Afghanistans regering överens om en avsiktsförklaring och ett återtagandeavtal – vad innebär den för de ensamkommande barn som utvisas?
Överenskommelsen som regeringen ingått med Afghanistan förtydligar att alla personer med afghanskt medborgarskap och som inte längre har rätt att vistas i Sverige ska återtas av Afghanistan. Återtagandeavtalet med
Afghanistan rör Migrationsverkets arbete med det självmana återvändandet samt det återvändandet under som Polismyndigheten ansvarar för. Avtalet innebär ett ökat samarbete mellan afghanska och svenska myndigheter vad gäller afghanska medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige.
Det självmana återvändandet till Afghanistan har pågått sedan länge och fortsätter även nu. För frågor gällande återvändande under tvång hänvisas till Polismyndigheten. Ensamkommande barn som återvänder måste även
fortsatt ha ett ordnat mottagande på plats.
Läs mer här.
Gäller utvisningarna med anledning av återtagandeavtalet alla afghanska barn som har kommit hit?
Nej, det gäller de personer som inte bedöms ha behov av skydd. Av de beslut som fattats i år har tre av fyra ensamkommande barn från Afghanistan fått uppehållstillstånd i Sverige.
Hur ska tvångsutvisningarna gå till?
Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande, Polismyndigheten har ansvar för återvändande under tvång.
Hur säkerställer ni att de här ensamkommande barnen kommer till en trygg miljö i Afghanistan när de skickas tillbaka?
När ensamkommande barn som inte har behov av skydd återvänder självmant har Migrationsverket alltid personal som följer med. För ensamkommande minderåriga krävs också ett ordnat mottagande för att de ska kunna
återvända till sina hemländer, det vill säga att familj eller sociala myndigheter tar emot vid ankomsten. Migrationsverkets möjlighet att kontrollera och följa upp begränsar sig till gränsen och då tar de afghanska
familjerna/ myndigheterna över ansvaret.
Många unga afghaner har bott i Iran hela livet och ska nu utvisas till Afghanistan, hur resonerar ni i de lägena?
Utgångspunkten i folkrätten är att länder ansvarar för sina egna medborgare.
Om en person inte kan få skydd i Sverige ska den alltså återvända till sitt hemland -i det här fallet Afghanistan. Detta kan bli aktuellt även om personen aldrig bott i landet.
I de fall personen har rätt att vistas i ett annat land än det land den är medborgare i kan den ibland återvända dit istället för till landet där den är medborgare. Iran kan alltså vara ett alternativ att återvända till, men ofta har afghaner inte rätt att vistas där. När ett ensamkommande barn ska resa till sitt hemland krävs ett ordnat mottagande på plats, det vill säga att familj eller myndigheter tar emot vid ankomsten.
Har det blivit svårare att få asyl i Sverige?
De lagändringar som började gälla den 20 juli 2016 rör framförallt längden på de tillstånd som beviljas för de som får skydd – de får i huvudsak tillfälliga och inte permanenta uppehållstillstånd. Skyddsbedömningen som görs är dock i stort sett intakt och i enlighet med internationella bestämmelser. De som visar att de har behov av skydd får det.
Hur kommer det sig att vissa ensamkommande får permanent uppehållstillstånd och andra tillfälligt?
Det beror på den nya lagstiftning som riksdagen beslutade om i år och som började gälla den 20 juli 2016. För ensamkommande barn med skyddsbehov spelar det roll om man sökte asyl fram till 24 november 2015 eller därefter.
De ensamkommande barn som sökt asyl fram till den 24 november 2015 och bedöms ha skyddsbehov får permanent uppehållstillstånd enligt den gamla lagen. De som sökte asyl därefter och bedöms ha skyddsbehov får tillfälligt uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen.
För ensamkommande barn som inte har skyddsskäl och det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet är utgångspunkten att han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd på grund av s.k. praktiska verkställighetshinder. Ett sådant uppehållstillstånd är enligt lagen som huvudregel tidsbegränsat.
Beroende på hur barnets situation ser ut kan hindret, tillsammans med andra omständigheter, ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd på
grund av särskilt ömmande omständigheter. När det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut, finns möjlighet att ansöka om förlängt uppehållstillstånd.
I vissa situationer kan det vara så kort tid kvar till att den sökande blir 18 år att det blir svårt att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan då bli aktuellt att avslå ansökan och besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet. Läs mer här.
Jag har hört att Migrationsverket ändrar åldern på fler barn nu, stämmer det?
Att antalet personer som bedöms vara över 18 år ökat under 2016 är en följd av att så många asylsökande kom under hösten 2015. Eftersom söktrycket var högt 2015 har även antalet asylbeslut under 2016 ökat – och det är i
samband med asylbeslut som en eventuell ändring av åldern sker.
Kravet i lagstiftningen är likadant som tidigare – att det är den asylsökande ska göra sin ålder sannolik. Det ensamkommande barn som inte med hjälp av dokument, sin berättelse eller annan bevisning, kan visa att man är under 18 år har möjlighet att lämna in resultatet av en medicinsk åldersbedömning till stöd för sin ålder. Migrationsverkets önskan är att ha ett så brett underlag som möjligt när beslut fattas kring huruvida någon bedöms vara under eller över 18 år.
Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från
personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.
Besök vår webbplats www.migrationsverket.se
Kontaktpersoner
Migrationsverkets presskontakt Presskontakt
presstjansten@migrationsverket.se
010-485 66 55, kl.8-17 på vardagar, övrig tid via mejl.
Vid pågående nyhetshändelser nås pressjouren på 010-485 66 55 utanför kontorstid. Uppdateringar sker då även via vår hemsida, samt på twitter och facebook.
