Sida l (7) FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr
I STOCKHOLM 2010-05-06 UM 17223-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 3 O
Stockholm
KLAGANDE
Duodu Kwabena Clement, 19921206 God man:
Ingrid Grip Grimstad
614 92 Söderköping
Ombud och offentligt biträde:
Jur.kand. Sofia Lindblad Advokatfirman Bo Nilsson AB G:a Rådstugugatan 46
602 32 Norrköping MOTPART Migrationsverket
Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507
169 29 Solna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Migrationsverkets beslut 2009-11-26, se bilagal diarienr 11-360249
SAKEN
Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL
DOMSLUT
1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt avser ersättningen till det offentliga biträdet och beviljar Duodu Kwabena Clement permanent uppehållstillstånd.
2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Sofia Lindblad enligt la- gen (1996:1620) om offentligt biträde till 19 775 kr, varav 8 505 kr för arbete, 6 240 kr för tidspillan, l 075 kr för utlägg och 3 955 kr för mervär- desskatt.
Dok.Id 16615 Postadress 115 76 Stockholm
Besöksadress Tegeluddsvägen 1
Telefon 08-56168000 E-post:
Telefax 08-561 68655
Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00
forvaltningsrattenistockholm@dom.se
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
3. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 §§ offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelsen om sekretess i 37 kap. l § samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifter som lagts fram vid den muntliga förhandlingen och som inte ta- gits in denna dom.
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
YRKANDEN M.M.
Duodu Kwabena Clement yrkar att han ska beviljas permanent uppehålls- tillstånd, resedokument samt statusförklaring. Som grunder åberopar han flyktingskap, alternativt skyddsbehov, övrigt skyddsbehov samt att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter.
Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Högt uppsatta politi- ker och poliser har besökt trokositemplet och utfört ritualer av olika slag.
Han har då varit med och bevittnat att dessa personer inlåtit sig i handling- ar som är förbjudna i Ghana. Trokosisystemet må vara förbjudet enligt lag men används fortfarande och de personer som inlåtit sig i detta har ett stort intresse av att informationen inte ska föras vidare. Han kan därför inte er- hålla skydd av myndigheter utan löper istället risk för förföljelse, våld samt omänsklig eller förnedrande behandling av myndighetspersoner. Hans mormor är gammal och saknar förmåga att ta hand om honom eller skydda honom från övergrepp. De har inte haft någon kontakt sedan han kom till Sverige. Han mår mycket dåligt psykiskt. Duodu Kwabena Clement har till domstolen gett in intyg daterat den 19 februari 2010 utfärdat av överlä- kare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, specialist i pediatrik, medici- ne doktor Sam Nordfeldt och leg psykolog Änders Pilemalm.
Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet.
Migrationsdomstolen har den 26 april 2010 hållit muntlig förhandling i målet.
Duodu Kwabena Clement har vid den muntliga förhandlingen berättat bl.a.
följande. De som lyckades fly från templet blev dödade under flykten eller fick genomgå vissa ritualer som gjorde att de aldrig återhämtade sig. Han
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
vet inte hur många personer som har sett honom vid offerritualerna. När hans mamma dog bestämde sig mormodern för att hämta honom men hon fick inte det. Han vet inte om det är möjligt att bo någon annanstans efter- som han inte vet var de som hämtat medicin och varit med i offerritualer i templet bor någonstans. Han kan inte söka hjälp hos polisen och han är jätterädd för polisen eftersom de kommer att döda honom. I Sverige går
han i skolan och kan komma ut och träffa folk vilket han inte kunde göra i Ghana. Han träffar överläkare Sam Nordfeldt varannan vecka och han har förtroende för honom. Det han bevittnade i templet har påverkat honom.
Han har ett behov av vuxnas stöd vilket tillgodoses genom de kontakter han har i Sverige.
DOMSKÄL
Den l januari 2010 infördes en rad ändringar i utlänningslagen. Migra- tionsdomstolen avgör därför målet med tillämpning av de nya bestämmel- serna.
Enligt 4 kap. l § UtlL avses med flykting en utlänning som
-befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexu- ell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp, och
-inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Enligt andra stycket gäller detta oberoende av om det är landets myndighe- ter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskil- da.
Enligt 4 kap. 2 § UtlL avses med alternativt skyddsbehövande en utlän- ning som i andra fall än som avses i l § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att
l. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk
Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i l inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Första stycket l gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda.
Enligt 4 kap. 2 a § UtlL avses med övrig skyddsbehövande en utlänning som i andra fall än som avses i l och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon
1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
Första stycket l gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa . inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda.
Övriga tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av migrationsverkets beslut, bilaga l.
Skyddsbehov
Migrationsdomstolen konstaterar, i likhet med Migrationsverket, att det av landinformationen i målet att framgår att trokosisystemet är förbjudet i Ghana och att det finns möjligheter för Duodu Kwabena Clement att söka myndigheternas skydd i hemlandet. Duodu Kwabena Clement är därför inte är att betrakta som flykting enligt 4 kap. l § UtlL eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § UtlL. Omständigheterna är inte heller sådana att han kan beviljas uppehållstillstånd med stöd av 4 kap. 2 a § UtlL. Det saknas därmed skäl att utfärda flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring, övrig skyddsstatusförklaring eller resedokument.
Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
Synnerligen ömmande omständigheter
Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantags- karaktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Det ska vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehålls- tillstånd. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sam- manvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15 och MIG 2007:33).
I förarbetena till bestämmelsens andra stycke uttalar regeringen bl.a. föl- jande. Omständigheterna i ett barns ärende behöver inte ha samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna personer ska kunna få uppehållstillstånd.
Bestämmelsen innebär t.ex. att när det gäller sjukdom behöver det inte vara fråga om en livshotande sjukdom för att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida utveckling och livskvalitet ska här vägas in liksom vårdmöjligheterna i hemlandet. En samlad bedömning måste alltid göras. Vid denna bedömning kan dock styrkan i de sammantagna skälen vara något lägre för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas än för vuxna (prop. 2004/05: 170 s. 280 f).
Migrationsdomstolen konstaterar att intyget från överläkare Sam Nordfeldt och leg. psykolog Anders Pilemalm visar att Duodu Kwabena Clement lider av svår psykiska ohälsa. Han har behov av psykoterapeutisk behand- ling som uppskattas till två till fyra år. Det medicinska underlaget ger dock inte stöd för att tillståndet är så allvarligt att han enbart på grund av sitt hälsotillstånd ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige.
Duodu Kwabena Clement kom ensam till Sverige från Ghana. Han har inte någon förälder kvar i livet. Hans familj i hemlandet består, såvitt fram- kommit, endast av hans åldriga mormor som han tidigare haft viss kontakt med.
. Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 17223-10 I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
I målet är inte ifrågasatt att Duodu Kwabena Clement har vuxit upp i ett trokositempel under ytterst speciella förhållanden. Hans kontakter med övriga samhället i Ghana har varit mycket begränsat. Duodu Kwabena Clement har i templet utsatts för upprepad, kränkande behandling och han har även tvingats bevittna ritualer.
På grund av det anförda, vid en samlad bedömning och med särskilt beak- tande av att Duodu Kwabena Clement är ett barn, anser migrationsdomsto- len att hans hälsotillstånd och förhållandena för honom i hemlandet är så- dana att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap.
6 § UtlL (jfr MIG 2009:9). Utvisningen ska därför upphävas och Duodu Kwabena Clement beviljas permanent uppehållstillstånd.
HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga 2 (DV 3110),
I avgörandet har även deltagit nämndemännen Sören Jonsson, Louise Åstrand och Anita Levander Dahrné. Föredragande har varit Lisa Norberg.
Migrationsverket
Asylprövningsenheten i Uppsala Beslut Beteckning 2009-11-20 11-360249
oCO O
Ärende om uppehållstillstånd m.m.
Sökande
Clement, Duodu Kwabena, född 1992-12-06, medborgare i Ghana Adress: c/o Villa Andrum, Graninge, 614 31 Söderköping
Språk: twi
Offentligt biträde: Sofia Lindblad, Advokatfirma Bo Nilsson AB, G:a Rådstugegatan 46, 602 32 Norrköping
God man: Ingrid Grip, Grimstad, 614 92 Söderköping Beslut
Migrationsverket beslutar att
- avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
- avslå din ansökan om flyktingförklaring och resedokument - utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att du reser till Ghana, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig
- tillerkänna Sofia Lindblad ersättning av allmänna medel med 22 804 kronor, moms ingår med 4561 kronor
Staten står för ersättningen till Sofia Lindblad och den utbetalas av Migrationsverket.
Överklagande
Information om hur du kan överklaga hittar du på beslutets sista sida.
Migrationsverket
Verksamhetsområde asyl, Asylprövningsenheten i Uppsala
Besöksadress Bolandsgatan 10, Uppsala Postadress Box 1323, SE-75143 Uppsala Telefon 0771-235235 Telefax 018-130822
E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163
2(7)
Ansökan, yrkanden och grunder
Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 25 juli 2009 och ansökte om asyl den 29 juli 2009. Du är underårig och saknar legal vårdnadshavare i Sverige. En god man och ett offentligt biträde har förordnats. Det har yrkats att du ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument.
Som skäl för din ansökan åberopar du att du har vuxit upp under
slavliknande förhållanden och att du riskerar att dödas vid ett återvändande.
Du har inte lämnat in några identitetshandlingar.
Skälen för beslutet
Inledningsvis finner Migrationsverket att du inte har styrkt din identitet.
Du har uppgivit att du är född och uppvuxen i Ghana. Av vad som
framkommit genom utredningen i ärendet finner Migrationsverket att det får anses sannolikt att du är medborgare i Ghana. Dina asylskäl prövas därför mot de aktuella förhållandena där.
Enligt Utrikesdepartementet rapport om mänskliga rättigheter i Ghana år 2007 framkommer det att rättssäkerheten i Ghana är förhållandevis god. I flera fall har Högsta domstolen avkunnat domar som gått emot regeringen.
Brist på resurser försvårar dock en oberoende ställning. Det finns inga uppgifter om godtyckliga frihetsberövanden på politiska grunder. Det förekommer emellanåt godtyckliga arresteringar och husrannsakningar utan tillstånd, trots ett grundlagsstadgat förbud. Polisen använder vägkontroller för att tillskansa sig mutor. Under 2006 godkändes ett lagförslag i syfte att skydda vittnen som lämnade uppgifter om korruption (sida 4, 5).
Enligt samma rapport har Ghana ratificerat FN: s barnkonvention. En handlingsplan mot barnarbete, Plan of Aktion on the elimination of Child Labour har tagits fram i samarbete med ILO. Ghana är både mottagare, ursprungs- och transitland för handel med kvinnor och barn. En lag mot människohandel, Anti- Human Trafficking Bill antogs av parlamentet 2005 (s. 10).
Den allmänna situationen i Ghana är inte sådan att ghaneser generellt kan anses vara i behov av skydd enligt gällande utlänningslagstiftning. Enskilda sökande kan ha ett skyddsbehov och en individuell prövning av asylskälen måste därför göras i varje enskilt ärende.
Barnets bästa
Eftersom du är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av ditt ärende. Av l kap. 10 § utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet.
3(7)
För att beakta barnets bästa ska en analys av konsekvenserna av beslutet för barnet (2 § första stycket 6 förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket) vad gäller dess rätt till liv, hälsa och utveckling i asylärendet göras.
Därför finner Migrationsverket att du inte är flykting eller skyddsbehövande i övrigt
Av 4 kap. l § utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av
— sin ras
- sin nationalitet
- religiös eller politisk uppfattning - kön eller sexuell läggning
- annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.
För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda.
Flyktingar har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon
- känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
- behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp
- inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
Sådana skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
Då ingen skriftlig bevisning har inkommit har Migrationsverket att bedöma sannolikheten av dina skyddsskäl utifrån din utsaga.
Du uppger att du är född och uppvuxen i ett trokositempel i Adidome i Ghana. Din mamma var trokosi. Hon lämnades till ett trokositempel som ung för ett brott som din farbror påstods ha begått. Prästen i templet
tvingade till sig sex med din mor och hon blev gravid med dig. Du föddes i trokositemplet och har bott där med din mor. Du blev tvungen att arbeta tillsammans med din mor och de andra kvinnorna under slavliknande förhållanden Du gick i skolan i fyra år men när du var tio år gammal avled din mor och du förbjöds att fortsätta gå i skolan. Din mor avled år 2002 av
4(7)
sjukdom. Hon fick inte tillgång till någon läkarvård, istället dödades hon naturligt av gudarna. När din mor avled vägrade prästerna att frige dig och beslutade istället att du skulle bli upplärd till präst då din far innehaft detta yrke. Du bodde kvar i templet och behandlades fortfarande som slav men cirka två gånger per månad blev du kallad för att i utbildningssyfte vara med under offerritualer. Du tvingades vittna när prästerna dödade albinobarn och spädbarn som hämtades till tempel av politikerna. Genom deras offer till gudarna ville politikerna få en högre position Till slut lyckade du fly från trokositemplet och fick hjälp av två vita män att komma till Sverige med en båt. Du är rädd att du vid ett återvändande kommer att bli dödad eftersom prästen och politikerna är rädda att du kommer att berätta om morden du bevittnat.
Trokosisystemet innebär att unga flickor och kvinnor överlämnas till präster för att arbeta som slavar som bot för en familjs synder. Flickorna uppfattas därefter som tempelprästens egendom. Företeelsen är främst utbredd bland ewefolket i den norra delen av landet. Trokosi är formellt förbjudet. CHRAJ och det civila samhället arbetar vidare med upplysningskampanjer i syfte att få stopp på företeelsen (Utrikesdepartementet rapport om mänskliga
rättigheter i Ghana år 2007, s. 10).
Migrationsverket konstaterar att du överlag lämnat en sammanhängande berättelse som inte strider mot vad som är känt om förhållandena för trokosi i Ghana. Din berättelse är i vissa delar vag och detaljfattig men
Migrationsverket noterar emellertid att du fortfarande är ett barn, varför kraven på detaljrikedom i din berättelse kan ställas lägre än om du vore vuxen. Migrationsverket finner således att din utsaga kan ligga till grund för den fortsatta bedömningen.
Du har uppgett att du vid ett återvändande kommer att dödas av prästen i trokositemplet eller av politikerna på grund av att du har bevittnat mord på albino personer där politikerna var involverade. Du har inte mottagit personliga hot men du tror att de kommer att döda dig eller ge dig någon medicin som förstör dig så att du inte kan fungera som människa. Du har inte försökt kontakta polisen eller andra rättsvårdande myndigheter i ditt hemland.
Migrationsverket gör följande bedömning. Det är enligt verkets mening i första hand till hemlandets rättsvårdande myndigheter du ska vända dig för att få skydd mot att utsättas för eventuella brottsliga gärningar i Ghana.
Sådana myndigheter finns i Ghana även om de är behäftade med brister.
Trokosi är dessutom förbjudet enligt lag. Migrationsverket anser inte att du har gjort sannolikt att polis eller andra myndigheter generellt skulle sakna vilja eller förmåga att skydda dig mot att utsättas för brottsliga gärningar i framtiden. Det finns inget som tyder på att de personer som varit
involverade i trokosisystemmet inte kan söka och fa hjälp av myndigheterna (se även Home Office. Operational Guidance Note, s. 5-6). Denna
bedömning görs även med beaktande att trokosisystemet är lokalt och
5(7)
främst utbredd bland ewefolket i den norra delen av landet. Från 2006 finns en lag för skydd av vittnen. Sammantaget anser Migrationsverket att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande riskerar förföljelse i
utlänningslagens bemärkelse i ditt hemland. Inte heller finner Migrationsverket att du gjort sannolikt att du riskerar något
oproportionerligt straff eller omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande till Ghana. Migrationsverket finner således att du inte är att betrakta som flykting eller skyddsbehövande i övrigt och du kan därför inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund,
Därför får du inte flyktingförklaring eller resedokument En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingarnas rättsliga ställning och flyktingförklaring enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen.
Eftersom Migrationsverket har funnit att du inte är flykting avslår Migrationsverket även din ansökan om flyktingförklaring och resedokument.
Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter
Enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen får uppehållstillstånd, om det inte kan ges på annan grund, beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande
omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Enligt förararbetena (prop. 2004/05:170 s. 280) till lagen ska en sammantagen bedömning av de personliga förhållandena göras. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.
Prövningen av barnets bästa kan dock inte i förhållande till
utlänningslagstiftningen ges en så långtgående innebörd att det nästan blir till ett eget kriterium för uppehållstillstånd att vara barn. En
inställning som innebär att barn regelmässigt anses ha det bäst i Sverige, oavsett språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet, strider mot det synsätt som barnkonventionen ger uttryck för (se prop.
1996/97:25 s. 247 f.).(jfr. MIG 2009:9)
Med utgångspunkt i det som framkommit i ärendet anser verket att några synnerligen ömmande omständigheter på grund av ohälsa inte kan anses föreligga. Vidare har du endast befunnit dig i Sverige under en kortare tid varför inte heller några synnerligen ömmande omständigheter på grund av anpassning kan anses förekomma.
Vad angår rekvisitet utlänningens situation i hemlandet, har detta rekvisit inte utförligare berörts i förarbetena. I kommentaren till utlänningslagen har det dock ansetts avse förhållanden som - utan att vara skyddsgrundande - gör att en avvisning till hemlandet framstår som olämplig vid en samlad
6(7)
bedömning av utlänningens situation (Wikrén/Sandesjö, Utlänningslagen, 8 :e upplaga, s 203).
Vad gäller din situation i Ghana kan Migrationsverket konstatera att du har släkt i hemlandet. Du har uppgett att du har din mormor i Adidome. Vidare konstaterar Migrationsverket att det finns både offentliga och frivilliga sociala organ. Det finns inte heller några andra omständigheter som tyder på att din psykosociala utveckling kan antas ta bestående skada om du
återvänder till hemlandet. Förhållandena är därmed inte sådana att du kan beviljas uppehållstillstånd på grund av situationen i Ghana.
Vid en sammanvägd bedömning av din situation finner Migrationsverket, med beaktande av barnets bästa, såsom det kommer till uttryck i l kap. 10 § utlänningslagen, att du inte kan beviljas permanent uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 6 § utlänningslagen.
Eftersom det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen.
Angående verkställighet
Utlänningslagen förutsätter att den som får avslag på en ansökan om uppehållstillstånd och utvisas eller avvisas, självmant lämnar Sverige (12 kap. 15 §). Om det är praktiskt möjligt att frivilligt återvända till hemlandet ska Migrationsverket inom ramen för utvisningsärendet normalt inte göra några ytterligare överväganden när det gäller möjligheterna att verkställa utvisnings- eller awisningsbeslut (jfr MIG 2007:9).
Så länge du är under 18 år krävs det att någon tar emot dig i ditt hemland.
Det ankommer i första hand på dig att genom din gode man vidta erforderliga åtgärder för din hemresa och att ordna med ett mottagande i hemlandet. Migrationsverket kan på olika sätt bistå dig och gode mannen med detta. Om ett utvisnings- eller awisningsbeslut ska verkställas genom svenska myndigheters försorg ska dessa se till att du blir mottagen av någon anhörig alternativt av ett offentligt eller frivilligt socialt organ, till exempel ett barnhem.
f j) (
Beslutsfattare /£• ät
Ramona Macaveiu Föredragande Underskrivet original forvaras på Migrationsverket Kopia till
Offentligt biträde: Sofia Lindblad
7(7)
De här besluten kan överklagas
Man kan överklaga Migrationsverkets beslut
att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd
att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning
att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument att återkalla en flyktingförklaring
om avvisning eller utvisning om förbud att återvända till Sverige om förvar.
Så här gör du
Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat.
Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer.
Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt.
Skicka överklagandet till Migrationsverket i Uppsala, Box 1323, 751 43 Uppsala
Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad.
Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms län, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.
