Publicerad i VästraNyland 6.9.2011 Sonja Jaari
Skribenten är projektledare för projekt NANNUT
Utmanande planering
Det kan inte vara lätt att planera en skärgårdskommun. Under största delen av året är invånarantalet lågt med allt vad det innebär: låga skatteinkomster, stora avstånd, små byskolor, ett glest servicenät.
Pressen att hitta ekonomiska och rumsliga lösningar som underlättar invånarnas vardag och utkomstmöjligheter är hög. Och som om det inte skulle vara svårt nog, varje år kommer sommaren och med den nya krav.
Under några månader invaderas kusten av människor som vill tillbaka till naturen. De vill gå på utedass och tassa fram på små icke-asfalterade landsvägar och leva i en byidyll lik den man hittar på Saltkråkan. Stämningen i skärgården skall vara ”genuin”, gästvänlig och framförallt erbjuda billig service. Allt skall vara som det var förut, dessutom skall det finnas caféer med nybakta bullar, möjlighet att tömma septitankar, rökta flundror och trevliga naturstigar och annan lokal
underhållning. Elektricitet och bredband vill man ha, men de får inte synas. Havet skall vara rent, industrierna undangömda och vindkraftverk eller hamnar helst på någon annans bakgård. Husen skall vara gamla villor med äppelträd omkring, gärna får det finnas lite får som betar och helst inga
moderniteter som skördetröskor eller kraftledningar.
Jag vill inte kritisera turisterna och sommargästerna, jag hör själv till dem. De är en ekonomiskt viktig resurs för kommunerna: de köper tjänster, handlar i de lokala butikerna och går på evenemang och utställningar. Samtidigt bidrar deras krav till utmaningar för planerarna: småbåts- och gästhamnar, småskaliga muddringar, en ständigt ökande båttrafik, otaliga aktiviteter som bör administreras och riktas, så att slitaget som uppstår av hundratals fötter på ömtålig mark, avfall, buller och vågor inte skadar skärgårdsmiljön alltför mycket.
Det som dessutom gör planerandet i skärgården extra utmanade är att kommunerna saknar viktig information om hur en stor del av deras kommun ser ut, nämligen den del som befinner sig under vattenytan. I mitt arbete inom NANNUT, ett projekt där vi försöker utveckla metoder att ta med undervattensnatur i planeringsprocessen, har jag till min glädje kunnat konstatera att man idag ser havet och naturen som en viktig resurs. Somrar med ärtsoppsvatten och braxen i näten har öppnat ögonen för de ekologiska tjänster ett rent hav bistår med. Viljan att skydda och förbättra havet finns, men tyvärr saknas ofta tid, pengar och data.
Det finns inte metoder för hur man på ett ekonomiskt realistiskt sätt skall kunna inventera
undervattensmiljön och de data som samlats in är inte tillgängliga i en form som planerarna kan ta till sig. Inom NANNUT försöker vi råda bot på det här genom att utveckla de mest kostnadseffektiva inventeringsmetoderna för olika situationer. Genom en aktiv dialog med beslutsfattarna
sammanställer vi data på ett lättillgängligt sätt.
Om vi vill ha levande skärgårdskommuner, bör vi ta undervattensnaturen i beaktande då vi planerar aktiviteter vid kusten. En välskött kustkommun, med ett rent hav, en attraktiv framtidsvision och plan är en kommun som lockar till sig invånare, och överlever.
Men, som sagt, jag avundas inte planerarna.
