• No results found

Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL /15/2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skolspråk. Vardagsspråk och skolspråk. Vilka är eleverna? Kommunikativ språkförmåga. Ord och begrepp SKL /15/2013"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vardagsspråk och skolspråk

SKL 130514

Lena Sjöqvist

lena.sjoqvist@andrasprak.su.se

Skolspråk

• Vilka är eleverna?

• Kommunikativ språkförmåga

• Ord och begrepp

(2)

Skolspråk för vem?

• För alla elevkategorier

• Heterogen grupp ”med annat modersmål” än svenska : nyanlända, födda i Sverige

• Invandrarelever, minoritetselever, elever med utländsk bakgrund, flerspråkiga elever

• Varför kategorisera?

• Svenska som andraspråk / svenska som sitt starkaste språk

Skolspråk

Det språk som krävs för att kunna ta till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utveckla begreppsförståelse.

Chamot och O´Malley (1994: 40)

(3)

Skolspråket

Ska fungera som ett avancerat tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas

Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband

Kunna värdera och granska kritiskt

Vilka språkliga behov har eleven?

Vilka språkliga krav ställer skolan?

Vilket ansvar har skolan för elevers

språkutveckling?

(4)

Övergripande mål och riktlinjer

2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer

Bild Hem- och konsumentkunskapIdrott och hälsa Matematik

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Svenska, sva

formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Historia

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem- och konsumentkunskap

Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning

Biologi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Musik

analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang Religionskunskap

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd

analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Teknik

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Kemi

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

2.2 Kunskaper

Skolan ska ansvara för att varje elev efter

genomgången grundskola kan använda det

svenska språket i tal och skrift på ett rikt och

nyanserat sätt

(5)

Mattespråk Vardaglig betydelse

Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas

Ur: Mer än matematik

Mattespråk Vardaglig betydelse

Rymmer Skillnad Volym Teckna Axel Udda Värde Roten Bas

Flyr Olikhet

Ljudvolym, hårvolym Rita

Kroppsdel axel Konstiga

Något värdefullt Roten på en växt Basljud, baslivsmedel

Ur: Mer än matematik

(6)

Kommunikativ språkförmåga

Organisatorisk kompetens

Kunskap om språksystemet

Pragmatisk kompetens

Kunskap om språkanvändning

Formell språklig kompetens

Textuell kompetens

Funktionell kompetens

Sociolingvistisk kompetens

Uttal skrift

Syfte

Textbygge Olika sociala

situationer Grammatik

Lexikon

Strategier Kontroll

Fritt efter Bachman och Palmer (1998) samt Lindberg (2003)

(7)

Stationär förflyttning Blommorna slog ut

Kroppsrörelse

Per slog ut med armarna

Social interaktion Per slog Pål i schack

FYSISK KONTAKT Per slog Pål i magen PROTOTYP

Resultativ förstärkning

Objektförflyttning

Per slog upp bollen på taket

Diskonnektion Per slog gräset/

dikesrenen

Kroppsställning Per slog sig ner i soffan

Organiskt liv Björnen slog ett får Per slog ihjäl Pål

Ljudkälla Per slog takten Det slår i dörrarna Klockan slog

Specialiserade betydelser

Öppna/ stänga Per slog upp / igen dörren

Förflyttning av vätska Per slog upp en grogg

Ange tid Klockan slog tolv

Metafor

Per slog ihjäl tiden

Per slog upp ett nytt ord Fokusering

Den vilda jakten på betydelsen Åke Viberg,

(8)

• HUNDRASTPLATS sammansatt ord

• Lösspringande hundar hela året fras: lösspringande hundar hela året

• Upplockningstvång nominalisering

Ord och begrepp

Centralt innehåll 7-9

Hem och konsumentkunskap: Recept och

instruktioner och hur de kan läsas och följas

samt vanliga ord och begrepp för bakning och

matlagning

(9)

Hem och konsumentkunskap Centralt innehåll 7-9

- Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning.

Vilka begrepp är ämnesspecifika ?

Vilket begrepp är generellt/ ämnesneutralt för alla ämnen?

Hem- och konsumentkunskap centralt innehåll 7-9

- Jämförelser av recept och beräkning av

mängder vid matlagning.

(10)

Jämförelse

• De här är identiska

• Det är samma recept bortsett från

• I det här receptet är det bara 2 ägg

• De påminner om varandra men i det ena har man

• Det finns inga likheter alls, helt olika råvaror

• Det är högre temperatur när man gräddar…

• Eftersom man har uteslutit gluten är det här….

Uttrycka likheter och skillnader men också grader av likhet/skillnad

Uppgift i ett arbetslag:

att under en vecka undersöka hur många gånger :

du ber eleverna jämföra

du möter jämförelse i läromedel

• vilka utryck använder eleverna?

• vilka utryck använder du?

• vilka uttryck finns i läromedlet?

• hur synliggör du begreppet ”jämföra” med

fokus på det språkliga uttrycket?

(11)

När Rödluvan gick genom skogen mötte hon en varg.

Men Rödluvan visste inte att vargen var ett farligt djur och blev därför inte rädd.

Men vargen sprang raka vägen till mormors stuga och knackade på dörren.

-

Den har grå päls men är vit på bröst och mage. Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på buskbevuxna stäpper.

Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar.

Först var det för många vargar som var motivet.

Sedan fick vi veta att vargarna var sjuka på grund av för få vargar och inavel.

Vid obduktionen var alla vargar helt friska. Istället för de skjutna friska vargarna ska nu nya importerade vargar inplanteras om nu lokalbefolkningen tillåter det vill säga.

Berättande text saga

Beskrivande text faktatext

Diskuterande/

argumenterande text bloggtext

När Rödluvan gick genom skogen mötte hon en varg.

Men Rödluvan visste inte att vargen var ett farligt djur och blev därför inte rädd.

Men vargen sprang raka vägen till mormors stuga och knackade på dörren.

-

Den har grå päls men är vit på bröst och mage. Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på buskbevuxna stäpper.

Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar.

Först var det för många vargar som var motivet.

Sedan fick vi veta att vargarna var sjuka på grund av för få vargar och inavel.

Vid obduktionen var alla vargar helt friska. Istället för de skjutna friska vargarna ska nu nya importerade vargar inplanteras om nu lokalbefolkningen tillåter det vill säga.

(12)

Skolans basgenrer

Diskuterande/

utredande/

argumenterande

Återgivande Beskrivande

Instruerande

Berättande

Förklarande

Redogörande

Fritt efter

Gibbons (2006), Schleppegrell (2004)

Personliga

Fakta

References

Related documents

Under vattnet påverkas föremål av vatten- trycket som inte bara kommer ovanifrån utan från alla håll.. Vattentrycket beror aldrig på ett föremåls form utan enbart på

Om du flyttar linjalen fram och tillbaka kan du skapa ljud som är både olika höga och olika starka.. Om du tänker dig rörelsen i slow motion inser du att molekylerna i luften

Det be- ror på att hjärnan inte tar hänsyn till ljusbryt- ningen utan tänker att ljuset färdas längs en rät linje mellan föremålet och ögat.. För att se föremålet behöver

Detta innebär att föremål inte kan ändra sin hastighet själv, utan det behövs alltid en kraft för att sätta föremål i rörelse, bromsa det eller få det att ändra

Om denna kedjereaktion får fortsätta bildas till slut extremt mycket ljus, värme och joniserande strålning. En atombomb är en kedjereaktion som

The aim of this thesis is to compare the use of grammatical metaphor in 365 texts written by Swedish mono- and multilingual students in year 9 and 11, both regarding occurrence of GM

Grammatisk metafor och ålder: fördelning av texter i år 9 och Svenska B i förhållande till andel GM i procent (absoluta tal inom parentes) ..... Svenska B-texternas totala andel

Vilka språkliga drag utmärker de förklarande texter som ligger till grund för undersökningen och hur kan dessa drag beskrivas utifrån termer som ämnesspecifikt