Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Hygien i förskolan

Annkristin Axén

Områdesansvarig skolor & förskolor Miljöförvaltningen i Stockholm stad

2009-05-27

Upplägg av presentation

•

Riktad tillsyn i Stockholm

•

Smitta i förskolan

•

Hygien i förskolan

•

Städning i förskolan

•

Åtgärder vid smittoutbrott

Tillsyn av skolor och förskolor

Stockholms kommun

Projekt skola/förskola

Projektupplägg

• 7 st handläggare inkl. projektledare och områdesansvarig

• Målet är 200 besök per år

• Stadsdelsvis (14 st)

• Både egenkontrollen och lokalerna inspekteras

• Även alla uppföljningar drivs inom projektet

Vi kommer ut vart 5:e år till varje stadsdel!

Planerad tillsyn

• Informationsmöte / informationsutskick

• Bokningsbrev till verksamhetsutövare

• Tillsynsbesök (2-4h)

– Genomgång av egenkontrollen – Inspektion av lokalerna

• Inspektionsrapport inkl. följebrev

• Alt. uppmaning i följebrevet

• Alt. föreläggande

• Avslutsskrivelse

Mycket olika nivå!

Arbetsmaterial

•

Informationsbroschyr

–Tar upp alla områden vi tittar på –Finns på hemsidan

•

Inspektionsrapport

–Mallen används även som informationsmaterial till vu

•

Bedömningsgrunder

–Dokument som ständigt uppdateras

–Förslag på formuleringar till inspektionsrapporten

Tillsynsområden enligt MB och tobakslagen

• Lokalens utformning

– Bl.a. antal toaletter, tillgänglig yta för barnen, dagsljus och belysning, skötsel och underhåll

• Radonprotokoll

• Städ- och hygienrutiner

– Städning av lokalerna, skötrum, anslagna rutiner, städutrymme

• Bullerdämpande åtgärder, identifiering av bullerkällor – Buller från installationer, t.ex. ventilation, buller

från verksamheten, t.ex. bullerplattor

• Ventilationsprotokoll och rutiner för driftstörningar – Kontroll av ventilation, upplevd luftkvalitet och

uppmätt koldioxidhalt

• Rutiner för mätning av varmvattentemperatur – Utformning av v-vatteninstallation, uppmätt v-

vattentemp.

• Rutiner för att upptäcka fuktskador, t.ex. skyddsrond – Observationer av tecken på fuktskada, t.ex. lukt,

missfärgningar, fuktindikationsmätning

• Förebyggande allergirutiner, t.ex. allergirond och dokumentation

• Rutiner för kemikaliehantering, t.ex. inköpspolicy och säkerhetsdatablad

– Förvaring och märkning av kemiska produkter

• Avfallshantering inkl. farligt avfall – Inspektion av soprum/förvaringskärl

• Rutiner för kontroll av inomhustemperatur och felanmälan

– Uppmätt inomhustemperatur

• Resurshushållning, t.ex. energibesparande åtgärder och källsortering

– Tända lampor i outnyttjade rum, rinnande kranar, torkskåp

• Rutiner kring rökning

– Notering av tobakslukt eller rökning intill lokalerna/gården

• Egenkontrollens övergripande utformning – Rutiner, ansvarsfördelning, dokumentation

• Övrig lagstiftning

– Livs, arbetsmiljö och brandskydd

Smitta i förskolan

• Bakgrund

• Smittvägar = hur smittan sprids

• Begränsa och förebygga

Smitta i förskolan

• Skrift från Socialstyrelsen 2008

• Hur man minskar risken för smittspridning i barngruppen

• Hur man kan engagera barnen i det arbetet

• Handfasta råd om t.ex. handhygien

• Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern

• Ordlista, referenslista och internetadresser

Barnomsorg i grupp

• Ökar risken för luftvägsinfektioner med ca 20-30%

• 6-8 infektioner per år

• Barn är olika och reagerar olika

• Ålder och kön

– Yngre barn har fler infektioner

• Störst påverkan på barn under tre år

– Pojkar har fler infektioner än flickor

• Gruppstorlek påverkar smittspridning

Sjukfrånvaro hos barn i förskolan

• 75% beror på övre luftvägsinfektioner

• 15% på mag-tarminfektioner

• 10% övriga infektioner

Infektioner - Virus och Bakterier

• Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt

• 90 % av övre luftvägsinfektionerna orsakas av virus

– ”förkylning”

• Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner

– Inte verksamt mot virus

• Det kan vara svårt att skilja virus- och bakterie infektioner åt

Att stanna hemma

•

Om, när och hur länge?

•

Vad kan förskolan kräva?

•

Information till föräldrarna

•

Feberfri minst ett dygn

Allmäntillståndet

•

Viktigt att bedöma barnets allmäntillstånd

•

Det är viktigt att ställa sig frågan:

–Orkar barnet med förskolans verksamhet både inom- och utomhus?

Ansvarig myndighet

• Smitta som förs via människor

– Hanteras enligt Smittskyddslagen – Sjukvården, SME, SMI

• Sanering av lokaler/objekt p g a misstänkt smitta

– Objektet hanteras enligt Miljöbalken – Miljöförvaltningen

Smittskyddslagen

• Smittskyddslagen omfattar smittskyddsåtgärder som riktar sig mot människor.

– Landstinget ansvarar

• Smittskyddsåtgärder som riktas mot objekt eller djur regleras i andra lagar.

– Kommunerna och vissa myndigheter ansvarar

Smittskyddslagen

• Smittskyddslagen omfattar alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som inte endast är ett ringa hot mot människors hälsa.

• Mer omfattande smittskyddsåtgärder begränsas till vissa så kallade allmänfarliga sjukdomar

.

Anmälningspliktiga sjukdomar

• 62 sjukdomar

• Skyldig att söka läkare för undersökning

• Läkaren har rapporteringsskyldighet

– Smittskyddsläkare, SMI

• Vissa är även smittspårningspliktiga

• Exempel på anmälningspliktiga sjukdomar

– Botulism, EHEC, Legionellos, MRSA, Mässling, Salmonellos, Shigellos

Smittvägar

• Direktkontakt

• Droppsmitta

• Kontaktsmitta/Objektburen smitta

• Livsmedelsburen smitta

• Blodsmitta

Direktkontakt

• Direktkontakt mellan barnen (och personalen)

– Ofta via händer

• Direktkontakt är en vanlig smittväg för

– Förkylningsvirus – Hudinfektioner

• För att förhindra smitta gäller det att använda barriärskydd, dvs. tvätt, handtvätt, handskar och engångsunderlägg.

Droppsmitta

• Droppsmitta genom nysningar och hosta

• Den vanligaste formen av överföring av bakterie- eller virusinfektioner

• När en smittad person hostar eller nyser stöts små partiklar med droppkärnor ut i luften

• Kan träffa människor på upp till 3 meters avstånd

Droppsmitta

• Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt ut i luften

• Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter

• Vistas utomhus flera timmar per dag

• Minska kontakten mellan grupper inomhus i förskolan under infektionsperioder.

Luftvägsinfektioner

• Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv (oftast via händer)

• Vid virus infektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom

• En pappersnäsduk för att snyta ett barn

• Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan

• Tvätta händerna eller använd handsprit

Kontaktsmitta/Objektburen smitta

• Sjukdomar som kan spridas mellan objekt och människa

• Kontaktsmitta via föremål som:

– Skötbord – Näsdukar – Leksaker – Nappar – Tandborstar – Handdukar – Badbaljor – Livsmedel – Djur

Kontaktsmitta/Objektburen smitta

• Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta

• Tandborstar bör inte förekomma på förskolor

…men om det förekommer ska dom vara märkta, stå separat samt oåtkomligt för barnen.

Livsmedelsburen smitta

• Överförs via förorenad mat

– Ofta kräkningar och diarré

• Livsmedelskontrollen

• Handhygien viktigt

Blodsmitta

• Smittöverföring sker främst via blod

• Sjukdomar

– Hepatit B, Hepatit C, HIV

• Smittöverföring extremt ovanligt i Sverige

• Smittar genom

– Blod som överförs till öppet sår, mun eller ögon – Bett

– Tandborstar

Begränsa och förebygga

• Egenkontroll

– Vem är ansvarig?

– Vem ska man kontakta?

– Var finns information?

– Vad ska vi göra?

• Kontroll av att rutinerna följs

Skriftliga rutiner!

Hygien i förskolan

• Förebyggande åtgärder

– Hygienrutiner

• Handtvätt

– Rengöring av lokaler och inredning

• Skriftliga rutiner

– Hygien

• Rutiner för handhygien

• Rutiner för blöjbyte – Städning

– Rutiner för hantering av smittutbrott

Handhygien

• Handtvätt avser att reducera eller avlägsna smuts.

Använd vanlig flytande tvål och vatten

• Handdesinfektion avser att reducera framför allt tillfällig hudflora. Använd ett alkoholbaserat

handdesinfektionsmedel

• Viktigt att torka helt torrt

• Inte blanda!

Personalens handhygien

• Handtvätt för personal

– efter varje toalettbesök/blöjbyte – före varje måltid

– före matlagning/mathantering – efter utevistelser

– efter att man hjälp ett barn att snyta sig – efter hantering av smutstvätt

Personalens handhygien

Före och efter tvätt med alkogel

Handsprit för personalen

• Etanolbaserad handdesinfektion/ ”Alcogel”

• När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten

• Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit

• Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud

• Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra

Barnens handhygien

• Flytande tvål

• Pappershanddukar

• Privata tyghanddukar

• Torka noggrant

• Kontrollera!

Barnens handhygien

• Efter toalettbesök

• Efter blöjbyte

• Före måltider (även mellanmål)

• Efter utevistelse

Under vuxens uppsikt!

Egna handdukar

• Får inte hänga för tätt

– avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna

• Ta bort vid smittoutbrott

Blöjbyte

Vad som skall finnas:

•

Anslagna rutiner

•

Inga textilier

•

Engångsunderlägg

•

Engångshandskar

•

Ytdesinfektion

•

Flytande tvål

•

Handsprit

Blöjbyte

• Skötbord med avtorkningsbar dyna

• Engångsunderlägg som byts mellan varje barn

– Inte en hög på bordet och bara byta det översta lagret

• Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar

• Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats

• Dynan rengörs dagligen

• Blöjor kastas i hink med lock

– Oåtkomlig för barnen – Töms ofta

– Alternativt plastpåsar som knyts ihop och kastas direkt

Blöjbyte

• Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider

• Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten

Inga textilier:

– Bakterier och virus trivs i fuktig miljö t ex fuktiga handdukar och mjuka leksaker

Varför skriftliga rutiner?

• Rutinerna ska sättas upp väl synligt vid skötbordet

– Ny personal – Vikarier

– Föräldrar som byter på barnen vid hämtning eller lämning

Madrasser för vila

• Separat förvaring av madrasser, täcken

Extra viktigt vid smittoutbrott!

Städning i förskolan

• Städning på rätt sätt är direkt avgörande för en bra inomhusmiljö

• Felaktig städning kan orsaka fuktskador, hälsobesvär och mycket höga kostnader för reparationer och för tidigt utbytta golv

Städning i förskolan

• Städhandboken SISAB

• Ett stöd när städningen i skolan upphandlas.

• Innehåller konkreta tips om hur städningen kan genomföras.

• http://www.sisab.se/Informationsmaterial/infomaterial.asp

Städrutiner

• Dokumentation av hur, när, var och av vem städning ska ske

– Skall vara uppsatt, t ex i städskrubb – Även storstädning

• Rekommenderar så torra städmetoder som möjligt

– Ofta används för mycket vatten vid städningen

– Undvika fuktskador och onödigt slitage på golv, minskad användning av kemiska produkter, färre emissioner

– Detta medför fuktskador som resulterar i mögel och andra emissioner som kan ge upphov till hälsobesvär.

• Förvaring av städutrustning och städprodukter

– Utslagsvask, frånluft, lås – Upphängning av moppar

Hur ofta?

Dagligen

• Matbordet torkas av före och efter varje måltid

• Disktrasan byts/tvättas dagligen

• Hygienutrymmen, inkl. leksaker

– Blöjbytesplats, inklusive tvättho – Toaletter, pottor, handfat

• Golven

Hur ofta?

Veckorengöring

• Hyllor och andra ytor som barnen når

1-2 gånger per år

• Storrengöring

• Damning av höga hyllor, armaturer etc

• Tvätt av gardiner

Hur ofta?

Rengöring av textilier och leksaker

• Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov

• Örngott 1 gånger/vecka samt vid behov

• Filtar, madrassöverdrag 1-2 gånger i månaden

• Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin/tvättmaskin)

Varför skriftliga rutiner?

• Städfirma städar

– Förskolan vet vad som ska göras och när det inte blivit gjort

• Personal städar

– Morgonpersonal – Kvällspersonal

• Ny personal/vikarier

Men om det händer ändå?

• Försök bryta smittvägarna

• Ta stöd av skriftliga rutiner

• Vidta åtgärder omgående

• Informera all personal

• Informera föräldrarna

• Ta stöd av

– Vårdcentralen – Smittskyddsläkare – SMI

– Miljöförvaltningen

Smittoutbrott

• Grundligg rengöring av lokaler, utrustning och föremål

– Tvätta ytor i barnens höjd (dörrkarmar etc.) – Ibland är det nödvändigt med desinfektion

• Dörrhandtag, toaletter och skötbord

• Förbättrade hygienrutiner

– Tvål och vatten, handsprit (men blanda aldrig!) – Använd plasthandskar

– Använd plastförkläde vid risk för stänk t ex vid diarré och kräkningar

• Bort med tyghanddukar

• Extra tvätt av leksaker, madrassöverdrag etc

• Tvätta textilier

– Vid 60°C dör de flesta bakterier

– Sporerna överlever, men torktumling minskar mängden

Syfte med egenkontroll

•Främja en hållbar utveckling

•Minska risker för hälsa och miljö

Egenkontroll

•Ett lagkrav enligt miljöbalken

•Verksamhetsutövarens ansvar

Steget före med en fungerande egenkontroll

Förskolans förebyggande arbete

Legionella

• En bakterie som finns naturligt i små mängder i mark, sjöar, vattendrag och grundvatten.

• Förökar sig framförallt i tappvattensystem och i vatten i ventilations- och kylsystem

Risker med Legionella

• Smitta sker vid inandning av vattenaerosoler t.ex.

från dusch

• Kan leda till svårartad lunginflammation

– 10-15% med dödlig utgång

• Cirka 100 rapporterade fall per år i Sverige

• Riskgrupper

– äldre människor

– personer med nedsatt immunförsvar

Vila - Tillväxt - Avdödning

Förebyggande åtgärder

• Varmvattnet minst 50°C vid alla tappställen

• Alla ledningar (inkl. VVC retur) ha minst 50 °C

• Ev. nedreglering skall ske i blandaren

• Ha lägst 60 °C i beredare eller ackumulator

• Spola igenom tappställen som inte används regelbundet

• Se till att kallvattnet är kallt (< 20 grader)

• Kall. och varmvattenledningar ska ej vara i kontakt med varandra

• Ta bort ev. blindledningar

Egenkontroll

•

Mät varmvatten temperaturen regelbundet

•

Även kallvattnet bör mätas

•

Dokumentera

•

Reagera vid avvikelse

Källor

• Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt

– Socialstyrelsen 2008

• Hygien, smittskydd och miljöbalken – Objektburen smitta

– Socialstyrelsen 2008

• www.smittskyddsenheten .nu