RR\1141876SV.docx PE607.891v02-00
SV
Förenade i mångfaldenSV
Europaparlamentet
2014-2019
Plenarhandling
A8-0401/2017 12.12.2017
BETÄNKANDE
om genomförandet av direktiv 2005/36/EG med avseende på reglering och behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster
(2017/2073(INI))
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Nicola Danti
PE607.891v02-00 2/15 RR\1141876SV.docx
SV
PR_INI_ImplReport
INNEHÅLL
Sida
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER ... 3
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ... 7
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET ... 14
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET ... 15
RR\1141876SV.docx 3/15 PE607.891v02-00
SV
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER Förfarande
Den 11 maj 2017 gavs föredraganden i uppdrag att utarbeta en rapport om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer med avseende på behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster i enlighet med artikel 59 i detta direktiv.
Direktiv 2005/36/EG – bakgrund, räckvidd och införlivande
Direktiv 2005/36/EG gäller för alla reglerade yrken, med undantag av de som uttryckligen inte omfattas av dess räckvidd, exempelvis notarier.
Reglerade yrken utgör en viktig del av medlemsstaternas ekonomi. Bestämmelser rörande reglerade yrken, som kräver en särskild yrkeskvalifikation för att få utövas, införs vanligtvis för att skydda mål av allmänt intresse såsom folkhälsa, konsumentskydd, miljöskydd m.m. På områden där tillträde till ett yrke inte är harmoniserat på EU-nivå är det upp till varje
medlemsstat att besluta om huruvida ett yrke ska regleras inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.
För att underlätta den fria rörligheten för yrkesutövare föreskrivs i direktiv 2005/36/EG bestämmelser för automatiskt erkännande av ett antal yrken, grundat på harmoniserade minimikrav för utbildning, ett allmänt system för erkännande av yrkeskvalifikationer, ett allmänt system för automatiskt erkännande av yrkeserfarenhet samt ett system för
tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster inom ramen för reglerade yrken. Direktivet innehåller även ett antal bestämmelser om språkkunskaper och akademiska yrkestitlar, administrativt samarbete, dokumentkrav m.m.
2013 infördes genom direktiv 2013/55/EU om ändring av direktiv 2005/36/EG i dess artikel 59 det så kallade förfarandet med ömsesidig utvärdering, vilket kräver att
medlemsstaterna senast den 18 januari 2016 anmäler alla reglerade yrken, tillsammans med de krav som begränsar tillträde till eller utövande av yrken, i en databas som förvaltas av kommissionen. Medlemsstaterna var också tvungna att undersöka huruvida dessa krav lämpar sig för att uppnå det mål som eftersträvas och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Proportionalitetsprincipen, fastställd i fördraget och i domstolens rättspraxis, införlivades därmed i direktiv 2005/36/EG. Vad gäller de nya krav som infördes efter
den 18 januari 2016 ska medlemsstaterna anmäla dem, tillsammans med skälen för varför dessa krav ska anses överensstämma med proportionalitetsprincipen, inom sex månader från att de antagits. Slutligen ska medlemsstaterna vartannat år lämna en rapport till kommissionen (en nationell handlingsplan) där de krav förtecknas som har strukits eller gjorts mindre strikta, baserat på en analys, från fall till fall, av yrkesregleringarna och de planerade reformerna.
På grundval av den information som mottagits i enlighet med artikel 59.9 skulle kommissionen senast i januari 2017 lämna sina slutliga resultat av översikten av medlemsstaternas yrkesreglering och av de proportionalitetsbedömningar som medlemsstaterna genomfört, tillsammans med förslag till ytterligare initiativ.
PE607.891v02-00 4/15 RR\1141876SV.docx
SV
För att komplettera artikel 59 i direktiv 2005/36/EG fastställdes genom kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 (COM(2013)0676) arbetsplanen för förfarandet för ömsesidig utvärdering som påbörjades år 2014 och som kräver att medlemsstaterna inför sina yrkesregleringar i databasen över reglerade yrken. På grundval av denna information var medlemsstaterna tvungna att se över huruvida deras regleringar var motiverade och proportionerliga.
Fler än 1 200 nationella behöriga myndigheter har bidragit med information till databasen över reglerade yrken för att garantera insynen i yrkesregleringar i hela Europa. Även om databasen över reglerade yrken har genomgått en omfattande modernisering fortsätter dess interoperabilitet fortfarande att utvecklas med informationssystemet för den inre marknaden (IMI), något som skulle kunna göra de nationella myndigheternas uppgift enklare.
Efter en två år lång process visade den ömsesidiga utvärderingen att det är svårt för medlemsstaterna att bedöma regleringarnas proportionalitet. Sex medlemsstater hade inte lämnat in sina respektive nationella handlingsplaner när tidsfristen löpte ut.
Till följd av detta presenterade kommissionen sina resultat i två åtgärder: kommissionens meddelande om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster av
den 10 januari 2017 och förslaget till ett direktiv om proportionalitetsprövning för reglerade yrken.
Yrkesspecifika rekommendationer
I meddelandet om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster fastställs konkreta områden där medlemsstaterna uppmanas att överväga vissa förbättringar i sin reglering av specifika yrken i sju ekonomiskt viktiga sektorer, baserat på analysen av den nationella lagstiftningen samt på klagomål från EU-medborgare. I bilagan till meddelandet lämnas utförlig information om regleringarna i de 28 medlemsstaterna för arkitekter, civilingenjörer, revisorer, advokater, patentombud, fastighetsmäklare och turistguider.
Kommissionen förväntas övervaka genomförandet av rekommendationerna och, där så är lämpligt, föreslå åtgärder för att hantera de kvarstående hindren, inbegripet överträdelser i fall av diskriminering på grund av medborgarskap och hemvist samt vid fall av oproportionerlig reglering.
Meddelandet kompletterar den årliga tillväxtöversikten samt den europeiska planeringsterminen.
Restriktionsindikator
Kommissionen har utvecklat en ny indikator på yrkesregleringens begränsande effekt. Enligt kommissionen bygger de rättsliga hinder som utgör indikatorn på OECD:s indikator för produktmarknadsreglering och speglar domstolens rättspraxis. Indikatorn kompletterar den kvalitativa analysen av hindren och beaktar deras samlade effekt i stället för att fokusera på isolerade åtgärder. Kommissionen påpekar att enskilda begränsningar inte kan analyseras separat från alla befintliga mekanismer för att skydda målet av allmänt intresse.
Helhetsstrategin syftar till att uppskatta hur begränsande en regleringsram är för yrkesutövare.
RR\1141876SV.docx 5/15 PE607.891v02-00
SV
Följande olika begränsningar omfattas:
Regleringsmetod: exklusiva eller delade förbehållna verksamheter och skydd för titlar.
Behörighetskrav: år av utbildning, obligatoriskt statligt prov, krav på fortlöpande kompetensutveckling osv.
Andra krav, såsom obligatoriskt medlemskap eller registrering i en yrkesorganisation, begränsat antal beviljade licenser, andra auktorisationskrav osv.
Krav för utövande: begränsningar i fråga om bolagsform, krav på aktieinnehav, begränsningar i fråga om gemensamt yrkesutövande, oförenliga verksamheter osv.
Parallellt har kommissionen inlett studier om kvaliteten på yrkesmässiga tjänster.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden betonar den grundläggande roll som yrkena spelar i EU:s ekonomi och anser vidare att kvaliteten på yrkesmässiga tjänster är av yttersta vikt för att bevara den europeiska ekonomiska, sociala och kulturella modellen.
Inom ramen för en övergripande utvärdering av meddelandet från kommissionen identifierar föredraganden de viktigaste aspekterna av genomförandet av artikel 59 i direktiv 2005/36/EG och erinrar om vikten av yrkesregleringar för att skydda mål av allmänt intresse.
Föredraganden analyserar också nyttan av den restriktionsindikator som kommissionen utvecklat, samt behovet av att främja tjänster av hög kvalitet i Europa. Det är viktigt att betona att indikatorn enbart bör användas som ett preliminärt verktyg och att en reglering som automatiskt får höga poäng inte automatiskt är oproportionerlig.
Vidare är det viktigt för föredraganden att erinra om att analysen av regleringarnas
konsekvenser för medlemsstaterna inte enbart bör vara föremål för en kvantitativ bedömning utan även för en kvalitativ bedömning som omfattar målen av allmänt intresse och den tillhandahållna tjänstens kvalitet.
Föredraganden betonar även behovet att beakta konsekvenserna av vetenskaplig utveckling, innovation och digitalisering på området för reglerade yrken, samtidigt som man bevarar kvaliteten på tjänster, arbetstillfällen och säkerställer en hög skyddsnivå för mottagarna av tjänster, inbegripet konsumenterna.
Källor:
Workshoppen om reformer inom yrkesmässiga tjänster, Reforming professional services, som hölls i utskottet den 11 juli 20171.
Sammanträden med följande berörda parter: Europeiska arkitektrådet (Architects’
Council of Europe, ACE); Europeiska sammanslutningen av nationella
ingenjörsförbund (European Federation of National Engineering Associations, FEANI); Europeiska civilingenjörsrådet (European Council of Civil Engineers, ECCE); Europeiska revisorsförbundet (Accountancy Europe, AE); Europeiska förbundet för skatterådgivare (European Tax Adviser Federation, ETAF); Europeiska förbundet för redovisningsexperter och revisorer för små och medelstora företag
1 http://www.europarl.europa.eu/committees/sv/events-workshops.html?id=20170607WKS00601
PE607.891v02-00 6/15 RR\1141876SV.docx
SV
(European Federation of Accountants and Auditors for SMEs, EFAA); Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (CCBE); Europeiska förbundet för
fastighetsyrken (European Association of Real Estate Professions, CEPI); Europeiska sammanslutningen av turistguideförbund (European Federation of Tourist Guide Associations, FEG); Europeiska förbundet för researrangörer (European Tour
Operators Association, ETOA); Europeiska rådet för de fria yrkena (European Council of the Liberal Professions,CEPLIS); Consiglio Nazionale degli Ingegneri (CNI);
Consiglio Nazionale dei periti industriali e dei periti industriali laureati (CNPI);
Frankrikes finansministerium (generaldirektoratet för näringsliv – departementet för turism, handel och hantverkssektorn, samt tjänster); Frankrikes ständiga representation vid EU; Danmarks ständiga representation vid EU; Eurocadres; Architechtenkammer Baden-Württemberg; BusinessEurope; Confederazione Generale Italiana delle
Imprese, delle Attività Professionali e del Lavoro Autonomo (CONFCOMMERCIO);
Franska sjukgymnastförbundet; Confederazione Nazionale dell´Artigianato e della Piccola e Media Impresa (CNA) Associazione degli Enti Previdenziali Privati (ADEPP).
Relevanta studier och andra handlingar:
Vitbok: Digital Transformation Initiative. Professional Services Industry.
(Världsekonomiskt forum)
Rapport: Action Lines for Liberal Professions: final report of the working group (Europeiska kommissionen)
OECD: Priorities for completing the European single market (2016)
Världsbanksgruppen (2016), EU Regular Economic Report – 3: Growth, Jobs and Integration: Services to the Rescue
Briefing av Europaparlamentets utredningstjänst Studier som genomförts av utredningsavdelningen:
– Role of advisors and intermediaries in the schemes revealed in the Panama Papers – Rules on independence and responsibility regarding auditing, tax advise,
accountancy, account certification services and legal services.
RR\1141876SV.docx 7/15 PE607.891v02-00
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om genomförandet av direktiv 2005/36/EG med avseende på reglering och behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster
(2017/2073(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 45, 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 15 och 16,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer1,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 om
rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster (COM(2016)0820),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 om utvärdering av nationella bestämmelser för utövande av vissa yrken (COM(2013)0676),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),
– med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden2,
– med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2017 om en europeisk agenda för delningsekonomin3,
– med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om årsrapport om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 20174,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017,5
– med beaktande av slutrapporten från arbetsgruppen för att främja de fria yrkenas ekonomi,
– med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i
talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,
1 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
2 Antagna texter, P8_TA(2016)0237.
3 Antagna texter, P8_TA(2017)0271.
4 Antagna texter, P8_TA(2017)0040.
5Ännu ej offentliggjort i EUT.
PE607.891v02-00 8/15 RR\1141876SV.docx
SV
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8–0401/2017), och av följande skäl:
A. Den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom EU utgör grundstommen i den inre marknaden och innebär många fördelar för medborgare och företag.
B. Även om tjänster står för 71 procent av BNP och 68 procent av den totala
sysselsättningen, utnyttjas den inre marknaden för tjänster fortfarande inte fullt ut.
C. I brist på harmonisering är det upp till medlemsstaterna att besluta om regleringen av yrken, under förutsättning att de nationella åtgärderna är insynsvänliga, icke-
diskriminerande, motiverade och proportionerliga.
D. Smart reglering, som vederbörligen motiveras av skyddet av legitima mål av allmänt intresse, kan ha positiva effekter på den inre marknaden och säkerställa ett högt
konsumentskydd och en bättre kvalitet på de tjänster som tillhandahålls. Avreglering är således inget självändamål.
E. I flera fall kan reglering av yrken vara motiverad, men omotiverade hinder för professionella tjänster skadar medborgarnas grundläggande rättigheter och
medlemsstaternas ekonomier. Följaktligen måste yrkesregleringen anpassas regelbundet med hänsyn till den tekniska, samhälleliga och marknadsrelaterade utvecklingen.
F. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer föreskriver automatiskt erkännande för ett antal yrken, grundat på harmoniserade minimikrav för utbildning, ett allmänt system för erkännande av yrkeskvalifikationer, ett allmänt system för automatiskt erkännande av yrkeserfarenhet samt ett nytt system för tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster inom ramen för reglerade yrken.
G. Direktiv 2005/36/EG ändrades år 2013 med anledning av mål av allmänt intresse, i syfte att skapa en proportionerlig rättslig ram, och införlivade i artikel 59 a ett krav på
öppenhet och ömsesidig utvärdering för alla reglerade yrken i medlemsstaterna, oavsett om de regleras på grundval av nationella bestämmelser eller på grundval av
bestämmelser som harmoniserats på EU-nivå.
H. Alla bestämmelser i direktiv 2005/36/EG, framför allt inte artikel 59, har fortfarandet inte genomförts fullt ut av medlemsstaterna trots att tidsfristen löpt ut.
I. Medlemsstaterna uppmanades att senast den 18 januari 2016 lämna in nationella handlingsplaner till kommissionen med uppgifter om deras beslut att bevara eller ändra yrkesregleringar. Sex medlemsstater har fortfarande inte lämnat in sina nationella handlingsplaner.
J. I enlighet med artikel 59 i direktiv 2005/36/EG förväntades kommissionen senast den 18 januari 2017 presentera sina slutsatser om den ömsesidiga utvärderingen tillsammans med förslag till ytterligare initiativ, där så är nödvändigt.
RR\1141876SV.docx 9/15 PE607.891v02-00
SV
K. Den 10 januari 2017 lade kommissionen fram ett meddelande om behovet av reformer inom yrkesmässiga tjänster som analyserade yrkesregleringar i sju verksamhetssektorer och lämnade rekommendationer till medlemsstaterna i detta avseende.
L. Den ömsesidiga utvärderingen visade att graden av yrkesreglering skiljer sig avsevärt åt mellan olika medlemsstater. Ytterligare klargöranden behövs, särskilt i de fall där medlemsstater har tillkännagivit att nya former av yrkesreglering införs efter utvärderingens slutförande.
Reglering av yrken i Europeiska unionen och det aktuella läget för genomförandet av artikel 59 i direktiv 2005/36/EG
1. Europaparlamentet betonar att reglerade yrken spelar en grundläggande roll i EU:s ekonomi och utgör ett viktigt bidrag till sysselsättningsgraden samt arbetskraftens rörlighet och mervärde i unionen. Parlamentet anser vidare att den höga kvaliteten på de yrkesmässiga tjänsterna och ett effektivt regelverk är av yttersta vikt för att bevara EU:s ekonomiska, sociala och kulturella modell samt för att stärka EU:s konkurrenskraft i fråga om tillväxt, innovation och jobbskapande.
2. Europaparlamentet påminner om att det finns mer än 5 500 reglerade yrken inom EU, med betydande skillnader mellan medlemsstaterna, vilket motsvarar 22 procent av arbetskraften i alla verksamhetssektorer, t.ex. hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster, företagstjänster, byggnadsverksamhet, nättjänster, transport, turism, fastigheter, offentliga tjänster och utbildning.
3. Europaparlamentet välkomnar initiativet från kommissionen som ger medlemsstaterna vägledning i samband med den ömsesidiga utvärderingen, inbegripet de ingående diskussioner som förs med nationella myndigheter, och påpekar också att de nationella myndigheterna behöver involvera samtliga berörda parter för att samla in relevanta uppgifter om regleringarnas inverkan.
4. Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att bättre reglera yrkesmässiga tjänster och utbyta bästa praxis för att bättre förstå andra medlemsstaters regleringsval om det faktum beaktas att vissa medlemsstater tillåter en mer intensiv statlig reglering av yrken än andra.
Parlamentet betonar dock att kvaliteten på regleringarna behöver bedömas, eftersom det behövs mer än en ekonomisk analys för att få en helhetsbedömning av hur regelverket fungerar i varje medlemsstat.
5. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstaterna inte har informerat om de yrken som de reglerar och kraven för tillträde till dessa yrken. Parlamentet uppmanar
medlemsstaterna att avsevärt förbättra förfarandena för att lämna information i samband med direktivet om yrkeskvalifikationer.
6. Europaparlamentet understryker att förbättrad insyn i och jämförbarhet mellan de nationella kraven som styr tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken skulle kunna leda till större yrkesmässig rörlighet och att därför, i enlighet med direktiv 2005/36/EG, alla nationella krav bör anmälas och göras offentligt tillgängliga i databasen över reglerade yrken på ett tydligt och begripligt sätt.
PE607.891v02-00 10/15 RR\1141876SV.docx
SV
7. Europaparlamentet erkänner kommissionens förbättringar av databasen över reglerade yrken, bland annat inrättandet av en interaktiv karta som gör det möjligt för
medborgarna att kontrollera yrkesmässiga tillträdeskrav inom hela EU och enklare se vilka yrken som regleras i en viss medlemsstat. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra databasen över reglerade yrken för att underlätta för en snabb och korrekt anmälan av information från de behöriga myndigheterna och därigenom öka insynen för EU-medborgarna.
8. Europaparlamentet noterar skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller antalet reglerade yrken och verksamhetsområden som omfattas av liknande yrken, vilket förklarar de olika sätt som varje medlemsstat valt för att reglera yrken. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra jämförbarheten mellan olika yrken och att i databasen ange ett gemensamt antal verksamheter för varje yrkesgrupp, i syfte att underlätta frivillig harmonisering inom EU.
9. Europaparlamentet beklagar att ett antal medlemsstater inte har lämnat in någon nationell handlingsplan i enlighet med direktiv 2005/36/EG, och uppmanar dessa
medlemsstater att göra detta utan onödigt dröjsmål. Parlamentet noterar att de nationella handlingsplaner som lämnats in skiljer sig åt i fråga om grundlighet, ambition och utförlighet.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra artikel 59 i direktiv 2005/36/EG och intensifiera sina ansträngningar för att säkerställa ökad insyn i deras yrkesregleringar, vilket är av avgörande vikt för yrkesutövares rörlighet i hela EU, eftersom en helhetsbild av reglerade yrken på nationell nivå eller EU-nivå inte kan ges förrän fullständig information har tillhandahållits av alla medlemsstater.
11. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater inte samrådde med de berörda parterna på lämpligt sätt vid utarbetandet av de nationella handlingsplanerna.
Parlamentet anser att det krävs ett transparent informationsflöde mellan offentliga institutioner och berörda parter för att effektivt kunna hantera de frågor och utmaningar som påverkar yrken. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av alla berörda parter i framtiden, inte bara för att kunna utarbeta nationella handlingsplaner utan även inför en reformering av regleringen av yrken, så att alla berörda parter kan framföra sina
synpunkter.
12. Europaparlamentet betonar att en effektiv reglering av yrken bör gynna både
konsumenter och yrkesutövare. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna är fria att införa nya regleringar eller ändra befintliga bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken om det speglar deras vision av samhället och deras socioekonomiska sammanhang så länge som de kan motiveras med mål av allmänt intresse. Parlamentet anser att en mer proportionerlig reglering av yrkesmässiga tjänster och en anpassning till marknadsvillkoren kan leda till bättre marknadsdynamik, lägre priser för konsumenterna samt bättre och ökad effektivitet inom sektorn.
13. Europaparlamentet anser samtidigt att diskriminerande, omotiverade och
oproportionerliga krav kan vara särskilt orättvisa, i synnerhet för unga yrkesutövare, vilket kan hämma konkurrensen och på ett negativt sätt påverka tjänstemottagarna, inbegripet konsumenterna.
RR\1141876SV.docx 11/15 PE607.891v02-00
SV
14. Europaparlamentet erkänner den roll som yrkesreglering spelar för uppnåendet av en hög skyddsnivå för mål av allmänt intresse, oavsett om de uttryckligen nämns i fördraget, såsom allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa, eller utgörs av tvingande skäl av allmänt intresse, inbegripet sådana som erkänns genom domstolens rättspraxis, såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier, förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, effektiv skattekontroll, vägtransportsäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, främjande av forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och
kulturpolitiska mål. Parlamentet erkänner medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning av sätten att uppnå ovanstående i enlighet med principerna om icke-
diskriminering och proportionalitet.
15. Europaparlamentet konstaterar, mot bakgrund av riskerna för konsumenter,
yrkesutövare eller tredje parter, att medlemsstaterna får förbehålla endast kvalificerade yrkesutövare vissa verksamheter, särskilt om det inte finns några mindre restriktiva åtgärder för att uppnå samma resultat. Parlamentet betonar att i sådana fall måste
yrkesspecifika regleringar säkerställa en effektiv övervakning av lagligt utövande av det reglerade yrket och, där så är tillämpligt, av dess etiska regler.
16. Europaparlamentet erkänner i detta sammanhang förhållandet mellan förslaget om proportionalitetsprövning, med bestämmelser om en gemensam ram för
proportionalitetsbedömningar innan nya eller befintliga åtgärder för reglering av reglerade yrken införs eller ändras, och de rekommenderade reformer som baseras på bedömningen av nationella bestämmelser inom sju verksamhetssektorer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en bedömning och vid behov anpassa sin
yrkesreglering i enlighet med de särskilda rekommenderade reformerna.
17. Europaparlamentet betonar att rekommenderade reformer inte kan ersätta
verkställighetsåtgärder, och uppmanar kommissionen att i egenskap av fördragens väktare vidta åtgärder och inleda överträdelseförfaranden när den upptäcker diskriminerande, omotiverade eller oproportionerliga regleringar.
Nyttan med restriktionsindikatorn samt behovet av att främja tjänster av hög kvalitet i Europa
18. Europaparlamentet noterar det faktum att kommissionen har utfärdat en ny
restriktionsindikator och välkomnar förbättringen jämfört med OECD:s befintliga restriktionsindikator för produktmarknadsreglering genom den utförliga analysen av de berörda sektorerna.
19. Europaparlamentet understryker att denna indikator, som visar den övergripande
regleringsgraden i medlemsstaterna enbart på grundval av kvantitativa uppgifter som rör de befintliga hindren för den fria rörligheten, bör ses som ett rent preliminärt verktyg och inte som ett verktyg från vilket man kan dra slutsatser om huruvida en striktare reglering i vissa medlemsstater är oproportionerlig eller inte.
PE607.891v02-00 12/15 RR\1141876SV.docx
SV
20. Europaparlamentet erinrar om att den övergripande analysen av regleringarnas konsekvenser för medlemsstaterna inte enbart bör vara föremål för en kvantitativ bedömning utan även för en kvalitativ bedömning som omfattar målen av allmänt intresse och kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls, bland annat eventuella indirekta förmåner för medborgarna och arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att
restriktionsindikatorn åtföljs av en ytterligare analys som ger ytterligare information om hur verkligheten ser ut, och uppmuntrar medlemsstaterna att överväga denna indikator tillsammans med kvalitativa uppgifter för att jämföra sina resultat i utvalda
verksamhetssektorer.
Framtiden för reglerade yrken
21. Europaparlamentet understryker vikten av en effektiv och samordnad politik, utöver ett effektivt regelverk i EU och medlemsstaterna, för att stödja yrkesutövare i EU och stärka konkurrenskraften, innovationskapaciteten och kvaliteten på yrkesmässiga tjänster inom EU.
22. Europaparlamentet betonar att yrkesutövare kan utöva reglerade yrken antingen som fysiska personer eller juridiska personer i form av ett professionellt företag, och att överväganden utifrån båda perspektiven är viktiga i samband med genomförandet av ny politik. Parlamentet är mot bakgrund av detta övertygat om att ekonomiska verktyg bör kombineras med politik som syftar till att stärka entreprenörskap och mänskligt kapital inom yrkesmässiga tjänster.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, tillsammans med yrkesorganisationer inom deras respektive behörighetsområden, att på lämpligt sätt följa upp rekommendationerna från arbetsgruppen för att främja de fria yrkenas ekonomi.
24. Europaparlamentet understryker vikten av utbildning, kompetensutveckling och företagarutbildning för att säkerställa att yrkesutövare i EU fortfarande har
konkurrenskraft och förmåga att hantera de genomgripande förändringar som påverkar de fria yrkena till följd av innovation, digitalisering och globalisering. Parlamentet betonar det nära sambandet mellan yrkeskunskap och den tillhandahållna tjänstens kvalitet. Parlamentet noterar den viktiga roll som högre utbildning och
forskningsinstitutioner bör ha i detta avseende, bland annat genom projekt för digital kompetens.
25. Europaparlamentet påpekar att bättre jämförbarhet avseende nivån på
yrkeskvalifikationer krävs för att bevisen på formella kvalifikationer ska bli mer enhetliga i hela EU, och därigenom skapas mer lika villkor för unga nyutexaminerade som börjar arbeta i yrkena, vilket underlättar deras rörlighet i hela EU.
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en grundlig
marknadsanalys för att säkerställa en snabbare anpassning av tjänsteleverantörer till marknadens behov och utforma en politik som gör EU:s yrkesmässiga tjänster internationellt konkurrenskraftiga under de kommande årtiondena.
RR\1141876SV.docx 13/15 PE607.891v02-00
SV
Innovation och digitalisering inom yrkesmässiga tjänster
27. Europaparlamentet noterar att vetenskaplig utveckling, teknisk innovation och digitalisering har en betydande inverkan på yrkesmässiga tjänster, något som medför nya möjligheter för yrkesutövare, men även utmaningar för arbetsmarknaden och kvaliteten på tjänsterna.
28. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner behovet att beakta den nya teknikens inverkan på yrkesmässiga tjänster, särskilt inom den rättsliga sektorn och redovisningssektorn, där förfarandena skulle kunna förbättras. Parlamentet noterar särskilt att de åtföljande riskerna med en sådan genomgripande förändring för
tjänstemottagare, inbegripet konsumenter, som inte får uteslutas från ny teknik, måste ges stor uppmärksamhet.
29. Europaparlamentet betonar att ny teknik sannolikt inte kommer att ersätta människan i etiska och moraliska beslutsprocesser. Parlamentet pekar i detta avseende på att
bestämmelser om hur yrken ska organiseras, inbegripet bestämmelser om tillsyn genom offentliga organ eller yrkesorganisationer, skulle kunna spela en viktig roll och
medverka till en mer rättvis fördelning av digitaliseringens fördelar. Parlamentet noterar att marknadsdrivna mekanismer, såsom återkoppling från konsumenter, på vissa
områden också kan bidra till att förbättra kvaliteten av tjänsten i fråga.
30. Europaparlamentet betonar att regleringen av yrkesmässiga tjänster måste granskas regelbundet för att tjäna sitt syfte och beakta teknisk innovation och digitalisering.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta hålla parlamentet regelbundet underrättat om det aktuella läget avseende medlemsstaternas efterlevnad av
direktiv 2005/36/EG.
°
° °
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.
PE607.891v02-00 14/15 RR\1141876SV.docx
SV
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Antagande 4.12.2017
Slutomröstning: resultat +:
–:
0:
32 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter Pascal Arimont, Dita Charanzová, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Pascal Durand, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Nosheena Mobarik, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter Biljana Borzan, Birgit Collin-Langen, Kaja Kallas, Roberta Metsola, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)
Jonathan Bullock, Rupert Matthews, Bogdan Brunon Wenta, Flavio Zanonato
RR\1141876SV.docx 15/15 PE607.891v02-00
SV
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
32
+
ALDE ECR EFDD PPE
S&D
Verts/ALE
Dita Charanzová, Kaja Kallas
Daniel Dalton, Rupert Matthews, Nosheena Mobarik, Anneleen Van Bossuyt Marco Zullo
Pascal Arimont, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Antonio López-Istúriz White, Roberta Metsola, Jiří Pospíšil, Andreas Schwab, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Lambert van Nistelrooij Biljana Borzan, Sergio Gaetano Cofferati, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Flavio Zanonato
Pascal Durand, Igor Šoltes
2
-
EFDD ENF
Jonathan Bullock Mylène Troszczynski
2
0
EFDD GUE
Robert Jarosław Iwaszkiewicz Dennis de Jong
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster - : Nej-röster 0 : Nedlagda röster
