STYRELSE SAMMANTRÄDE ÄRENDE 4 - WORKSHOP BILAGA ÄRENDE 4

(1)

Första utkast.

Lokal kartläggnings- och behovsanalys

Kartläggnings- och behovsanalys av personer som står långt från arbetsmarknaden mellan 16-64 år i Täby, Norrtälje, Danderyds kommuner samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Norrort.

2019-03-28

Samordningsförbundet Roslagen

Upprättad av Pernilla Carlsson och Sophia Dahlgren

STYRELSE SAMMANTRÄDE 2019-04-10 ÄRENDE 4 - WORKSHOP

BILAGA ÄRENDE 4

(2)

1

Innehåll

Inledning ... 1

Bakgrund, avgränsning och användningsområde ... 2

Analys ... 4

Utifrån de kvalitativa uppgifterna från frågeformulär ... 4

Utifrån de Kvantitativa uppgifterna från frågeformulär ... 5

Utifrån den kvantitativa uppgifterna från Kolada ... 7

Slutsats ... 8

Bilaga Statistik från kolad ... 9

Inledning

Samordningsförbundet Roslagen ser det som viktigt att nu efter utökningen och tillkommande av nya medlemskommuner kartlägga förbundets målgrupper som står långt från arbetsmarknaden. Underlag behövs för att kunna analysera behov, hitta gemensamma utmaningar och utveckla insatser inom

samordningsförbundet. En kartläggning skapar en helhetsbild över Samordningsförbundet behovsgrupper hos respektive medlemspart. Det är även viktigt att jobba förebyggande genom att försöka få en uppfattning om vilka individer som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap, då de kan behöva förbyggande insatser för att förekomma ett långvarigt utanförskap och/eller bidragsberoende.

Under våren 2019 fick samordningsförbundet uppdrag av styrelsen att genomföra en kartläggning- och behovsanalys av förbundets målgrupper som kan ligga till grund för förbundets kommande prioriteringar och verksamhet.

Detta är ett första utkast på förbundets behovs- och kartläggningsanalysen och genomfördes under

marsmånad till stor del av förbundets samordnare och Försäkringskassans samverkanssansvarige. Utkastet är utformat utifrån de inkomna underlagen från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommunerna Danderyd, Täby och Norrtälje. Materialet har kartlagt befintlig samverkan, gemensamma utmaningar samt målgrupperna vad gäller ekonomiskt bistånd, LSS, arbetslöshet, funktionshinder-specificerade diagnoser, sjukskrivning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Underlag från Vallentuna, Vaxholm och delvis Österåkerskommun saknas.

(3)

2

Bakgrund, avgränsning och användningsområde

Bakgrund

Samordningsförbundet Södra Roslagen bildades i maj 2014 enligt lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Sedan januari 2019 har Förbundet utökats med 6 kommuner och därmed ändrat namn till Samordningsförbundet Roslagen. Förbundet ägs och finansieras gemensamt av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Stockholms (f.d. Landsting) samt kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker.

Styrelsen gav förbundet och beredningsgruppen i uppdrag januari 2019 att genomföra en kartläggning och behovsanalys.

Utifrån nationella rådets behovs och analys mall och input från beredningsgruppen utformades ett frågeformulär under februari. Frågeformuläret var indelat i två delar:

- en kvalitativ del med beskrivning av medlemmens organisation

- en kvantitativ del med statistik rörande specificering av målgrupper och antal.

Frågeformuläret skickades ut till medlemsparterna via beredningsgruppen under slutet av februari.

Utöver frågeformuläret till medlemmarna så inhämtades även statistik från Kolada, som tillhandahåller nyckeltal från kommuner och Landsting.

Avgränsning för kartläggningen och behovsanalysen

Syftet med föreliggande kartläggning- och behovsanalys är att identifiera behov av ev. insatser samt öka kunskapen om Samordningsförbundets målgrupper.

Avgränsning: Samordningsförbundets målgrupp

Med samordningsförbundets målgrupp menas medborgare i arbetsförålder (16-64 år) boende i någon av medlemskommunerna som är i behov av ett samordnat stöd från parterna för att komma närmre egen försörjning.

Användningsområden och målsättning

Resultaten kommer att användas som underlag för förbundets lokala förutsättningar i kommande projekt, insatser samt prioriteringar av målgrupp. I sammanhanget är det viktigt att notera att samordnings- förbundets insatser ska komma in som ett komplement till ordinarie verksamhet.

Målsättning

Att arbeta fram förslag på hur samverkan kan utvecklas mellan aktörerna samt hur individuellt stöd kan utformas för att underlätta målgruppernas in- eller återgång till arbete eller studier.Mer specifikt syftar kartläggningen till att besvara följande frågor:

- Hur ser målgrupperna ut när det gäller antal och hur fördelar de sig mellan aktörerna?

- Vilka behov av insatser kan vi se för målgrupperna hos aktörerna?

- Vilka utvecklings- kunskapshöjande områden kan definieras?

(4)

3 Användningsområde

Följande användningsområden finns för kartläggningen och analysen :

 Underlag till Förbundets samverkan, verksamhets och prioriteringar

 Underlag till att hitta gemensamma utmaningar

 Underlag till nya insatser

 Underlag till pågående individ insatser/ansökningar MIA¹- projektet

Samordningsförbundet Roslagen har i dagsläget en operativ insats som riktas till medborgaren, MIA - projektet Södra Roslagen. Projektet är finansierat av medel från Europeiska socialfonden och avser målgruppen medborgare (16-64 år) boende i Täby eller Österåker som behöver samordnat stöd för att komma vidare till arbete eller studier. Fram till 31 december 2018 har totalt 110 personer tagit del av insatsen. Projektmetoden är att myndighetshetsgemensamt team bestående av handläggare från de olika parterna som ger råd till medborgare i kommunerna avseende vilka insatser som är möjliga hos respektive part och vid behov erbjuder ytterligare insatser inom projektet i form av coach, mobiliseringskurs och arbetsträning. Syftet är att stärka samordningen mellan parterna och underlätta för medborgaren att hitta rätt stöd hos rätt part. Projektet pågår under perioden april 2017 och är planerat att pågå till och med augusti 2020. Under våren 2019 kom en förfrågan från europeiska socialfonden om att förlänga projektet.

En förläningsansökan skulle vara möjlig tom juni 2022 samt inkludera Roslagens nytillkomna medlemskommuner.

Projektansökan ”Rätt stöd för mig”

Förbundet har under mars 2019 ansökt om ett medel från europeiska socialfonden för projekt ”Rätt stöd för mig” med ett liknande koncept som MIA fast riktad mot målgruppen unga (16-35år) som behöver ett samordnat stöd för att komma vidare till arbete eller studier.

 Underlag till pågående strukturella insatsen SAMSUS²

Samordningsförbundet Roslagen beslutade hösten 2018 att påbörja en insats för att skapa en samsyn mellan parterna avseende målgruppen ”sjukskrivna utan sjukpenning”. I slutet av 2018 tillsattes en arbetsgrupp.

Underlaget kommer att användas av arbetsgruppen för beslut om kommande insatsaktiviteter.

1 Mobilisering Inför Arbete

2 SAMsyn Sjukskrivna Utan Sjukpenning

(5)

4

Analys

I detta första utkast redovisas en kartläggning- och behovsanalys som genomförts under februari-mars våren 2019. Den fördjupad behovs- och kartläggnings analys kommer att fortsätta arbetas på och ytterligare underlag behöver inkomma och inhämtas från kommuner samt ex brukare och vårdgivare.

Utifrån de kvalitativa uppgifterna från frågeformulär

När det gäller lokal samverkan inom kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så finns det liknande upparbetade samarbeten som fungerar väldigt bra lokalt i samtliga kommuner. När det gäller en större samverkan regionalt med fler parter ser vi att det inte är riktigt upparbetat eller ens existerar.

Målgrupper, utifrån nuvarande insamlade underlag visar det på att personer med psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk diagnos är överrepresenterade. Det går även att utläsa att kvinnor dominerar i

åldersgruppen 35-64 år. För åldersgruppen 19-29 år är det mer en jämn fördelning mellan könen. Vad vi hittills kan se i befintlig kartläggningen så finns behov att prioritera grupperna:

- Unga vuxna som varken arbetar eller studerar med funktionsnedsättning i åldrarna 16-35 år, med eller som har haft en aktivitetsersättning

-Personer med psykiatriska och eller neuropsykiatriska diagnoser i åldrarna 35-64.

Utmaningar som framkommit är höga personalomsättningar inom myndigheterna och framför allt nuläget på arbetsförmedlingen med stort varsel som väntas. Inom vården sker många byten av läkare och att det används stafettläkare i högomfattning. Det lyfts även att individer inte blir tillräckligt utredda inom vården eller utredda på ”rätt” instans inom vården samt individer som fastnar i insatser och inte kommer vidare till arbete. Språksvårigheter och/eller ohälsa hos nyanlända samt brist på arbetslivserfarenhet. Det

framkommer ett behov av att skapa gemensamma begreppsuttryck som t.ex. vad står ”Sysselsättning” för hos olika myndigheter.

Underlag till operativ individinsats

I inkommit underlag framkommer ett tydligt behov av ökad samverkan och gemensam planering samt förrehabiliterande insatser. Behov av arbetsträningsplatser och rådgivande team.

Underlag Samsyn sjukskrivna utan sjukpenning

Denna insats har redan påbörjats och syftet är en kompetenshöjning mellan parterna gällande sjukskrivna personer utan sjukpenningsgrundande inkomst samt en ökad kunskap kring målgruppen för att möjliggöra att individerna får rätt stöd och samverkan. Denna grupp syns inte i statistik från Försäkringskassan. Det kan antas att gruppen sjukskrivna utan sjukpenning kan vara stor bland dem under trettio år. Det är många av dem som kanske inte har hunnit arbeta i tillräcklig omfattning. Många av dem som inte har rätt till sjukpenning hänvisas till försörjning genom ekonomiskt bistånd. Många parter har lyft behovet av ökad kunskap om varandras uppdrag och regler exempelvis hur man tolkar läkarintyg och läkarutlåtande. Detta för att få en ökad förståelse för vad man kan förvänta sig av andra parter. Utifrån materialet påvisas en stark vilja hos alla aktörer att samverka för att stötta målgrupperna, både på chefs- och handläggarnivå.

Spridning av Insatskatalogens fördelar till handläggarnivå lyfts då detta kan vara ett väldigt bra verktyg.

(6)

5

Utifrån de Kvantitativa uppgifterna från frågeformulär

Antal fördelat på Ålder

18-24 ,25-34 35-64 samt kön, M=man, K=Kvinna

Antal med social problematik Fördelat på missbruk och Annat

Antal Ohälsa utan sjukintyg. Finns det något mönster i vart sjukskrivningarna kommer ifrån

Antal som har aktuellt läkarintyg fördelat på, Psykiatrisk, Neuropsykiatrisk, Somatisk, smärta.

Egen variabel

Förs äk ring ska ssan

Arbetslösa Aktivitetsersättning pga. nedsatt arbetsförmåga.

19-24 å: 390st 25-29 år 424st.

M = 448st K = 366st

Oklart

Man kan se mönster i vart sjukskrivningarna kommer ifrån, VC och psykiatrin.

Från alla grupper.

Statiskt vet vi att både Psykiatriska samt

Neuropsykiatriska står för ca 75-80%

av AE populationen.

Multidiagnoser är 95st Överrepresentation psykiatrisk/neuropsykiat riska diagnoser. Gäller alla grupper.

Arbetslösa långvarigt sjukskrivna 1-3år

25-64år 4.307st M = 1.752st K = 2.555st

Missbruk 4st 57st

Arbetslösa mkt långvarig sjukskrivna.

över 3 år

19-24år 7st 25-34år 27st 35-64år 40st M= 8st K = 66st

Oklart 139st

Annan grupp sjukersättning

19-24år 3st 25-34år 9st 35-64år 122st M=70st K=148st

Arbetsf örme dl ing

Grupp 1

Funktionsnedsatta

18-24år 191st 25-39år 557st 40-64år 979st

M=945st K=783st

Totalt; Psykiatrisk, 595st. Varav grupp 3, 116st

Neuropsykiatrisk 540st. Varav grupp 3, 142st

Somatisk 430st.

Varav grupp 3, 118st

Smärtproblematik 287st. Varav grupp 3, 82st.

AF,s prioriterade grupper totalt sett.

Funktionsnedsatta.

Lågutbildade.

Utomeuropeiskt födda.

Grupp 2 Utomeuropeiskt födda

18-24år 308st 25-39år 1043st 40-64år 1006st M=1211st K=1147st Grupp 3

Lågutbildade

(7)

6

Antal fördelat på Ålder 18-24 ,25-34 35-64 samt kön, M=man, K=Kvinna

Antal med social problematik Fördelat på missbruk och Annat

Antal Ohälsa utan sjukintyg. Finns det något mönster i vart sjukskrivningarna kommer ifrån

Antal som har aktuellt läkarintyg fördelat på, Psykiatrisk, Neuropsykiatrisk, Somatisk, smärta.

Egen variabel

Da n der yds Komm un

Arbetslösa med långvarigt försörjningsstöd 1-3 år.

25-34år 10st 35-64år 11st

M=11st K=10st

Missbruk 3st Annat 2st

2st utan sjukintyg Psykiatrisk 1st Neuropsykiatrisk 2st Smärta 1st Multidiagnos 4st

Försörjningsstöd.

Totalt 5pers.

Medsjukfallsår som uppstått i hemlandet=

ej rätt till sjukersättning trots avsaknad av arbetsförmåga.

Arbetslösa med mkt långvarigt

försörjningsstöd över 3 år.

Missbruk 3st 2st utan sjukintyg Multidiagnos 4st

Annan grupp: Autism och personer med utvecklings-störning

18-24år 5st 25-34år 10st

Neuropsykiatrisk 13st

Utvecklingsstörning 2st

Det finns ett mörkertal.

De som inte har rätt till sysselsättning enligt LSS.

Nor rt älj e k omm un

Arbetslösa med långvarigt försörjnings- stöd 1-3 år.

18-24år 26st 25-34år 30st 35-64år 92st

Arbetshinder sociala skäl:

Alla grupper 18-24år 16st 25-34år 50st 35-64år 103st

Sjukskriven utan sjukpenning

Alla grupper 18-24år 8st 25-34år 21st 35-64år 82st Arbetslösa med mkt

långvarigt försörjnings- stöd över 3 år

18-24år 0st 25-34 29st 35-64år 107st Annan grupp

försörjningsstöd

Totalt:

18-24år 69st 25-34år 131st 25-64år 346st

Täb y kommu n

Arbetslösa med långvarigt försörjnings- stöd 1-3 år.

Missbruk 1st Annat 6st

1pers. Neuropsykiatrisk diagnos 13st

Multidiagnos 6st

Arbetslösa med mkt långvarigt försörjnings- stöd över 3 år.

Missbruk 2st 2pers. Psykiatrisk 7st Neuropsykiatrisk 12st

Somatisk 1st

3st

Annan grupp försörjningsstöd mindre än 1 år

18-24år 5st 25-34år 10st 35-64år 1st M= 8st K=8st

Psykiatrisk 1st Neuropsykiatrisk 1st

1st

Öst er åk er s Kommu n

Arbetslösa med

långvarigt

försörjningsstöd 1-3 år.

Totalt 39st

Uppskattning att av de långvariga i försörjnings- stöd är det fler som är sjukskrivna än arbets- sökande.

Arbetslösa med mkt långvarigt

försörjningsstöd över 3 år.

Totalt 38st

Annan grupp försörjningsstöd mindre än 1 år.

(8)

7

Utifrån den kvantitativa uppgifterna från Kolada

Kolada är en statistikbas som tillhandahåller nyckeltal från kommuner och Landsting.

Uppgifter har inhämtas utifrån helårsekvivalenter³ (HE) och andel (%).

Försäkringskassans ersättningar; Aktivitetsersättningen till unga (19-29) utifrån helårsekvivalenter är högre i Vallentuna och Norrtälje. Sjukersättning (varaktig nedsatt arbetsförmåga) är högre i Vallentuna, Österåker och Norrtälje detsamma gäller sjukpenning (ersättning vid nedsatt arbetsförmåga och

sjukpenningsgrundande inkomst).

Arbetslöshet, utifrån från procentuell statistik från kolad indikerar att arbetslösheten är lägre i Vallentuna (2,5%) och Vaxholm (2,6%) något högre i Danderyd, Täby, Österåker (≈3%) och högst i Norrtälje (4%).

Ohälsa, andel av populationen med nedsatt psykiskt välbefinnande uppskattas till 15-17 %

Unga som varken arbetar eller studerar (17-24år) är lägre i Täby (6%) något högre i Vallentuna, Vaxholm, Österåker (≈7,5%) och ökar i Danderyd (8,9%) och Norrtälje (10%)

Invånare med högst en förgymnasial utbildning är färre i Danderyd (3,3%) och Täby (5,1%) och något högre i Vaxholm (7%) men ökar i Vallentuna, Österåker (9,2%) och är högst i Norrtälje (14%)

Ekonomiskt bistånd, utifrån helårsekvivalenter är andelen med ekonomiskt bistånd lägre i Täby, Danderyd.

Något högre i Vaxholm, Vallentuna och Österåkers kommun och högst i Norrtälje.

Anledningen till ekonomist bistånd fördelar sig enligt nedan i förbundets medlemskommuner :

På grund av arbetslöshet är lägre i Vaxholm, Vallentuna, Täby, Österåker (≈20%) medan det är en högre andel i Norrtälje och Danderyd (26-30%)

På grund av ohälsa i kommunerna är lägre i Österåker, Täby och Danderyd (15-17%) medan det är något högre i Vaxholm, Norrtälje (18-22%) medan det drar iväg i Vallentuna (29,%).

På grund av sociala skäl är lägre i Vaxholm, Danderyd (4%), något högre i Täby (6%)och Österåker, Vallentuna (8-9%) och drar iväg i Norrtälje (19%)

Långvarigt ekonomist bistånd ligger lågt i Danderyd, Österåker (21-22%) något högre i Vaxholm, Täby (≈28%) medan det blir högre andel i Norrtälje och Vallentuna (≈30%)

3 Nyckeltalsinformation: Individer räknat i helårsekvivalenter, antal.

Med helårsekvivalenter avses antal individer som kan försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. Redovisningssättet skapar jämförbarhet mellan olika typer av ersättningssystem. Källa: SCB och Försäkringskassan via finsam.se.

(9)

8

Slutsats

Samverkan

-utveckla regional samverkan.

Prioritering av målgrupp

-Psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk diagnos -Kvinnor i åldersgruppen 35-64 år.

-Unga vuxna som varken arbetar eller studerar med funktionsnedsättning i åldrarna 16-35 år -Unga vuxna som har eller har haft en aktivitetsersättning.

-Nyanlända med språksvårigheter och/eller ohälsa samt brist på arbetslivserfarenhet.

Gemensamma utmaningar

-höga personalomsättningar hos parter

-individer inte blir tillräckligt utredda inom vården eller utredda på ”rätt” instans inom vården -individer som fastnar i insatser och inte kommer vidare till arbete.

Behov av individinsats för att

- ökad samverkan / rådgivande team. och gemensam planering - förrehabiliterande insatser och arbetsträningsplatser

Behov av strukturell insats för att

- behovet av ökad kunskap om varandras uppdrag och regler samt hur man tolkar läkarintyg och läkarutlåtande. Detta för att få en ökad förståelse för vad man kan förvänta sig av andra parter.

- behov av att skapa gemensamma begreppsuttryck som t.ex. vad menas med ”Sysselsättning”.

- Spridning av insatskatalogen

- Gruppen sjukskrivna utan sjukpenning antas kunna vara stor bland dem under trettio år

(10)

9

Bilaga Statistik från kolad

Antal invånare

Invånare 16-64 år, antal 2016 2017 2018

Danderyd 18 729 18 995 19 307

Norrtälje 34 207 34 902 35 293

Täby 40 782 41 515 42 364

Vallentuna 20 082 20 281 20 507

Vaxholm 6 711 6 855 6 982

Österåker 25 978 26 435 26 879

Totalt 146 489 148 983 151 332

(11)

10 Antal invånare med ersättning utifrån helårsekvivalenter⁴ (HE)

2017 Helårsekvivalenter - antal individer med och % av arbetsförbefolkning (16-64år)

Vaxholm Danderyd Vallentuna Österåker Täby Norrtälje TOTALT

Aktivitetsersättning (nedsatt arbetsförmåga 19-29)

20 70 154 179 181 360

964 Sjukersättning

(varaktig nedsatt arbetsförmåga)

123

(1,8%)

265

(1,4%)

455

(2,2%)

626

(2,4%)

795

(1,9%)

1532

(4,4%) 3796

sjukpenning

(nedsatt arbetsförmåga och SGI)

128

(1,9%)

243

(1,3%)

468

(2,3%)

617

(2,3%)

658

(1,6%)

995

(2,8%) 3109

Ekonomiskt bistånd 46

(0,7%)

56

(0,3%)

150

(0,7%)

158

(0,6%)

187

(0,4%)

407

(1,2%) 1004

Etableringsersättning (individ deltar i program på AF)

22

(0,3%)

99

(0,5%)

77

(0,4%)

126

(0,5%)

115

(0,3%)

179

(0,5%) 618

Aktivitetsstöd (individ deltar i AF insatser)

30

(0,4%)

65

(0,3%)

71

(0,3%)

124

(0,5%)

149

(0,4%)

278

(0,8%) 717

Arbetslöshetsersättning (arbetslös, a-kassa)

40

(0,6%)

117

(0,6%)

103

(0,5%)

164

(0,6%)

285

(0,7%)

252

(0,7%) 961

* Mindre helårsekvivalenter som

bostadsbidrag m.m. redovisas ej. 409 (6%)

915 (5%)

1478 (7%)

1994 (7%)

2370 (6%)

4003

(11%) 11 169

4 Nyckeltalsinformation: Individer räknat i helårsekvivalenter, antal.

Med helårsekvivalenter avses antal individer som kan försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent. Redovisningssättet skapar jämförbarhet mellan olika typer av ersättningssystem. Källa: SCB och Försäkringskassan via finsam.se.

Högre andel jämf med övriga kommuner Medel andel jmf med övriga kommuner

(12)

11 Procentuellt antal invånare i kommunerna

Arbetslösa

Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel av bef (%)

2017 Vallentuna 2,6

Vaxholm 2,7

Danderyd 2,9

Täby 3,0

Österåker 3,3

Norrtälje 4,3

Ohälsa

Invånare 16-84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, andel (%) 2018 Norrtälje 15

Österåker 15

Danderyd 16

Vallentuna 16

Täby 17

Vaxholm 17

UVAS

Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) 2016 Täby 6,0

Vallentuna 7,0

Vaxholm 7,3

Österåker 7,6

Danderyd 8,9

Norrtälje 10,1

Utbildning

Invånare 25-64 år med högst förgymnasial utbildning, andel (%)2017 Danderyd 3,3

Täby 5,1

Vaxholm 7,0

Vallentuna 9,2

(13)

12

Österåker 9,2

Norrtälje 14,1

Ekonomiskt bistånd

Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel (%)

2017 Vaxholm 18,2

Vallentuna 19,6

Täby 20,1

Österåker 21,8

Norrtälje 26,6

Danderyd 30,0

Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av sjukdom och ohälsa, andel (%)

2017 Österåker 15,0

Täby 16,9

Danderyd 16,9

Vaxholm 18,2

Norrtälje 21,9

Vallentuna 29,4

Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av sociala skäl, andel (%)

2017 Vaxholm 3,8

Danderyd 4,1

Täby 5,9

Österåker 7,6

Vallentuna 9,0

Norrtälje 19,1

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)

2017 Danderyd 21,4

Österåker 22,3

Vaxholm 27,7

Täby 28,9

Norrtälje 30,2

Vallentuna 32,7