Examensarbete
Farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem
Författare: Rosa Jonsson Handledare: Camilla Mohlin Termin: VT19
Ämne: Farmaci
Farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem
Rosa Jonsson
Examensarbete i Farmaci 15hp Filosofie kandidatexamen Farmaceutprogrammet 180hp
Linnéuniversitetet, Kalmar
Handledare
Camilla Mohlin Inst. För Kemi och Biomedicin
SE-391 82 KALMAR Examinator
Kristina Magnusson
Inst. För Kemi och Biomedicin SE-391 82 KALMAR
Sammanfattning
Bakgrund: Generikareformen trädde i kraft 1 oktober 2002 med avsikt att sänka läkemedelskostnaderna för den enskilda kunden och för staten. Detta innebar att apoteken måste erbjuda kunden att byta det förskrivna läkemedlet till det billigaste generiska läkemedlet inom högkostnadsskyddet såvida inte förskrivaren, farmaceuten eller kunden motsatte sig utbytet. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beräkningar har det generiska utbytet minskat samhällets kostnader med 8 miljarder mer per år. Att reformen minskat läkemedelskostnaderna är positivt. Dock har det funnits en oro hos farmaceuterna att det skapade förvirring, felmedicinering och sämre följsamhet hos kunderna. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem. Metod: För att besvara syftet med studien genomfördes en enkätstudie. Enkäten bestod av 14 frågor och skickades till legitimerade receptarier och apotekare anställda på apotek i Sverige. Enkätensvaren samlades in via ett webbformulär och exporterades till Microsoft Excel, de öppna frågorna däremot tolkades och kategoriserades manuellt. Tabeller och diagram är framtagna utifrån de analyserade svaren. Resultat: Studien indikerar att en stor andel av farmaceuterna var positiva till generikareformen. Dock fanns det en oro hos farmaceuterna att det generiska utbytet skapade förvirring, vilket i sin tur kan leda till sämre följsamhet och eventuellt felmedicineringar. Deltagarna i studien upplevde att det var framförallt läkemedlets utseende som gjorde att kunden motsatte sig ett utbyte men även upplevda biverkningar var en anledning.
Farmaceuterna i studien uppgav att det mest krävande med generikareformen var att informera kunden om det generiska utbytet istället för att fokusera på läkemedelsrådgivningen. Slutsats: Den relativt låga svarsfrekvensen i studien samt eventuella biaser gör att generella slutsatser bör tolkas med försiktighet.
Resultatet pekar åt samma riktning som tidigare studier att svenska farmaceuter är övervägande positiva till generikareformen. Det finns dock en problematik kring att utbytet skapar förvirring hos kunden, därav finns det ett behov av att läkemedelsförpackningarna bör namnges tydligare. Studien åskådliggör även att informationen från föreskrivande läkare om generiskt utbyte skulle kunna förbättras och att de bör nyttja sin rätt att förhindra utbyte för patienter med t.ex. demens.
ABSTRACT
Background: In Sweden, generic substitution was introduced in October 1, 2012, with the intention of reducing the cost of drugs, both for individual customer and for the society. This means that the pharmacist must offer the customer to change the prescription drug to the cheapest generic drug in the high cost threshold, unless the doctor, pharmacist or the costumer opposed the change. According to calculations form the Swedish dental and pharmaceutical benefits agency, the cost of medicines for society would be 8 billions more per year without the generic exchange. The fact that the reform reduced the costs of medicines is positive, however, there is a concern among pharmacists that it may create confusion, mismedication and poor adherence of customers.
The aim:The purpose of this study was to investigate the pharmacist's experience of generic substitution and possible problems it might have caused.
Methods: To answer the purpose of the study, a survey was carried out. The survey consisted of 14 questions and was sent to licensed pharmacists employed in pharmacies in Sweden. The responses were compiled through a web survey, and the answers from the surveys were put together in the database Microsoft Excel. The open questions were interpreted and categorized manually. Charts and diagrams where developed based on the analyed answers.
Results: The study showed that a large proportion of pharmacists had a positive attitude to the generic reform. However, there was a concern among pharmacists that the generic exchange created confusion, which in turn could lead to inferior adherence and possibly mismedications. The participants in the study felt that it was primarily the medicine's appearance that lead to that the customer opposed an exchange, but another reason were also the experienced side effects. The pharmacists in the study stated that the most demanding thing when it comes to the generic reform was to inform the customer about the generic exchange instead of focusing on the drug counseling.
Conclusion: The relatively low response rate in the study and possible biases means that general conclusions should be interpreted with caution. The result points to the same direction as previous studies which shows that Swedish pharmacists are predominantly positive to the generic reform, though there is a problem that the exchange creates confusion among the customer, so there is a need to name the pharmaceutical packaging more clearly.
FÖRORD
Detta examensarbete omfattar 15hp och ingår i Farmaceutprogrammet, 180hp, vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag vill tacka min handledare Camilla Mohlin för all stöttning och vägledning. Ett stort tack till Alexandra Jansson för dina synpunkter kring det svenska språket och Wilma Gustavsson för hjälpen med det engelska språket.
Slutligen vill jag tacka min kurskamrat Emma Lindell för allt stöd och hjälp under utbildningen.
Valdemarsvik 2019-05-17
FÖRKORTNINGAR
TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
PV Periodens vara
HSLF-FS Hälso-och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsans gemensamma författningssamling
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 8
1.1 Generikareformen ... 8
1.2 Generiska läkemedel ... 8
1.3 Utbytbarhet ... 9
1.4 Periodens vara ... 9
1.5 Läkemedelsförmån ... 10
1.6 Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ... 11
1.7 Farmaceutens roll vid generiskt utbyte ... 11
1.8 Farmaceutens upplevelse av generika och generiskt utbyte ... 12
1.9 Generikareformen i våra grannländer ... 12
2 SYFTE ... 13
3 MATERIAL OCH METOD ... 13
3.1 Enkätens utformning ... 13
3.2 Målgrupp ... 13
3.3 Rekrytering ... 13
3.4 Datainsamling ... 14
3.5 Analysering av data ... 14
4 RESULTAT ... 14
4.1 Deltagarnas bakgrund ... 14
4.2 Information kring generiskt utbyte ... 15
4.3 Kundens kunskap om generiskt utbyte ... 16
4.4 Farmaceutens syn på generiskt läkemedel ... 16
4.5 Kunden motsätter sig utbyte ... 17
4.6 Farmaceuten motsätter sig ett utbyte ... 18
4.7 Information från läkare ... 19
4.8 Generell inställning till generiskt utbyte ... 20
5 DISKUSSION ... 22
5.1 Metoddiskussion ... 22
5.2 Information kring generiskt utbyte ... 22
5.3 Kundens kunskap om generiskt utbyte ... 23
5.4 Farmaceutens syn på generiskt läkemedel ... 23
5.5 Kunden motsätter sig generiskt utbyte ... 23
5.6 Farmaceuten motsätter sig generiskt utbyte ... 24
5.7 Information från läkare ... 25
5.8 Generell inställning till generiskt utbyte ... 25
6 SLUTSATS ... 27
7 REFERENSER ... 28
8 BILAGOR ... 30
8.1 Bilaga 1 enkät ... 30
8.2 Bilaga 2 Inkomna motiveringar till fråga 10 ... 34
8.3 Bilaga 3 Inkomna motiveringar till fråga 12 ... 38
8.4 Bilaga 4 Inkomna motiveringar till fråga 14 ... 41
1 INLEDNING
1.1 Generikareformen
Försäljningsstatistiken för 2017 visar att det såldes läkemedel för 43,5 miljarder kronor på svenska apotek, varav 21,7 miljarder var förskrivna läkemedel inom läkemedelsförmånen [1]. Det generiska utbytet infördes i Sverige 1 oktober 2002 och innebär att apoteken måste erbjuda kunden att byta det receptförskrivna läkemedlet till det billigaste generiska läkemedlet inom högkostnadsskyddet såvida inte förskrivaren motsatt sig ett utbyte. Syftet med den nya lagen var att minska läkemedelskostnaderna för såväl staten som kunden. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) beräkningar har det generiska utbytet minskat samhällets kostnader med 8 miljarder mer per år [2].
I samband med införandet av periodens vara (PV-systemet) 2009 skärptes det generiska utbytet ytterligare. Förändringen innebar att apoteken inte kunde välja det generiska läkemedlet med lägst pris i lager utan var skyldiga att byta till den vara TLV utsett till periodens vara. Kan periodens vara beställas tills nästa leveranstillfälle ska den beställas och expedieras till kunden vid senare tillfälle [3].
1.2 Generiska läkemedel
Generiskt läkemedel definieras som ett läkemedel innehållande samma aktiva substans(er), styrka och beredningsform med likvärdig effekt som originalläkemedlet [2]. För att kunna ta fram generiska läkemedel för en aktiv substans krävs att patentet på originalläkemedlet har löpt ut. När ett nytt läkemedel med en aktiv substans tas fram krävs det omfattande studier för att få läkemedlet godkänt och företaget får ca 10 års ensamrätt till att tillverka läkemedlet. När patentet gått ut kan andra läkemedelsföretag börja producera och marknadsföra läkemedel med samma aktiva substans utan att behöva upprepa kliniska och prekliniska studier. Däremot behöver de påvisa att det generiska läkemedlet har likvärdig terapeutisk effekt som originalläkemedlet. Det vanligaste är att en bioekvivalensstudie genomförs för att påvisa den aktiva substansens plasmanivå över tid av ett generiskt läkemedel hos olika individer. Därpå jämförs bioekvivalensresultatet av det generiska läkemedlet med resultatet från bioekvivalensstudien av originalläkemedlet för att se om de är bioekvivalenta. Det finns vissa formuleringar av generiska läkemedel som inte behöver stöd av bioekvivalensstudier t.ex. injektionsvätskor för intravenös administrering eftersom den aktiva substansen finns i lösning och administreras direkt i blodbanan [2].
1.3 Utbytbarhet
Vilka läkemedel som är utbytbara mot varandra bedömer läkemedelsverket. De grupperas i olika utbytbarhetsgrupper beroende på aktiv substans, beredningsform, styrka och likvärdig bioekvivalens. När det gäller beredningsform är tabletter och kapslar generellt utbytbara. Det kan även finnas skillnader i tillsatsämnen och form t.ex. smak, färgämne, hjälp-och fyllnadsämnen, brytskåra etc. Den aktiva substansen kan även förekomma i olika salter [2, 4].
Även efter att EU-kommissionen har varit delaktiga i godkännandet av läkemedel i Sverige kan det före komma skillnader i produktresumé och bipacksedel i jämförelse mellan utbytbara läkemedel. Detta beror på att finns olika synsätt på utformningen, det är dock viktigt att belysa att det inte finns några medicinska skillnader [2].
Orsaker till att ett läkemedel ej är utbytbart kan vara att det saknas graviditetsvarningar i produktinformationen eller att läkemedlet integrerar med olika födoämnen. Det kan även vara att läkemedlets egenskaper skiljer sig t.ex. att storleken på läkemedlet utgör ett hinder och inte går att dela, krossa eller lösa upp. Det finns även krav på att läkemedel riktade mot barn inte får ha olika smak t.ex. är inte mintsmak utbytbart mot jordgubbssmak [2].
När läkemedelsverkets fastställer vilka läkemedel som är utbytbara tas ingen hänsyn till om läkemedlet ingår i läkemedelsförmån eller inte [2, 4].
1.4 Periodens vara
I samband med omregleringen av apoteksmarknaden 2009, beslutade riksdagen att introducera PV-systemet. Anledningen till beslutet var att öka priskonkurrensen på läkemedelsmarknaden och därmed hålla läkemedelspriserna nere. Förändringen innebar att apoteken inte kunde välja det generiska läkemedlet med lägst pris i lager utan var skyldiga att byta till den vara TLV utsett i en utbytesgrupp för den månaden [3].
För att få ensamrätt på marknaden för sitt läkemedel under en prisperiod ska läkemedelsföretaget erbjuda lägst försäljningspris för sitt utbytbara läkemedel i varje utbytbarhetsgrupp [2].
För att ett läkemedel ska utses till periodens vara (PV) ska det vara godkänt av läkemedelsverket och finnas i utbytbarhetsgrupper samt ingå i läkemedelsförmånen.
TLV fortsätter att gruppera in dessa läkemedel i förpackningsstorleksgrupper. Det måste finnas minst två olika utbytbara läkemedel inom samma förpackningsstorleksgrupp för att ett läkemedel ska bli PV. Förutom detta ska läkemedlet ha lägsta pris per tablett, eller annan minsta enhet och finnas tillgänglig för beställning för apotek under hela prisperioden. Det finns också krav på läkemedlets
hållbarhet, vilket innebär att hållbarheten ska vara tillräcklig för kundens hela användningstid och minst 2 månader därtill [2].
För att kunna garantera att det finns läkemedel för apoteken att beställa utser TLV två reservläkemedel till PV. Reservläkemedlen får beställas/expedieras i turordning om inte PV går att beställa till nästa leveranstillfälle [2]. Under de första åren fanns det en problematik med att läkemedelsföretagen inte kunde tillhandahålla PV, vilket ledde till att aktiv handling infördes 2014. Förändringen innebar att läkemedelsföretagen var tvungna att aktivt anmäla om de kunde tillhandahålla förväntad volym av en vara under nästkommande prisperiod [3]. TLV presenterar en preliminär lista över de läkemedel som ingår i PV-systemet. I listan framgår inte vilka läkemedel eller förpackningsstorleksgrupp som kommer bli PV utan den är enbart sorterad på pris. Det är nu läkemedelsföretagens aktiva handling sker genom att de bekräftar vilka läkemedel de kan tillhandahålla under hela kommande prisperiod. TLV kan nu skapa en lista med läkemedel med lägst försäljningspris och som kan tillhandahållas hela prisperioden. Kan inte varan tillhandahållas har TLV rätt att ta ut en sanktionsavgift och en ny PV sätts in [2].
1.5 Läkemedelsförmån
För en person som är bosatt eller anställd i Sverige, finns ett högkostnadsskydd för att skydda kunderna mot höga läkemedelskostnader [5, 6]. Högkostnadsskyddet varar i högst tolv månader från första inköpet av ett receptbelagt läkemedel. Den maximala kostnaden för kunden inom högkostnadsperioden är 2300kr för hens receptbelagda läkemedel, resten betalar staten [7]. I högkostnadsskyddet ingår bara de läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen. Det är TLV som beslutar vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen och till vilket pris [8].
Inom högkostnadsskyddet kan endast en begränsad mängd läkemedel hämtas ut vid ett tillfälle. Det innebär att den mängd läkemedel som är förskriven på receptet för ett uttag är den mängd personen kan hämta ut inom högkostnadsskyddet. Den maximala gränsen som kan förskrivas för ett uttag inom högkostnadsskyddet är den mängd läkemedel som personen behöver för tre månaders förbrukning. När två tredjedelar av läkemedlet är förbrukat finns det möjlighet att på nytt hämta läkemedel inom högkostnadsskyddet [7].
För barn under 18 år subventionerar staten hela läkemedelskostnaden för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. Preventivmedel inom läkemedelsförmån är sedan 2017 kostnadsfria för kunder under 21 år vid expeditionstillfället. Förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmån för att tillföra kroppen läkemedel eller egenkontroll av medicinering, subventioneras helt av staten [7].
1.6 Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Apoteken har enligt lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. skyldighet att informera kunden om ett generiskt utbyte är aktuellt och om kundens valmöjligheter.
Ett läkemedel får inte bytas ut om farmaceuten, förskrivaren eller kunden motsätter sig ett utbyte [9]. Om kunden själv väljer att motsätta sig ett utbyte får kunden betala prisskillnaden mellan det förskrivna läkemedlet och PV. Om kunden motsätter sig både det förskrivna läkemedlet och PV får kunden stå för hela kostnaden [10].
Förskrivaren kan motsätta sig ett utbyte på medicinska grunder t.ex. allergi mot färgämne eller fyllnadsämnen. Förskrivaren kan även motsätta sig ett utbyte om kunden har svårt att hantera ett utbyte. Förändring av läkemedelsnamn och utseende kan i värsta fall leda till kunden avbryter sin behandling eller feldoserar [10].
Även farmaceuten kan motsätta sig utbyte av ett receptförskrivet läkemedel. Ett sådant beslut grundas ofta i läkemedlets utformning eller att utbytet i sig kan innebära betydande olägenheter för kunden. Det finns flera olika scenarier t.ex. att tabletten inte är delbar vid en förskriven delad dos eller att det finns en risk att kunden förväxlar sina läkemedel [10].
1.7 Farmaceutens roll vid generiskt utbyte
Farmaceuten har ett stort ansvar för att kunden ska känna sig trygg i samband med ett utbyte. Farmaceuten är skyldig att säkerhetsställa ett patientsäkert generiskt utbyte genom att informera kunden. Det är viktigt att informationen anpassas efter kundens behov för att kunna förebygga oro, missförstånd, oklarheter då det kan påverka kundens följsamhet av ordinationen [2].
Det finns flera svenska studier där det framkommit att farmaceutens rådgivning kan förbättras. I en studie besökte tränade observatörer flera apotek och utgav sig för att vara kunder och hämtade ut tre olika läkemedel. Syftet med studien var att undersöka rådgivningen i samband med expediering. Vid 26% av rådgivningstillfällena fick kunden ingen information av apotekspersonalen och vid 37% av rådgivningstillfällena ställdes inga frågor av farmaceuterna. Expedierades läkemedlet under lunchtid och av en farmaceut över 50 år ökade risken att inte få någon läkemedelsrådgivning alls [11].
Dock visar en annan studie att fokus tidigare har varit rådgivning till att nu mera innehålla regler kring generiskt utbyte och högkostnadsskydd [12].
Det finns fler studier där relationen mellan farmaceut och kund studeras. En studie visade på att medelvärdet för ett samtal mellan farmaceut och kund var 3,8 min och ut av dem var ca 1,5 min tystnad. Tystnaden uppkom vanligtvis när farmaceuten hämtade medicin eller arbetade vid datorn. Hälften av alla konversationer hade endast ca 10 sekunder taltid gällande medicinska och farmaceutiska problem, medan 22,4 % av konversationerna inte tog upp det alls. Den slutna frågan ”Har du haft detta läkemedel tidigare?”, ställdes i 44% av konversationerna [13]. En liknande studie visade på ungefär lika långa konversationer och den vanligaste frågan var densamma. I den här
studien mättes även antal öppna frågorna och av de totalt 194 frågorna farmaceuterna ställde var 2% öppna frågor [14].
Studierna visar på korta kundmöten och att det finns brister i farmaceutens skyldighet att informera om läkemedel för att kunna säkerhetsställa patientsäkerheten. Det är viktigt att det korta kundmötet är effektivt, motiverande och målmedvetet för att skapa en god relation mellan kunden och farmaceuten. En god relation leder till bra läkemedelsrådgivning och kunskap om kundens behov [15].
1.8 Farmaceutens upplevelse av generika och generiskt utbyte
Det finns en samsyn hos farmaceuter i Irland och Sverige när det gäller vilket läkemedel kunden föredrar enligt studierna [12, 16]. Kunden föredrar det första förskrivna läkemedlet i en behandling oavsett om det är ett originalläkemedel eller ett generiskt läkemedel. Samma svenska studie från 2012 visade att farmaceuterna var positiva till att generiskt utbyte minskade läkemedelskostnaderna för kunderna och samhället. Dock underströk de att ett generiskt utbyte kan leda till oro, missförstånd och förvirring hos kunderna [12].
I en enkätstudie i Nya Zeeland från 2011 undersöktes farmaceuternas attityder kring generiskt läkemedel. Enligt studien menade 65% av farmaceuterna att originalläkemedel höll en högre kvalité än generiska läkemedel medan 50% ansåg att generika och originalläkemedel är lika effektiva. Gällande följsamheten ansåg 43,6%
att generiskt läkemedel påverkade följsamheten [17].
1.9 Generikareformen i våra grannländer
Det finns system för generika i många andra länder. En del länder använder sig endast av generisk förskrivning eller av både generisk förskrivning och generiskt utbyte [18].
Vid generisk förskrivning skriver inte läkaren läkemedlets varunamn på receptet utan anger den aktiva substansens generiska namn. Apotekspersonalen expedierar därefter ett läkemedel med samma aktiva substans och det kan vara ett originalläkemedel, parallellimporterat läkemedel eller generiskt läkemedel [18].
De skandinaviska länderna Danmark, Norge och Finland har liknande utbytessystem som Sverige. I Norge och Finland finns även möjligheten till generisk förskrivning, dock används inte den generiska förskrivningen i någon större utsträckning [18].
2 SYFTE
Studiens syfte var att undersöka farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem.
3 MATERIAL OCH METOD
3.1 Enkätens utformning
Studien genomfördes som en webbenkätstudie. Enkäten bestod av flera öppna och slutna frågor (Bilaga 1) och utformades i två delar. Första delen bestod av en insamling av bakgrundsinformation av deltagarnas kön, ålder, arbetserfarenhet och språk.
Bakgrundsfrågorna är intressanta för att kunna undersöka eventuella statiska samband mellan de olika deltagarnas uppfattningar av generiskt utbyte. I den andra delen av enkäten samlades deltagarnas erfarenheter, upplevelser och åsikter in kring generiskt utbyte. En pilotstudie genomfördes där ett fåtal receptarier tillfrågades att besvara enkäten. En del små förändringar gjordes utifrån de inkomna åsikterna i pilotstudien.
3.2 Målgrupp
Målgruppen för studien var legitimerade receptarier och apotekare anställda på apotek i Sverige.
3.3 Rekrytering
Respondenterna till enkäten rekryterades genom flera olika metoder. Studenten använde sitt personliga kontaktnät av tänkbara respondenter eller använde andra i sitt kontaktnät som hade tänkbara respondenter i sitt kontaktnät. Enkäten bemöttes väl av tillfrågande respondenter och enkäten spreds vidare inom respondenternas kontaktnät.
Även riktade besök och telefonsamtal gjordes till apotek i Östergötland. Ett större mailutskick till alla apotekschefer inom apotekskedjan Apoteksgruppen genomfördes.
3.4 Datainsamling
Enkäten skickades ut via E-post till legitimerade receptarier och apotekare i Sverige.
Genom att skicka enkäten via E-post kunde en slutsats erhållas från en större studiepopulation. Datainsamling pågick mellan den 14-26:e februari 2019. Enkäten var frivillig och delvis riktad till slumpmässigt valda receptarier och apotekare. Det fanns fler potentiella respondenter som inte nåddes av enkäten.
3.5 Analysering av data
Alla svaren samlades in via ett webbformulär och svaren i enkäten exporterades till Microsoft Excel. De öppna frågorna tolkades och kategoriserades manuellt. Tabeller och diagram är framtagna utifrån de analyserade svaren.
4 RESULTAT
4.1 Deltagarnas bakgrund
Ett okänt antal webbenkäter spreds med E-post till receptarier och apotekare. Enkäten besvarades av totalt 84 personer. Av dessa var 74 (88%) kvinnor och 10 (12%) män.
Ålder- och könsfördelning framgår av tabell I.
Tabell I. Ålder- och könsfördelning för de 84 personer vilka besvarade enkäten.
Åldersgrupp Kvinna Man Annat Totalsumma Procent (%)
-24 3 0 0 3 4
25–34 16 2 0 18 21,5
35–44 19 2 0 21 25
45–54 25 2 0 27 32
55–64 9 4 0 13 15,5
65- 2 0 0 2 2
Totalsumma 74 10 0 84 100
Farmaceuterna fick i enkäten ange sitt modersmål, 73 deltagare (87%) hade svenska som modersmål och 11 farmaceuter (13%) talade ett annat modersmål.
På frågan angående hur lång arbetserfarenhet farmaceuterna hade besvarade 15 farmaceuter att deras arbetserfarenhet var mindre än fem år. Det största antalet: 28
farmaceuter svarade att de hade en arbetserfarenhet på 5–10 år och 23 farmaceuter att de hade en arbetserfarenhet på 11–20 år. Det var 18 deltagande farmaceuter som arbetat över 20 år (tabell II).
Tabell II. Deltagarnas arbetserfarenhet som receptarie och apotekare.
4.2 Information kring generiskt utbyte
Av de farmaceuter som besvarade enkäten uppgav 80 (95%) farmaceuter att de kunde förklara ett generiskt utbyte för kunden, medan 3 (4%) av farmaceuterna svarade att de till viss del kunde förklara generiskt utbyte och en (1%) farmaceut besvarade enkätfrågan med vet inte. I figur 1 framgår deltagarnas svar förhållande till arbetserfarenhet.
Figur 1. Stapeldiagram med grupperade staplar, vilken visar svarsfördelning på frågan ”Kan du förklara ett generiskt utbyte för dina patienter?” I förhållande till deltagarnas arbetserfarenhet.
En av de tre farmaceuterna som uppgav att de till viss del kunde förklara ett generiskt utbyte, upplevde att kunden redan innan besöket bestämt att generiskt läkemedel inte var lika bra som originalläkemedlet och att det som behövdes för att kunna förklara det generiska utbytet bättre för kunden var mer tid.
15 27 22 16
0 1 0 2
0 0 0 00 0 1 0
15 28 23 18
M i n d r e ä n 5 å r 5 - 1 0 å r 1 1 - 2 0 å r M e r ä n 2 0 å r
Antal deltagare
Arbetserfarenhet
Kan du förklara ett generiskt utbyte för dina patienter?
Ja Ja, till viss del Nej Vet inte Totalt antal deltagare i gruppen Arbetserfarenhet <5 år 5 - 10 år 11 - 20år 20 år <
Antal deltagare 15 28 23 18
4.3 Kundens kunskap om generiskt utbyte
Gällande hur ofta farmaceuterna upplevde att kunden hade svårt att förstå generiskt utbyte uppgav 41 (49%) farmaceuter att kunden ofta hade svårt att förstå generiskt utbyte och lika många uppgav att kunden endast vid enstaka tillfällen hade svårt att förstå generiskt utbyte. Två av farmaceuterna hade avvikande åsikter, den ena uppgav att kunden aldrig hade svårt att förstå generiskt utbyte medan den andra uppgav att kunden alltid hade svårt att förstå det generiska utbytet. I figur 2 framgår deltagarnas svar kopplat till arbetserfarenhet.
Figur 2. Stapeldiagram med grupperade staplar. Svarsfördelning på frågan ”Hur ofta upplever du att en patient har svårt att förstå generiskt utbyte?” I förhållanande till deltagarnas arbetserfarenhet.
4.4 Farmaceutens syn på generiskt läkemedel
För att få en uppfattning av farmaceutens syn på generiska läkemedel innehöll enkäten fyra påståenden. Angående frågeställningen om generiska läkemedel var lika effektiva som originalläkemedel svarade 63 (75%) av farmaceuterna att det stämde mycket bra.
Femtiofyra farmaceuter (64%) uppgav att det stämde mycket bra att generiska läkemedel höll samma kvalitet som originalläkemedlet. Mindre än hälften 41 (49%) av farmaceuterna uppgav att det stämde mycket dåligt att generiska läkemedel orsakar fler/värre biverkningar än originalläkemedel. Det sista påståendet angående om farmaceuten själv lika gärna tar generiska läkemedel som originalläkemedel svarade 65 (77%) av farmaceuterna att det stämde mycket bra. (Figur 3)
0 0 0 1
4 18 10 911 9 13 8
0 1 0 0
15 28 23 18
M i n d r e ä n 5 å r 5 - 1 0 å r 1 1 - 2 0 å r M e r ä n 2 0 å r
Antal deltagare
Arbetserfarenhet
Hur ofta upplever du att en patient har svårt att förstå generiskt utbyte?
Aldrig Enstaka tillfällen Ofta Alltid Totalt antal deltgare i gruppen
Figur 3. Stapeldiagram med grupperade staplar. Antal deltagare och svarsfördelning av påståendena.
4.5 Kunden motsätter sig utbyte
Av de 84 enkätdeltagarna upplevde 23 (27%) farmaceuter att kunden ofta motsatte sig ett generiskt utbyte medan 61 (73%) farmaceuter upplevde att det endast sker vid enstaka tillfällen (Figur 4).
Figur 4. Stapeldiagram med grupperade staplar. Fördelning av enkätsvar i förhållande till arbets- erfarenhet hos deltagarna.
0 10 20 30 40 50 60 70
Generiska läkemedel är lika effektiva som originalläkemedlet
Generiska läkemedel håller samma kvalitet
som originalläkemedelet
Generiska läkemedel orsakar fler/värre
biverkningar än originalläkemedel
Du tar själv lika gärna generiska läkemedel som originalläkemedel
Antal deltagare
I vilken utsträckning håller du med om följande påstående?
Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dålligt
0 0 0 0
7 21 16 17
8 7 7 10 0 0 0
15 28 23 18
M i n d r e ä n 5 å r 5 - 1 0 å r 1 1 - 2 0 å r M e r ä n 2 0 å r
Antal deltagare
Arbetserfarenhet
Hur ofta motsätter sig en patient ett generiskt utbyte?
Aldrig Enstaka tillfällen Ofta Alltid Totalt antal deltagare i gruppen
I en följdfråga fick farmaceuterna ge information om vilka de vanligaste orsakerna var att en kund motsatte sig generiskt utbyte (Tabell III).
Tabell III. Sammanställning av de angivna orsakerna i den öppna frågan ”Vad är den vanligaste orsaken till att en patient motsätter sig ett generiskt utbyte?”. Flera av deltagarna angav flera än en orsak, därav överstiger summan av angivna orsaker antalet deltagare i enkäten.
Orsak till att kund motsätter sig generiskt utbyte Antal
Utseende: känner inte igen namn, tablett eller förpackning 39
Vill ha märket läkaren förskrivit 23
Biverkningar 12
Skillnad i effekt och kvalité 11
Allergi eller beredningsform 5
Okunskap 3
Miljö- och tillverkningsaspekt 1
Totalt angivna anledningar 94
4.6 Farmaceuten motsätter sig ett utbyte
Majoriteten av farmaceuterna: 76 (91%) vilka besvarade enkäten uppgav att de endast vid enstaka tillfällen motsatte sig ett generiskt utbyte. Sex (7%) farmaceuter uppgav att de aldrig motsatte sig ett generiskt utbyte och två (2%) farmaceuter uppgav att de ofta motsatte sig ett utbyte (Figur 5).
Figur 5. Stapeldiagram med grupperade staplar. Fördelning av enkätsvar i förhållande till arbets- erfarenhet hos deltagarna.
3 1 2 0
11 26 21 18
1 1 0 00 0 0 0
15 28 23 18
M i n d r e ä n 5 å r 5 - 1 0 å r 1 1 - 2 0 å r M e r ä n 2 0 å r
Antal deltagare
Arbetserfarenhet
Hur ofta motsätter du dig som farmaceut ett generiskt utbyte?
Aldrig Enstaka tillfällen Ofta Alltid Totalt antal deltagare i gruppen
I en följdfråga fick farmaceuterna ge information om vilka de vanligaste orsakerna var till att de motsatte sig ett generiskt utbyte (Tabell IV).
Tabell IV. Sammanställning av de angivna orsakerna i den öppna frågan ”Vad är den vanligaste orsaken till att du som farmaceut motsätter dig ett generiskt utbyte?”. Flera av deltagarna angav flera än en orsak, därav överstiger summan av angivna orsaker antalet deltagare i enkäten.
Orsaker till att farmaceuten motsätter sig generiskt utbyte Antal
Risk för sammanblandning 42
Förskriven delad dos ej möjlig 39
Förpackningsutformning 11
Allergi eller biverkning 6
Akut behandling, vara fanns ej i lager 3
För liten mängd tabletter 2
Språkbarriär 2
Sväljsvårigheter 2
Förskrivare glömt att ange ej utbyte vid receptförnyelse 1
Totalt angivna orsaker 109
4.7 Information från läkare
Sextioen (73%) av farmaceuterna upplevde inte att kunderna fått information om generiskt utbyte av sin läkare innan apoteksbesöket. Endast två (2%) farmaceuter svarade att kunden fått information. Tio (12%) farmaceuter besvarade enkätfrågan med vet inte. Det var möjligt att själv definiera antalet tillfällen i frågan och 11 (13%) farmaceuter uppgav att det sällan sker att kunden fått information innan besöket (Figur 6).
Figur 6. Stapeldiagram. Svarsfördelning på frågan ”Upplever du att patienten fått information om generiskt utbyte av sin läkare innan apoteksbesöket?” bland de 84 svarande.
4.8 Generell inställning till generiskt utbyte
Trettiosex farmaceuter (43%) uppgav att det generiska utbytet var bra och 27 (32%) svarade att det varken var bra eller dåligt med generiskt utbyte. Fjorton farmaceuter (17%) svarade att det generiska utbytet var dåligt eller mycket dåligt. Endast 7 (8%) farmaceuter uppgav att det var mycket bra (Tabell V).
Tabell V. Svarsfördelning av generell inställning till generiskt utbyte i förhållande till arbetserfarenhet hos deltagarna i enkäten.
Vad tycker du som farmaceut om det
generiska utbytet? <5 år 5–10 år 11–20 år >20 år Total-
summa Procent (%)
Mycket bra 2 2 3 0 7 8
Bra 7 10 9 10 36 43
Varken bra eller dåligt 5 9 7 6 27 32
Dåligt 1 7 3 2 13 16
Mycket dåligt 0 0 1 0 1 1
Totalsumma 15 28 23 18 84 100
0 10 20 30 40 50 60 70
Ja Nej Sällan Vet inte
Antal deltagare
Upplever du att patienten fått information om generiskt utbyte av sin läkare innan apoteksbesöket?
I en följdfråga fick deltagarna motivera sitt svar gällande deras generella inställning till generiskt utbyte (Tabell VI).
Tabell VI. Sammanställning av motiveringar gällande deltagarnas generella inställning till generiskt utbyte. Flera av deltagarna angav flera än en motivering, därav överstiger summan av angivna motiveringar antalet deltagare i enkäten.
Kategoriserade motiveringar Antal
Ekonomisk fördel 39
Förvirrade kunder, fel medicineringar och dålig följsamhet 17 Fokus ligger på att informera om generika och ekonomi
istället för läkemedelsrådgivning 15
Vill införa generisk förskrivning 11
Förpackningar med substansnamnet i stor stil istället för
varumärkesnamn 9
Färre upphandlingar angående periodens vara 6
Ger ökad lagerhantering 6
Bättre information av läkare 4
Minska antalet generiska preparat 2
Sänker kundernas förtroende för apoteken 2
Läkare använder ej utbyte till förvirrade och dementa kunder 2 Att upphandlingen inte tar hänsyn till miljöaspekten vid
tillverkning av läkemedel 1
Olika antal tabletter i förpackningarna 1
Periodens vara är restnoterad 1
Totalt angivna motiveringar 134
5 DISKUSSION
5.1 Metoddiskussion
Studien har flera begränsningar vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser av resultatet. En begränsning är att svarsfrekvensen inte går att beräkna eftersom enkäten spreds med E-post till tänkbara deltagare med uppmaning att sprida enkäten ytterligare. Vidare finns det brister i rekryteringsprocessen, studien gjordes med en pragmatisk ansats där det fanns ett bekvämlighetsurval (farmaceuter inom studentens kontaktnät) [19]. För att det ska vara möjligt att dra generella slutsatser om en population ska urvalet vara obundet och slumpmässigt, vilket inte rekrytering av deltagarna var. Därtill, går det inte att säkerställa hur sanningsenligt kunderna besvarat enkäten, vilket kan påverka tillförlitligheten av studien. En nackdel med enkätundersökningen var att de flesta frågorna var obligatoriska, vilket leder till att deltagaren inte kan välja att ej besvara frågan. Det minskar de interna bortfallen, men kan ge ett missvisande resultat då deltagaren tvingas besvara en fråga även om deltagaren inte förstod frågan.
Fördelen med en enkätundersökning är att den är billig att utföra och det går att samla in relativt många svar på kort tid. En annan fördel är att deltagarna svarar på samma frågor och att individen ej påverkas av den som ställer frågorna. Studien baserades till största delen på frågor med svarsalternativ vilket gör resultatet lättolkat.
Studiens syfte var att undersöka farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte och eventuella problem. Vid några av frågeställningarna undersöktes även om farmaceuternas arbetserfarenhet påverkade deras svarsfördelning. Det var dock inte möjligt att nyttja Chi2-test för att styrka att det fanns skillnader mellan arbetserfarenhetsgrupperna i en population eftersom n-antalet i grupperna blev mindre än 50 [19, 20].
5.2 Information kring generiskt utbyte
Åttio (95%) av farmaceuterna i studien uppgav att de kunde förklara ett generiskt utbyte för sina kunder. På frågan ” Hur ofta upplever du att en patient har svårt att förstå ett generiskt utbyte” uppgav 41 (49%) av farmaceuterna att de upplevde att kunderna ofta hade svårt att förstå ett generiskt utbyte. Det finns en problematik kring frågeställningen och hur sanningsenliga svar den ger. Det finns en risk att deltagarna i enkäten svarar hur de skulle vilja framstå eller vara, snarare än att svara hur det verkligen är. Det finns även flera svenska studier som tyder på att kundmöten på apotek har förändrats. I en studie utförd 2012 upplevde farmaceuterna att fokus vid expedieringstillfällena numera handlar om att få kunden att förstå reglerna kring det generiskt utbyte och högkostnadsskydd [12]. I en annan studie publicerad 2014 mättes
taltiden för medicinska och icke medicinska konversationer. I hälften av alla konversationer var taltiden gällande medicinska och farmaceutiska problem ca 10 sekunder [13].
5.3 Kundens kunskap om generiskt utbyte
Fler än hälften av de farmaceuter som uppgett att de kunde förklara ett generiskt utbyte för sina kunder i undersökningen upplevde att kunden ofta hade svårt att förstå generiskt utbyte. Det tyder på brister i kommunikationen mellan farmaceut och kund.
Det är svårt att dra några generella slutsatser från den egna studien då det ej framgår varför kunden ofta har svårt att förstå det generiska utbytet.
De farmaceuterna med en arbetserfarenhet på mindre än fem år svarande att de alla kunde förklara ett generiskt utbyte men 11 av 15 uppgav att de ofta upplevde att kunden hade svårt att förstå det generiska utbytet. Möjligtvis kan det tyda på att deltagarna med en lägre arbetserfarenhet inte hittat de pedagogiska formerna för att på bästa sätt förklara det generiska utbytet för kunden.
5.4 Farmaceutens syn på generiskt läkemedel
Sextiotre (75%) av farmaceuterna uppgav att det stämde mycket bra att generiska läkemedel var lika effektiva som originalläkemedel. Femtiofyra (64%) av deltagarna svarande att det stämde mycket bra att det generiska läkemedlet håller samma kvalité som originalläkemedlet. En liknande studie har genomförts i Nya Zeeland 2011, där ansåg 65% av farmaceuterna att originalläkemedlen höll en högre kvalité än generiska läkemedel och 50% ansåg att generiska och originalläkemedel var lika effektiva. Det tyder på att tilltron till generiska läkemedel är relativ hög i Sverige jämfört med studien i Nya Zeeland [17].
Generellt är farmaceuterna positiva till generika i studien, de anser att generiska läkemedel är tillförlitliga när det gäller såväl kvalité och effekt. De tar själva lika gärna generikaläkemedel som originalläkemedel. Dock finns det en tveksamhet när det gäller frågan om generika har fler/värre biverkningar. I enkäten tyckte 19 (22%) av farmaceuterna att generika hade fler/värre biverkningar än originalläkemedlet.
Resultatet speglas troligtvis av att farmaceuterna möter många kunder som upplevt att de fått fler/värre biverkningar av generika.
5.5 Kunden motsätter sig generiskt utbyte
En enkätstudie som denna kan ge en indikation om hur vanligt det är att en kund motsätter sig ett generiskt utbyte och vad de vanligaste orsakerna är. Dock ger det ingen tydlig bild om farmaceuterna upplever det som ett stort problem.
Av de 84 enkätdeltagarna upplevde 23 (27%) farmaceuter att kunden ofta motsätter sig det generiska utbytet medan 61 (73%) deltagare uppgav att det endast sker vid enstaka tillfällen. Studien pekar på att den vanligaste orsaken till att kunden motsätter sig ett utbyte är att de inte känner igen varumärkesnamnet, tablett eller förpackningen.
Den näst vanligaste orsaken är att kunden vill ha det märket läkaren förskrivit och den tredje största anledningen enligt farmaceuterna i enkäten är biverkningar. Tidigare studier genomförda i Sverige och Irland bekräftar att kunden föredrar det första förskrivna läkemedlet oavsett om det är ett originalläkemedel eller ett generiskt läkemedel [12, 16].
Vid jämförelse av arbetserfarenhetsgrupperna sticker även här de farmaceuter med mindre än fem års arbetserfarenhet ut genom att 8 av 15 deltagare svarade att kunden ofta motsätter sig ett generiskt utbyte. Som nämnts innan kan det bero på att farmaceuten inte samlat på sig lika mycket kunskap och verktyg för att på ett pedagogiskt sätt förklara det generiska utbytet. En annan infallsvinkel kan vara att det oftast är yngre farmaceuter med mindre arbetahetserfarenhet och att kunden inte har lika stort förtroende för de yngre farmaceuterna.
5.6 Farmaceuten motsätter sig generiskt utbyte
Reglerna för generiskt utbyte möjliggör för farmaceuten att förhindra utbyte. Syftet är att säkerställa god patientsäkerhet för varje enskild kund. Majoriteten av deltagarna, 76 (91%) farmaceuter, som besvarade enkäten uppgav att de vid enstaka tillfällen motsatte sig ett generiskt utbyte.
Farmaceuterna uppgav att det vanligaste skälet för dem att förhindra utbyte är att generiska läkemedel kan orsaka risk för sammanblandning av läkemedlen. Uppvisar kunden oro/osäkerhet eller förvirring i samband med läkemedelsexpedieringen uppgav hälften av farmaceuterna att de motsatte sig utbyte. Eftersom kunderna inte tillfrågats om hur de upplevde generiskt utbyte går det inte att uppskatta hur stort problemet med oro/osäkerhet/förvirring verkligen är. Inga tidigare studier har undersökt om det generiska utbytet kan leda till oro hos kunden. Det finns däremot en studie som visar på att kunder med många olika läkemedel var mer förvirrade än kunder med färre läkemedel [12].
Farmaceuten har befogenhet att förhindra ett generiskt utbyte vid vissa skäl enligt receptföreskrifterna. Studien visade på att den näst vanligaste orsaken till att farmaceuten förhindrade ett utbyte var när förskriven delad dos ej var möjlig, tabletten saknade brytskåra. Det framkom även att farmaceuten förhindrade utbyte när förpackningsutformningen inte var anpassade till reumatiker eller att tabletterna var för stora att svälja.
5.7 Information från läkare
Endast 2 (2%) av farmaceuterna i studien uppgav att kunderna fått information om generiskt utbyte av sina läkare innan besöket på apoteket. Det är svårt att dra några slutsatser om att bättre information från läkarna ökar antalet generiska utbyten, däremot skulle troligen acceptansen hos kunden öka och mindre tid och fokus tas från läkemedelsrådgivningen. Men det finns flera andra studier som bekräftar att läkarens information om generiskt utbyte har betydelse, den största orsaken är dock troligtvis att kunden har stort förtroende för sin läkare [21, 22].
Det finns även flera studier som tyder på att farmaceuterna och läkarna inte är överens om vilket ansvar de har för att informera om generiskt utbyte [11, 13]. Enligt 8 kap.
26§ läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit ska apotekspersonal genom att ge individuellt anpassad information, så långt det är möjligt förvissa sig om att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt [23]. Förskrivaren är enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 4 kap. 4§ (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel skyldig att informera patienten om att det förskrivna läkemedlet kan komma att bytas ut till ett annat likvärdigt läkemedel på apoteket [24].
5.8 Generell inställning till generiskt utbyte
Endast 7 (8%) farmaceuter uppgav att det är mycket bra med generiskt utbyte.
Trettiosex farmaceuter (43%) svarade att det är bra med generiskt utbyte. Den övervägande orsaken till farmaceuternas gradering är att läkemedelskostnaderna minskar för både kunden och staten. Att farmaceuterna känner ansvar för läkemedelskostnaderna är viktigt för att få det generiska utbytet att fungera på ett optimalt sätt. Dock finns det flera nackdelar med systemet och i undersökningen fick farmaceuterna möjlighet att motivera sitt svar och där framkom problematik men även förslag på förbättringsmöjligheter.
Efter att motiveringarna kategoriserats i resultatet var den vanligaste problematiken att det generiska utbytet resulterade i förvirrade kunder, där farmaceuterna upplevde en oro och osäkerhet över att det påverkar kundens följsamhet och ökad risk för felmedicinering. Det saknas idag studier där sambandet mellan felmedicinering och generiskt utbyte undersöks. Däremot har socialstyrelsen och läkemedelsverket genomfört en enkät där det påvisats att framförallt kunder med flertalet receptförskrivna läkemedel upplever problem med att det generiska utbytet påverkar följsamheten [25].
I de fall farmaceuterna upplever en tveksamhet kring utbytbarheten är det möjligt att det avspeglar sig i deras kommunikation med kunden. Resultatet kan leda till att kundens förtroende för farmaceuten minskar och en upplevelse av osäkerhet och oro kring utbytet.
I den generella inställningen till generiskt utbyte återkom hur arbetssituation påverkas av det generiska utbytet, nämligen att det leder till merarbete för farmaceuterna och att det är energikrävande. Det finns ständigt ett behov av att informera om det generiska utbytet i kundmötet och det ger en ökad lagerhantering.
I studien framkom det att farmaceuterna upplevde att läkarna inte förhindrar ett generiskt utbyte även om de av medicinska skäl borde göra det. Läkarna har oftast en bättre kännedom om patienten än vad farmaceuten kan införskaffa vid expeditionstillfället och det borde vara av deras intresse att minska risken för felaktig läkemedelsanvändning. Under 2017 nekades utbyte av läkarna hos 2% av alla expedierade receptbelagda läkemedel [1]. Det är 50-80% vanligare att privata förskrivare motsätter sig ett utbyte jämfört med anställda förskrivare inom landstinget [26]. Varför det skiljer mellan privata sektor och offentliga sektor är oklart. Men en spekulation kan vara att läkarna inom den privata sektorn inte känner samma ansvar för statens läkemedelskostnader eller att de saknar kunskap om att det genetiska utbytet endast får motsättas av medicinska skäl.
I de inkomna motiveringarna i studien framkom det även att farmaceuterna ansåg att det fanns förbättringsmöjligheter i den svenska generikaformen, bilaga 4. Att införa generisk förskrivning var det mest nämnda förändringsförslaget. Det skulle innebära att läkaren skriver ut en substans i stället för ett läkemedel med ett specifikt varumärke.
Norge och Finland har liknande utbytessystem som Sverige, dock finns även möjligheten till generisk förskrivning. I Norge nyttjas den generiska förskrivningen sparsamt, 1–2% av läkarna förskriver generiskt, och i Finland är endast 0,06% av recepten generiskt förskrivna [18].
Andra synpunkter som framkom i studien var att det skulle införas reglemente för hur läkemedelsföretagen fick namnge läkemedel och utformningen av förpackningarna.
Att läkemedlets substansnamn ska stå först i benämningen och framhävas mest på förpackningen, bilaga 4. Det är svårt att dra några slutsatser om utformningen och namngivningen på förpackningarna skulle minska felmedicinering och farmaceutens återkommande diskussion om varumärke.
För att minska lagerhantering och allt arbete kring att byta periodens vara varje månad, finns det även åsikter om att minska antalet upphandlingar per år, bilaga 4. Det är svårt att dra några slutsatser om det i slutändan skulle leda till att kunderna fick samma varumärke på deras läkemedel oftare och det går inte heller dra några slutsatser kring hur det skulle påverka konkurrenskraften mellan de olika läkemedelsföretagen att leverera en vara till lägst pris.
6 SLUTSATS
Studien tyder på att en stor andel av de tillfrågade farmaceuterna var nöjda med generikareformen och att huvudsyftet med reformen idag är att minska läkemedelskostnaderna för kunden och staten. Det framkommer tydligt att det finns en oro hos farmaceuterna att det generiska utbytet skapar förvirring hos kunden vilket i sin tur kan leda till sämre följsamhet och eventuellt felmedicinering. Farmaceuterna upplevde att det framförallt var läkemedlets utseende som gjorde att kunden motsatte sig ett utbyte. För att förhindra att kunden inte kände igen sitt nya läkemedel efter utbytet, önskar farmaceuterna att förpackningar skulle namnges tydligare. Till exempel genom att substansnamnet skulle stå först i läkemedelsnamnet och märkas med störst text på förpackningen.
Farmaceuterna upplevde att den näst största orsaken till att en kund motsatte sig ett generiskt utbyte var biverkningar. Studien tyder även på att informationen från läkaren om generiskt utbyte idag är bristfällig och att läkarna inte nyttjar rättigheten att förhindra utbyte för patienter med till exempel demens. Det framkom även att farmaceuter i framtiden verkar positiva till att införa generisk förskrivning.
Farmaceuterna i studien uppgav att de kan förklara ett generiskt utbyte, men att en del upplevde det energikrävande att ständigt få informera kunderna om generiskt utbyte istället för att ge läkemedelsrådgivning.
Hur enkäten distribuerades kan möjligtvis påverkat svarsfrekvensen. Dock har det varit svårt att dra någon slutsats om det kan ha påverkat svarsantalet eftersom ett okänt antal enkäter skickats ut och ingen information samlats in varför vissa avstod från att besvara enkäten.
Den relativt låga svarsfrekvensen i studien gör att resultaten bör tolkas med försiktighet. Ytterligare studier behövs för att bekräfta resultaten.
7 REFERENSER
1. eHälsomyndigheten (2018) Detaljhandel med läkemedel 2017
https://www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/statistik/18- 970_ehm_arsrapport_180806.pdf. [Hämtad: 2019-02-07 ]
2. Läkemedelsverket (2014) Kunskapsunderlag om det generiska utbytet för farmaceuter på apotek.
https://www.tlv.se/download/18.467926b615d084471ac33452/1530790 451704/Kunskapsunderlag_farmaceuter.pdf. [Hämtad: 2019-02-07]
3. Emil A, Gunilla R./Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket (2016) Det svenska periodens vara-systemet
https://www.tlv.se/download/18.467926b615d084471ac34e18/1520414 175582/Rapport_det_svenska_periodens_vara_systemet.pdf. [Hämtad:
2019-02-08]
4. Läkemedelsboken (2018) Skillnader som kan finnas hos utbytbara läkemedel https://lakemedelsboken.se/kapitel/regelverket_och_it- stod/utbyte-av-lakemedel.html. [Hämtad: 2019-02-11]
5. Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket (2019) Högkostnadsskyddet https://www.tlv.se/lakemedel/hogkostnadsskyddet.html. [Hämtad:
2019-02-14 ]
6. LIF- de forskande läkemedelsföretagen (u.å) Läkemedelsförmån https://lif.se/grundfakta/lakemedelsforman/. [Hämtad: 2019-02-14 ] 7. Tandvård - och läkemedelsförmånsverket (2019) Så fungerar
högkostnadsskyddet https://tlv.se/lakemedel/hogkostnadsskyddet/sa- fungerar-hogkostnadsskyddet.html. [Hämtad: 2019-02-15]
8. Åsa S./1177.se (2018) Vad kostar läkemedel på recept?
https://www.1177.se/Sormland/Regler-och-rattigheter/Vad-kostar- lakemedel-pa-recept/. [Hämtad: 2019-02-18]
9. Läkemedelsverket (2018) Utbytbara läkemedel
https://lakemedelsverket.se/utbytbaralakemedel. [Hämtad: 2019-02-18]
10. Läkemedelsverket (2016) Möjligheten att motsätta sig ett utbyte https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---
sjukvard/Forskrivning/Utbytbara-lakemedel-/Mojlighet-att-motsatta- sig-utbyte/. [Hämtad: 2019-02-18]
11. Tully MP, Beckman-Gyllenstrand A, Bernsten CB. Factors predicting poor counselling about prescription medicines in Swedish community pharmacies. Patient Education and Counseling. 2011;83(1):3-6.
12. Olsson E, Kälvemark Sporrong S. Pharmacists’ experiences and attitudes regarding generic drugs and generic substitution: two sides of the coin. International Journal of Pharmacy Practice. 2012;20(6):377- 83.
13. Olsson E, Ingman P, Ahmed B, Kälvemark Sporrong S. Pharmacist–
patient communication in Swedish community pharmacies. Research in Social and Administrative Pharmacy. 2014;10(1):149-55.
14. Skoglund P, Isacson D, Kjellgren KI. Analgesic medication—
communication at pharmacies. Patient Education and Counseling.
2003;51(2):155-61.
15. Beardsley RS, Kimberlin CL, Tindall WN. Communication skills in pharmacy practice : a practical guide for students and practitioners.
Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins; 2007.
16. Dunne S, Shannon B, Hannigan A, Dunne C, Cullen W. Physician and pharmacist perceptions of generic medicines: What they think and how they differ. Health policy. 2014;116(2-3):214-23.
17. Babar Z-U-D, Grover P, Stewart J, Hogg M, Short L, Seo HG, et al.
Evaluating pharmacists’ views, knowledge, and perception regarding generic medicines in New Zealand. Research in Social and
Administrative Pharmacy. 2011;7(3):294-305.
18. Läkemedelsverket (2016) Generisk förskrivning https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/forskrivning/Rapport%20Generisk%20förskr.pdf. [Hämtad:
2019-02-19]
19. Ejlertsson G. (2014) Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik.
Lund: Studentlitteratur.
20. Ejlertsson G, Axelsson J. (2005) Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
21. Shrank HW, Cadarette MS, Cox AE, Fischer MM, Mehta KJ,
Brookhart KA, et al. Is There a Relationship Between Patient Beliefs or Communication About Generic Drugs and Medication Utilization?
Medical Care. 2009;47(3):319-25.
22. Kjoenniksen I, Lindbaek M, Granas AG. Patients' attitudes towards and experiences of generic drug substitution in Norway. Pharmacy world &
science : PWS. 2006;28(5):284.
23. Ödman, Pär/Läkemedelsverket (2016) Gemensamma
författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m
https://lakemedelsverket.se/upload/lvfs/HSLF-FS/HSLF- FS_2016_34.pdf. [Hämtad: 2019-03-25]
24. Ödman, Pär/ Socialstyrelsen (2017) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso-och sjukvården
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20604/
2017-5-2.pdf. [Hämtad: 2019-03-25]
25. Socialstyrelsen (2014) Patientsäkerhet vid utbyte av läkemedel på apotek
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10278/
2004-103-14_200410315.pdf. [Hämtad: 2019-03-25]
26. Granlund D. Are private physicians more likely to veto generic
substitution of prescribed pharmaceuticals? Social science & medicine (1982). 2009;69(11):1643.
8 BILAGOR
8.1 Bilaga 1 enkät
2019-03-13 14)43 Farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte
Sida 1 av 4 https://docs.google.com/forms/d/1sL8BCrm9eEpkT-AZVqeDrtWAlI2Hb_B3yFOpdRpTwuI/printform
Farmaceutens upplevelse av generiskt utbyte
Mitt namn är Rosa Jonsson och jag läser till receptarie på Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag skriver just nu mitt examensarbete och jag har valt att undersöka farmaceutens upplevelse och eventuell problematik kring generiskt utbyte.
Det generiska utbytet infördes i Sverige 2002 och innebär att apoteken måste erbjuda patienterna att byta originalläkemedlet till det billigaste generiska läkemedlet som ingår i högkostnadsskyddet om inte förskrivaren motsatt sig ett utbyte.
Dina svar kommer att behandlas anonymt och inga personliga svar går att spåra.
*Obligatorisk
1. 1. Du är: *
Markera endast en oval.
Man Kvinna Annat
2. 2. Hur gammal är du: * Markera endast en oval.
24 år och yngre 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65 år och äldre
3. 3. Arbetserfarenhet som receptarie eller apotekare * Markera endast en oval.
Mindre än 5 år 5-10 år 11-20 år Mer än 20 år
4. 4. Ditt modersmål? *
Om annat ange gärna vilket språk Markera endast en oval.
Svenska Övrigt:
Utseende på tabletter, Biverkningar Biverkningar
De säger att det bara är den de vill ha som fungerar, alternativt tycker att de ska ha den som de tror att doktorn har valt åt dem.
Upplevda biverkningar eller övertro att doktorns val var genomtänkt vilket det sällan är, de måste ju välja en vid förskrivning och oftast den som står överst i alfabetet
Jag tror oftast det är för att läkaren uttryckt sig dumt och sen kvittar det vad vi säger för ”doktorn har alltid rätt”
Risk för att blanda ihop sina läkemedel. Vill ha det läkaren skrivit för kunden tror att läkaren aktivt väljer den bästa tillverkaren.
De vill ha ett visst fabrikat antingen för att de känner igen det eller för att det tror att det har bäst effekt.
Utseende Biverkning.
De tycker att generiska läkemedel har inte samma kvalitet och ger inte samma effekt
Upplever att hen fått andra biverkningar än fabrikat som läkare från början skrivit ut samt att många kunder vill ha just det som läkaren skrivit på receptet.
Önskan att känna igen förpackning, namn, tablett etc
Att de vill känna igen sin förpackning eller form på tablett t ex. Typexempel: Trombyl
Kunden är misstänksam mot kopior och tror inte att det är samma, vill bara ha det läkaren har skrivit
Dom vill ha de läkaren skrivit/originalet för att "det är de dom ska ha enligt läkaren" eller att dom mått dåligt av något annat.
Oftast har det med att man är van vid hur läkemedlet ser ut och vill inte blanda ihop det med annat läkemedel eller att de generiska namnen är för krångliga.
Just när det gäller narkotiska preparat har jag märkt att patienterna är mer motvilliga att byta och brukar säga att de inte upplever samma effekt.
Användar egenskaper, de ska se ut som de alltid gjort så att man vet vilken som är vilken
De vill ha det märke läkaren valt åt dem. Det behöver ju inte vara originalet, men de tror ofta att läkaren valt det specifika märket av en anledning.
Kund vill ha det läkaren skrivit ut oavsett om det är en i mängden av generiska preparat. Att kunden vill känna igen tabletten (ex trombyl), att kunden vill känna igen namnet på preparatet.
Kunden vill känna igen tabletten Känner inte igen namnet eller tabletten
Biverkningar och övertygelsealt på uppmaning av läkare Tycker den fungerar bäst för mig
