Nybyggnad inom fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77
PM Geohydrologi – Grundvattenförhållanden och planerad exploatering
Stockholm 2011-03-14 Godkänd slutversion
Beställare: Erik Wallin AB Projektbeteckning:
Structor Mark Stockholm AB
Uppdragsnummer: 2821 Uppdragsansvarig: Christof ÅgrenInnehållsförteckning
1 INLEDNING ... 3
2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ... 3
3 MARK- OCH VATTENFÖRHÅLLANDEN ... 4
3.1 TOPOGRAFI OCH VEGETATION... 4
3.2 JORD OCH BERG ... 4
3.3 YT- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN ... 5
4 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTNET ... 6
5 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ... 7
BILAGOR -
RITNINGAR
G12-21-01 Plan över grundvattenförhållanden m.m., rev 2011-03-08 1:500 (A1)
G12-22-01 Tolkade mark- och grundvattenförhållanden i sektion, 2010-12-06 1:100/1:200(A1)
1 INLEDNING
Erik Wallin AB avser att exploatera fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77,
”exploateringsområdet”, inom kv. Isstacken på Lidingö, beläget strax norr om Kottlasjöns nordvästra del. Inom Lidingö stads miljö- och stadsbyggnadskontor pågår arbete med att upprätta en detaljplan för hela kvarteret Isstacken.
På uppdrag av Erik Wallin AB upprättade Structor Mark i samarbete med Structor Miljöbyrån inför planarbetet en översiktlig PM över mark- och vattenförhållanden inom
exploateringsområdet med principförslag till hantering av yt- och dagvatten till följd av exploateringen. ”PM Mark och vatten – Dagvattenhantering och påverkan på Kottlasjön och grundvattnet” 2009-05-20, uppdragsnummer 2544.
Planarbetet har visat att grundvattenförhållanden inom exploateringsområdet och området ned mot Kottlasjön måste klarläggas bättre för att kunna ge en samlad bedömning av
exploateringens påverkan på grundvattenförhållandena och sjön samt möjligheten att genomföra de dagvattenlösningar som förslås i vårt PM.
Frågorna diskuterades vid ett möte mellan Erik Wallin AB, Structor Mark och berörda handläggare på Lidingö stad den 10/11-2010, varvid överenskoms att Erik Wallin AB genom Structor Mark ansvarar för att installera grundvattenrör och utföra en geohydrologisk utredning.
Den söder om exploateringsområdet belägna fastigheten Lidingö 9:81, har en annan ägare och exploatör, varför grundvattenförhållandena inom den delen endast berörs allmänt i denna PM.
Övriga fastigheter inom planområdet behandlas inte i denna PM.
Efter diskussion med Lidingö stad har PM:an förtydligats och kompletterats i vissa delar vilka inarbetats i denna slutversion.
2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
Structor Mark upprättade efter mötet med Lidingö stad ett program för installation av 3 st.
grundvattenrör för det fortsatta utredningsarbetet.
Installation av rören och lodning av nivåer i rören under v.47 och v.48 utfördes av WSP Civils.
Rörens läge i plan och beteckningar framgår av bilagd ritning G12-21-01.
I samband med installation utfördes viktsondering och slagsondering för bestämning av jordlagerföljd, jordens relativa fasthet samt ungefärlig nivå för bergöverytan.
3 MARK- OCH VATTENFÖRHÅLLANDEN
3.1 Topografi och vegetation
Exploateringsområdet ligger i en svag södersluttning ned mot Kottlasjön direkt söder om Lillgårdsvägen och väster om Källvägen. Utmed södra fastighetsgränsen ligger fastigheterna Lidingö 9:78–9:81 och söder om dessa Badbergsvägen och sedan Kottlasjön.
Kortaste avstånd mellan exploateringsområdets södra gräns och Kottlasjön är ca 60 m.
Marknivån i norr vid Lillgårdsvägen ligger mellan ca +14,5 och ca +15,5. I söder ligger nivån som lägst strax under +13 i sydost och kring +13,5 i sydväst.
Exploateringsområdet består i dag bl.a. av en gräsbevuxen äng med tuvbildning med enstaka träd och buskar. I sydöstra delen finns ett stort och svårgenomträngligt slånbuskage.
Utmed östra gränsen finns en lövskogsridå närmast Källvägen. Denna ridå skall enligt
detaljplaneförslaget avsöndras från fastigheterna och övergå i naturmark tillhörande kommunen.
3.2 Jord och berg
Exploateringsområdet ligger tillsammans med Lidingö 9:81 till största delen inom ett lerområde. Lertäcket tunnar ut mot öster för att helt försvinna i områdets allra östligaste del intill Källvägen. Leran ersätts här av morän i markytan, täckt av ett tunt lager mulljord.
Inom fastigheterna Lidingö 9:79 och 9:80 i söder finns ett lokalt fastmarksparti med morän och berg i dagen.
Sonderingarna i samband med installation av grundvattenrören visar att lerlagret är mellan 1,5 och 2,5 m mäktigt med den större mäktigheten i söder. Under leran ligger ett tunt moränlager på berg. Moränlagrets mäktighet varierar i de undersökta punkterna mellan ca 0,2 och ca 0,4 m.
Viktsonderingen visar att leran i norra och västra delen genomgående har en svagt utbildad s.k.
torrskorpa. En torrskorpa utbildas i den del av ett lerlager som mer eller mindre kontinuerligt ligger ovanför grundvattenytans trycknivå och innebär att lera blir fast till mycket fast och starkt överkonsoliderad1.
I den sydöstra undersökningspunkten förekommer ca 0,5 m lösare lera mellan torrskorpan och moränen.
3.3 Yt- och grundvattenförhållanden
Inom ängen finns ett dikessystem grävt för att avleda ytvatten till områdets sydvästra hörn.
Vid dikesslutet bildas under vår och höst en ”grodgöl”, en lokal mindre vattensamling i en sannolikt grävd grop. Under sommaren torkar vattensamlingen ut. Gropen mättes in i samband med installationen av grundvattenrören och vattenytan nivåbestämdes till +12,6.
En konsekvens av dikessystemet utformning är att fastigheternas södra del under vår och höst är
”blötare” än vad som är naturligt. Tidigt om våren efter snörika vintrar och efter mycket riklig nederbörd bräddar dikessystemet över till den lågt liggande fastigheten Lidingö 9:81, som i sin centrala del har ett område som är vassbevuxet, och sedan vidare till Kottlasjön via en liten trumma under Badbergsvägen.
Kottlasjön är reglerad och har sedan några år en fast dämningsnivå på +11,16 i RH00.
(+15,00 i höjdsystemet för sjöns reglering). Tidigare, när sjön var Lidingös reservvattentäkt, var dämningsgränsen +11,46 (+15,30) och sänkningsgränsen +10,66 (+14,50). Sänkningsgränsen har dock inte alltid kunnat upprätthållas sommartid p.g.a. otillräcklig tillrinning under torrår.
Torrskorpans underkant i sydöstra delen ligger kring +11,4 vilket stämmer väl överens med det tidigare högvattenståndet i Kottlasjön.
I moränlagret under leran förekommer ett grundvattenmagasin. Nybildning av grundvatten till magasinet sker nästan uteslutande i moränområdet utmed Källvägen. En viss nybildning sker även i anslutning till fastmarksområdet inne på fastigheterna Lidingö 9:79 och 9:80.
Den täta leran inom exploateringsområdet och Lidingö 9:81förhindrar i praktiken all grundvattenbildning inom de fastigheterna.
Avrinningen i magasinet sker mot sydost och till Kottlasjön.
Lodning av grundvattennivån i de tre grundvattenrören under v.47 och v.48 år 2010 gav följande resultat:
SMS101G. +14,2 respektive +13,8. Nivån +14,2 innebar att trycknivån låg i markytan.
SMS102G: +12,8 respektive +11,9. Nivån +12,8 innebar att trycknivån låg 0,5 m under markytan.
SMS103G: +12,5 respektive +12,4. Nivån +12,5 innebar att trycknivån låg strax under markytan.
De sjunkande nivåerna, framförallt i rör SMS102G, kan förklaras med snö och stark kyla som innebar att nybildning av grundvatten i det närmaste upphörde under mätperioden
De slutsatser om grundvattensituationen som framkommer ur befintliga jordlagerförhållanden, vattenstånden i Kottlasjön och de hittills utförda nivålodningarna är följande:
Eftersom moränlagret är tunt är den tillgängliga magasinsvolymen liten vilket leder till att magasinet snabbt fylls på och att nivån stiger vid nederbörd och snösmältning, men också att magasinet snabbt töms under torrperioder, Vid påfyllning av magasinet kan trycknivån bli artesisk2 i samband med riklig nederbörd eller kraftig snösmältning, och därav den relativt svagt utbildade torrskorpan
Ett permanent grundvattenmagasin förekommer endast inom den sydöstra delen av exploateringsområdet samt inom fastigheten Lidingö 9:81, se ritning G12-21-01. Nivån i magasinet under torrperioder bestäms av vattennivån i Kottlasjön. Inom planområdet i övrigt förekommer en permanent grundvattenyta sannolikt även inom större delen av fastigheten Lidingö 9:70 samt de södra delarna av fastigheterna Lidingö 9:71 samt Lidingö 9:78-9:80.
Inom exploateringsområdet i övrigt förekommer grundvatten endast under vår och höst samt milda vintrar; tillfällen då nederbörden eller snösmältningen överstiger
ytvattenavrinningen och evapotranspirationen3 och överskottsvattnet kan nybilda grundvatten
4 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTNET
Eftersom det saknas ett permanent grundvattenmagasin inom stora delar av
exploateringsområdet, och befintliga diken och grodgölen torkar ut sommartid, innebär schakt- och grundläggningsarbeten för nya byggnader inom fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 inte någon grundvattensänkning eller markavvattning och därigenom inte heller någon negativ påverkan på grundvattensituationen.
Grundvattensituationen i den sydöstra delen styrs helt av vattennivån i Kottlasjön.
Vid exploateringen av fastigheten 9:81 skall man beakta den höga grundvattennivån, som tidvis kan vara artesisk, varför kommunen i detaljplanen bör föreskriva en lägsta dränerande nivå för grundläggning strax under befintlig marknivå och att upp- eller utfyllnad inte får utföras då det kan komma betraktas som markavvattning.
En utökad tillrinning av ytvatten till Kottlasjön förbättrar inte enbart förhållandena i sjön utan även grundvattensituationen inom den aktuella delen av planområdet genom att vattenståndet i sjön förhoppningsvis blir både högre och stabilare.
Tillrinningen kan förbättras genom de åtgärder, med nya diken, ny grodgöl/dagvattendamm m.m., som vi förslagit i vårt ovan nämnda PM Mark och vatten. Vi finner det därför angeläget
2 Artesisk trycknivå innebär att trycknivån ligger över markytan
att det i detaljplanen finns stöd för föreslagna åtgärderna och att erforderliga markytor säkras för ändamålet.
Rent principiellt är det dessutom så att ju mindre yt- och dagvattenvatten som kvarhålls inom fastighetsmark, och avdunstar där, ju bättre är det för Kottlasjön. Allt dagvatten som bildas inom exploateringsområdet, och planområdet i övrigt, bör därför utan fördröjning ledas till det föreslagna dagvattenmagasinet, som utformas så att det får hydraulisk kontakt med Kottlasjön och/eller grundvattenmagasinet.
Vid all diskussion om exploateringens påverkan på grundvattnet och Kottlasjön måste man dock alltid beakta att det tillskott av vatten från exploateringsområdet som Kottlasjön erhåller utgör ca 2 ‰ av sjöns vattenvolym.
Kottlasjön har en yta av ca 25 hektar och ett medelvattendjup på ca 3 m vilket innebär en vattenvolym på ca 750 000 m.
Exploateringsområdet har en yta på ca 8 000 m2. Årsnettonederbörden4 är ca 220 mm vilket innebär att tillrinningen från exploateringsområdet är ca 1 760 m3.
5 KOMPLETTERANDE UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR
För att verifiera den gjorda bedömningen av grundvattensituationen och förhållandena under framförallt torrperioder bör grundvattennivån fortsättningsvis lodas 1 gång/månad eller varannan månad under ca 1 års tid. Samtidigt som grundvattennivån lodas bör vattenståndet i Kottlasjön läsas av vid pegeln5 vid utloppet.Structor Mark Stockholm AB
Christof Ågren
Referenser
4 Årsnettonederbörden är årsnederbörden minskat med evapotranspirationen
5 Pegel: Fast monterad vattenståndsmätare
