Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005

(1)

Norrköpings folkmängd och

befolkningsförändringar 2005

planeringochstatistik@norrkoping.se Charlotte Jansson, tel: 011 – 15 19 62 Planeringskontoret

2006:2

8 mars 2006

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning...2

Sammanfattning ...3

Inledning ...4

Folkmängdsutveckling 2005 ...4

Högsta folkmängden någonsin...4

Befolkningsförändringar 2005 ...9

Ökning av antal födda ...9

En liten ökning av antalet döda...11

Positivt födelsenetto i Norrköping ...12

Inflyttningen ökade något ...13

Utflyttningen ökade...14

Flyttnettot fortfarande positivt ...14

Folkmängdsutveckling för olika åldrar ...17

Befolkningens medelålder...20

Folkmängdsutveckling i olika delar av kommunen ...21

Prognos och faktiskt antal år 2005...22

Befolkningsprognosen gav en bra skattning av folkmängden 2005 ...22

Källor ...24

Tabellbilaga...25

(3)

Sammanfattning

Norrköpings folkmängd den 31 december 2005 var enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror 124 642 personer vilket var högsta folkmängden i

Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Invånarantalet ökade med 232 personer under året.

Norrköping är fortfarande den åttonde största kommunen i Sverige. Generellt för år 2005, liksom för år 2004, gällde att de stora kommunerna i Sverige blev större och att de små blev mindre.

För femte året i rad ökade antalet födda i Norrköping. Antalet levande födda i Norrköping var år 2005 1 404 barn, en ökning med 31 barn sedan år 2004. Antalet döda har varit relativt stabilt under de senaste åren. Det skedde dock en liten ökning av antalet döda mellan åren 2004 och 2005 och år 2005 uppgick antalet döda till 1 340 personer. Sammantaget innebar det att födelsenettot, antalet födda minus antalet döda, var +64 personer och för tredje året i rad hade Norrköping ett positivt

födelsenetto.

För sjätte året i rad var Norrköpings flyttnetto var positivt, även om det har minskat under senaste två år. Inflyttningen till Norrköping var år 2005 4 770 personer, vilket innebar en ökning från föregående år med 80 personer. Utflyttningen från

Norrköping var år 2005 4 595 personer, vilket var 270 fler personer än 2005, en ökning med över 6 procent. Det innebar ett flyttnettot år 2005 på +175, det vill säga så många fler flyttade till Norrköping under året än det var som flyttade från

kommunen.

Benägenheten att flytta är mycket olika för olika åldrar. Rörligheten är större för unga vuxna. Om man delar in flyttarna i fem-årsklasser efter ålder, så är det åldersgruppen 20 – 24 år som flyttar mest. Tittar man på flyttnettot så är det mest positivt för åldersgruppen 15 – 19 år följt av åldersgruppen 20 – 24 år, det vill säga att det är de åldersgrupperna i Norrköping som har ökat mest på grund av flyttningar år 2005.

Befolkningsökningen i Norrköping mellan åren 2004 och 2005 var totalt 232 personer. Förändringen över ålder mellan de två åren fördelade sig mycket ojämnt, vissa åldersgrupper har till och med haft en kraftig minskning. Detta beror en del på in- och utflyttning, men det faktum att vi blir ett år äldre är den främst orsaken till förändrad åldersfördelningen.

Folkmängden i Norrköpings tätort minskade med 284 personer under 2005. De övriga tätorterna, sammanslagna, har ökat med 291 personer, medan landsbygden har ökat med 198 personer. Relativt sett till folkmängden i de olika områdena, är det landsbygden som ökat sin folkmängd mest med 1,4 procent.

(4)

Inledning

Denna rapport redovisar folkmängden i Norrköping den 31 december 2005 och beskriver befolkningsförändringarna under året. Jämförelser görs med Östergötlands län och kommunerna inom länet. Det görs även jämförelser med fem stycken

kommuner som har definierats som jämförbara kommuner. Kommunerna är Jönköping, Västerås, Örebro, Eskilstuna och Linköping.

Underlaget till rapporten är i första hand officiell statistik från Statistiska

centralbyrån. Viss statistik har hämtats från kommunens eget befolkningsregister, Kommuninvånardata (KID).

Folkmängdsutveckling 2005

Högsta folkmängden någonsin

Norrköpings folkmängd den 31 december 2005 var enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror 124 642 personer vilket var högsta folkmängden i

Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Invånarantalet ökade med 232 personer under 2005, vilket beror både på ökat antal födda barn och att fler flyttade till Norrköping än det var som flyttade från kommunen.

Folkmängd 31 december åren 1970 - 2005

110 000 112 000 114 000 116 000 118 000 120 000 122 000 124 000 126 000 128 000 130 000

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 År Antal

Källa: Statistiska centralbyrån

Under åren 1994 och 1995 ökade Norrköpings folkmängd till stor del på grund av flyktingsmottagning från forna Jugoslavien. Under 1996 – 2000 sjönk folkmängden, men under 2001 vände kurvan uppåt igen. Folkmängden har fortsatt att öka åren 2002 – 2005 även om folkmängdsökningen har mattats av något. I bilagans tabell 1 redovisas befolkningssiffrorna för perioden 1970 – 2005.

Trots att Norrköping ökade sin folkmängd och har den högsta folkmängden någonsin, så hade kommunen en lägre procentuell ökning än riket som helhet.

(5)

Folkmängden i hela riket ökade under år 2005 med +0,4 procent medan Norrköpings folkmängdsförändring var +0,2 procent. Norrköping ligger fortfarande

storleksmässigt på åttonde plats bland Sveriges 290 kommuner.

Sveriges folkmängd uppgick den 31 december 2005 till 9 047 752 personer.

Folkmängden ökade för åttonde året i rad och ökningen år 2005 var 36 360 personer, att jämföra med 35 722 personer under år 2004. Den största anledningen till

folkökningen var invandringen till Sverige.

Av Sveriges 290 kommuner ökade 140 sin folkmängd under 2005 medan övriga 150 minskade. Generellt för år 2005, liksom för 2004, gällde att de stora kommunerna i Sverige blev större och att de små blev mindre. Av Sveriges 50 största kommuner ökade så många som 45 stycken sin folkmängd under 2005. Av Sveriges 50 minsta kommuner minskade alla utom tre sin folkmängd.

(6)

Kartan ovan visar folkmängdsförändringen för Sveriges kommuner år 2005.

Kommuner som är ofärgade (vita) hade en folkmängdsökning, medan kommuner med färg minskade sin folkmängd under 2005.

Jämför man Norrköpings folkmängdsökning med de fem jämförbara kommunerna Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro, hade Norrköping den relativt sett lägsta ökningen.

Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen år 2005 för Norrköping och de fem jämförbara kommunerna.

(7)

Befolkningsutveckling för Norrköping och fem

jämförbara kommuner 2005 samt storleksordning i riket

Storleks- ordning i riket

Folkmängd 31 december 2005

Absolut folkökning

Relativ folkökning,

%

5 Linköping 137 636 724 0,5

6 Västerås 131 934 920 0,7

7 Örebro 127 733 751 0,6

8 Norrköping 124 642 232 0,2

10 Jönköping 120 965 1 038 0,9

16 Eskilstuna 91 635 467 0,5

Av de jämförbara kommunerna hade Jönköping den högsta relativa ökningen med +0,9 procent. Även i absoluta tal var det Jönköping som ökade mest, med 1 038 personer.

I Östergötlands län ökade folkmängden år 2005 med 313 personer, att jämföra med knappt 1 100 personer år 2004. Den relativa ökningen för länet var totalt 0,1 procent.

Inom länet var det Linköping och Norrköping som ökade sin folkmängd, medan övriga elva kommuner minskade.

Procentuell förändring av folkmängden i Östergötlands kommuner under år 2005

-1,0 -0,8 -0,6 -0,4 -0,2 0,0 0,2 0,4 0,6

Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde

Kommun Andel (%)

Folkmängdsförändring

Kommunförkortningar i diagrammet:

Box Boxholm Mjö Mjölby Vad Vadstena Fin Finspång Mot Motala Val Valdemarsvik Kin Kinda Nor Norrköping Ydr Ydre

Lin Linköping Söd Söderköping Åtv Åtvidaberg

Öde Ödeshög

Skillnaderna mellan länets kommuner är stora både i relativ befolkningsförändring, som diagrammet ovan visar, och i absolut folkmängd. Tabellen nedan visar

folkmängd den 31 december 2005 samt absolut och relativ förändring av folkmängden under år 2005.

(8)

Befolkningsutveckling för kommunerna i Östergötland 2005 samt storleksordning i riket

Storleks- ordning i

riket

Folkmängd 31 december 2005

Förändring av folkmängd, antal

Relativ förändring (%)

5Linköping 137 636 724 0,5

8Norrköping 124 642 232 0,2

48Motala 41 912 -150 -0,4

97Mjölby 25 258 -68 -0,3

115Finspång 20 888 -105 -0,5

158Söderköping 14 025 -70 -0,5

189Åtvidaberg 11 723 -94 -0,8

219Kinda 9 946 -7 -0,1

242Valdemarsvik 8 122 -37 -0,4

246Vadstena 7 527 -35 -0,5

274Ödeshög 5 516 -4 -0,1

276Boxholm 5 242 -45 -0,8

284Ydre 3 866 -28 -0,7

Östergötland 416 303 313 0,1

Totalt finns det 290 svenska kommuner och flera av kommunerna i Östergötland hör till de mindre. Söderköping har tappat en placering och Kinda har tappat tre

placeringar i jämförelse med rangordningen år 2004.

(9)

Befolkningsförändringar 2005

Utvecklingen av folkmängden beror på de fyra förändringsvariablerna antal födda, antal döda, antal inflyttare till kommunen och antal utflyttare från kommunen.

Diagrammet nedan visar utvecklingen för dessa variabler från år 1974.

Befolkningsförändringar Norrköping 1974 - 2005

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004

År Antal personer

Antal födda barn Antal döda Inflyttare Utflyttare

Jämför man de olika förändringsvariablerna så beror de stora skillnaderna i totala antalet invånare i Norrköping främst på in- och utflyttningar. Inflyttningen var mycket hög 1993 och framför allt 1994, främst beroende på flyktingmottagning från forna Jugoslavien. Under perioden 1997 – 1998 flyttade fler ut från än in i

kommunen. Sedan år 2000 har det återigen varit fler som flyttat in än det varit som flyttat ut, det innebär att de så kallade flyttnettot har varit positivt sedan år 2000.

Födelsenettot, det vill säga antal födda barn minus antal döda under året, har varit positivt de senaste tre åren.

Enligt den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) var flyttnettot för Norrköping 2005 +175 personer och födelsenettot +64 personer. Trots det är den officiella folkmängdsökningen +232 personer. Detta beror på att SCB justerar folkökningen för förändringar som hände under 2004 men inte kom med i

folkmängden den 31 december 2004. Man reviderar dock inte folkmängdsstatistiken för 2004.

Ökning av antal födda

För fjärde året i rad ökade antalet födda i Norrköping. Antalet levande födda i Norrköping var år 2005 1 404 barn, en ökning med 31 barn sedan år 2004. Jämfört

(10)

med baby-boom-åren i slutet av 80- och början av 90-talet var antalet litet, exempelvis föddes det 1 801 barn i Norrköping år 1990.

I Norrköping under år 2005 föddes det flest barn under mars månad, 145 barn. Tittar man på hela Sveriges befolkning så är den vanligaste födelsedagsmånaden just mars månad.

Diagrammet nedan visar antal födda barn i Norrköping per månad år 2005.

Antal födda per månad år 2005, Norrköping

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Månad Antal

Källa: Kommuninvånardata (KID), Norrköping

Den näst vanligaste födelsemånaden i Norrköping under 2005 var augusti månad.

För att befolkningen fullt ut ska kunna ersätta sig själv så måste varje kvinna i genomsnitt åtminstone föda 2,1 barn. I början av 90-talet var antalet födda barn per kvinna ungefär på den nivån.

Det summerade fruktsamhetstalet för riket var 1,8 barn per kvinna år 2005, en liten ökning från året innan. Det summerade fruktsamhetstalet 1,8 innebär att om den nivån skulle gälla framöver kommer kvinnor i riket att föda 1,8 barn i genomsnitt.

Norrköpings summerade fruktsamhetstal har legat något lägre än talet för riket.

För riket totalt var det sjätte året i rad som antalet födda ökade. Under 2005 föddes 101 346 barn, en ökning med 0,4 procent sedan året innan. I Norrköping var

ökningen 2,3 procent. Bland de fem jämförbara kommunerna var ökningen störst för Eskilstuna följt av Linköping, med 4,9 respektive 4,4 procent. Av övriga jämförbara kommuner hade Jönköping en minskning mellan 2004 och 2005, de hade å andra sidan den största ökningen bland de jämförbara kommunerna mellan åren 2003 och 2004. Se tabell 2 i bilagan, som innehåller födelsetal för åren 2000 - 2005.

Av kommunerna i Östergötland var det Motala som hade den största relativa uppgången i födelsetal mellan 2004 och 2005 med 7 procent. Kommunerna Kinda, Mjölby, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög hade alla en minskning av födelsetalen mellan åren. De procentuella förändringarna kan vara stora, men i absoluta tal kan dock förändringarna vara små. Se tabell 4 i bilagan.

(11)

Generellt gäller att föräldrar blir allt äldre vid sitt/sina barns födelse. Medelåldern i Sverige som helhet år 2005 för föräldrarna vid barnets födelse var 30,8 år för kvinnorna och 33,6 år för männen. Detta är dock inte de äldsta mödrarna i

befolkningsstatistikens historia. Kring 1860 var mödrarna i genomsnitt drygt 32 år. I Norrköping år 2005 var genomsnittsåldern för kvinnorna vid barnets födelse 29,8 år.

Genomsnittsåldern har ökat under åren, år 1975 var genomsnittsåldern 26,4 år.

Diagrammet nedan visar åldersfördelningen för kvinnor som födde barn under åren 1975, 1985, 1995 och 2005 och visar tydligt att kvinnorna som föder barn har blivit äldre.

Åldersfördelning för mödrar till barn födda åren 1975, 1985, 1995 och 2005, Norrköping

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

-14 17 20 23 26 29 32 35 38 41 44 47

Moderns ålder Andel (%)

1975 1985 1995 2005

För år 2005 var den vanligaste åldern vid barnets födelse 31 år. År 1975 var den vanligaste åldern 26 år. Observera att diagrammet ovan visar alla kvinnor som födde barn under respektive år, det är inte bara förstföderskor.

År 2005 var genomsnittsåldern i riket för förstföderskor 29,0 år och för fadern 31,5 år. I Östergötland var motsvarande siffror 28,4 år respektive 30,8 år. Under det senaste året har medelåldern för både kvinnor och män i länet, som fått sitt första barn, ökat med 0,2 år.

En liten ökning av antalet döda

Antalet döda har varit relativt stabilt under de senaste åren. Det skedde dock en liten ökning av antalet döda mellan åren 2004 och 2005. Antalet döda i Norrköping år 2005 var 1 340 personer, en ökning med 43 personer från 2004.

År 2005 var kvinnornas medellivslängd 82,8 år och männens 78,4 år för hela riket.

Jämfört med föregående år har kvinnors medellivslängd ökat med 0,1 år medan

(12)

männens medellivslängd var oförändrad. Medellivslängden för norrköpingsborna ligger något lägre än rikets genomsnitt.

Antalet döda per år i riket, de jämförda kommunerna respektive i Östergötland totalt har inte förändrat sig mycket under de senast fem åren. Se tabellerna 3 och 5 i bilagan.

Positivt födelsenetto i Norrköping

För tredje året i följd hade Norrköping ett positivt födelsenetto. Antalet födda 2005 var i Norrköping 1 404 och antalet döda var 1 340. Det var alltså fler som föddes under året än det var som dog. Sammantaget innebar det ett födelsenetto på +64 personer.

Diagrammet nedan visar födelsenettot för Norrköping under åren 1974 – 2005.

Födelsenetto 1974 - 2005, Norrköping

-250 -150 -50 50 150 250 350 450

74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04

År Antal

Födelsenettot har gått i vågor under de senaste 30 åren med en topp år 1990 då nettot var +408 personer.

Födelsenettot var år 2005 positivt i riket +9 636 personer, vilket var något lägre än året innan. Av de jämförbara kommunerna hade alla förutom Eskilstuna ett positivt födelsenetto 2005. Eskilstunas negativa födelsenetto var dock bara –1 person.

Linköping hade högst födelsenetto med +394 personer. Se tabell 6 i bilagan.

I Östergötland var födelsenettot år 2005 positivt, +56 personer. Det låg på ungefär samma nivå som år 2004, då det var en positiv förändring sedan år 2003 (–105 personer). Det var två kommuner i Östergötlands län som hade ett positivt

födelsenetto år 2005, Norrköping och Linköping. Linköping hade det allra högsta med +394 personer. Lägst födelsenetto hade Finspång med –64 personer.

(13)

Födelsenetto 2005 för kommunerna i Östergötlands län

-100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 400

Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde Kommun Antal

Källa: Statistiska centralbyrån Kommunförkortningar i diagrammet:

Öde Ödeshög

I diagrammet ovan och i tabell 7 i bilagan framgår att Linköping skiljer sig kraftigt åt från övriga kommuner i länet när det gäller födelsenettot 2005.

Inflyttningen ökade något

Inflyttningen till Norrköping var år 2005 4 770 personer, vilket innebar en ökning från föregående år med +83 personer.

Bland de jämförbara kommunerna har Eskilstuna haft den största relativa

förändringen av inflyttningen mellan 2004 och 2005 med +9,7 procent vilket innebar en ökning av antal inflyttare med 489 personer till 5 510 personer år 2005. Se tabell 8 i bilagan.

I Östergötland totalt har inflyttningen varit ganska konstant under senare år, antalet inflyttare till länet år 2005 var 12 049 personer. Kommunerna Finspång, Kinda, Linköping, Norrköping, Vadstena, Ydre och Ödeshög ökade alla sin inflyttning under 2005 jämfört med år 2004. Se tabell 9 i bilagan.

Immigrationen totalt till Sverige ökade år 2005 jämfört med 2004 och var 65 229 personer. Inte sedan 1994 har det varit en så stor invandring till Sverige då antalet var 86 653 personer. Det var också det året då Norrköping hade en stor inflyttning, främst av flyktingar från forna Jugoslavien. Anledningen till den ökade invandringen år 2005 kan vara den tillfälliga asyllagen.

Invandringen till Sverige av medborgare från de tio nya EU-länderna, som blev medlemmar den 1 maj 2004, fortsatte att öka enligt SCB. Av de nya EU-länderna bidrog Polen med flest invandrare.

(14)

Utflyttningen ökade

Utflyttningen från Norrköping var år 2005 var 4 595 personer vilket var 272 personer fler än 2004, en ökning med 6,3 procent. Det var andra året i rad som utflyttningen ökade.

Alla de jämförbara kommunerna har haft en ökning av antalet utflyttare, eller lika stort antal utflyttare, under 2005 jämfört med år 2004. För Jönköpings kommun är skillnaden bara en person. Se vidare i tabell 10 i bilagan.

I Östergötland totalt har utflyttningen ökat med 9,3 procent, 1 001 personer, mellan 2004 och 2005. Alla kommuner utom Söderköping och Vadstena har ökat sin utflyttning. Den största absoluta ökningen har skett i Linköping, som ökade sin utflyttning med 494 personer. I relativa tal var det Boxholm som ökade sin

utflyttning mest, med 17 procent. Det motsvarade 42 personer. Se tabell 11 i bilagan.

Totalt emigrerade 38 188 personer under 2005 från Sverige, vilket var en ökning med drygt fyra procent jämfört med 2004.

Flyttnettot fortfarande positivt

Flyttnettot för Norrköping år 2005 var +175 personer, det vill säga så många fler flyttade till Norrköping under året än det var som flyttade från kommunen. År 1999 var Norrköpings flyttningsnetto negativt, -21 personer. Sedan vände det och från och med år 2000 har det varit positivt.

Diagrammet nedan visar flyttnettot under åren 1974 – 2005.

Flyttnetto 1974 - 2005, Norrköping

-1200 -900 -600 -300 0 300 600 900 1200 1500 1800 2100 2400

74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04

År Antal

Även om flyttnettot för Norrköping har varit positivt under de senaste sex åren har det minskat under de två senaste åren.

(15)

Benägenheten att flytta är mycket olika för olika åldrar. Rörligheten är större för unga vuxna. Om man delar in flyttarna i femårsklasser så är det åldersgruppen 20 - 24 år som flyttar mest. 28,2 procent av inflyttarna under 2005 var mellan 20 och 24 år. Det motsvarade 1 347 personer. Samma period var 27,6 procent, 1 266 personer, av utflyttarna i den åldersgruppen. Tittar man på flyttnettot så är det dock störst för åldersgruppen 15 – 19 år, det vill säga åldersgruppen 15 - 19 år är den åldersgrupp i Norrköping som ökade mest på grund av flyttningar år 2005. Näst högst flyttnetto hade åldersgruppen 20 – 24 år. Se diagram nedan samt tabell 12 i tabellbilagan.

Flyttnetto Norrköping 2005 per åldersklass

-60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

0-4 5-9

10- 14

15- 19

20- 24

25- 29

30- 34

35- 39

40- 44

45- 49

50- 54

55- 59

60- 64

65- 69

70- 74

75- 79

80- 84

85- 89

90- 94

95- 99 100+

Ålder Antal

Flyttnettot i åldersgrupperna 0 – 24 år var positivt för Norrköping förutom ett litet negativt netto för åldersgruppen 5 – 9 år. Åldersgruppen 25 – 29 år hade ett negativt flyttnetto för andra året i rad. Flyttnettot för denna åldersgrupp var positivt under åren 2001 – 2003. För åldersgrupperna mellan 30 och 44 år var flyttnettot positivt.

Det sammantagna flyttnettot för personer 45 år och äldre var –53 personer.

Av de fem, relativt jämnstora, jämförbara kommunerna var det Norrköping, som hade lägst flyttnetto 2005, +175 personer. Alla kommuner utom Jönköping minskade sitt flyttnetto mellan åren 2004 och 2005. Jönköping ökade sitt flyttnetto med +488 personer och hade det högst flyttnetto av de jämförbara kommunerna med +907 personer. Se diagram nedan och tabell 13 i bilagan.

(16)

Flyttnetto 2005 för Norrköping och fem jämfördbara kommuner

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000

Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Kommun Antal

Östergötland i sin helhet hade år 2005 ett positivt flyttningsnetto, +275 personer. Det var en minskning med 758 personer sedan 2004.

Sex av kommunerna i länet hade positiva flyttnetton, Linköping hade högst med +337 personer. Boxholm, Finspång, Mjölby, Motala, Söderköping, Ydre och

Åtvidaberg hade negativa flyttningsnetton. Se diagram nedan och tabell 14 i bilagan.

Kommunerna i Östergötland flyttnetto 2005

-200 -100 0 100 200 300 400 500

Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde

Kommun Antal

Källa: Statistiska centralbyrån Kommunförkortningar i diagrammet:

Öde Ödeshög

Av de 4 770 personer som flyttade in till Norrköping under år 2005 kom cirka en tredjedel (34 procent) från någon av de andra kommunerna i Östergötland. Cirka 55 procent kom från kommuner i övriga Sverige och drygt 10 procent kom från

utlandet. Kommuner med stor inflyttning till Norrköping var Linköping,

(17)

Söderköping, Finspång, Stockholm, Valdemarsvik, Katrineholm, Göteborg och Nyköping.

Av de 4 595 utflyttarna från Norrköping år 2005 flyttade knappt en tredjedel (31 procent) till en annan kommun i Östergötland, cirka 63 procent till någon annan kommun i övriga Sverige och 6 procent till utlandet. Stora inflyttningskommuner är ofta också stora utflyttningskommuner. Många flyttade till kommuner som

Linköping, Söderköping, Stockholm, Finspång, Göteborg, Valdemarsvik, Nyköping och Uppsala.

Mot de flesta kommuner som direkt angränsar mot Norrköping hade kommunen ett positivt flyttningsnetto. Det gäller kommunerna Linköping, Finspång, Katrineholm och Nyköping. Mot Söderköping var dock flyttnettot negativt, -50 personer.

Flyttnettot för Östergötland är positivt tack vare inflyttning från utlandet. Tabell 15 i bilagan visar flyttningsförändringarna för Östergötlands kommuner, länet och riket år 2005.

Folkmängdsutveckling för olika åldrar

Befolkningsökningen i Norrköping mellan åren 2004 och 2005 var totalt 232 personer. Förändringen över ålder mellan de två åren fördelade sig mycket ojämnt, vissa åldersgrupper har till och med haft en kraftig minskning, se tabell nedan.

Folkmängd efter ålder i Norrköping den 31 december 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005

Ålder 2001 2002 2003 2004 2005 Befolkningsförändring mellan åren 2004 – 2005

0 1 237 1 267 1 318 1 378 1 399 21

1-5 6 382 6 352 6 323 6 381 6 545 164

6 1 460 1 309 1 304 1 288 1 223 -65

7-9 4 838 4 671 4 346 4 118 3 939 -179

10-12 5 206 5 180 5 052 4 936 4 762 -174

13-15 4 598 4 786 5 172 5 288 5 279 -9

16-18 4 100 4 280 4 510 4 743 4 908 165

19 1 421 1 418 1 441 1 512 1 616 104

20-24 8 188 8 216 8 167 8 130 7 954 -176

25-29 8 114 8 147 8 101 7 896 8 032 136

30-44 24 987 25 069 25 164 25 385 25 399 14 45-64 31 229 31 483 31 901 32 029 32 208 179

65-69 5 133 5 195 5 332 5 557 5 665 108

70-74 4 944 4 849 4 759 4 686 4 648 -38

75-79 4 621 4 592 4 453 4 368 4 302 -66

80-84 3 607 3 647 3 746 3 788 3 683 -105

85-89 1 954 1 957 1 962 1 967 2 112 145

90- 877 885 920 960 968 8

Totalt 122 896 123 303 123 971 124 410 124 642 232 Källa: Statistiska centralbyrån

Antal 0-åringar ökade med 21 barn mellan åren 2004 och 2005. Ökningen är lägre än för det ökade antalet levande födda, som var 31 barn. Det beror på att flyttnettot för

(18)

0-åringar var negativt, det vill säga, det flyttade ut fler föräldrar med nyfödda barn från Norrköping under 2005 än det var som flyttade till kommunen.

Tabellen ovan visar att antalet barn i åldern 6 - 15 år minskade med 437 mellan åren, medan åldersgruppen 16 – 18 år ökade med 165 personer.

Diagrammet nedan visar befolkningsförändring mellan åren 2004 och 2005 i ettårsklasser för barn och ungdomar 0 – 18 år. Där ser man vilka stora förändringar det är mellan enstaka åldrar. Exempelvis har antalet nioåringar minskat med 141 barn, medan antalet femtonåringar har ökat med 176 barn. Sådana förändringar kräver en flexibilitet i skolsystemet.

Befolkningsförändringar mellan åren 2004 och 2005 för åldrarna 0 - 18 år, i ettårsklasser, Norrköping

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

0 2 4 6 8 10 12 14 16 1

8

Antalet 0 – 5-åringar har ökat med 185 personer, medan antalet 6 – 14-åringar har minskat med 454. Antalet 15 – 18-åringar har ökat med 341 personer mellan åren 2004 och 2005.

Antalet vuxna invånare i så kallad yrkesaktiv ålder, det vill säga 20 – 64 år, där en del studerar har ökat med 153 personer.

Antalet personer i åldern 65 till 69 år ökade med 108 personer, antalet i åldern 70 – 84 år minskade med 209 personer medan de som var 85 år och däröver ökade med nästan 153 personer. Totala antalet 65 år och äldre ökade alltså med drygt 50 personer mellan 2004 och 2005.

Befolkningsförändringar per ettårsklass i den äldre gruppen, 65 år och däröver, visas i diagrammet på nästa sida.

(19)

Befolkningsförändringar mellan åren 2004 och 2005 i ettårsklasser 65 år och däröver, Norrköping

-200 -150 -100 -50 0 50 100 150 200

65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sett i ett längre perspektiv har befolkningsförändringar givit stora skillnader i befolkningens fördelning på åldersgrupper. Diagrammet nedan och tabell 16 i

bilagan visar barn och ungdomar (0 – 19 år), vuxna i förvärvsaktiv ålder (20 – 64 år), yngre äldre (65 – 79 år) samt äldre äldre (80 – år) som andelar av den totala

folkmängden.

Andel av Norrköpings befolkning i åldersgrupper 1970 - 2005

0 10 20 30 40 50 60 70

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 År Andel (%)

0 - 19 20 - 64 65 - 79 80 - år

Man kan konstatera att andelen barn och ungdomar av befolkningen har minskat under perioden 1970 – 2005 från 27 procent till knappt 24 procent. Andelen i förvärvsaktiv ålder minskade något för att sedan stiga till knappt 60 procent igen.

Andelen yngre äldre ökade först för att sedan minska till knappt 12 procent igen.

Andelen äldre äldre, det vill säga invånare från 80 år och uppåt, har ökat från 2

(20)

procent till drygt 5 procent. Andelen äldre äldre har alltså mer än fördubblats under perioden 1970 – 2005.

Utvecklingen av andel invånare i åldersklasser enligt diagrammet ovan har varit liknande under perioden i de fem jämförbara kommunerna Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro.

En jämförelse med övriga kommuner i Östergötland visar i princip att mindre orter har en lägre andel i förvärvsaktiv ålder, medan andelen barn och ungdomar ofta är högre. Andelen yngre äldre respektive äldre äldre är vanligtvis högre i de mindre kommunerna.

Ser man några årtionden framåt i tiden kommer andelen äldre, 65 år och däröver, fortsätta öka. Det gäller inte bara i Norrköping utan i hela riket. Det innebär också att andelen i åldern 20 - 64 år, det vill säga den grupp som till stor del förvärvsarbetar, kommer att minska. Detta innebär i sin tur att försörjningsbördan kommer att öka, det vill säga att de förvärvsaktiva kommer att behöva försörja allt fler.

Befolkningens medelålder

Medelåldern för norrköpingsbor år 2005 var 42,0 år för kvinnor och 39,3 år för männen. Det är en liten ökning med 0,1 år för respektive kön jämfört med året innan.

Medelåldern för könen ihop var 40,7 år.

För Östergötlands län totalt var medelåldern år 2005, 40,9 år. Norrköping hade den näst lägsta medelåldern för kommuner inom länet. Se diagrammet nedan. Observera att y-axeln inte börjar på värdet 0 år.

Medelåldern i Östergötlands län och dess kommuner år 2005

36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

Box Fin Kin Lin Mjö Mot Nor Söd Vad Val Ydr Åtv Öde

Ålder

Kommun

Östergötland totalt

Lägst medelålder bland kommunerna inom länet år 2005 hade Linköping med 39,3 år. Högst medelålder hade Valdemarsvik med 44,7 år.

(21)

Folkmängdsutveckling i olika delar av kommunen

Den totala folkökningen i Norrköping under år 2005 på 232 personer fördelar sig olika mellan olika delar av kommunen.

I tabellen nedan redovisas folkmängden i Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygden för åren 2000 – 2005. Indelningen är gjord utifrån de statistikområden som finns i Norrköpings kommun och är inte helt jämförbar med Statistiska

centralbyråns indelning i tätorter.

Folkmängd i olika delar av Norrköping åren 2000 – 2005, avser den 31 december respektive år

Geografiskt

område 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Befolknings- förändring 2004 – 2005 Norrköpings

tätort 87 575 88 194 88 225 88 590 88 662 88 378 -284 Övriga tätorter 21 261 21 257 21 413 21 510 21 613 21 904 291 Landsbygd 13 042 13 150 13 369 13 549 13 771 13 969 198

Övrigt 321 295 296 322 364 391 27

Summa 122 199 122 896 123 303 123 971 124 410 124 642 232

Källa: Statistiska centralbyrån. Indelning i geografiska områden gjord av

Planeringskontoret, Norrköpings kommun. ”Övrigt” avser personer som inte har kunnat hänföras till något geografiskt område.

Områdena ”Övriga tätorter” och ”Landsbygd” har ökat sin folkmängd under år 2005, medan Norrköpings tätort har minskat sin folkmängd. Ökningen är störst för övriga tätorter, +291 personer. Procentuellt sett är ökningen för landsbygden och övriga tätorter ungefär lika stora, +1,4 procent respektive +1,3 procent.

Tabellerna 17 – 19 i bilagan visar förändringarna i de olika geografiska områdena, Norrköpings tätort, övriga tätorter samt landsbygd, fördelat i åldersgrupper.

Tabell 20 i bilagan redovisar folkmängdsutvecklingen i stadsdelar och delområden på landsbygden inom Norrköping.

(22)

Prognos och faktiskt antal år 2005

Befolkningsprognosen gav en bra skattning av folkmängden 2005

I slutet av januari 2005 gjordes en folkmängdsberäkning för Norrköping för perioden 2005 – 2013. Det är en beräkning av den framtida folkmängden som används framför allt i kommunens budgetarbete. I maj 2005 gjordes den officiella

befolkningsprognosen för Norrköping för kommunen totalt och för delområden inom kommunens gränser.

Befolkningsprognosen från maj underskattade folkmängden den 31 december 2005 med 5 personer. Se tabell nedan.

Befolkningsförändringar Norrköping år 2005 och beräknade förändringar enligt befolkningsprognosen år 2005

Faktiskt antal år 2005

Befolknings- prognosen

2005

Skillnad befolkningsprognos och faktiskt antal

Antal födda 1 404 1 373 -31

Antal döda 1 340 1 346 6

Födelsenetto 64 27 -37

Antal inflyttare 4 770 4 650 -120

Antal utflyttare 4 595 4 450 -145

Flyttningsnetto 175 200 25

Folkökning 232 227 -5

Folkmängd 31 dec 2005 124 642 124 637 -5 Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal år 2004), Norrköpings kommun (övrigt) Födelsenettot underskattades med 37 personer, främst på grund av ett för lågt antagande av antal födda barn. Antalet döda uppskattades väl. Samtidigt

överskattades flyttnettot med 25 personer. Befolkningsprognosen underskattade folkökningen och den faktiska folkmängden med 5 personer.

Enligt den officiella statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) var flyttnettot för Norrköping 2005 +175 personer och födelsenettot +64 personer. Trots det är den officiella folkmängdsökningen +232 personer. Detta beror på att SCB justerar folkökningen för förändringar som hände under 2004 men inte kom med i

folkmängden den 31 december 2004. Man reviderar dock inte folkmängdsstatistiken för 2004.

Skillnaderna mellan faktiskt antal och befolkningsprognosen varierar i olika åldersgrupper. Tabellen på omstående sida visar folkmängden år 2005 i åldersgrupper.

(23)

Befolkningsprognos,och folkmängdsutfall i Norrköping 2005

Ålder

Faktiskt antal år 2004

Faktiskt antal år 2005

Folkmängd enligt befolknings- prognosen 2005

Skillnad mellan befolknings-prognos och faktiskt antal 2005

0 1 378 1 399 1 370 -29

1-5 6 381 6 545 6 545 0

6 1 288 1 223 1 231 8

7-9 4 118 3 939 3 948 9

10-12 4 936 4 762 4 769 7

13-15 5 288 5 279 5 295 16

16-18 4 743 4 908 4 939 31

19 1 512 1 616 1 586 -30

20-24 8 130 7 954 7 945 -9

25-29 7 896 8 032 8 011 -21

30-44 25 385 25 399 25 367 -32

45-54 15 803 15658 15 698 40

55-64 16 226 16550 16 573 23

65-69 5 557 5 665 5 665 0

70-74 4 686 4 648 4 656 8

75-79 4 368 4 302 4 309 7

80-84 3 788 3 683 3 672 -11

85-89 1 967 2 112 2 101 -11

90-w 960 968 957 -11

Summa 124 410 124 642 124 637 -5

Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal år 2004 och 2005), Norrköpings kommun (övrigt)

Antalet 0-åringar, som främst beror på antagande om antal födda, underskattades med 29 barn i befolkningsprognosen.

Antalet 1 – 5-åringar skattades exakt, medan antalet barn i skolåldern 6 till 15 år överskattades något.

Antalet 20 – 24-åringar överensstämde väl. Det var främst 19-åringarna i åldersgruppen 25 - 44 år som befolkningsprognosen underskattade antalet.

Antalet personer 65 år och över underskattades i prognosen med 18 personer. Det beror främst på flyttningar som inte förutsågs i prognosen. Antagande om antalet döda stämde väl, prognosen överskattade antalet döda med 6 personer.

(24)

Källor

Befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån, uppgifter från databaser (SSDB), samt beställd statistik. www.scb.se

Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna 31 december 2005, statistiskt meddelande BE 12 SM0601. Statistiska centralbyrån

Befolkningsprognos 2005 – 2009 med utblick mot år 2014, Norrköpingsfakta 2005:11

(25)

Tabellbilaga Tabell 1

Folkmängd i Norrköping 31 december 1970 – 2004

År Folkmängd År Folkmängd År Folkmängd 1970 120 959 1985 118 567 2000 122 199 1971 121 262 1986 118 801 2001 122 896 1972 120 778 1987 119 001 2002 123 303 1973 120 341 1988 119 370 2003 123 971 1974 119 470 1989 119 921 2004 124 410 1975 119 169 1990 120 522 2005 124 642 1976 119 967 1991 120 756

1977 120 647 1992 120 798 1978 120 251 1993 121 028 1979 119 993 1994 123 240 1980 119 238 1995 123 795 1981 118 626 1996 123 531 1982 118 236 1997 123 049 1983 118 064 1998 122 415 1984 118 451 1999 122 212 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 2

Antal levande födda i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket 2000 – 2005

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Eskilstuna 873 876 927 942 923 968 Jönköping 1 233 1 224 1 297 1 325 1 423 1 370 Linköping 1 332 1 404 1 491 1 539 1 553 1 621 Norrköping 1 216 1 225 1 283 1 318 1 373 1 404 Västerås 1 270 1 299 1 379 1 487 1 485 1 495 Örebro 1 382 1 310 1 360 1 431 1 465 1 467 Riket totalt 90 441 91 466 95 815 99 157 100 928 101 346 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 3

Antal döda i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket 2000 – 2005

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Eskilstuna 988 1 055 983 897 956 969 Jönköping 1 219 1 218 1 229 1 226 1 247 1 229 Linköping 1 150 1 201 1 190 1 199 1 285 1 227 Norrköping 1 418 1 393 1 389 1 313 1 297 1 340 Västerås 1 260 1 214 1 272 1 220 1 231 1 305 Örebro 1 341 1 287 1 409 1 273 1 256 1 222 Riket totalt 93 461 93 752 95 009 92 961 90 532 91 710 Källa: Statistiska centralbyrån

(26)

Tabell 4

Antal levande födda i Östergötlands kommuner samt länet och riket

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Boxholm 49 46 50 41 37 38

Finspång 210 176 185 196 182 183

Kinda 93 79 86 95 103 80

Linköping 1 332 1 404 1 491 1 539 1 553 1621

Mjölby 255 198 242 236 256 253

Motala 387 405 406 443 381 408

Norrköping 1 216 1 225 1 283 1 318 1 373 1404 Söderköping 117 114 133 126 120 124

Vadstena 63 56 61 79 64 68

Valdemarsvik 70 60 71 46 69 72

Ydre 37 31 33 23 36 33

Åtvidaberg 115 104 112 95 107 95

Ödeshög 46 42 51 55 60 51

Östergötland 3 990 3 940 4 204 4 292 4 341 4 430 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 5

Antal döda i Östergötlands kommuner samt länet 2000 – 2005

2000 2001 2002 2003 2004 2005

Boxholm 78 55 79 56 65 44

Finspång 215 244 243 259 222 247

Kinda 130 100 137 137 114 116

Linköping 1 150 1 201 1 190 1 199 1 285 1 227

Mjölby 306 271 291 315 247 283

Motala 464 507 523 524 496 467

Norrköping 1 418 1 393 1 389 1 313 1 297 1 340 Söderköping 133 135 143 106 129 149

Vadstena 114 95 98 104 77 117

Valdemarsvik 118 124 97 106 109 118

Ydre 47 68 54 60 40 50

Åtvidaberg 148 138 144 133 127 140

Ödeshög 79 59 85 85 69 76

Östergötland 4 400 4 390 4 473 4 397 4 277 4 374 Källa: Statistiska centralbyrån

(27)

Tabell 6

Födelsenetto i Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket 2002 – 2005

Område 2002 2003 2004 2005 Eskilstuna -56 45 -33 -1 Jönköping 68 99 176 141 Linköping 301 340 268 394 Norrköping -106 5 76 64 Västerås 107 267 254 190 Örebro -49 158 209 245 Riket totalt 806 6 196 10 396 9 636 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 7

Födelsenetto i Östergötlands kommuner samt länet 2002 – 2005

Område 2002 2003 2004 2005

Boxholm -29 -15 -28 -6

Finspång -58 -63 -40 -64

Kinda -51 -42 -11 -36

Linköping 301 340 268 394

Mjölby -49 -79 9 -30

Motala -117 -81 -115 -59

Norrköping -106 5 76 64

Söderköping -10 20 -9 -25

Vadstena -37 -25 -13 -49

Valdemarsvik -26 -60 -40 -46

Ydre -21 -37 -4 -17

Åtvidaberg -32 -38 -20 -45

Ödeshög -34 -30 -9 -25

Östergötland -269 -105 64 56

Tabell 8

Antal inflyttade till Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket 2000 – 2005

2000 2001 2002 2003 2004 2005

Eskilstuna 3 470 3 811 3 940 3 739 3 492 3 575 Jönköping 5 198 5 096 4 979 4 971 5 021 5 510 Linköping 7 234 7 360 7 208 7 320 7 119 7 537 Norrköping 4 604 4 870 4 760 4 789 4 687 4 770 Västerås 5 735 5 916 5 583 5 505 5 536 5 671 Örebro 6 420 6 263 6 238 6 179 6 188 6 300 Riket totalt 58 659 60 795 64 087 63 795 62 028 65 229 Källa: Statistiska centralbyrån

(28)

Tabell 9

Antal inflyttade till Östergötlands kommuner samt länet 2000 - 2005

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005

Boxholm 193 246 249 277 249 247 Finspång 658 661 724 675 716 777

Kinda 461 415 364 384 386 435

Linköping 7 234 7 360 7 208 7 320 7 119 7 537 Mjölby 930 1 138 990 1 144 1 160 1 138 Motala 1 511 1 578 1 453 1 425 1 489 1 375 Norrköping 4 604 4 870 4 760 4 789 4 687 4 770 Söderköping 835 713 874 774 811 708 Vadstena 409 375 398 333 362 377 Valdemarsvik 421 354 391 450 401 505

Ydre 168 166 151 168 140 203

Åtvidaberg 419 454 498 452 492 481 Ödeshög 265 275 263 246 280 338 Östergötland 11 784 12 306 12 074 12 090 11 806 12 049 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 10

Antal utflyttade från Norrköping och fem jämförda kommuner samt riket 2000 – 2005

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Eskilstuna 3 081 2 905 2 929 3 175 2 986 3 103 Jönköping 4 452 4 300 4 358 4 309 4 602 4 603 Linköping 6 741 6 696 6 483 6 505 6 706 7 200 Norrköping 4 401 4 004 4 237 4 123 4 323 4 595 Västerås 4 842 4 534 4 604 4 684 4 761 4 934 Örebro 5 746 5 624 5 545 5 567 5 711 5 787 Riket totalt 34 091 32 141 33 009 35 023 36 586 38 118 Källa: Statistiska centralbyrån

(29)

Tabell 11

Antal utflyttade från Östergötlands kommuner samt länet 2000 – 2005

Område 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Boxholm 241 244 253 245 243 285 Finspång 856 792 739 766 730 816

Kinda 400 427 395 375 401 404

Linköping 6 741 6 696 6 483 6 505 6 706 7 200 Mjölby 1 005 1 010 997 1 027 1 034 1 175 Motala 1 444 1 482 1 424 1 408 1 329 1 463 Norrköping 4 401 4 004 4 237 4 123 4 323 4 595 Söderköping 846 696 791 722 791 759 Vadstena 353 372 359 354 370 364 Valdemarsvik 424 404 359 424 397 496

Ydre 179 213 174 194 185 215

Åtvidaberg 492 473 476 483 472 527 Ödeshög 271 325 281 256 278 317 Östergötland 11 329 10 839 10 719 10 535 10 773 11 774 Källa: Statistiska centralbyrån

Tabell 12

In- och utflyttning samt flyttnetto i åldersklasser, Norrköping 2005

Ålderklass Inflyttade Utflyttade Flyttnetto

0-4 234 217 17

5-9 127 130 -3

10-14 172 135 37

15-19 365 274 91

20-24 1347 1266 81

25-29 921 961 -40

30-34 500 479 21

35-39 278 260 18

40-44 170 164 6

45-49 124 153 -29

50-54 140 143 -3

55-59 117 139 -22

60-64 104 108 -4

65-69 65 65 0

70-74 40 36 4

75-79 31 21 10

80-84 19 21 -2

85-89 13 13 0

90-94 3 10 -7

95-99 0 0 0

100+ 0 0 0

Totalt 4770 4595 175