Religionsvetenskap I, 30 högskolepoäng

(1)

1

UMEÅ UNIVERSITET KURSPLAN

Institutionen för idé och samhällsstudier

Religionsvetenskap I, 30 högskolepoäng

Religious studies I, 30 ECTS

Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kurskod:6RV000

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Religionsvetenskap

Nivå: Grundnivå

Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Kandidatnivå Utbildningsområde: Humanistiskt

Betygsgrader: Underkänd, godkänd, väl godkänd

Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning åk 7-9, 270hp Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 300-330 hp

Fastställande

Kursen är beställd och godtagen av Umeå School of Education och inrättad av humanistiska fakultetsnämnden och fastställd 2011-05-17

Innehåll

Kursen ger en introduktion till det religionsdidaktiska ämnesområdet samt fördjupningar i några av religionsvetenskapens olika forskningsområden. Under kursen studeras den svenska religionshistoriska utvecklingen och dagens

mångreligiösa Sverige utifrån religionssociologiska och religionspedagogiska perspektiv. På kursen behandlas även grundläggande frågor inom etiken och deras förhållande till olika världsbilder och livshållningar. Vidare studeras tro och praktik i historia och nutid inom världsreligionerna hinduism och buddhism. Kursen innehåller fyra moment. Moment 3 och Moment 4 kan ges i omvänd ordning.

Moment 1 Introduktion till religionsvetenskap med

didaktisk inriktning 3 hp (Introduction to Teacher Education in Studies of Religion 3 ECTS)

Momentet ger grundläggande kunskaper om det religionsdidaktiska ämnesområdet samt en översikt över utbildningens innehåll, upplägg och förutsättningar. Vidare ges en översikt av religionskunskap som skolämne samt av aktuella styrdokument. Religionsvetenskap (inklusive religionsdidaktik) som forskningsområde och dess utveckling behandlas.

(2)

2

Moment 2 Religion, individ och samhälle I 12 hp (Religion, Individual, and Society I 12 ECTS)

I momentet behandlas [a] den svenska utvecklingen från religiöst enhetssamhälle till mångreligiositet; [b] det nutida, mångreligiösa Sverige mot bakgrund av avgörande förändringar i relationerna mellan individ, religion och stat; [c] skilda generationers, speciellt barns och ungas, skiftande förutsättningar för eller emot religiöst engagemang. Ingående teman är religiös förmedling i familj, skola och rörelse/samfund/ kyrka, sekularisering, privatisering och religiösa organisationsformer.

Genomgående perspektiv är genus, etnisk, social och kulturell tillhörighet, skillnad mellan barns, ungas och vuxnas lärande, religionssociologisk och religionspedagogisk teori.

Momentet är en förutsättning [a] för att förstå skolans klass- och lärandemiljöer, [b] för att optimera lärandet hos elever med skilda förutsättningar, och [c] för att ge didaktiskt underlag för tillämpliga delar av ämnesinnehållet.

Moment 3 Hinduism och buddhism 7,5 hp (Hinduism and Buddhism 7,5 ECTS)

Momentet utgör en introduktion till hinduism och buddhism. I momentet behandlas religionernas historia, utveckling, urkunder, moral och etik samt centrala föreställningar och riter. Religionernas mångfald belyses och ett flertal religiösa begrepp problematiseras utifrån olika forskningsperspektiv. Inom momentet diskuteras olika sätt att tolka religiöst liv ur ett didaktiskt perspektiv. Innehållet anpassas till skolundervisningens krav på och förståelse för de olika sätt som hinduismen och buddhismen har kommit till uttryck på.

Moment 4 Etik, världsbild och livshållning 7,5 hp (Ethics, Worldview, and Practice 7,5 ECTS)

Momentet behandlar grundläggande frågor inom etiken och diskuterar hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning. Vad är etik? Hur får vi kunskap i etiska frågor? Hur påverkar olika religiösa och sekulära livshållningar etiska uppfattningar? Finns det någon allmänmänsklig etik? Vilken social och politisk roll har olika etiska teorier spelat? Dessa och andra frågor behandlas utifrån både historiska och samtida perspektiv, t.ex. genus och mångkultur. Aktuella debatter inom t.ex. bioetiken tas upp. Kursen ger didaktiskt underlag för skolans etikundervisning och verktyg för att förhålla sig till skolan som en pluralistisk och mångkulturell mötesplats för olika livshållningar och perspektiv.

Förväntade studieresultat

Moment 1 Introduktion till religionsvetenskap med didaktisk inriktning 3 hp

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten kunna …

- redogöra för det övergripande innehållet inom det religionsdidaktiska och religionsvetenskapliga området; och

- redogöra för den egna utbildningens upplägg och förutsättningar.

(3)

3

Färdighet och förmåga

- uppvisa grundläggande förståelse för skolämnet religionskunskap och för religionsvetenskap som forskningsämne med dess olika delar; samt

- hantera de skilda utgångspunkter och uppdrag som skolämnet religionskunskap och religionsvetenskapen som forskningsämne har.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- uppvisa ett förhållningssätt som vittnar om respekt och förståelse för olika sätt att leva; och

- kunna uppvisa ett förhållningssätt som står i överensstämmelse med skolans krav på allsidighet och saklighet.

Moment 2 Religion, individ och samhälle I 12 hp

Kunskap och förståelse

- beskriva den svenska utvecklingen från religiöst enhetssamhälle till dagens mångreligiösa;

- redogöra för faktorer som skapat det mångreligiösa Sverige samt redogöra för religionssociologiska perspektiv på dessa faktorer; och

- redogöra för individuella utvecklingslinjer såsom förutsättning för skilda åldersgruppers religiösa och icke-religiösa lärande.

Färdighet och förmåga

- granska och analysera teorier om relationen mellan etnisk, kulturell, social och genustillhörighet och religionstillhörighet

- granska och analysera teorier om individuell religiositet, förmedling och lärande av religiöst innehåll; samt

- granska och analysera didaktiska tillämpningar av kursens teman.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- värdera betydelsen av olika religiösa förhållanden (individuellt, socialt, kulturellt) för den didaktiska planeringen; och

- reflektera över den egna rollen som förmedlare av ett kunskapsinnehåll om religion.

(4)

4

Moment 3 Hinduism och buddhism 7,5 hp

Kunskap och förståelse

- redogöra för hinduismens och buddhismens historiska utveckling fram till idag;

- redogöra för grundläggande innehåll i hinduisk och buddhistisk tro och praktik;

- känna igen och problematisera centrala begrepp inom hinduismen och buddhismen;

- redogöra för de centrala urkunderna för hinduism resp. buddhism; samt redogöra för den mångfald av tolkningar som karaktäriserar modern hinduism och buddhism.

Färdighet och förmåga

- tillämpa grundläggande religionshistoriska begrepp vid analys av hinduism och buddhism;

- visa förmåga att tolka kulturella uttryck med anknytning till hinduism och buddhism;

samt

- utarbeta didaktiska tillämpningar, anpassade för skolan, av kunskapsstoffet om hinduism och buddhism.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- förhålla sig sakligt kritisk till olika påståenden om religiös tro och praktik inom hinduism och buddhism;

- uppvisa ett förhållningssätt, som överensstämmer med skolans krav på allsidighet och saklighet, till olika religiösa uttryck inom hinduism och buddhism; samt

- reflektera över den egna rollen som kunskapsförmedlare om hinduism och buddhism.

Moment 4 Etik, världsbild och livshållning 7,5 hp

Kunskap och förståelse

- redogöra för grundläggande etiska teorier och begrepp;

- redogöra för, analysera och jämföra de viktigaste synsätten inom teologisk och filosofisk etik både historiskt och i nutiden; och

- redogöra för relationerna mellan religion och etik och mellan religiösa och sekulära moraliska traditioner.

Färdighet och förmåga

- använda de teoretiska perspektiven för att diskutera och bedöma olika aktuella etiska synsätt och sakfrågor.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

(5)

5

- reflektera över hur etikundervisning kan bedrivas i skolans mångkulturella miljö; och - reflektera över den egna rollen som förmedlare av etisk ämneskunskap samt främjare

av elevernas etiska reflektion.

Förkunskapskrav Godkänd på kurserna:

Kunskap, undervisning och lärande 1 (UK I), 10 hp Demokrati, individ och samhälle (UK I), 10 hp Att vara lärare (VFU I), 1, 5 hp,

samt genomgången kurs:

Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (UK I), 8,5 hp eller motsvarande kurser.

Undervisningens uppläggning

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och/eller seminarier. Då det på kursen förekommer litteratur på engelska måste studenten kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att kunna klara av kursen.

Examination

Kunskapsredovisning sker i form av skriftliga och muntliga prov.

Moment 1: examinerande uppgifter omfattande 1 hp samt PM 2 hp.

Moment 2: tentamen omfattande 5 hp, PM 5 hp samt examinerande seminarier 2 hp.

Moment 3: examinerande uppgifter omfattande 1,5 hp samt tentamen 6 hp.

Moment 4: examinerande uppgifter omfattande 1,5 hp samt tentamen 6 hp.

Tentamen och PM bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget Väl godkänd krävs förutom väl uppnådda studieresultat särskilt god förmåga till analys och problematisering. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget VG på minst 70% av examinationerna.

För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den studerande har rätt att examineras på samma kursplan två år efter registrering på kurs. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande

Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett som skickas till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.

Övriga föreskrifter

Generella lärarkompetenser Specifika lärarkompetenser i kursen

Under din studietid ska du ha utvecklat;

Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom;

(6)

6

Kunskap och förståelse

kunskaper i ämnet

religionsvetenskap inklusive dess ämnesdidaktik;

kunskap om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt forsknings- och utvecklingsarbete;

kunskap om yrkesutövningens beroende av vetenskap och beprövad erfarenhet;

kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar samt om bedömning och betyg- sättning;

kunskap om skolväsendets

organisation, historia och styrning;

kunskap om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

några av religionsvetenskapens delområden (den svenska

religionshistoriska utvecklingen, det mångreligiösa Sverige, etik,

sydasiatiska religioner), inklusive ämnesdidaktik;

teori och forskningsmetod inom några av religionsvetenskapens delområden, samt om ämnets historia och grundbegrepp;

skolämnet religionskunskaps historia;

relationen mellan religion och etik, samt mellan religiösa och sekulära moraliska traditioner.

Färdighet och förmåga förmåga att tillvarata elevers kunskaper och erfarenheter samt förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas;

förmåga att kommunicera och förankra skolans, samhällets och demokratins värdegrund, samt att förebygga och motverka diskrimi- nering och annan kränkande be- handling av elever;

förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och

reflektera över erfarenheter och forskning till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskaper;

ett förhållningssätt som vittnar om respekt och förståelse för olika sätt att leva; ett förhållningssätt som i detta avseende står i överens- stämmelse med skolans krav på allsidighet och saklighet;

förmåga att i den didaktiska praktiken omvandla och tillämpa kunskaper i de delområden inom

religionsvetenskapen som behandlas

(7)

7

förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten liksom den egna kompentensen;

förmåga att lära av praktiska erfarenheter.

under kursen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,

samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen;

förmåga att observera, doku- mentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare;

kommunikativ förmåga i

lyssnande, talande och skrivande samt självkännedom och

empatisk förmåga;

förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

att använda religionssociologiska och religionsdidaktiska perspektiv för att förstå olika samhällen och kulturer i historia och nutid;

att använda olika teoretiska perspektiv för att diskutera och bedöma olika etiska synsätt och sakfrågor;

att förhålla dig sakligt kritisk och analytisk till kunskaper i de delområden inom

religionsvetenskapen som behandlas under kursen.

(8)

8

Kurslitteratur

Moment 1

Frank, Olof och Stenmark, Mikael (red.) Att undervisa om religion och vetenskap: Med grund i ämnesplanen för religionskunskap. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Larsson, Rune Samtal vid brunnar. Introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik.

Lund: Arcus, 2009 (valda delar)

Lindgren Ödén, Birgit & Thalén, Peder (red.) Nya mål? religionsdidaktik i en tid av

förändring. Uppsala: Swedish Science Press, 2006. (Valda delar – artiklar av Roos, Thalén och Straarup)

Kompendium sammansatt av Institutionen för idé- och samhällsstudier

Skolverkets hemsida [aktuella styrdokument]

Artiklar Moment 2

Andersson, Daniel, Åke Sander (2009), Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring, Studentlitteratur.

Berntson, Martin (2012), Kyrka i Sverige: introduktion till svensk kyrkohistoria, Skellefteå:

Artos. (valda delar)

Frisk, Liselotte (2007), De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen? : en studie av Scientologi-kyrkan, Guds Barn, Hare Krishna-rörelsen, Moon-rörelsen och Bhagwan- rörelsen och deras utveckling över tid, Bokförlaget Nya Doxa.

Hartman, Sven (2012). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur.

Kirsten Grönlien Zetterqvist, Gunnar J. Gunnarsson och Sven Hartman. Livet tillfrågas - teoretiska förutsättningar för en livsfrågeorienterad religionsundervisning. GEM RAPPORT 7 Stockholm: Stockholms universitet. (Epublicerad)

Larsson, Rune (2009). Samtal vid brunnar. Introduktion till religionspedagogikens teori och didaktik. Lund: Arcus.

Kompendium sammansatt av Institutionen för idé- och samhällsstudier

(9)

9

Artiklar

Referenslitteratur:

Frisk, Liselotte (1998), Nyreligiositet i Sverige: Ett religionsvetenskapligt perspektiv, Bokförlaget Nya Doxa.

Moment 3

Andersson, Daniel och Åke Sander (2009), Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring, Studentlitteratur (OBS! Valda delar).

Broo Måns (2010): Hinduismens heliga skrifter. Stockholm: Atlantis AB.

Eck, Diana (1996): Darsan. Det gudomliga skådandet. Nya Doxa.

Lopez, Donald (2004): Buddhist Scriptures, Penguin Books, London.

Artiklar

Referenslitteratur:

Flood, Gavin (1996, eller senare) An Introduction to Hinduism, Cambridge University Press

Gethin, Rupert (1998, eller senare) The Foundations of Buddhism, Oxford University Press

Moment 4

Andersen, Svend (1997). Som dig själv. Nora: Nya Doxa.

Meilaender, Gilbert (2005). Bioethics: A Primer for Christians (2^nd ed.). Grand Rapids:

Eerdmans.

Singer, Peter (2002). Praktisk etik. Stockholm: Thales.

Smith, Christian (2009). Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. Oxford:

Oxford University Press.

Etik. En antologi (2012). Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. (Säljes av institutionen)

Artiklar