Linköpings skolmodell – Lärmiljö Linköping
för bästa tänkbara miljöer för lärande i grundskola
Inledning
Linköpings skolmodell – Lärmiljö Linköping
Lärmiljö Linköping är kommunens modell för utformning av dagens och framtidens utbildningslokaler. Lärmiljö Linköping bygger på nämndernas fastställda kvalitetskriterier för utbildningslokaler. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever oavsett vilken skola man går i.
Skolmodellen Lärmiljö Linköping ska tillämpas vid all ny-, om- och tillbyggnation.
Skolmodell Lärmiljö Linköping riktar sig till personal som på olika sätt arbetar med planering och byggnation av utbildningslokaler. Lärmiljö Linköping riktar sig även till skolledare och skolpersonal för kunskap kring utbildningslokalens förutsättningar och möjligheter.
Skolmodell Lärmiljö Linköping består av tre delar.
Del 1 beskriver de kvalitetskriterier för utbildningslokaler. Beslut av barn- och ungdomsnämnden.
Del 2 innehåller lokalprogrammet Lärmiljö som beskrivs med utgångspunkt i tre teman: Inkludering, Flexibilitet och Samnyttjande. Beslut Skolchef.
Del 3 innehåller funktionsprogram för skolans inre rum och lokaler samt funktioner för skolans utemiljö. Beslut Skolchef.
KVALITETSKRITERIER FÖR UTBILDNINGSLOKALER
Fastställs av nämnd
LOKALPROGRAM LÄRMILJÖ LINKÖPING
INKLUDERING - FLEXIBILITET- SAMNYTTJANDE
Övergripande om utformning och funktioner
Fastställs av utbildningskontoret
Skolmodell Lärmiljö Linköping har under 2018 reviderats av
utbildningskontoret i samverkan med en referensgrupp bestånde av rektorer samt tjänstepersoner från utbildningskontoret.
Ett fortsatt arbete med att revidera del 3, program för rumsfunktioner och utemiljöprogram, kommer att ske under 2019, i samband med arbetet med Lejonfastigheters nya uppdrag.
Lejonfastigheters nya uppdrag gällande nämndens lokalförsörjning Kommunstyrelsen har under 2018 gett Lejonfastigheter ett uppdrag att ta fram ett förslag för att samordna samtliga nämnders organisation och processer gällande lokalförsörjning.
Syftet med förändringen är de krav som finns på en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig lokalförsörjning i Linköpings kommun. Förslaget ska säkerställa att kommunens verksamheter erbjuds ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och att det totala fastighetskapitalet utnyttjas på bästa sätt.
Under 2019 kommer arbete ske med att ta fram en struktur för en ny
organisation samt tydliggöra hur ansvar och mandat fördelas mellan nämnder och lejonfastigheter. Hur Lejonfastigheters nya organisation eventuellt kommer att påverka nämndens skolmodell kommer att klargöras under 2019.
Kommunstyrelsens plan innebär att en ny organistaion implementeras fr.o.m 2020-01-01.
Utvärdering
Utvärdering av Skolmodell Lärmiljö Linköping, version 2018-12-13, kommer att ske efter framtagande och implementering av Lejonfastigheters nya uppdrag, hösten 2020.
Kvalitetskriterier för utbildningslokaler inom Linköpings kommun
Antagna av Barn- och ungdomsnämnden 2019-xx-xx
Kvalitetskriterierna för utbildningslokaler inom Linköpings kommun skall utgöra en grund för utformning av lokaler och utemiljöer vid all ny-, om- och tillbyggnad.
Med utbildningslokaler avses alla former av lokaler för verksamheter inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Begreppet utbildningslokal omfattar också den direkta utemiljö som finns relaterad till respektive utbildningslokal.
Nästa steg är att utifrån dessa kriterier ta fram Linköpings skolmodell innehållande lokalprogram. rumsfunktionsprogram och utemiljöprogram för att underlätta och förenkla den fortsatta lokalplaneringsprocessen. Syftet med kvalitetskriterierna och Linköpings skolmodell är att kvalitetssäkra kommande om-, till- och
nybyggnadsprojekt.
För att säkerställa lämplig mark för förskola och skola i kommunens planarbete finns en i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen framtagen ”Vägledning för förskola och skola i samhällsplanering”.
Styrdokument
Utbildningslokalernas utformning ska ta sin utgångspunkt i skollag, läroplaner, kursplaner och det kommunala verksamhetsuppdraget. Utbildningslokalerna ska utformas utifrån verksamhetens behov och ska vara anpassade för den typ av verksamhet som ska bedrivas i dem.
Generalitet – lokalerna ska ha generellt goda arkitektoniska kvaliteter som medger olika typer av användning, även uthyrning.
Variation – lokalerna ska innehålla ett varierat utbud av rumstyper,
rumsstorlekar och inredning/utrustning så att flexibilitet kan uppnås genom omflyttning inom huset.
Ombyggbarhet – planlayout, byggnadsutformning och tekniska system ska planeras med sikte på att ombyggnader lätt ska kunna genomföras utan att kraven på funktion, hållbarhet och kvalitet åsidosätts.
Samnyttjande
Lokaler för utbildningsverksamhet ska så långt som möjligt även kunna nyttjas för såväl annan kommunal som icke-kommunal verksamhet. Möjlighet till samnyttjande av lokaler ska eftersträvas exempelvis inom skola och barnomsorg, ungdoms- och fritidsverksamhet, bibliotek mm.
Estetik
Lokalerna ska vara estetiskt tilltalande. Ett arkitekturprogram för färg, form och material ska utarbetas. Programmet ska samrådas och förankras med berörda instanser
Trygghet/säkerhet
Lokalerna skall utformas ur ett trygghetsperspektiv, med god överblickbarhet så att det skapas balans mellan barn och elevers behov av utmaningar och deras säkerhet.
Miljö och teknik
Miljöhänsyn och långsiktig hållbarhet ska prägla lokalernas utformning, materialval och driftsegenskaper. Lokalerna ska utrustas med och förberedas för modern teknik.
Lokalerna ska ha goda ljus, luft och ljudförhållanden.
Utemiljö
Lokalerna ska ha god kontakt med utemiljön, som ska vara utformad så att den möjliggör en god pedagogisk verksamhet.
Inkludering
Lokaler och utemiljöer ska möjliggöra inkludering av barn och elever i behov av särskilt stöd, och vara anpassade för olika typer av funktionshinder.
