Tre brev till våra politiker sid 5 Vad händer med våra hyror? sid 6 9

illustration: per lindroos

Nr 2/3 Oktober 2014 – Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster –

Tre brev till våra politiker ^{sid 5}

Vad händer med våra hyror? ^{sid 6–9}

HyresPressen

Hyrespressen sköts ideellt av förtroendevalda på vår fritid.

säkraste sättet att nå redaktionen är att kontakta någon i föreningen eller redaktionen, se nedan, eller skriv till:

Adress: Krukmakargatan 6 nb, 118 51 stockholm www.hyrespressen.se

Ansvarig utgivare: Birgitta adamson Redaktör: Bror sandström södermalm brorsandstrom_@hotmail.com

Redaktion: Nils Gudmundson Östermalm • Roger de Robelin, Östermalm • Bror Sandström, Södermalm • Ralph Kroon, Södermalm • Gunila Edin, Norrmalm • Housa Govind palm, norrmalm

Layout: ateljé Gotica, Maj sandin Tryck: Bomastryck

Hyrespressen distribueras till innerstadens medlemmar som bilaga till Hem&Hyra nr 7, 29 oktober 2014.

Författarna svarar för faktainnehåll. redaktionen ansvarar bara för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Besök gärna vår hemsida www.hyrespressen.se

Innerstadens hyresgästföreningar KuNgSholmEN

Hyresgästföreningen region stockholm, Box 10117, 121 28 stockholm arenavägen 55 Johanneshov tel: 0771-44 34 43

Hemsida: www.hgfstockholm.se/kungsholmen e-post: info@hgfkungsholmen.se ordförande: Jan Bergström

NoRRmAlm Medlemslokal Vanadisplan 3 d 113 31 stockholm

lokalen är bemannad med förtroendevalda ur styrelsen 1:a onsdagen i månaden kl-18-20 (ej sommar, helg eller dag före helgdag. Vill du låna lokalen kontakta styrelsen.)

tel: 08-24 84 42 vidarekopplad till mobil Hemsida: http://sthlmshyresgast.se/norrmalm e-post: hgf.norrmalm@gmail.com ordförande: Beatrice eriksson

ÖSTERmAlm

Besöksadress: strandvägen 35 bv postadress: strandvägen 35 bv 114 56 stockholm tel 08-667 36 54 Hemsida: www.hgfostermalm.se e-adress: hgf.ostermalm2@tele2.se ordförande: Gunvor Åkerblom Vice ordförande: roger de robelin

SÖdERmAlm

Besöksadress/expedition: Krukmakargatan 6 nb.

postadress: Krukmakargatan 6, 118 51 stoCKHolM tel: 08-720 60 62

expeditionen är öppen för medlemmar onsdagar klockan 18–20 Behöver du låna lokal för möten kontakta styrelsen på södermalm Hemsida: www.sodermalmsforeningen.se

Här hittar du kontaktuppgifter till övriga styrelsen och till lokala hyresgästföreningar på södermalm e-post: kontakt@sodermalmsforeningen.se ordförande. Fredric ericsson Vice ordförande: Mari-ann nilsson

Hyresgästföreningen region Stockholm

Box 10117, 121 28 stockholm Besöksadress: arenavägen 55 e-mail: stockholm@hyresgastforeningen.se Växel: 0771-443 443

Öppet:

må–on 8.30–17.00 , to 8.30–20.00, fre 8.30–14.00 (maj–aug: må–to 8.30–16.00, fre 8.30–14.00)

Medlemsservice: Växel: 0771-443 443

• hyresjuridisk rådgivning

• enskilda ärenden

• rättigheter/skyldigheter Förhandlingar: Växel: 0771-443 443

• hyresförhandlingar

• ombyggnadsfrågor

• kontroll av hyra• avtal med privata hyresvärdar

• avtal med allmännyttan

Hyresgästföreningen Riksförbundet Växel, exp: 08-791 02 00 e-mail: info@hyresgastforeningen.se

• in- och utträden• betaländringar

• namn- och adressändringar http://www.hyresgastforeningen.se

Tårtan

Den 27 augusti bjöd Södermalmsföreningen på tårta och kaffe på Mariatorget!

Det gavs tillfälle till många samtal om hyresboendets både vedermödor och törhända glädjeämnen.

Bostadsbristen oroade. Inte minst några barnfamiljer hade redan börjat oroa sig för sina barns möjligheter till eget boende. Flera berättade om upp- rustning, höga hyreshöjningar och hur de hade tvingats flytta. Vi fick också kontakt med hyresgäster som berättade om oro för kommande upprustningar.

Större delen av styrelsen fanns på plats under olika tider. Fjorton läckra tår- tor hade bakats av några lokala hyresgästföreningar. De rönte stor uppskatt- ning och försvann i rasande takt.

Foto: MaJ-Britt nyBerG

Livet efter valet!

Vi har nu alla gått igenom den mest beigea valrörelsen i historien. Den har varit väldigt intetsägande när det gäller valbudskap och politisk energi. En av de minst övertygande valrörelserna om att politikerna kommer lösa väljarnas var- dagsproblem under mandatperioden. Återigen tycks samt- liga etablerade partier valt bort att vinna valet, genom att välja bort att övertyga i bostadsförsörjningsfrågan. Frågan som är mest pressande på hyresförhandlingarna och mest kritisk som vardagsproblem för alla i vår region.

Vi fick ett val där alla partier i lite högre grad än förra gången förlorade valet och Socialdemokaraterna förlorade valet minst och får bilda regering där Moderaterna förlo- rade mest och får avgå. Landstinget blev om möjligt ännu oklarare medan i Stadshuset finns en tydlig ny majoritet om än ett lika väldigt passivt skifte. Det är en oroande makaber grund att regera på?

Ingen har nu egentligen en majoritet att driva extrema frågor de kommande fyra åren. För oss hyresgäster blir det antagligen lite lugnare vad gäller hot mot vår ekonomi och våra hem. Frågan hur aggressiva Fastighetsägarna kommer att vara i framtiden är något som återstår att se. Jag skulle vilja se att Hyresgästföreningen tar initiativet och driver bo- stadspolitiken och hyrespolitiken framåt på våra villkor. Att vi inte bara ligger i värnen och förvarar oss. Fortfarande är bostadsbristen och bristen på utbyggnad av infrastrukturen i Stockholmsregionen beklämmande och bland de viktigaste frågorna för oss alla i framtiden. Vi måste nå bättre resultat i hyresförhandlingarna.

Hyresgästföreningens har fått en ny förbundsordförande Marie Linder, regionkontoret har fått en ny chef Annika Billström och en ny förhandlingschef Per Björklind som vi hoppas kan förnya regionkontorets verksamhet och stärka fokus på bra resultat, service och information till våra med- lemmar.

Det är inte lätt att vara hyresgäst. I den här utgåvan av Hy- respressen skriver vi om de allt högre hyrorna men också om en inkomststruktur som inte matchar behoven. För ny- byggda hyreslägenheter är situationen ohållbar. Man måste verkligen vara högavlönad för att ha råd att hyra de nya bostäderna. Det här återspeglas också i en ny rapport från banken SBAB.

Enligt rapporten, som man kan hitta på SBABs hemsida, känner drygt varannan hyresgäst oro för att inte ha råd att bo kvar i sin hyresrätt. Bland dem som äger sin bostad känner endast en av fem samma oro. En förklaring är att värdetill- växten för bostäderna skapat en marginal som fungerar som en trygghetsalstrande buffert för bostadsägare. En annan förklaring är att inkomstnivån är så mycket lägre bland hy- resgäster att den inte kompenseras av den likaså lägre boen- dekostnaden för gruppen.

Trots att många är bekymrade över höga bostadspriser och stigande skuldsättning bland bostadsköparna så är allt- så hyresgäster i genomsnitt betydligt mer oroade över sin

Jag som satt i regionstyrelsen förra året och är ordförande för Kungsholmsföreningen tycker det är viktigt att region- kontoret genomgår en organisationsgenomgång, moderni- sering och rationalisering. Allt för att våra medlemspengar skall räcka längre och jag hoppas till och med på sänkt med- lemsavgift i framtiden, jag tror det är möjligt. Jag är helt övertygad om att verksamheten behöver moderniseras och såväl anställda som förtroendevalda behöver betydligt bättre datorhjälpmedel och av helt annat snitt än dem som erbjudits i organisationen tidigare. Vi behöver bättre verksamhetspla- nering och klarare målinriktning för verksamheten.

Vi behöver veta på fullmäktige vad vi egentligen som medlemmar betalar för och vad vi kan förvänta oss för re- sultat. Jag tycker exempelvis regionkontorets utåtriktade bostadspolitiska insatser i valrörelsen var under all kritik och vi måste kunna ha någon form av kvalitetsnormer att jobba efter. Vi behöver förnya oss och hitta nya kommuni- kationsformer som fungerar för nya generationer medlem- mar. Nya former där man fungerar med dem som styr livet genom, mobiltelefonen, surfplattan, datorn och gärna över internet. Jag vill se att hyresgästföreningen börjar jobba med internetforum som problemlösare för medlemmarna, att vi får mycket bättre kvalitet i underlag i förhandlingarna och bättre information om allt om bostaden och hyran till med- lemmarna.

Jag hoppas alla delar min positiva framtidsvision och hop- pas att den nya ledningen blir ett bra team tillsammans med oss medlemmar och förtroendevalda!

boendekostnad än bostadsägare. Hela 53 procent känner nämnvärd oro bland hyresgästerna mot endast 21 procent bland de som äger sin bostad.

Hyresrätten lyfts ofta fram som ett alternativ för de som vill bo bekymmersfritt. Siffrorna från SBAB talar ett annat språk och verkligheten verkar se annorlunda ut då en betyd- ligt större andel av hyresgästerna oroar sig inför framtida boendekostnader. Dessutom, med fortsatta hyreshöjningar kommer nog oron att bestå och kanske växa. Det är min egen slutsats.

L E D A R E

R E D A K T Ö R E n h A R o R D E T ordförande, Kungsholmen

Jan Bergström

redaktör Bror Sandström

Krav på den nya regimen i Stockholms stadshus

Efter valet har regimen i Stadshuset ändrats. Kanske gör det att förutsättningarna för en ny ordning för de kom- munala bostadsbolagen kan genomföras? Hyresgästför- eningen bör nu ta diskussionen om hur staden ska forma de kommunala bostadsbolagen i Stockholm. Angelägna frågor är bland annat:

Ta bort vinstkraven på bolagen

Under de senaste åren har det ställts höga krav på att bolagen ska ge vinst både genom höga hyreskrav och försäljningar.

Avkastningskraven på bostadsbolagen måste sänkas rejält, helst tas bort. Bostadsrätt och äganderätt förvaltas med själv- kostnad, det finns inget skäl att kommunala bostadsbolagen i Stockholm ska drivas på ett annat sätt, det är att pungslå de som har lägst inkomster dvs. hyresgästerna.

Inga överföringar från bostadsbolagen till staden

Bolagsvinsterna har bland annat använts till att föra över medel till den kommunala budgeten och på det sättet hållit nere kommunalskatten. Tio procent av den kommunala bud- geten har finansierats på detta sätt, dvs. med en extraskatt för hyresgäster!

Ställ krav på att inga medel ska överföras från bostadsbo- lagen till staden.

Hyror i nyproduktion och vid upprustning som många Stockholmare klarar

Bostadsbolagen driver idag upp både nyproduktionshyror och upprustningshyror långt över vad kostnader och stan- dard kräver. På det sättet utesluts mycket stora delar av Stockholmarna från att bo i dessa hus. Uppenbarligen ut- nyttjar bolagen en bostadsbrist till att sätta höga hyror och räknar med att det finns några som kan betala. Men det är inte att ta ett bostadsförsörjningsansvar för hela staden och för alla medborgare.

Kräv en rejäl sänkning av nyproduktions- och upprust- ningshyror. Ge bolagsstyrelserna i uppdrag att ställa hyre- skrav på de nya husen som gör att hög andel av Stockhol- marna har råd att bo i dem. Ställ krav på att inte använda presumtionshyror och att alla hyror ska överenskommas med hyresgästföreningen.

Välj bort nyproduktion med särskilt höga kostnader och kraftig negativ miljöpåverkan

Ställ krav på bolagen att välja bort extremt dyra nyproduk- tionsobjekt. (Nytt hus på Plankans gård är ett sådant, höga hus är sådana, hus med mycket svåra grundläggningskrav är sådana). Det måste handla om att bygga nya hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i, inte att bygga vilken hyres- rätt som helst. Välj bort nyproduktion med mycket negativ miljöpåverkan.

Kalkylräntorna ska motsvara vanliga låneräntor

På bolagen har lagts ett kalkylräntekrav som används för nyinvesteringar. Det uppgår till cirka 6,5 procent. Det är

väsentligt högre än vad staden lånar till. Stadens låneräntor ligger strax över 2 procent. Kalkylkraven används både vid nyproduktion, upprustning och tillval, och driver upp boen- dekostnaderna ordentligt. Med en produktionskostnad på 20 000 kr blir 6,5 procents ränta 1 300 kr per kvm medan 2,2 procents ränta innebär 440 kr per kvm (plus driftskostna- der). Mycket stor skillnad således.

Det finns inga skäl att ha högre kalkylkrav än de som mot- svaras av stadens låneräntor. Med sådan ränta kan hyrorna vid både nyproduktion och upprustning minskas väsentligt.

En ny ordning för upprustning av fastigheter

Ställ krav på en ny ordning för upprustning av fastigheter.

Nu har bolagen börjat använda s.k. ”helhetsgrepp”, dvs.

göra allt samtidigt. Och kräva mycket höga hyror efter upp- rustning. Exempel finns på hyreshöjningskrav på ända upp till 90 procent. De befintliga hyresgästerna klarar inte dessa hyror. Bara en mycket liten del av Stockholmarna klarar dessa hyror.

Den nya ordningen måste innebära att allt underhåll ska ingå i hyran och inte leda till hyreshöjning när det utförs.

Samt att standardförbättringar ska vara valbara för hyresgäs- terna i lägenheten respektive för hyresgästerna gemensamt i gemensamma delar. Hyreshöjningar för standardförbättring- ar ska motsvara värdet av förbättringen. Standardförbätt- ringar och hyreshöjningar för dessa ska diskuteras samtidigt.

Tekniskt underhåll i fastigheterna ska göras när det be- hövs, varken förr eller senare.

Minska hyresskillnader mellan områden

Bolagen har drivit fram hyresskillnader mellan olika områ- den som inte har något stöd i hyresgästernas värderingar och som gör vissa områden omöjliga att bo i för stora grupper.

Därtill drivs en segregation fram av hyresskillnaderna. Detta har gjorts utan att det funnits en ordenlig diskussion om vad som är rimligt.

Nu måste ställas krav på att bostadsbolagen ska minska hyresskillnaderna mellan olika områden.

Stärk boinflytandet för hyresgästerna

Boinflytandet för hyresgästerna har inskränkts de senaste åren. Bolagen har i varierande grad blivit allt sämre på att informera och samråda med hyresgästerna om underhåll och förändringar. Ställ krav på bolagen att utveckla information, boinflytande och hyresgäststyrning.

Pröva kooperativ hyresrätt för de kommunala bostadsbo- lagen i Stockholm

Den kooperativa hyresrätten ger hyresgästerna ett väsent- ligt större inflytande och kan utan diskussion fungera med självkostnad. Den kooperativa hyresrätten ger det bästa ur bostadsrätten, men utan alla bostadsrättens nackdelar.

Den kooperativa hyresrätten måste börja prövas i Stock- holm. Det kan göras för hus och för enskilda områden. Om- råden kan göras självstyrande på samma sätt som allmän- nyttan i Danmark, även om staden fortsätter att vara formell ägare. Men förmedlingen av bostäder ska förstås fortsätta att skötas av den kommunala bostadsförmedlingen.

Ragnar von Malmborg

Angående SABO-medlemskap och formerna för förhandlingarna om 2015 års hyror

De senaste förhandlingarna om hyrorna i allmännyt- tan i Stockholm fördes enligt ägarnas anvisningar till största delen med FÄFs (Fastighetsägarföreningens) förhandlare istället för, som tidigare, direkt med res- pektive företag. Motpartens brist på insikt om allmän- nyttans uppdrag och okunskap om fastigheternas skick och underhåll var ett par av skälen till att förhandling- arna drog ut nästan ett halvår. Den enda parameter, som de framhöll, var fastigheternas läge, vilket endast är en liten del av bruksvärdesprincipen.

Vi anser bestämt att allmännyttan i Stockholms stad åter bör bli medlem i SABO, vilket skulle innebära en återgång till det system, också med hänskjutande av tvister till Hyresmarknadskommittén, som fungerade bra tidigare.

Även om det kan ta lite tid att åter gå med i SABO vädjar vi om att stadens politiker instruerar de allmän- nyttiga företagen att de förestående hyresförhandling- arna (liksom om 2013 års hyror och tidigare) ska ske direkt med respektive företag, utan inblandning av FÄFs förhandlare.

Vi vore tacksamma för snabbt besked om detta.

Orimliga upprustningar

Respekt för sitt hem är en mänsklig rättighet och bo- staden är den mest grundläggande välfärden i vårt samhälle. Spekulationer i allmännyttans bostäder, såsom ombildningar till bostadsrätt mot hyresgästers vilja, orimliga hyreshöjningar och upprustningar till så höga hyror att människor måste flytta, undergräver välfärden. Det överensstämmer inte heller med kom- munens lagstadgade bostadsförsörjningsansvar.

Stockholms hyresgäster i allmännyttan har i flera år plågats av hotet och realiteten att tvingas flytta från sitt hem för att deras hus och lägenheter tvångsupp- rustats till hyreshöjningar på upp till och ibland över 100 procent. Stambyten och annat underhåll för att husen ska bibehållas i gott skick ingår i hyran. Men samtidigt görs renoveringar i onödig omfattning och kostnaden läggs på hyresgästen, som bara får välja färg och ytterligare tillval.

Vi vill att ni ger bolagen i uppdrag att avstå från upprustning där underhåll räcker och att tillämpa så- dana upprustningsprocesser som ger hyresgästerna ett starkt inflytande så

• att hyresgästen kan avstå från annat än underhåll och då få bibehållen hyra

• att hyresgästerna gemensamt kan välja olika nivåer för upprustning av de gemensamma utrymmena.

• att hyresgästen enskilt kan välja olika upprustnings- nivåer i sin lägenhet

• att bindande uppgift om hyran efter upprustning på olika nivåer lämnas till hyresgästen innan hen tar ställning till upprustningen Vi önskar ett snabbt svar om detta.

Inga Allard, Yngve Sundblad, Katarina Kalavainen, Henry Nilsson

ordföranden i Hyresgästföreningens förhandlingsdelegationer för hyresgäs- terna i stockholmshem, svenska Bostäder, Familjebostäder och stadsholmen

Angående stopp för ombildningar i Stockholm

På våra frågor till er innan valet om ni tänker stoppa ombildningarna till bostadsrätt, har ni alla svarat ja- kande. Karin Wanngård har den 15 september i Hem o Hyras nättidning sagt att det blir ”... helt stopp för fler ombildningar.” Ska vi tolka det så att pågående om- bildningsprocesser kommer att stoppas?

Ombildningskonsulterna har varit mycket aggressiva under hela året för att hinna ”ombilda före valet”, som de själva uttrycker sig. Hyresgästerna har kämpat emot med varierande resultat. Därför pågår nu en rad om- bildningsprocesser i allmännyttan med stor oro bland hyresgästerna. Några av fastigheterna ska få pris av bostadsbolagen inom någon vecka. Andra har inte haft köpstämma än.

När kommer de att stoppas?

Vad kan vi berätta för våra hyresgäster?

Vi önskar svar snarast.

brev till majoriteten i Stockholms stads Fullmäktige:

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ

3

Begäran om hyressänkning!

I skrivande stund diskuteras hyreskraven för nästa år. Fast- ighetsägarna har krävt en hyreshöjning med 2,5 procent för 2015. I Hyresgästföreningen diskuteras nu istället att ställa ett krav på hyressänkning. I Solna har Hyresgästföreningen redan ställt krav på en hyressänkning på för det kommuna- la bostadsbolaget och för de privata hyresgästerna. För de kommunala bostadsbolagen i Stockholm diskuterar Hyres- gästföreningen just nu ett sådant sänkningskrav.

Varför en hyressänkning?

Sedan 2011 har hyrorna ökat med cirka 7,5 procent i Stockholm. Konsumentprisindex har inte förändrats alls!

Det är till och med så att om hyreshöjningarna räknas bort så har konsumentprisindex minskat.

Sedan år 2000 har hyrorna ökat med 49 procent medan konsumentprisindex bara ökat med 20 procent.

Hyrorna har som synes ökat väsentligt mer än andra pri- ser. Det finns inga godtagbara skäl för detta.

Fastighetsägarnas vinster och värdena på fastigheterna har ökat i samma takt. Heba visar till exempel en vinst på 37 procent av hyran och en värdeökning bara för 2013 som är nästan lika stor som den samlade hyra.

Likaså visar de kommunala bolagen i Stockholm mycket höga vinster, mycket hög värdeökning och har mycket av sina lån kvar på sina fastigheter.

Lite beroende på hur man räknar visar ändå bokslutet för till exempel Svenska Bostäder en vinst på mellan 20 och 30 procent av hyran. Utöver det har de sålt hus som ytterligare ökar vinsten. Till det kommer att bolagen överfört vinster till kommunen för sådant som borde bekostas av alla skat- tebetalare, inte bara av hyresgästerna.

För hyresgästerna är det tvärtom. Hyrorna har dragit iväg.

Medianhyresgästen har en inkomst på 18 600 kr per må- nad. Sedan länge har ett mål varit att hyrorna inte ska över- stiga 25 procent av inkomsten före skatt. Utifrån detta borde hyran inte vara högre än 4 650 kr per månad (25 % av 18 600). Eftersom en majoritet av hushållen i hyresrätt i Stock- holm består av en vuxen och bara har en inkomst är det rim- ligt att utgå från detta.

Genomsnittshyran i Svenska Bostäder är 6 400 kr per må- nad för 67 kvm (2013). Genomsnittshyran ligger således vä- sentligt högre än vad som är rimligt för medianhyresgästen.

Och hälften av hyresgästerna tjänar ju mindre än medianhy- resgästen.

Med hänsyn till hyresgästernas inkomster, bolagens vin- ster och hittillsvarande hyresutveckling jämfört med andra priser finns starka skäl för en hyressänkning.

Ragnar von Malmborg

VAd hÄNdER mEd hYRAN?

illustrationer: per lindroos

n FöRSTA öVEREnSKOMMELSEn

På många håll har hyresförhandlingarna för 2015 knappt kommit igång. Men redan har Hyresgästföreningen enats med en av Göteborgs privatvärdar om nästa års hyror. Bot- rygg Göteborg AB höjer från och med årsskiftet sina hyror med 0,45 procent.

Botrygg Göteborgs vd Joachim Arcari lyfter själv fram de låga räntorna och den nästan icke-existerande inflationen när han motiverar bolagets hyreshöjningar.

– Botrygg ser en dämpad ekonomi i Sverige med mycket låg eller ingen inflation under 2015. Det ger oss ett gynn- samt läge och därför är det här en rimlig nivå. Ränteläget har under 2014 varit rekordlågt och även detta är en bidragande orsak till att hyresvärdarna bör dela med sig av de lägre rän- tekostnaderna, säger han i ett pressmeddelande.

n SänKnIng I SOLnA?

Hyresgästföreningen i Solna var först ut med att begära sänkning av hyran för 2015. Ordföranden P-O Brogren sä- ger:– Vi har inte mött motpartens reaktioner ännu, i övrigt har en enig föreningsstyrelse ställt sig bakom kravet. Vi har de- klarerat att vi kommer att verkställa påkallandet med stöd av stadgar och rutiner, men vi har inte sagt nej till en gemensam strategi för själva förhandlingarna och inte heller när det gäl- ler publicering.

– Det avgörande just nu, är att påkallandet av sänkning skickas i veckan, det blir en veckas förskjutning till 1 fe- bruari, men det kan vi leva med. I själva sakfrågan håller vi på att granska Signalistens ekonomi. Under tre år har vi inte haft någon inflation alls, men hyrorna i Solna har höjts med 4 procent, vilket vi måste ta igen, om vi ska följa för- bundets riktlinjer, nämligen att hyrorna inte får öka mer än inflationen.

n SänK HYRAn I STOCKHOLMSBOLAgEn

Hyresgästföreningen kommer att begära hyressänkning i de tre stora bostadsbolagen i Stockholm nästa år. Det blev resultatet när föreningen samlades till förhandlingsupptakt för att slipa på den egna strategin skriver Hem o Hyra och fortsätter:

Sänkt hyra, stopp för ombildningarna och reellt inflytande vid upprustning. Det är Hyresgästföreningens viktigaste krav inför årets hyresförhandlingar med Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäder.

– Vi hoppas få förhandla direkt med bostadsbolagen den här gången, det fungerade inte att sitta med Fastighetsägarna som mellanhand förra året, säger Inga Allard, ordförande för förhandlingsdelegationen för Stockholmshem.

– Det är rätt läge nu, vi har en annan politisk karta både på riksnivå och i Stockholms stadshus, sa hon inför de 150 ledamöterna i regionens alla förhandlingsdelegationer.

Fastighetsägarna Stockholm går å sin sida fram med ett yrkande om hyreshöjning med 2,5 procent i genomsnitt för hyrorna i privatägda hyreshus.

högre och högre

Hyrorna i de hyreslägenheter som blivit klara för uthyrning under senare tid når nya rekordnivåer. Södermalm har det inofficiella rekordet. Och det är allmännyttan, närmare be- stämt Stockholmshem, som är rekordinnehavare.

I kvarteret Tygeln på Södermalm (begränsas av Maria Prästgårdsgata, Timmermansgatan och Wollmar Yxkulls- gatan) betingar en trea på 77 kvm knappt 16 000 kronor i månadshyra, för en femrummare får man betala 22 000 kro- nor i månaden. Det är hyror som ligger 50 procent över det senaste decenniets nyproduktion.

Fastighetsägare är Stockholmshem och dess direktör Ing- ela Lindh försvarar hyressättningen med att bolaget ändå har låga hyror i resten av bolagets bostadsbestånd. Då gör det inget att några hyror får sticka ut.

Enligt uppgift i lokalpressen ska många ha anmält sitt in- tresse att hyra de dyra lägenheterna. Det går inte att få dessa uppgifter bekräftade och det är nog bäst att ta dem med en nypa salt. Hyrorna ligger nämligen en bit över motsvarande boendekostnader för bostadsrätter i området oavsett om de är nyproducerade eller redan befintliga. Ett köp av en bo- stadsrätt till ett kvadratmeterpris på 70 000 kronor ger lägre boendekostnader än att hyra i kvarteret Tygeln.

Det påstått stora intresset för lägenheterna i kvarteret Tyg- eln är nog ett uttryck för den desperation som råder på den stockholmska bostadsmarknaden. Men desperationen är inte bara de bostadslösas. Kommun och kommunala bostadsbo- lag missbrukar desperat sin ställning som företrädare för invånarna genom misshushållning med både enskildas och samhällets resurser.

På något annat sätt kan man inte tolka sakernas tillstånd i kvarteret Tygeln.

Björn Alfredsson

Dyrköpt kunskap

Studenterna drabbas också av höga hyror. I Norra Djurgårdsstaden kommer månadshyran för en etta att ligga på cirka 6 500 kronor. En tvåa ska kosta cirka 9 000 kronor och en trea mellan 11 000 och 15 000 kronor. När andra levnadsomkostnader räknas in (för filmjölk och nudlar m.m.) räcker inte studielån och bidrag till utan studenten går back med cirka 1 500 kronor varje månad. Är Stockholm en kunskapsstad?

Källa: statistiKGruppen, priVata FÖrHandlinGsdeleGationen

hur hög är

hyran?

NorMHyra (Kr per KvM ocH År) i StocKHolMSModelleNS ”värdeoMrÅdeN” År 2013

A B C D E F g H J K

nyproduktion – Bostäder uppförda under 2000-talet

Kommunägda 1 635 1 749 1 678 1 525 1 439 1 484 1 486 1 412 1 299 1 361

Privatägda 1 878 1 733 1 841 1 373 1 418 1 444 1 384 1 421 1 353

nymodernism – Bostäder uppförda under 1990-talet

Kommunägda 1 255 1 317 1 279 1 185 1 254 1 118

Privatägda 1 455 1 486 1 604 1 199 1 308 1 221 1 242 1 272 1 220 1 438

Kvartersstaden – Bostäder uppförda under 1980-talet

Kommunägda 1 198 1 193 1 057 963 1 099 1 123 1 041 1 097

Privatägda 1 282 1 243 1 093 1 291 1 114 1 050 1 123 1 125 1 085

Före 1980-talet – Upprustade under 2000-talet

Kommunägda 1 442 1 422 1 351 1 259 1 192 1 164 1 156 1 094 1 083 1 111

Privatägda 1 452 1 418 1 377 1 294 1 257 1 190 1 212 1 125 1 109 1 136

Före 1980-talet – Upprustade före 2000

Kommunägda 1 207 1 206 1 186 1 061 1 029 1 006 1 005 978 973 957

Privatägda 1 226 1 236 1 190 1 081 1 056 999 994 956 966 948

Före 1980-talet – Ej upprustade

Kommunägda 995 934 903 888 883 852 866 871 869 845

Privatägda 1 002 972 943 888 887 865 860 830 867 852

MÅNadSHyra (Kr) fÖr eN trea pÅ 77 KvM i StocKHolMSModelleNS ”värdeoMrÅdeN” År 2013

A B C D E F g H J K

nyproduktion – Bostäder uppförda under 2000-talet

Kommunägda 10 491 11 223 10 767 9 785 9 234 9 522 9 535 9 060 8 335 8 733

Privatägda 12 051 11 120 11 813 8 810 9 099 9 266 8 881 9 118 8 682

nymodernism – Bostäder uppförda under 1990-talet

Kommunägda 8 053 8 451 8 207 7 604 8 047 7 174

Privatägda 9 336 9 535 10 292 7 694 8 393 7 835 7 970 8 162 7 828 9 227

Kvartersstaden – Bostäder uppförda under 1980-talet

Kommunägda 7 687 7 655 6 782 6 179 7 052 7 206 6 680 7 039

Privatägda 8 226 7 976 7 013 8 284 7 148 6 738 7 206 7 219 6 962

Före 1980-talet – Upprustade under 2000-talet

Kommunägda 9 253 9 125 8 669 8 079 7 649 7 469 7 418 7 020 6 949 7 129

Privatägda 9 317 9 099 8 836 8 303 8 066 7 636 7 777 7 219 7 116 7 289

Före 1980-talet – Upprustade före 2000

Kommunägda 7 745 7 739 7 610 6 808 6 603 6 455 6 449 6 276 6 243 6 141

Privatägda 7 867 7 931 7 636 6 936 6 776 6 410 6 378 6 134 6 199 6 083

Före 1980-talet – Ej upprustade

Kommunägda 6 385 5 993 5 794 5 698 5 666 5 467 5 557 5 589 5 576 5 422

Privatägda 6 430 6 237 6 051 5 698 5 692 5 550 5 518 5 326 5 563 5 467

Den privata förhandlingsdelegationens statistikgrupp stre- tar på och i våras presenterade de en rapport om 2013 års hyror i Stockholms stad.

Gruppen slår fast att hyrorna i Stockholms stad är höga sett ur ett nationellt perspektiv. Hyrorna har också höjts betyd- ligt under de senaste decennierna. Hyrorna varierar betyd- ligt mellan olika områden och mellan fastigheter med olika modernitet. Nytt och modernt i centrala lägen har dubbelt så hög hyra jämfört med 70-talslägenheter i ytterstaden som inte rustats upp.

Hyrorna har höjts mer än dubbelt så mycket jämfört med den allmänna prisnivån (konsumentprisindex) under de se- naste decennierna. Fördelningen av höjningarna har varit ojämn och i hög utsträckning präglats av läget med större

VAd hÄNdER mEd hYRAN?

illustration: per lindroos

ökningar i centrum. För likvärdiga lägenheter, standardlä- genheter som inte upprustats, har höjningen varit ungefär dubbelt så stor i centrum – drygt 30 procent – i förhållande till ytterstaden – cirka 15 procent – under den senaste tio- årsperioden. Prisnivån ökade med drygt 13 procent under samma period.

Hur dyrt det är att bo framgår av tabellen. Uppgifterna av- ser normhyra som också räknats om till månadshyra för en trerumslägenhet på 77 kvm. Hyresuppgifterna är fördelade på ägare och Stockholmsmodellens ”värdeområden”.

Använd tabellen för att jämföra med din egen hyra. Även om uppgifterna redovisar genomsnitt och lämnar en del öv- rigt att önska om detaljeringsgraden så kan tabellen ge dig ett hum om den egna hyrans rimlighet.

Björn Alfredsson

NorMHyra (Kr per KvM ocH År) i StocKHolMSModelleNS ”värdeoMrÅdeN” År 2013

A B C D E F g H J K

nyproduktion – Bostäder uppförda under 2000-talet

Kommunägda 1 635 1 749 1 678 1 525 1 439 1 484 1 486 1 412 1 299 1 361

Privatägda 1 878 1 733 1 841 1 373 1 418 1 444 1 384 1 421 1 353

nymodernism – Bostäder uppförda under 1990-talet

Kommunägda 1 255 1 317 1 279 1 185 1 254 1 118

Privatägda 1 455 1 486 1 604 1 199 1 308 1 221 1 242 1 272 1 220 1 438

Kvartersstaden – Bostäder uppförda under 1980-talet

Kommunägda 1 198 1 193 1 057 963 1 099 1 123 1 041 1 097

Privatägda 1 282 1 243 1 093 1 291 1 114 1 050 1 123 1 125 1 085

Före 1980-talet – Upprustade under 2000-talet

Kommunägda 1 442 1 422 1 351 1 259 1 192 1 164 1 156 1 094 1 083 1 111

Privatägda 1 452 1 418 1 377 1 294 1 257 1 190 1 212 1 125 1 109 1 136

Före 1980-talet – Upprustade före 2000

Kommunägda 1 207 1 206 1 186 1 061 1 029 1 006 1 005 978 973 957

Privatägda 1 226 1 236 1 190 1 081 1 056 999 994 956 966 948

Före 1980-talet – Ej upprustade

Kommunägda 995 934 903 888 883 852 866 871 869 845

Privatägda 1 002 972 943 888 887 865 860 830 867 852

MÅNadSHyra (Kr) fÖr eN trea pÅ 77 KvM i StocKHolMSModelleNS ”värdeoMrÅdeN” År 2013

A B C D E F g H J K

nyproduktion – Bostäder uppförda under 2000-talet

Kommunägda 10 491 11 223 10 767 9 785 9 234 9 522 9 535 9 060 8 335 8 733

Privatägda 12 051 11 120 11 813 8 810 9 099 9 266 8 881 9 118 8 682

nymodernism – Bostäder uppförda under 1990-talet

Kommunägda 8 053 8 451 8 207 7 604 8 047 7 174

Privatägda 9 336 9 535 10 292 7 694 8 393 7 835 7 970 8 162 7 828 9 227

Kvartersstaden – Bostäder uppförda under 1980-talet

Kommunägda 7 687 7 655 6 782 6 179 7 052 7 206 6 680 7 039

Privatägda 8 226 7 976 7 013 8 284 7 148 6 738 7 206 7 219 6 962

Före 1980-talet – Upprustade under 2000-talet

Kommunägda 9 253 9 125 8 669 8 079 7 649 7 469 7 418 7 020 6 949 7 129

Privatägda 9 317 9 099 8 836 8 303 8 066 7 636 7 777 7 219 7 116 7 289

Före 1980-talet – Upprustade före 2000

Kommunägda 7 745 7 739 7 610 6 808 6 603 6 455 6 449 6 276 6 243 6 141

Privatägda 7 867 7 931 7 636 6 936 6 776 6 410 6 378 6 134 6 199 6 083

Före 1980-talet – Ej upprustade

Kommunägda 6 385 5 993 5 794 5 698 5 666 5 467 5 557 5 589 5 576 5 422

Privatägda 6 430 6 237 6 051 5 698 5 692 5 550 5 518 5 326 5 563 5 467

Hyresgästföreningen har med Fastighetsägarna Stock- holm tecknat ett ramavtal IT2014 för privata hyresgäster i Stockholms stad. IT2014 syftar till kollektivt internet med minst 700 Mbps för alla utan några extra abonnemang, med hyreshöjning 225kr/lägenhet/månad.

Varje fastighetsägare kan nu sända in en påskriven blankett till Hyresgästföreningen och låta en bredbandsoperatör in- stallera. IT2014 innebär att hyresgästen får ett RJ45-dator- nät-jack i väggen där hyresgästen kan köpa sig på stan en trådlös router (från 150kr) för att använda med sina datorer, Smart-TV, mobiltelefoner och surfplattor.

Hyresgäster har möjlighet att initialt tacka nej, men har man tackat ja eller flyttar in i en lägenhet (exempelvis vid byten) ingår bredbandet på samma sätt som ex säkerhetsdör- rar, värden bestämmer.

Kabel-TV omfattas inte av ramavtalet för hyror.

IT2014 söker införa att det som tidigare har saknats för de privata hyresgästerna i Stockholms stad, allmänt genom- förd bredbandslösning så som skedde i allmännyttan 2007.

IT2014 är en mycket modernare och enklare lösning.

Såväl Hyresgästföreningens IT2014-arbetsgrupp som den gemensamma arbetsgruppen med Fastighetsägarna Stock- holm har beslutat att följa upp det nya avtalet. Det måste bli

IT2014

– Internet för alla på hyran

lätt för en fastighetsägare att shoppa en installation och för hyresgästerna att få en.

Hur gör man om man vill ha IT2014-installation?

Vill man ha IT2014-installation i sin fastighet vänder man sig till värden och ber om det. Undrar värden, kan han gå in på Fastighetsägarnas hemsida eller Hgfs informationssida www.IT2014.se och följa rekommendationerna.

Fastighetsägaren börjar med att skriva på två exemplar av IT2014-blanketten där han begär hyreshöjning i fastigheten när installationen är genomförd. Hyresgästföreningen skri- ver på och sänder ett exemplar tillbaka till fastighetsägaren.

Fastighetsägaren är skyldig att genomföra en informations- process riktad till hyresgästerna om vad innebörden av in- stallationen är och möjligheten att avstå.

Därefter går fastighetsägaren ut till bredbandsoperatö- rerna och antingen shoppar på standardprislista för IT2014 eller, om han är större, ber om offerter från dem. Hyran höjs månadsskiftet efter fungerande installation.

Har hyresgästen klagomål på installationen, ex prestanda vänder man sig till värden (den värden hänvisar till i trapp- huset) och löser de inte problemen vänder man sig till Hgfs medlemsservice och ber om hjälp.

Jan Bergström

Foto: Matton BildByrÅ

Foto: HolGer ellGaard

Stockholms beslut att ta 3,3 miljarder från bostadsbola- gen till kommunens ordinarie budget är nu överklagat till Kammarrätten.

I maj 2013 beslutade Stockholm stad att överföra 3,3 mil- jarder från de kommunala bostadsbolagen till kommunens kassa. Det motsvarade hela 47 500 kr per lägenhet i bolagen.

Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten som avvisade överklagandena. Nu har tretton hyresgäster överklagat För- valtningsrättens dom till Kammarrätten.

Bakgrunderna till överklagandet är flera:

• Överföringen innebär att hyresgästernas hyra blir väsent- ligt högre, samt att medel som borde användas för un- derhåll och nybyggnad istället förs över till kommunens kassa för att finansiera kommunal verksamhet som borde finansieras av alla skattebetalare, inte bara av hyresgäster- na. I praktiken finansierades 10 procent (!) av kommunens budget på detta sätt.

• Överföringen strider mot den särskilda lagstiftning som finns för de kommunala bostadsbolagen.

• Överföringen strider mot kommunallagens mycket tyd- liga lagstiftning som säger att medborgare i en kommun ska behandlas lika, och mot EU-rättens tydliga regler att enskilda företag och individer inte får subventioneras.

I lagen för de kommunala bostadsbolagen regleras att de kommunala bostadsbolagen ska ha ett allmännyttigt syfte.

I detta ingår enligt förarbetena att verka för bostadsförsörj- ningen också för hushåll med mindre ekonomiska resurser.

I Stockholm har kommunen först ställt krav på att bostads- bolagen ska generera en hög vinst och därefter fört över medel till den vanliga kommunala budgeten. Det har lett till att hyrorna i de kommunala bolagen nu är så höga att hushåll med medianinkomst eller lägre har svårt att klara en rimlig boende- och levnadsstandard. För hushåll med låga inkom- ster är situationen än mer prekär.

I kommunallagen stadgas att kommunmedlemmar ska

behandlas lika. I överklagandena till Förvaltningsrätt och Kammarrätt framförs att det inte är att behandla kommun- medlemmar lika att låta vissa – hyresgästerna i de kommu- nala bostadsbolagen – betala väsentligt mer av kommunens utgifter än andra kommuninvånare. Dubbelt osunt blir detta eftersom hyresgästerna i genomsnitt har cirka 20 procent lägre inkomster än genomsnittet i kommunen.

I praktiken innebär överföringarna att kommunen ger pri- vata fastighetsägare högre vinster och således subventioner dem, vilket är förbjudet i såväl kommunallag som EU-rätten.

Lagen för kommunala bostadsbolag tillåter under vissa förutsättningar överföring av medel till kommunen. I sam- manfattning är det tillåtet att stödja bostadsförsörjning för hushåll med särskilda behov. När en redovisning har begärts av kommunen har de tagit upp allehanda infrastrukturob- jekt som stadsdelscentra och vägar eller typ ”Satsning för Söderort” som har långt bredare syften än för hushåll med särskilda behov. Långt ifrån hela det överförda beloppet har redovisats.

Vid överklagan av Förvaltningsrättens dom har klagan- dena pekat på att Förvaltningsrätten överhuvudtaget inte har behandlat klagomålspunkterna kring brott mot det allmän- nyttiga syftet. Vidare har Förvaltningsrätten i praktiken inte granskat kommunens redovisning av vad de tänkt använda de överförda medlen till. Förvaltningsrätten har inte heller granskat beslutet utifrån kommunallagens och EU-rättens grundregler.

Brandskattningen av de kommunala bostadsbolagen i Stockholm är extrem i Sverige. Ingen annanstans har någon kommun på detta flagranta sätt fört över medel från bolag till kommun.

Eftersom hanteringen av de kommunala bolagen är så vik- tig för hyresgästerna och för bostadsförsörjningen ser vi det som mycket angeläget att Kammarrätten granskar och upp- häver det kommunala beslutet. Vi vill betona att det också har en stor principiell betydelse att den relativt nya lagstift- ningen prövas rättsligt.

Givetvis är vi också kritiska till att riksdagen antagit om en lag som ger utrymme för en sådan (van)tolkning. En änd- ring av lagen kommer att bli ett krav på den nya riksdag som vi får efter valet.

Stockholm den 7 augusti 2014

Inga Allard, Hägersten, Ordförande i förhandlingsdelega- tionen för Stockholmshems hyresgäster • Yngve Sundblad, Ordförande i förhandlingsdelegationen för Svenska Bostä- ders hyresgäster • Ragnar Malmborg, styrelseledamot i Sö- dermalms hyresgästförening • Karin Wahlgren, ordförande i Lokala Hyresgästföreningen Ormen Större, Södermalm • Ragnhild Stamsäter, styrelseledamot i Lokala Hyresgästför- eningen Ormen Större, Södermalm • Peter Stenfors, styrel- seledamot i Lokala Hyresgästföreningen i Solberga

Hyresgäster

överklagar

Hyresgästföreningens förhandlingsdelegation för Svenska Bostäders cirka 25 000 hyresgäster har skrivit till Svenska Bostäders styrelse om problem med boinflytande i bola- get. Bakgrunden var bl.a. erfarenheterna från kvarteret Fikonet, och liknande erfarenheter i Svenska Bostäders fastigheter i Kärrtorp och några upprustningshus.

I alla fallen har de Lokala Hyresgästföreningarna påkallat samråd som fungerat dåligt eller helt avvisats.

Vårt första brev

I första brevet, 4 juni 2014, påtalades att

Det har framförts att bolaget uttalat att de inte behöver in- formera och inte är intresserade av samråd i andra situatio- ner än när hyreslagen så kräver. Det rapporteras t.o.m. att bolaget framfört att de skulle vara överens med Hyresgäst- föreningen om att information och samråd inte behövs för annat än hyreshöjande åtgärder! I andra fall har bolaget genast valt att bryta samråd, när hyresgästerna har velat diskutera åtgärder och utförande, och istället ansökt om till- stånd hos hyresnämnd istället för att komma överens med de berörda boende.

och att

I det allmänna boinflytandeavtalet stipuleras att bolaget ska informera om åtgärder i så god tid att meningsfullt sam- råd kan hållas samt att bolaget ska samråda när Lokal Hy- resgästförening så begär. Några överenskommelser om att information och samråd inte behövs för annat än hyreshö- jande åtgärder, som bolaget framfört, finns inte.

Vi begärde

… att bolagsstyrelsen tydligt uttalar att hyresgästernas in- flytande över sina bostäder och bostadsområden är viktigt och bör utvecklas, att bolaget ska präglas av en villig och generös inställning till boinflytande samt att bolaget bör ar- beta med en intern utbildning för att all personal ska vara kunniga om och känna ansvar för boinflytandet.

På detta och mer specifika brev från Fikonet och Kärrtorp reagerade styrelsen med att uppdra åt direktören, Pelle Björklund att svara.

VD Pelle Björklunds svar

I likalydande brev 19 augusti till Fikonet, Kärrtorp och De- legationen svarar VD bl.a. att

Förutsättningarna för såväl information, samråd och infly- tande har diskuterats mellan parterna och utvecklats under en lång följd av år. Vi har också fortlöpande följt upp samar-

betsformerna och vi har också haft bilden av att vi i princip är helt överens.

Vi vill också understryka att bolagets målsättning alltid är att i möjligaste mån uppnå lösningar i samförstånd.

Som svar på de ställda frågorna kan det entydigt dekla- reras att varken styrelsen eller bolagets ledning har någon annan uppfattning avseende boinflytande. Vi tror också att kunskapsnivån hos bolaget och dess anställda är helt till- fredsställande ur detta perspektiv.

Han svarar inte på de konkreta frågorna om att samråd av- visas och erkänner inte några problem.

Vårt andra brev

Vi var inte nöjda med detta utan upprepade med emfas i brev den 2 september bl.a.

Från Hyresgästföreningen vill vi framföra att vi inte är överens med bolaget om samverkansformerna, tvärtom så är vi undrande och kritiska över de försämringar som skett de senaste åren när det gäller det allmänna boinflytandet och vi är starkt kritiska till hur bolaget bedriver samråd vid upprustning.

När det gäller det allmänna boinflytandet är Hyresgäst- föreningen mycket förvånade över det som bolaget skrivit till lokala Hyresgästföreningen i Fikonet, att bolaget bara behöver samråda om hyreshöjande åtgärder. De avtal som Hyresgästföreningen har med Svenska Bostäder om boinfly- tande säger något helt annat.

och att

Hyresgästföreningen önskar att de kommunala bolagen ska vara föregångare när det gäller omsorg om hyresgästerna, boinflytandet och hyresrätten.

Hyresgästföreningen bedömer att det nu krävs en tydlig markering från Svenska Bostäders styrelse att såväl det van- liga boinflytandet som inflytandet vid upprustning ska fung- era och utvecklas.

Vidare begär vi att Hyresgästföreningen och bolaget träf- fas för en genomgång av avtalen kring boinflytande och upprustning.

Vid kontakt med styrelsens ordförande Berthold Gustavsson (m), sade han sig helt ställa sig bakom VDs brev och ville inte ens diskutera om samråd bara ska gälla hyreshöjande åtgärder!

Med valutgången byter Svenska Bostäder ordförande och delvis styrelse, vilket vi hoppas kan ge bättre gehör för våra synpunkter.

Yngve Sundblad, ordförande i förhandlingsdelegationen

BoINFlYTANdE

– brevväxling med

Svenska Bostäder

I kvarteret Fikonets tre delar har Svenska Bostäder re- parerat balkonger och målat om husen i två av delarna.

Vid varje tillfälle har bolaget informerat och fört en dis- kussion med den Lokala Hyresgästföreningen om vad och hur det skulle göras. Det har lett till att det blivit lite bättre och betydligt finare än efter bolagets första planer.

Detta har gjorts i enlighet med det boinflytandeavtal som bolaget har med Hyresgästföreningen. Avtalet sä- ger att bolaget ska informera i god tid samt samråda om den Lokala Hyresgästföreningen så begär. Den Lokala Hyresgästföreningen kan också begära samråd om allt annat som föreningen tycker är viktigt.

Men nu agerar bolaget på ett annat sätt

Lokala hyresgästföreningen har vid ett antal tillfällen de senaste åren frågat när balkongerna på den sista tred- jedelen av området ska åtgärdas samt begärt samråd i frågan. Ända fram till början av året har bolaget sagt ok till samråd men sedan inte återkommit.

I början av året säger dock företrädare för bolaget att de inte behöver och inte vill samråda! De hävdar nu att de bara behöver samråda om hyreshöjande åtgärder!

Det går stick i stäv med det avtal som finns, men både förvaltaren och områdeschefen påstår att de fått denna information av sin jurist.

Men det visar sig att det är värre än så

I mars kommer bolaget och säger att de ska tilläggs- isolera, byta fönster, bygga om balkongerna m.m. Allt är redan upphandlat och arbetet ska börja efter ett par

veckor. Bolaget har tagit fram ett förslag till hur det ska göras och sökt bygglov för detta redan 2011! Utan att säga ett knyst till den Lokala Hyresgästföreningen.

Bolagets åtgärdsplan stämmer ganska dåligt överens med de tankegångar Lokala Hyresgästföreningen haft om hur det ska bli lite bättre. Färgsättningen är fel, balkong- förändringarna är fel och fönsterbytet vill de göra på fel sätt.

Lokala hyresgästföreningen gör i detta läge ändå ett för- sök att samråda först med förvaltaren och därefter med områdeschefen. Svenska Bostäder visade ingen särskild vilja att ens komma med korrekt information och försöken att rätta till misstagen slog i allt väsentligt slint. Såväl små som större förändringsförslag bemöttes med ”att så har vi inte tänkt”. Och bolaget upprepar, nu i skriftlig form, att de inte behöver samråda om annat än kring hyreshöjande åtgärder.

I detta läge skriver Lokala Hyresgästföreningen och Hyresgästföreningen i Stor-Stockholm till Svenska Bo- städers styrelse och frågar om styrelsen gett bolaget i upp- drag att begränsa boinflytandet och om styrelsen anser att bolaget ska ha ett boinflytande.

Bolagsledningens svarar så småningom till styrelsen att de anser att boinflytandet fungerar bra! Men Hyresgäst- föreningen anser att bolaget saboterar hela idén med boin- flytandet och tänker ta upp frågan i höstens förhandlingar.

Men Svenska Bostäder struntar i de lokala åsikterna och genomför nu åtgärderna efter sitt eget huvud i kvarteret Fikonet.

Ragnar v Malmborg

Foto: MaJ sandin

Svenska Bostäder struntar i boinflytandet!

Plankan i hyresnämnden

Tisdagen den 16 september hölls förhandlingar i Hyres- nämnden. Saken gällde, som väl alla vet vid det här laget, Svenska Bostäders byggplaner i kvarteret Plankan, närmare bestämt påbyggnaden på den befintliga huskroppen med två våningar och ett tilltänkt nytt cylindriskt hus på gården. Ef- tersom Svenska Bostäder inte har lyckats förmå en majoritet av hyresgästerna att godkänna planerna hade de kallats till förhandling i Hyresnämnden. Hyresnämnden har att väga Svenska Bostäders intresse att bygget ska förverkligas mot hyresgästerna skäl till att bevara gården som den är.

Hur gick det?

Till att börja med vill jag berätta lite om förberedelserna.

Lokala hyresgästföreningen Plankan och åtskilliga frivilliga hade dagarna innan genomfört en omfattande dörrknack- ningsaktion med syfte att få så många som möjligt av hyres- gästerna som är motståndare till byggplanerna att antingen komma till förhandlingen eller lämna fullmakt till något av våra ombud. Det visade sig ge resultat. Vi fick ihop över 180 fullmakter och gissningsvis knappt hundra boende och intresserade infann sig till förhandlingen som hölls i stora aulan i Åsö vuxengymnasium.

Nämnden bestod av tre ledamöter och två protokollförare.

Efter inledande förvirring över det stora antalet fullmakter och en ganska tidskrävande närvarokontroll, slogs det fast att de hyresgäster som berörs av byggplanerna men som flyttat in efter att kallelsen till denna förhandling skickats ut kommer att få gå igenom en likadan process senare.

Därefter presenterade Svenska Bostäders två representan- ter planen och skälen till att den ska genomföras. Även en mindre partisk person än jag måste ha tyckt att framställ- ningen var ganska svag. Som skäl angav Svenska Bostäder att det behövs fler lägenheter i innerstaden och att gården ska förbättras – det senare framkallade munterhet bland åhörarna. Sedan gavs tillfälle att ställa frågor till Svenska Bostäder. Då framkom bland annat att den sammanlagda byggtiden i allra bästa fall blir minst två och ett halvt år.

Minst, väl att märka. Det planerade bygget kommer att vara mycket komplicerat, medgav Svenska Bostäder, och under en stor del av tiden kommer gården överhuvudtaget inte att kunna användas.

Därefter kom turen till våra ombud, Måns Ressner och Ragnar von Malmborg, att föra hyresgästernas talan.

Foto: ari esKelinen

Kostymklädda och slipsbehängda lade de vältaligt fram skälen till varför vi inte vill ha bygge i Plankan. Tyngd- punkten låg på barns, funktionshindrades och pensionärers behov samt de uppenbart försämrade boendeförhållanden för de befintliga hyresgästerna som bygget kommer att leda till. Mycket mindre ljus i lägenheterna och på gården är ett sådant förhållande, ökad insyn ett annat. Inte minst de all- varliga olägenheter som själva byggprocessen i sig medför i form av buller, evakuering m.m. framhävdes. Hans Edler, boende i kvarteret och ljudprofil, fick tillfälle att ingående beskriva de negativa ekofenomen som det planerade bygget kommer att förstärka.

Sedan, vid tretiden, var det dags för syn för en rundvand- ring på gården då nämnden fick tillfälle att bekanta sig med platsen och bilda sig en egen uppfattning. Vi som vill bevara Plankans gård har alltid haft vädrets makter på vår sida – så även denna gång. I lagom solsken guidades vi runt av Roland Löfgren, varefter några lägenheter besöktes. Frivil- liga trollade fram kaffe. Småprat bredde ut sig. Mycket trev- ligt?

Ja, och hur gick det då? Vann vi? Det går inte att besvara frågan än. Mitt intryck är att Hyresnämnden lyssnade nog- grant till synpunkterna från de boende och deras ombud.

Svenska Bostäders representanter gjorde inget påläst intryck – påfallande många frågor om förhållandena på platsen och om byggplanernas konsekvens kunde de inte besvara.

Om man bara går efter Måns och Ragnars prestation samt allmänt engagemang och antal hyresgäster som motsätter sig byggplanerna är det helt självklart att Plankangårdens vänner kommer att vinna. Sedan är det en annan sak hur Hyresnämnden väljer att väga de motstående intressena mot varandra. Det kommer i vart fall bli intressant att se hur man motiverar beslutet med tanke på att lagstiftningen som här tillämpas inte ursprungligen var tänkt för storskaliga ny- byggnadsprojekt.

I början av oktober skickar parterna, Svenska Bostäder och hyresgästerna, in sina skriftliga anföranden (våra om- bud författar en gemensam skrivelse) till Hyresnämnden som därefter tar ställning och offentliggör sitt beslut 11 no- vember. Då får vi veta.

Och sedan? Förmodligen kommer beslutet att överklagas av parten som beslutet går emot. Men det tar vi senare.

Mathias Thiel

PlANKAN

del 4

Kooperativ hyresrätt

– ett alternativ?

Vad anser partierna om kooperativ hyresrätt och Hittas-systemet som angelägna alternativ eller komplement till nuvarande upplåtelseformer?

Hittassystemet är en finsk upplåtelseform som innehåller priskontroll både i byggskedet och i vidareförsäljningsskedet.

Vi sammanfattar svaren från en enkät till partierna.

Hela enkäten finns på www.boendetrygghet.se. Så här svarade partierna:

Vänsterpartiet: Ja, Vänsterpartiet vill gärna gyn- na den kooperativa hyresrätten, bl.a. genom att låta det investeringsstöd som vi föreslår för att öka byg- gandet ska omfatta även denna upplåtelseform.

Socialdemokraterna: Också den kooperativa hy- resrätten, en spekulationsfri upplåtelseform, kan vara en bra lösning för många eftersom den ger möjligheter till ett socialt, tryggt boende med infly- tande för de boende.

Miljöpartiet: Miljöpartiet har i partimotion före- slagit statlig stimulans till kooperativa hyresrätter och då även ett flertal andra former för kollektivt boende.

Centerpartiet: Ja det gör vi. Det är viktiga kom- plement till dagens bostadsmarknad.

Folkpartiet: Folkpartiet är positiva till att fler boendeformer växer fram på den svenska bostads- marknaden, inte bara exempelvis kooperativ hyres- rätt, utan också äganderätter.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna har inga synpunkter på enskilda upplåtelseformer, de har alla sina för- och nackdelar och vi behöver mer av allihop!

Moderaterna: Det behövs fler bostäder för alla typer av människor och det är viktigt med variera- de upplåtelseformer. Däremot ska staten inte gynna enskilda upplåtelseformer framför andra.

Sverigedemokraterna: Utöver att det råder en generell bostadsbrist finns det inga större problem med nuvarande system. Skulle det uppstå några större problem är vi dock öppna för nya lösningar.

Sammanfattningsvis är Vänsterpartiet, Socialde- mokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folk- partiet positiva till kooperativ hyresrätt. Kristde- mokraterna och moderaterna svarar mera försiktigt och Sverigedemokraterna ser inga problem med dagens system men är öppna för förändringar. Hit- tas-systemet kommenterar de inte särskilt, de vet nog inte vad det innebär.

Är Södermalm det mest tätbefolkade området i Stockholm?

Det är i tidningen Mitt i Södermalm som en amerikansk kaf- fekedja, som vill öppna kaféer i anslutning till Icabutiker bland annat på Södermalm, uttalar sig så. I samma tidning kan man också läsa att arkitekterna börjar kika på hustaken nu när snart alla vindar är ombyggda till lägenheter. Man vill bygga till våningar på tak, man vill också bygga rad- hus på tak. Vad händer med ”moderna hus” som egentligen inte byggts med tanke på flera våningar och därmed tyngre vikt? Vad händer med ljusinsläpp? Hur mörkt blir det nere på gatorna runt om? Vi önskar att medlemmar och boende i husen och omgivningar hör av sig så vi kan informera oss så mycket som möjligt när vi ska skicka remissvar på plane- rade ny-, om- och tillbyggnader.

Det byggs i Stockholm, så också på Södermalm. Tyvärr blir det, som det ser ut, av någon anledning mest bostadsrät- ter. Tobaksmonopolets gamla lokaler mellan Rosenlundsga- tan, Maria Bangata och Maria Skolgata mot Ringvägen är just nu ett aktuellt exempel för Södermalms hyresgästfören- ing att avge remissvar över.

På Tobaksmonopolets olika delar vill man t ex riva det anrika och ännu väl bevarade huvudkontoret som ritats av den på sin tid välkände stockholmsarkitekten Ivar Teng- bom. Södermalmsföreningen har, liksom även kulturförvalt- ningen, motsatt sig detta att riva kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Södermalmsföreningen har också sagt nej till det höghus som föreslagits i ”triangeln” mot Ringvägen då det på grund av den höga höjden kommer att ta bort alldeles för mycket ljus för Mariaskolan som ligger mitt emot på Maria Skolgata. Både inomhus och på skolgården, som är ovanligt liten för en skola med 900 elever, kommer dagsljuset att re- duceras avsevärt. Oacceptabelt.

Södermalms hyresgästförening är inte emot att det byggs, speciellt behövs många fler hyresrätter i denna stad, men det ska göras klokt, hållbart och med tanke på människor och miljö.

Foto: MaJ sandin

I

Festivalen arrangerades av Peppar & Pumpa, ett nät- verk av kolonister och andra odlare som verkar för mer odling i stan. Konsum, Studiefrämjandet, Natur- skyddsföreningen, Stockholms stad, Stockholmshem och Rölunda gård och Hyresgästföreningen medver- kade.

I parken visades ett stort antal odlingsexempel och odlade produkter.

Grovsopans täppa visade hur odling kan bedrivas genom återbruk. Lokala hyresgästföreningen i Piskan bidrog med Holy Basil, en utställning av ett 20-tal ba- silikasorter från hela världen som odlas på deras ”bak- gård” på Södermalm. I en skönhetssalong kunde de som behövde fräscha upp sig göra det med lavendel och andra örter. Ekokockarna trollade med nyskörda-

6 september var Söderandans dag och stadsodlarfestival

de grönsaker och kolonikockarna bjöd på smakprov och sin unika receptsamling.

Massor med musik spelades på den stora scenen.

Dagen avslutades med ett politikersamtal där alla parti- er uttalade att de ville medverka till en utvecklad stads- odling. Samtalet, som leddes av Karin Bojs, resulterade i ett förslag att staden bör starta med brukaravtal också för träd och buskar i våra parker, förstås med syfte att det också ska bli mer fruktträd och bärbuskar.

Att representanter från ett antal andra länder deltog förhöjde definitivt stämningen.

Tanken är att festivalen ska återkomma varje år. Läs mer på pepparochpumpa.se eller på Facebooksidan Stadsodlarfestivalen.

På Söderandans dag deltog ett stort antal föreningar, däribland Hyresgästföreningen som informerade och informerades om dagens och framtidens boende. n

Foto: lena israelsson