Inventeringsrapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013

Full text

(1)

Inventeringsrapport

Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med

psykisk funktionsnedsättning 2013

Partille 2013

Ingegerd Winqvist

(2)

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1Bakgrund ... 4

1.2 Beslut och uppdrag ... 4

1.3 Inventeringens syfte och användningsområde ... 5

1.4 Målgruppen för inventeringen ... 5

1.5 Samarbete mellan olika parter i inventeringen ... 5

2 Metod och genomförande ... 5

2.1 Information och förankringsarbete ... 5

2.2 Inventeringens omfattning och avgränsning ... 6

2.3 Insamling av uppgifter om identifierade personer ... 6

2.4 Inventeringsverkyg ... 6

2.5 Bearbetning och analys av insamlat material ... 6

2.6 Resultatredovisning ... 6

3 Inventerade personer ... 6

3.1 Insamlat datamaterial ... 6

3.2 Antal inventerade personer i målgruppen ... 6

3.3 Kön, ålder och födelseland ... 6

3.4 Sammanfattande kommentar ... 7

4 Målgruppens kontakter med kommunen och landstinget ... 7

4.1 Pågående insatser från kommunen och landstinget ... 7

4.2 Kontakt med socialtjänsten, psykiatrin och primärvården ... 7

4.3 Inskrivna på sluten vård eller annan form av institution eller har ett beslut om tvångsvård i öppna former ... 8

4.4 Sammanfattande kommentar ... 8

5 Personalens samarbete kring målgruppen ... 8

5.1 Förekomsten av samarbete och samarbetsmönster ... 8

5.2 Förekomst av individuell plan som upprättats i samarbete mellan kommunen och landstinget ... 9

5.3 Personalens samarbete kring inventerade personer ... 9

5.4 Sammanfattande kommentar ... 9

6 Målgruppens livssituation ... 10

6.1 Inventerade personer fördelade på olika typer av stadigvarande boende- former i mantalsskrivningskommunen och tidsperioden för detta boende .... 10

6.2 Familjesituation och boende ... 11

6.3 Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer ... 11

6.4 Inventerade personer som har någon form av arbete eller sysselsättning ... 12

6.5 Deltagande i föreningsverksamhet och i intresseorganisationer ... 12

6.6 Huvudsaklig försörjning ... 12

6.7 Sammanfattande kommentar ... 12

(3)

7 Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden ... 12

7.1 Personlig vård och hemliv (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) ... 13

7.2 Kommunikation och förflyttning (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) ... 14

7.3 Mellanmänskliga relationer (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) ... 15

7.4 Lärande och utbildning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) ... 15

7.5 Arbete, sysselsättning och ekonomi (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) ... 16

7.6 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) ... 17

7.7 Sammanfattande bild av målgruppens svårigheter i genomsnitt på viktiga livsområden ... 18

7.8 Sammanfattande bild av målgruppens behov av insatser på viktiga livsområden ... 18

7.9 Sammanfattande kommentar ... 18

8 Hälsoproblem och behov av insatser ... 19

8.1 Målgruppens hälsoproblem på några hälsoområden och behov av insatser .. 19

8.2 Stöd från anhöriga och närstående ... 19

8.3 Sammanfattande kommentar ... 19

9. Jämförelse med 2007 års inventering ... 19

10 Utbud av verksamheter och insatser ... 21

10.1 Enheten psykiska funktionsnedsättningar ingår i vård- och omsorgsförvaltningen i Partille ... 21

10.2 Daglig verksamhet & daglig sysselsättning är den enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med livsområdet arbete och sysselsättning 22 10.3 Social- och arbetsförvaltningen ... 23

11 Diskussion och slutsatser ... 23

Bilaga 1. Inventeringsformulär - behovet av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning ... 26

(4)

1 Inledning

1.1Bakgrund

Enligt 5 kap 8 § Socialtjänstlagen (SoL) har socialnämnden ansvar för att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.

Liknande skyldigheter för personer med stora och varaktiga psykiska funktionshinder finns i 15 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) där det stadgas att kommunerna ska informera om mål och medel för verksamheten samt fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är.

Kommunernas skyldighet att skaffa sig kännedom om vilka personer i kommunen som har ett psykiskt funktionshinder är väsentlig på flera sätt. Många psykiskt funktionsnedsatta personer isolerar sig och saknar resurser att själva söka hjälp och formulera sina behov. I sådana situationer är det av stor betydelse att samhället agerar aktivt och erbjuder insatser till dem som har behov av det. Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och er- bjuda grupper och enskilda sin hjälp (3 kap. 4 § SoL). När det så är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

En god kännedom om målgruppens behov av vård, stöd och rehabilitering är också nödvändig för att kommunen ska kunna planera sin verksamhet och för att förtroendevalda ska få underlag för att styra verksamheten och tillföra verksamheten de resurser som behövs. Personer med psykiska funktionshinder behöver ofta insatser från både kommun och landsting. Det är därför viktigt att huvudmännen skaffar sig en gemensam bild över målgruppens behov av insatser för att kunna planera en verksamhet som motsvarar målgruppens behov. Enligt 5 kap. 8 § (SoL) ska kommu- nen samverka med landstinget i sin planering av insatser. Motsvarande bestämmelse finns i 8 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), där hälso- och sjukvårdens ansvar anges när det gäller att i planering och utveckling av hälso- och sjukvården samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdorgan.

1.2 Beslut och uppdrag

År 2007 genomfördes en inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder i kommunerna Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö gemensamt med dåvarande SU/Psykiatri Mölndal.

Ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) I Partille beslutade 2012 att en ny invente- ring skulle göras med samma målgrupp. På grund av tidspress valde man att göra den enskilt, det vill säga inte tillsammans med sjukvården eller någon annan kommun.

Avdelningschefen för Funktionshinder inom VOF har lett arbetet. Inventeringen genomfördes under oktober månad 2012. Sammanställning och bearbetning har skett inom verksamheten.

(5)

1.3 Inventeringens syfte och användningsområde

Syftet med denna rapport är att presentera resultaten från den behovsinventering som genom- fördes i Partille kommun 2012.

Undersökningens övergripande frågeställningar har varit;

(a) Hur många personer med psykiska funktionshinder finns det i kommunen?

(b) Hur ser behoven ut för dessa personer enligt personalens bedömningar?

(c) Är kommunens insatser tillräckliga för att täcka personernas behov?

(d) Behöver kommunen förändra sin verksamhet?

Resurser i form av tid och personalinsats har varit styrande för metodval. Vid val av metod för inventeringen har hänsyn tagits till etiska och juridiska frågor. Sammanställningen redovisas på gruppnivå och ingen enskild person kan identifieras.

1.4 Målgruppen för inventeringen

Man har utgått från samma definition som i inventeringen 2007. Den har definierats av Nationella psykiatrisamordningen.

”En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning”.

Denna definition är bredare än tidigare definitioner som förekom i inventeringar efter psykiatri- reformen 1995. Den tydliggör även att personer med funktionsnedsättning utifrån ett neuro- psykiatriskt tillstånd skall ingå i målgruppen. Vidare skall personer med samsjuklighet ingå, till exempel en person som både har ett missbruk eller beroendesjukdom och psykisk störning.

Däremot ska inte personer med enbart en demenssjukdom eller utvecklingsstörning inkluderas.

Med långvarigt avses att funktionshindret har varat eller beräknas att vara årslångt.

Målgruppen har i denna inventering begränsats till personer från 18 år mantalskrivna i kommunen. Det gäller personer som hade pågående insatser från socialtjänsten under oktober månad 2012.

1.5 Samarbete mellan olika parter i inventeringen

Sammarbete har skett mellan social- och arbetsförvaltningen (SAF) och vård- och omsorgsför- valtningen i Partille kommun.

2 Metod och genomförande

2.1 Information och förankringsarbete

Information om inventeringen och hur personalen skulle välja ut vilka personer som skulle ingå sköttes i chefsled från avdelningscheferna på VOF och SAF till enhetscheferna. De personer som endast SAF har kontakt med har de inventerat utan att röja deras identitet.

(6)

2.2 Inventeringens omfattning och avgränsning

Inventeringen omfattar 105 personer. 4 personer har endast kontakt med SAF. Resten, 101 personer har insatser av VOF på gruind av psykisk funktionsnedsättning. Däri ingår personer som vistas på köpta platser. De 18 personer som har gemensamma insatser från VOF och SAF från stöd- och beroendeteamet ingår också.

2.3 Insamling av uppgifter om identifierade personer

Det är personens kontaktpersonal eller vård- och stödsamordnare som har fyllt i inventerings- verktyget. Om det finns fler är det den personal som känner personen bäst som har fyllt i.

I frågeformulären finns varken personnummer eller initialer som kan identifiera personen.

Källmaterialet inklusive datafilen förvaras säkert skilt från övrig dokumentation i kommunen.

2.4 Inventeringsverkyg

Socialstyrelsens inventeringsverktyg har använts i pappersversion. Frågeformulär se bilaga 1.

2.5 Bearbetning och analys av insamlat material

Svaren från frågeformulären har matats in och aggregerats i en excellfil. Frågeformulären har numrerats i löpande nummer och sparats. Bearbetningen och en första analys har gjorts av en utredare med tidsbestämt anställning på VOF. Vidare analys kommer att ske och organiseras i verksamheten av avdelningschefen för VOF.

2.6 Resultatredovisning

Resultaten från frågeformuläret redovisas i tabellform. I vissa fall har kommentarer lagts till.

Jämförelse med 2007 års inventering görs efter resultatredovisningen.

3 Inventerade personer

3.1 Insamlat datamaterial

Det finns inte något bortfall när det gäller antal personer. Däremot har inte alltid alla frågor besvarats i frågeformuläret.

3.2 Antal inventerade personer i målgruppen

Det är 105 personer som ingår i inventeringen.

3.3 Kön, ålder och födelseland

Kön Antal personer Andel i %

Kvinnor 53 50,5

Män 52 49,5

Totalt 105 100

(7)

Ålder Antal personer Andel i %

18-24 år 12 11,4

25-44 år 37 35,2

45-64 år 47 44,8

65 år - 9 8,6

Totalt 105 100

Födelseland Antal personer Andel i %

Sverige 91 86,7

Annat nordiskt land 2 1,9

Övriga Europa, ej Norden 3 2,9

Utanför Europa 8 7,6

Ej känt 1 0,9

Totalt 105 100

3.4 Sammanfattande kommentar

Det är i stort sett lika många män som kvinnor som ingår i den inventerade målgruppen på 105 personer. Nästan hälften (46,8 procent) är mellan 18 och 44 år. Drygt hälften (53,4 procent) är över 44 år. De flesta personerna är födda i Sverige. Ca 12 procent av personerna är födda i något annat land.

4 Målgruppens kontakter med kommunen och landstinget

4.1 Pågående insatser från kommunen och landstinget

Har pågående insatser från

socialtjänsten Antal personer Andel i %

Ja 105 100

Nej 0 0

Totalt 105 100

4.2 Kontakt med socialtjänsten, psykiatrin och primärvården

Har det senaste året haft kontakt med

både socialtjänsten och psykiatrin Antal personer Andel i %

Ja 94 89,5

Nej 9 8,6

Ej känt 1 0,9

Ej svar 1 0,9

Totalt 105 99,9

(8)

Har det senaste året haft kontakt med

både socialtjänst och en vårdcentral Antal personer Andel i %

Ja 63 60

Nej 7 6,7

Ej känt 35 33,3

Totalt 105 100

4.3 Inskrivna på sluten vård eller annan form av institution eller har ett beslut om tvångsvård i öppna former

Har under det senaste året varit

inskriven på sluten vård/institution Antal personer Andel i %

Sluten vård (HSL) 17 16,1

Sluten vård (LPT) 12 11,4

Sluten vård (LRV) 2 1,9

Vård enligt LVM 2 1,9

HVB 3 2,9

Korttidsboende 14 13,3

Beslut om tvångsvård

Öppen psykiatrisk tvångsvård 3 2,9

Öppen rättspsykiatrisk vård 3 2,9

Kommentar till tabellen: Samma person kan ha flera markeringar varför en sammanräkning inte är meningsfull.

4.4 Sammanfattande kommentar

Eftersom man har inventerat de personer som har pågående insatser från socialtjänsten har alla kontakt med den. Att så många som 89,5 procent av personerna har kontakt med både social- tjänsten och psykiatrin är troligen beroende på det arbetssätt med två vård- och stödsamordnare som är etablerat mellan Partille kommun och öppenvårdspsykiatrin sedan flera år. Över hälften (60 procent) av personerna har kontakt med en vårdcentral.

5 Personalens samarbete kring målgruppen

5.1 Förekomsten av samarbete och samarbetsmönster

Antal inventerade personer för vilka ett samarbete förekommer

Antal personer Andel i %

Samarbete förekom 77 73,3

Samarbete förkom inte 28 26,7

Totalt 105 100

(9)

Samarbete skedde med följande myndigheter Antal personer Andel i %

Socialtjänst 40 38

Arbetsmarknadsenhet 7 6,7

Privat verksamhet på uppdrag av kommunen 15 14,3

Öppenvårdspsykiatri 59 56,2

Slutenvårdspsykiatri 14 13,3

Rättspsykiatri 4 3,8

Primärvård (vårdcentral) 10 9,5

Beroendevård 11 10,5

Privat verksamhet på uppdrag av landstinget 0 0

Försäkringskassa 10 9,5

Arbetsförmedling 5 4,8

Annan myndighet/organisation 10 9,5

Kommentar till tabellen: Samma person kan ha flera markeringar under samarbetsmönster varför en sam- manräkning inte är meningsfull

5.2 Förekomst av individuell plan som upprättats i samarbete mellan kommunen och landstinget

Förekomst av plan Antal personer Andel i %

Plan finns 40 38,1

Plan håller på att upprättas 15 14,3

Plan saknas 48 45,7

Ej svar 2 1,9

Totalt 105 100

5.3 Personalens samarbete kring inventerade personer

Partille kommun och öppenvårdspsykiatrin har i flera år arbetat efter en gemensam samarbets- modell för vård och stödsamordning. Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer re/habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Inte- grerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestäm- mer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna vet sin egen roll och ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen som ska undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmar- na får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Uppgiften som vård- och stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där.

5.4 Sammanfattande kommentar

(10)

Samarbetsmodellen bygger på att brukaren ger sitt samtycke till samarbete mellan myndigheter och det kan ta tid att motivera personen det gäller om fördelarna med detta. Alla personer behöver inte heller ett dylikt samarbete. Personalen uppger att de inte samarbetar kring 26,7 procent av den inventerade personerna. I Samarbetsmodellen ingår också att man skriver en individuell plan vil- ket personalen uppger att man gör för mer än hälften (52,4procent) av de inventerade personerna.

Det kom en rutin om föreskriften om individuell plan SOSFS 2008:20 från Västra Götaland i 2009. Det finns alltså ett gap mellan 73,3 procent för vilka samarbete pågår och 52,4 procent vilka har en plan. Det kan vara så att ett förankringsarbete och motivationsarbete pågår bland berörda personer och personal.

6 Målgruppens livssituation

6.1 Inventerade personer fördelade på olika typer av stadigvarande boendefor- mer i mantalsskrivningskommunen och tidsperioden för detta boende

Boendeform

Stadigvarande boende i kommunen Antal personer Andel i %

Ordinärt boende 58 55,2

Ordinärt boende med praktiskt stöd 9 8,6

Särskild boendeform för äldre enl SoL/LSS 12 11,4

Bor stadigvarande hos förälder eller annan släkting 3 2,9

Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare 8 7,6

Totalt 90 85,7

Tid i stadigvarande boende Antal personer Andel i %

Mindre än 1 år 8 7,6

1 – 3 år 16 15,2

Mer än 3 år 62 59,1

Ej känt 0 0

Ej svar 4 3,8

Totalt 90 85,7

Boendeform

Saknar stadigvarande boende i kommunen Antal personer Andel i % Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släkt 0 0

Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alt vård- och stödinrättning i mantalskommunen

2 1,9

Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alt vård- och stödinrättning utanför mantalskommunen

11 10,5

Hemlös, intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende och där man planerar att skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad

2 1,9

Hemlös, hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. Ingår även hotell, camping, vandrarhem o dylikt

0 0

(11)

6.2 Familjesituation och boende

Inventerade personers fördelning på olika boendesituationer

Antal personer Andel i %

Bor ensam 85 80,9

Bor med make/maka/sambo/partner 5 4,8

Bor tillsammans med föräldrar 4 3,8

Bor tillsammans med annan vuxen person 11 10,5

Totalt 105 100

Personer med hemmaboende barn yngre än 18 år

Antal personer Andel i %

Har hemmaboende egna barn 8 7,6

Bor tillsammans med andras barn 0 0

Har umgängesrätt med eget barn under 18 år, som

inte bor i personens bostad 10 9,5

Totalt 18 17

6.3 Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer

Inventerade personer fördelade på olika typer av utbildningsnivå

Utbildningsnivå Fullgjort Antal personer

Fullgjort

Andel i % Ej fullgjort Antal personer

Ej fullgjort

Andel i % Ej svar Antal personer

Ej svar Andel i %

Förgymnasial utbildning 21 20 7 6,7

Gymnasial utbildning 27 25,7 17 16,2

Eftergymnasial utbildning

(högskola/universitet) 8 7,6 5 4,8

Eftergymnasial utbildning

(annan) 3 2,9 1 0,9

Totalt 59 56,2 30 28,6 16 15,2

Arbets- och syselssättningssituation

Arbets- och syselssättningssituation Antal personer Andel i %

Har någon form av arbete eller sysselsättning 26 24,8

Saknar någon form av arbete eller sysselsättning 75 71,4 Ej aktuellt, t.ex. personen vistas på någon form av

institution 4 3,8

Ej känt 0 0

Totalt 105 100

(12)

6.4 Inventerade personer som har någon form av arbete eller sysselsättning

Av de personer som har haft någon form av arbete eller sysselsättning har 7 personer haft arbete, 12 personer sysselsättning och 4 personer har studerat. Under det senaste året har 4 personer har varit arbetssökande på AF.

6.5 Deltagande i föreningsverksamhet och i intresseorganisationer

Under det senaste året uppges 20 personer ha deltagit i föreningsverksamhet eller intresse- organisation.

6.6 Huvudsaklig försörjning

Inventerade personers huvudsakliga för- sörjning fördelat på olika typer

av inkomst

Antal personer Andel i %

Lön av arbete 5 4,8

Sjuk- eller aktivitetsersättning 76 72,4

Sjukpenning 11 10,5

Föräldrapenning 0 0

Ålderspension 8 7,6

Studiemedel 0 0

Arbetslöshetsersättning 1 0,9

Försörjningsstöd 12 11,4

Bidrag från anhörig/eget kapital 0 0

Annat 0 0

Kommentar till tabellen: Flera svarsalternativ är möjliga varför sammanräkning inte är menings- full.

6.7 Sammanfattande kommentar

Den största gruppen (85,7 %) bor i stadigvarande boende i kommunen medan 14,3 procent saknar ett sådant boende. Av de som saknar stadigvarande boende är alla inskrivna på någon en- het eller placerade i familjehem. De flesta personer (80,9 procent) bor ensamma. Det är 17 procent som har hemmaboende barn eller umgängesrätt med barn som inte bor i deras hem. Mer än en fjärdedel (28,6 procent) av personerna har inte fullgjort de utbildningar de deltagit i. Den störs- ta delen (71,4 procent) av de inventerade personerna saknar någon form av arbete eller syssel- sättning. Det är endast 24,8 procent som har någon form av arbete eller sysselsättning. Den dominerande försörjningsformen är sjuk- eller aktivitetsersättning (72,4 procent) följt av försörj- ningsstöd 11,4 procent och sjukpenning 10,5 procent.

7 Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden

I detta avsnitt skattar personalen den enskildes svårigheter, stöd från anhöriga eller närstående och behov av insatser på respektive livsområde. På varje livsområde skattas svårigheterna att ut- föra två till fyra aktiviteter. En indelning av inventerade personer som saknar svårigheter, har lättare svårigheter eller mer omfattande svårigheter (måttliga, stora eller totala svårigheter) ger en översiktlig bild av hur svårigheterna fördelar sig på de olika livsområdena.

(13)

7.1 Personlig vård och hemliv (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser)

Livsområde Personlig vård och hemliv

Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Personlig vård 57 11 31 4 2 105

Sköta sin medicinering 42 17 37 6 3 105

Handla mat 40 17 41 3 4 105

Bereda enkla måltider 47 15 37 3 3 105

Städa och tvätta 35 16 46 3 5 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Personlig vård och hemliv

Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt

Personlig vård 6 38 3

Sköta medicinering 7 47 4

Handla mat 20 40 4

Bereda måltid 9 45 4

Städa och tvätta 14 44 6

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Personlig vård och hemliv

Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Personlig vård 28 11 1

Sköta medicinering 32 16 2

Handla mat 39 14 1

Bereda måltid 30 15 2

Städa och tvätta 41 15 1

(14)

7.2 Kommunikation och förflyttning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser)

Livsområde

Kommunikation och förflyttning

Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Ta emot och ge

information 36 27 40 2 2 105

Använda telefon 60 19 24 1 1 105

Använda IT 52 8 31 12 2 105

Använda offentliga

transportmedel 43 19 38 2 3 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Kommunikation och förflyttning

Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt Ta emot och ge

information 14 44 6

Använda telefon 7 37 5

Använda IT 5 36 5

Använda offentliga

transportmedel 13 36 7

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Kommunikation och förflyttning

Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Ta emot och ge

information 41 21 0

Använda telefon 29 9 0

Använda IT 26 8 3

Använda offentliga

transportmedel 32 13 2

(15)

7.3 Mellanmänskliga relationer (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser)

Livsområde Mellanmänskliga relationer

Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Familjerelationer 35 24 40 4 2 105

Informella relationer 13 36 50 3 3 105

Formella relationer 17 18 63 1 6 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Mellanmänskliga relationer

Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt

Familjerelationer 20 39 8

Informella relationer 17 57 8

Formella relationer 17 56 8

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Mellanmänskliga relationer

Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Familjerelationer 36 15 0

Informella relationer 54 10 0

Formella relationer 61 16 1

7.4 Lärande och utbildning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser)

Livsområde

Lärande och utbildning Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Lösa vardagsproblem 15 35 52 1 2 105

Tala, läsa, skriva svenska 65 11 23 3 3 105

Befinna sig i en

utbildningssituation 19 8 48 18 12 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

(16)

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Lärande och utbildning Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt

Lösa vardagsproblem 29 47 5

Tala, läsa, skriva svenska 4 44 5

Befinna sig i en

utbildningssituation 3 49 11

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Lärande och utbildning Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Lösa vardagsproblem 57 20 0

Tala, läsa, skriva svenska 24 8 0

Befinna sig i en

utbildningssituation 26 16 14

7.5 Arbete, sysselsättning och ekonomi (svårigheter, stöd från anhöriga/närstå- ende och behov av insatser)

Livsområde

Arbete, sysselsättning och ekonomi

Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Skaffa och behålla

ett arbete 3 5 55 5 37 105

Delta i strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverk- samhet

12 14 54 7 18 105

Delta i öppen verksam-

het med social samvaro 14 14 68 4 5

Hantera egen ekonomi 36 11 49 4 5 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

(17)

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Arbete, sysselsättning och ekonomi

Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt

Skaffa och behålla ett arbete 3 51 14

Delta i strukturerad sysselsätt- nings- eller rehabiliteringsverk- samhet

5 62 13

Delta i öppen verksamhet med

social samvaro 9 66 9

Hantera egen ekonomi 18 43 8

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Arbete, sysselsättning och ekonomi

Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Skaffa och behålla ett arbete 23 31 3

Delta i strukturerad sysselsätt- nings- eller rehabiliteringsverk- samhet

38 41 0

Delta i öppen verksamhet

med social samvaro 41 39 0

Hantera egen ekonomi 38 14 1

7.6 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (svårigheter, stöd från an- höriga/närstående och behov av insatser)

Livsområde

Samhällsgemenskap, soci- alt och medborgerligt liv Aktivitet

Grad av svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Delta i förenings- och

intresseorganisation 17 19 54 8 6 105

Utöva rekreations- och

fritidssysselsättning 16 15 60 9 5 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Aktivitet

Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt Delta i förenings- och

intresseorganisation 7 58 11

(18)

Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Aktivitet

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare

eller ny insats Behovet ej känt

Delta i förenings- och

intresseorganisation 24 41 1

Utöva rekreations- och

fritidssysselsättning 39 33 1

7.7 Sammanfattande bild av målgruppens svårigheter i genomsnitt på viktiga livsområden

Livsområde Grad av

svårighet.

Ingen svårighet*

Grad av svårighet.

Lätt svårig- het**

Grad av svårighet Måttlig, stor eller total***

Svårigheter är inte kända****

Ej svar Antal personer

Personlig vård och

hemliv 44 15 38 4 4 105

Kommunikation och

förflyttning 48 18 33 4 2 105

Mellanmänskliga

relationer 22 26 51 3 3 105

Lärande och utbildning 33 18 41 7 6 105

Arbete, sysselsättning

och ekonomi 16 11 57 5 16 105

Samhällsgemenskap, socialt och medborger- ligt liv

17 17 57 9 5 105

* Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet.

** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet.

*** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet.

**** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända.

7.8 Sammanfattande bild av målgruppens behov av insatser på viktiga livsområden

Livsområde Genomsnitt inom området av personer som Har på-

gående insats men behöver mer + Har ingen insats men behov av insats

Personlig vård och hemliv 14

Kommunikation och förflyttning 13

Mellanmänskliga relationer 14

Lärande och utbildning 15

Arbete, sysselsättning och ekonomi 31

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 37

7.9 Sammanfattande kommentar

De livsområden där flest personer har måttliga, stora eller totala svårigheter är ”mellanmänskliga relationer”, ”arbete, sysselsättning och ekonomi” och ”samhällsgemenskap, socialt och medborger-

(19)

Där är det dubbelt så många personer inom områdena ”arbete, sysselsättning och ekonomi” och

”samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv” som har behov av ökade eller förändrade insatser jämfört med de andra livsområdena.

Stöd från anhöriga och närstående ges främst inom aktiviteterna ”handla mat”, ”ta emot och ge information”, ”använda offentliga kommunikationssätt” och ”lösa vardagsproblem”.

8 Hälsoproblem och behov av insatser

8.1 Målgruppens hälsoproblem på några hälsoområden och behov av insatser

Hälsoområde Antal personer med

hälsoproblem Har insats som kan minska

Har insats som

motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Psykisk hälsa – behov av

psykiatriska insatser* 105 1 28 56

Somatisk/kroppslig

sjukdom 54 5 31 16

Tandhälsa 42 4 25 11

Alkoholproblem 25 5 12 8

Narkotikaproblem 22 1 15 8

Problem med tobak och

snus 25 1 11 10

* antalet personer som har problem med sin psykiska hälsa = totalt antal inventerade personer

8.2 Stöd från anhöriga och närstående

Hälsoproblem Stöd från anhörig/

närstående Ja

Stöd från anhörig/

närstående Nej

Stöd från anhörig/när- stående

Ej känt

Somatisk sjukdom 3 40 11

Tandhälsa 5 30 6

Alkoholproblem 3 14 5

Narkotikaproblem 2 15 4

Problem med tobak och snus 1 22 4

8.3 Sammanfattande kommentar:

De hälsoproblem som dominerar förutom psykisk hälsa är somatisk sjukdom och problem med tandhälsan. Behovet av ytterligare eller ny insats är störst inom psykiatriska insatser.

9. Jämförelse med 2007 års inventering

Partille kommun genomförde tillsammans med psykiatrin en inventering av vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning hade 2007. Metoden ”case-finding” användes inom socialtjäns- ten och psykiatrin. Den inventerade målgruppen bestod då av 202 personer fördelat på: Partille

(20)

Psykiatrin gjorde behovsbedömningar för 54 personer.

Det inventeringsinstrument som användes var NSSQ (Need of Support and Service Questionn- aire). Det var mer inriktat på olika insatser till skillnad från Socialstyrelsens inventeringsverktyg 2012 som är inriktad på behov. Därför är resultaten inte helt jämförbara. En del iakttagelser kan dock göras.

2007 års inventering

Svaren anges i % av målgruppen 202 personer Insatser inom området Har insats och

denna är tillräcklig

Har insats men

behöver mer Har ej insats men

behöver denna Har ej insats och behöver den ej Psykiatrisk vård och

behandling 49,7 25,6 13,1 4,5

Behandling för

beroendeproblem 7,5 10,6 7 63,8

Somatisk vård och

behandling 30 9 2 39

Tandvård 23 2 2 24,5

Särskilt boende 8 3 3 70

Boendestöd 23,6 3 26,1 33,7

Träffpunkt 21,2 8,6 35,9 21,2

Strukturerad schemalagd

aktivitet 19 12,5 37 21,5

Arbetsträning 6,5 2,5 22 55

Yrkesinriktad arbets-

rehabilitering 3,5 1,5 14,5 64,5

De främsta områden där det saknades tillräckliga insatser var ”arbete och sysselsättning”,

”boendestöd” och ”psykiatrisk vård och behandling”.

De förbättringsområden som identifierades av socialtjänst och psykiatri efter analys av resultatet av inventeringen var bland annat:

• Kommunens enhet för socialpsykiatri inom VOF (vård- och omsorgsförvaltningen) hade ett gott samarbete med öppenvårdspsykiatrin, men det fanns ingen tydlig metod för samarbetet

• Öppenvårdspsykiatrin kände inte till hur den övriga socialtjänsten för vuxna fungerade i kommunen, t ex SAF (social- och arbetsförvaltningen)

• Kommunens båda avdelningar inom socialtjänst för vuxna, VOF och SAF samarbetade för litet. Det gäller speciellt gruppen personer med samtidigt missbruk och psykisk funktions- nedsättning.

• Det rådde oklarhet hur personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning skulle få stöd.

De hade inte tillgång till det boendestöd som var organiserat för andra personer med psykisk funktionsnedsättning.

• Det fanns stora behov av insatser kring arbete och sysselsättning.

(21)

Under åren fram till 2012 har verksamheterna genomfört förändringar för att förbättra insatserna.

• Öppenvårdspsykiatrin och kommunens socialtjänst har gemensamt infört arbetssättet Re- sursgrupp med två vård- och stödsamordnare för personer med behov av insatser från båda huvudmännen.

• Socialtjänsten i kommunen, VOF och SAF, har bildat ett gemensamt stöd- och beroende- team på fem personal. De stödjer för närvarande 20 personer med både missbruk och psykisk funktionsnedsättning.

• Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får boendestöd av en särskild personal- grupp som ingår i den socialpsykiatriska enheten

• Kommunen har arbetat med metoderna Supported Employment och IPS (IPS införs under 2013) för att stödja personer med funktionsnedsättning ut i sysselsättning och arbete.

10 Utbud av verksamheter och insatser

10.1 Enheten psykiska funktionsnedsättningar ingår i vård- och omsorgs- förvaltningen i Partille

I Årsberättelse för 2012 beskrivs verksamheten på följande sätt:

Enheten psykiska funktionsnedsättningar består av Besebäckens gruppboende, Björnbackens särskilda boende samt boendestöd i hemmet till personer med psykiska funktionsnedsättning- ar. På Besebäckens bor sju personer varav två på korttidsplats. På Björnbacken bor sex perso- ner och två i satellitlägenhet. Verksamheten omfattar också köpta platser och kontaktpersoner enligt SoL. Arbetet är inriktat på individuellt stöd utifrån den enskildes behov. Arbetet sker, när brukaren så vill, i resursgruppsarbete med vård- och stödsamordning (VSS) och i nätverks- grupper. Samverkan med psykiatrin är omfattande och har utvidgats till nära samverkan även med Beroendeenheten och Östra Göteborgs stadsdelar.

Verksamheten har påverkats av psykiatrins omorganisation. Ansvaret för VSS har därför till största delen legat på kommunen, vilket har fungerat för brukarna. Enhetens samarbete med biståndsenheten och social- och arbetsförvaltningen(SAF) avseende samsjuklighet har utveck- lats och fördjupats. LVM och boendeplaceringar har förebyggts och brukare har flyttat från köpt plats hem till eget boende med boendestöd.

Arbetssättet VSS har varit viktigt för att göra brukarna delaktiga och medansvariga i sina liv. Fle- ra brukare har avslutat eller minimerat boendestödet. Ett antal nya, främst yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (np), har tillkommit. En grupp inom Björnbackens boendestöd jobbar nu helt riktat mot personer med np. Enhetens metodutvecklare har haft en intern föreläsningsserie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för enheten och andra intresserade inom avdelningarna Funktionshinder, HSVB samt SAF.

På Besebäckens boende har man öppnat för kortare placeringar när ledig plats uppstått, främst för yngre brukare med nya typer av behov. Antalet köpta platser har minskat. Flera medarbetare har gått VSS-utbildning. Motiverande samtal och Kognitiv beteendeterapi (KBT) har med framgång använts i VSS-strukturen. Enheten har även utvecklat arbetet med brukarutvärdering av de egna insatserna genom SRS- och ORS-skalornas feedbackuppföljning. Genom ”Delregional överens-

(22)

VSS som arbetssätt vid psykiska funkitonsnedsättningar. Det har inneburit ett ökat intresse från omvärlden och boendestödet har hållit föreläsningar och tagit emot studiebesök från kommu- ner som önskat information om VSS och samsjuklighetsarbetet. 2013 ska tre medarbetare ge handledning till de personer inom Göteborgs stad och SU som gått VSS-utbildning hösten 2012.

Verksamhet i siffror 2012

Antal platser Besebäcken (varav en korttidsplats) 6

Antal platser Björnbacken (varav två satelitlägenheter) 8

Antal beslut boendestöd (exkl. SÄBO) 48

Antal kontaktpersoner SoL 34

Antal köpta platser 8

Under rubriken Framtid:

I februari 2013 introduceras Besebäcken i Lean-projektet. En fördjupning och målgrupps- anpassning av SRS- och ORS-arbetet ska ske, eventuellt i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Viktiga områden är fortsatt implementering av VSS-arbetet tillsammans med psykiatrin och Beroendeenheten, samsjuklighetsarbetet inom kommunen samt övriga samverkansformer med den omorganiserade psykiatrin. En farhåga är att ökningen av boen- destöd inom samsjuklighet, utan ökade resurser till enheten, kan innebära behov av fler köpta platser. Vi ser också en ökning av personer med np, vilket kan innebära behov av mer personal och boende.

10.2 Daglig verksamhet & daglig sysselsättning är den enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med livsområdet arbete och sysselsättning

I Årsberättelse för 2012 beskrivs verksamheten på följande sätt:

Daglig sysselsättning vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med ut- gångspunkt från Finngösa Aktivitetshus erbjuds hantverk, matlagning, möbelrenovering i samarbete med Östhjälpen samt arbete med närradiosändningar. En arbetskonsulent erbjuder möjlighet till individuellt stöd i arbete. Verksamheten följs upp och utvärderas regelbundet genom brukarenkäter.

I januari startade Örjansgårdens konferensverksamhet som från 2013 drivs av daglig syssel- sättning.

Cirka 50 personer har regelbundet besökt daglig sysselsättning. Deltagarna har erbjudits möjlighet att närma sig arbetslivet genom strukturerad arbetslik verksamhet med individuella praktikplatser eller gruppverksamhet på Örjansgården. 11 personer har deltagit i någon in- sats med stöd av arbetskonsulent. Det har även erbjudits en skräddarsydd arbetsmarknadskurs.

Parallellt har pågått samverkan med Försäkringskassan om deltagarnas ersättning. Arbetet inom daglig verksamhet och daglig sysselsättning bedrivs utifrån en gemensam värdegrund som är dokumenterad och hålls levande genom regelbunden återkoppling på arbetsplatsträffar och planeringsdagar.”

(23)

Under rubriken Framtid:

Daglig sysselsättning kommer i större utsträckning kunna erbjuda arbetsträning enligt metoden IPS. I januari 2013 startar projekt GRAF, ett EU-projekt som ägs av GR. Från Partille kommun deltar daglig verksamhet, daglig sysselsättning, boendestöd psykisk funktionsned- sättning samt Arbetsmarknadsenheten inom SAF. Syftet med projektet är att höja personalens kompetens i fråga om funktionshinder kopplat till arbete, samt skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande på området.

10.3 Social- och arbetsförvaltningen

Förvaltningen är organiserad i två avdelningar med tre enheter. Avdelningen för barn, ungdom och familj med enheterna barn och unga myndighet, enheten barn och unga öppenvård och familjeenheten. Avdelningen för ekonomi, arbetsmarknad, missbruk och flyktingmottagan- de med enheten för ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande, arbetsmarknadsenheten och missbruksenheten.

11 Diskussion och slutsatser

I samband med nationella psykiatrisamordningens arbete och inför inventeringen 2007 var det mycket diskussion om att personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar

”föll mellan stolarna” mellan kommunerna och sjukvårdens olika verksamhetsgrenar. Samver- kan, samarbete och att sätta personen det gäller i centrum blev ledande begrepp. Gemensamma kompetenshöjande fortbildningar för kommunens och psykiatrins personal var ett medel i det- ta. Partille kommun har tillsammans med berörd psykiatri väl förvaltat de olika möjligheter till metodutveckling och kompetenshöjning som har förekommit sedan 2007. Resultatet kan avläsas i 2012 års inventering. Samverkan med andra myndigheter förekommer i stor grad. En samar- betsmodell där brukaren sätts i centrum och där anhöriga och närstående bjuds in i nätverks- arbetet tillsammans med professionella har vunnit stort genomslag och tillhör nu den accepterade grunden för bemötande och re/habilitering.

Den grupp som löpte störst risk att ”falla mellan stolarna” tidigare var personer med samtidigt missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Genom att bilda samverkansteam mellan de båda förvaltningarna VOF och SAF och intensifiera samarbetet med beroendekliniken inom psykiatrin är man på god väg att ge ett välanpassat stöd till dessa personer. En separat utvärdering görs för att följa upp om samverkan och arbetsmetoden har inneburit någon förändring i personernas liv.

Boendestödet har ökat i kommunen och når nu delvis nya grupper. Behoven är bättre tillgodo- sedda än vid 2007 års inventering. Det finns emellertid fortfarande en grupp personer där de grundläggande behoven inte tillgodoses av tillräckliga insatser. Det är viktigt att man fortsätter den utveckling som skett de senaste åren och ser över resurserna i form av bostäder med särskild service, satelitlägenheter och boendestöd.

Insatsen kontaktperson enligt SoL ges till 35 personer. I dagsläget har 20 procent av dem nå- gon mer insats än kontaktperson. Bland unga personer har kontaktperson i några fall varit en

”inkörsport” till att få mera stöd. Insatsen kontaktperson kan vara lättare att ta emot än till exempel boendestöd, som mera pekar på den enskildes funktionsnedsättning, något som han eller

(24)

De personer som har insatser av socialtjänsten på grund av psykisk funktionsnedsättning är relativt unga i Partille. 91,4 procent är under 65 år och 46,6 procent är under 45 år. Det stora förbättringsområdet för dessa personer är inom området ”arbete och sysselsättning” och

”samhälleligt och medborgerligt liv”. Inom dessa områden behöver man utveckla arbetssätt för att fler personer ska kunna bli delaktiga i samhället. Att ha en meningsfull sysselsättning eller delta i arbetslivet efter sin förmåga är en viktig del i det.

Man har nått en bra bit på väg med att implementera en gemensam individuell plan, men fortsatt arbete behövs för att nå målet att alla som behöver det ska ha en plan.

2012 års inventering gäller de personer som redan har insatser inom socialtjänsten. Vid nästa inventering är det läge att göra en mer uppsökande inventering i samarbete med sjukvården och andra samhälleliga instanser för att ta reda på hur många personer ytterligare som har behov av insatser och hur dessa behov ser ut.

(25)
(26)

Bilaga 1

(27)

Bilaga 1

(28)

Bilaga 1

(29)

Bilaga 1

(30)

Bilaga 1

(31)

Bilaga 1

(32)

Bilaga 1

(33)

Bilaga 1

(34)

Bilaga 1

(35)

Bilaga 1

(36)

Bilaga 1

(37)

Bilaga 1

(38)

Bilaga 1

(39)

Bilaga 1

(40)

Bilaga 1

(41)

Bilaga 1

(42)
(43)
(44)

Inventeringsrarapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013. Partille kommun, maj 2013

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :