Kvalitetsrapport Förskola 2017/18 Kållekärrs förskola

(1)

Kvalitetsrapport Förskola 2017/18 Kållekärrs förskola

Barn och utbildningsförvaltningen

Pia Johnsson

(2)

2018-06-20

Innehåll

1 Enhet 5

2 Normer och värden 7

2.2 Likabehandling ... 7

2.3 Trygghet och förhindra kränkningar ... 7

2.4 Nämndens prioriterade utvecklingsområde... 7

2.5 Analys och förslag till utveckling ... 8

4.1 Delaktighet och inflytande ... 14

4.2 Skolornas arbete ... 14

5 Skola och hem 15 5.1 Föräldradelaktighet ... 15

6 Övergång och samverkan 17 6.1 Samverkan ... 17

6.2 Övergång ... 17

6.3 Skolornas arbete ... 17

Budget 2018 7.1 Prioriterat mål ”Lärandet i förskolan ska ökas” ... 18

(3)

Sammanfattning

Vi inspireras av Reggio Emilia filosofin som inte är en pedagogik utan ett förhållningsätt , vilket innebär ett sätt att förhålla sig till, våra medmänniskor, kunskap, lärande ,i mötet med andra sker reflektioner och lärande( sociokulturellt)- en filosofi med humanistisk grund.

Våra hörnstenar:

100 språkligheten (att få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt) Pedagogisk dokumentation

Projekt

Barnsyn/människosyn Pedagogiska miljöer

Kållekärrs förskola har under detta läsår anställt fyra förskollärare. En började sin tjänst i februari och de tre övriga börjar sina tjänster HT- 2017. Vi har anställt tre barnskötare, två som började på i februari och en som tillträdde sin tjänst HT-2017.

Varje hemvist i Kållekärrs förskola arbetar i stor arbetslag. Utifrån det delar pedagogerna in sig i tre pedagogpar som ansvarar för ett mindre antal barn. Varje arbetslag/pedagogpar ansvarar för planering,

dokumentation och uppföljning. Detta arbetssätt genererar barnstorleken inte blir så stor och man anpassar aktiviteten efter barnens åldrar.

Smörblomman arbetar i storarbetslag, de delar barnen i två grupper, de yngre och de äldre barnen.

Vi arbetar utifrån vår grundstruktur på måndagar, ”reflektionsmåndag”, vilket möjliggör möten mellan pedagoger. Varje hemvist möts 1,5 tim./v i reflektion, varje pedagog-par möts i reflektion 1 tim./v tisdag, onsdag eller torsdag.

En timma varje måndag träffas två pedagoger i pedagogiska

diskussioner från varje hemvist med särskilt syfte och innehåll kring pedagogiska ämnen såsom litteratur förhållningssätt lärmiljöer

pedagogisk dokumentation och estetiska lärprocesser. Gruppen leds av

(4)

pedagogista och ateljerista och innehållet planeras tillsammans med förskolechef.

Utvecklingsgrupp-där ingår förskolechef, ateljerista ,pedagogista och en pedagog från varje hemvist, gruppen är särskilt inriktad på utveckling och förändringsprocesser/frågor, och denna grupp har mandat att ta besluta kring utvecklingsarbetet. Det arbete som under halva läsåret skett i pedagog-grupp och utvecklingsgrupp har inriktats på:

 Estetiska lärprocesser

 Pedagogisk dokumentation

 Den pedagogiska miljön

 Kållekärrs förskolas Pedagogiska ide och vision

Det pedagogiska arbetet i verksamheten kännetecknas av projekt utifrån barnens utforskande och intresse, under tema ”Rörelse”.

Genom vår ”reflektionsmåndag”, uppföljningar och utvärderingar har vi använt oss av kompetenser i huset, vilket har inneburit utveckling av vår verksamhet. Genom att förlägga AF-tid 8.00 - 13.00 tisdag-torsdag har vi haft större möjlighet till den reflektionstid vi kallar pedagogparstid, än föregående år.

Under hösten reviderades dokumentet

”Pedagogisk idé och vision för Kållekärrs förskola” av en grupp pedagoger och förskolechef. Detta dokument har delgetts alla medarbetare, och använts vid t ex föräldramöte och politikermöte.

Pedagoger och förskolechef genomförde ett ”Pedagogiskt halvårshjul”

inför vårterminen, ett dokument som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.

Ett arbete pågår tillsammans med vår ateljerista och en grupp pedagoger med att utveckla miljön på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö.

Föräldrarådet har möte en gång per termin, eller vid behov, det är en förälder som är ordförande och sammankallande.

Vårt arbete med att utveckla lärmiljöer inne har utvecklats under året.

Pedagogerna har under läsåret tagit del av fortbildning i form av:

 Föreläsning- Förhållningsätt, Pedagogisk dokumentation, Lågaffektivt bemötande

 Studiebesök- Kreatören ,Trollet och Fjärilen

 Pedagogiska diskussioner- lärmiljöer, pedagogisk dokumentation

(5)

Under läsåret har arbete med specialpedagog genomförts. Pedagoger får handledning, specialpedagog är med vid utvecklingssamtal med berörda föräldrar. Handlingsplaner skrivs och är underlag för samtal och i ett senare skede, resurstilldelning.

1 Enhet

Kållekärrs förskola

Enheten ansvarar för följande områden

Förskoleverksamhet

Enhetens organisation

Beskrivning av er organisation Förskoleverksamhet i

 Stora byggnad Kållekärrs förskolan

 Smörblomman ( gula villan)

Antal barn i olika åldrar

Hattstugan: 1-3 år 22 barn Blåbärsskogen: 3 år 34 barn Solägget: 4-5 år 42 barn Smörblomman: 1-3 år 15 barn

Avdelning/ hus

5 st hemvister / 2 hus

(6)

Arbetslagens organisation

Kållekärrs förskola består av tre hemvister. På varje hemvist arbetar personalen i pedagogpar. Det arbetar tre pedagogpar på varje hemvist med ett mindre antal barn som är indelade i ålder. Det sker en rotation mellan hemvisterna med pedagoger varje år och det blir naturligt för barnen när de överintroduceras till äldre åldrar.

Vi benämner varje hemvist på Kållekärrs förskola, som ett storarbetslag då arbetslagen möts i det pedagogiska uppdraget.

Smörblomman består av en hemvist, den består av ett arbetslag

Antal pedagogisk personal

26 st

Antal årsarbetare

21.85

Andel högskoleutbildade

förskollärare/fritidspedagoger/lärare

11.15

Ledning

Förskolechef 100 %

(7)

2 Normer och värden

Vi vill att alla får bli och vara kompetenta tillsammans med andra i en miljö som välkomnar och bidrar till att olikheter kan

värdesättas- förskolan som en demokratisk plats

Vi har valt två fokusmål från läroplanen där värdegrundsarbetet blir centralt, värdefullt och viktigt i vår verksamhet

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

 Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

 Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

2.1 Likabehandling

Likabehandlingen ligger till grund för våra styrdokument i förskolan.

Förskolan har en likabehandlingsplan som revideras varje år i november i samråd förskolechef och två pedagoger.

2.2 Trygghet och förhindra kränkningar

Se Likabehandlingsplanen och våra fokusmål på förskolan.

Vi vill att alla får bli och vara kompetenta tillsammans med andra i en miljö som välkomnar och bidrar till att olikheter kan värdesättas- förskolan som en demokratisk plats

” På vår förskola ska ingen utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling”

2.3 Nämndens prioriterade utvecklingsområde

Nämndens mål: Minska barngrupperna Finns inga verksamhetsmål från nämnden

(8)

2.4 Resultat

Vi ser att barnen möts i fler relationer och är öppnare för nya relationer.

Vi hör i barnens dagliga samtal hur de frågar, lyssnar in och tar hänsyn till varandra.

Barnen är nyfikna på varandra och lär av varandra.

Det finns ett stort intresse av att stötta varandra i olika kontexter ex vid påklädning och att söka lösningar tillsammans genom samtal

Analys

Reflektion varför vi tror att processerna har tagit oss till detta resultat

 Vi delar våra barn i grupper med färre barn för att skapa mötesplatser och där barnen möts i olika konstellationer och därmed upptäcka varandras olika kompetenser.

 Vårt projekterande och processbaserat arbetssätt där vi möts med ett gemensamt innehåll i fokus, där en mångfald av tankar och teorier behövs som också skapar ett större VI- känsla och ett öppnare klimat för olikheter som tillgång

 Att barnens fokus att få till en fungerande lek gör att barnen blir öppna och ser möjligheter i varandras kompetenser.

 Vi uppmuntrar barnen att prata med varandra vid

meningsskiljaktigheter för att hitta lösningar gemensamt

 Valtavlan skapar också en medvetenhet kring vad man vill arbeta med och en reflektion över det, då arbetsprocesser blir i fokus istället för kompisrelationer.

 Läsårets målområde har handlat om barns inflytande.

Barnintervjuer och föräldraenkäter har använts i detta arbete. Vårt arbetssätt speglar målen från barnkonventionen, t ex

 Måltider serveras som buffé

 Små möten med barnen med diskussion kring dagens upplägg

(9)

 Genom samtal respekterar varje barns tankar och reflektioner

 Barnens nyfikenhet, intresse, tankar och reflektioner ligger till grund för våra projekt

 I våra miljöer skapar vi mötesplatser för barnen.

 Vi arbetar med jämställdhet genom observation, kartläggning och granskning av vårt arbetssätt/förhållningssätt i det pedagogiska uppdraget. Det är viktigt att vi som personal ständigt reflekterar utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att inte fastna i ev. invanda könsmönster.

2.5 Utveckling

 Våra miljöer inbjuder till att mötas

 Skapar mötes tillfällen där barnen möts i olika konstellationer och öppnar upp för nya relationer och blir varse olika kompetenser.

 Vårt projekterande och processbaserat arbetssätt skapar ett gemensamt fokus där allas tankar och teorier blir värdefulla

 Organisation med miljöer och pedagoger

 Vi delar våra barn i grupper med färre barn för att skapa mötesplatser och upptäcka varandras olika kompetenser.

 Närvarande pedagoger som kartlägger och reflekterar i de olika sammanhang som barnen befinner sig

 Att vi TILLSAMMANS skapar en gemensam bas- vår vision- för pedagogerna med förhållning sätt där människosyn och

kunskapssyn blir centrala.

 Fortsätter att ha fokus på pedagogisk dokumentation

(10)

3 Utveckling och lärande

3.1 Förskolornas arbete

Lärandet ska vara lustfyllt men också meningsfullt. För att få syn på det vi gör och förstå varför, arbetar vi med pedagogisk

dokumentation som verktyg, det synliggör barns lärande och verksamheten för både barn, föräldrar och pedagoger. Vi kopplar vår pedagogiska dokumentation till reflektioner både hos barn och pedagoger och vidare till de teorier som vi vilar på. Vi anser att miljön ska vara välkomnande, inspirerande, utmanande, estetisk, tydlig och föränderlig. Vi påverkar rummen och rummen

påverkar oss. Miljön ska underlätta och skapa förutsättningar för att barnen att vara självständiga, bli utmanande och ta egna initiativ.

Vi har valt nio fokusmål från läroplanen där utveckling och lärande blir centralt och viktigt i vår verksamhet

 Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

 Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande.

 Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

 Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik dans och drama.

 Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar.

 Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

(11)

 Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra.

 Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i

naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

3.2 Nämndens prioriterade utvecklingsområde

Se ovan

3.3 Resultat

 Barnen använder ordet TILLSAMMANS

 Vi ser att när barnen utmanas att prova och testa med stöd av en pedagog utvecklas ”kan och vill”

 Vi ser att barnen upplever sin miljö med alla sina sinnen och därigenom skapar olika erfarenheter både i våra miljöer men också relationellt

 Barnen uttrycker genom gester blickar kroppsspråk och det talande ordet vad de tycker och tänker

 Barnen använder och utvecklar nya begrepp i relation till varandra och pedagoger ex tankekarta utmaning tanke….

 Vi upplever att barnen vid våra möten både berättar, uttrycker tankar, hypoteser och har många reflektioner.

 Barnen har skapat en erfarenhet kring material och egenskaper i ateljén

 Vi upplever en stor kreativitet i ateljén, barnen är självständiga i sitt skapande och inspirerar varandra

 Barnen använder sig av matematiska begrepp i vardagen…ex algoritmer, robotar, cirkel, kvadrat och programmering

 Att vi hör barnen diskutera och resonera om hur de ska gå tillväga för bästa resultat i olika sammanhang.

 Barnen har ett stort intresse för olika blommor och djur där de visar stor omsorg kring

 Upplever fysikaliska fenomen och kemiska processer i naturen med alla sina sinnen

(12)

 Barnen ser naturen som en del av förskolan där barnen signalerar glädje och lugn

3.4

Analys

 Vi har skapat mötesplatser i grupper med färre barn där närvarande och stöttande pedagoger finns

 Vi har erbjudit många olika miljöer och sinnesupplevelser för att barnen skapa erfarenhet och applicera i andra sammanhang

 Vi har skapat mindre grupper för att vara närvarande för att uppfatta barnens tankar teorier och hypoteser.

 Vi tillskriver barns tankar stort värde och respekt och uppmuntrar kommunikation mellan barn-barn och pedagog- barn. Vi uppmuntrar barns samtal mellan varandra som värdefulla där inte pedagogen blir den centrala

 I våra projekt har vi medvetet valt att använda oss av olika material och uttrycksätt för att barnen ska få möjlighet att erfar en mångfald av kommunikation. Ateljén är en tillåtande och stöttande miljö där material är tillgängligt, barnen har kunnat skapa en bred erfarenhet i de språk som ryms där.

 Att erbjuda barnen i mindre grupper i ateljén ett varierat utbud av uttrycksformer. Vi erbjuder olika stationer med material som barnen kan välja aktivt själva

 Vi har en stöttande ateljerista som inspirerar både barn och pedagoger

 Vi utmanar barnen i verksamheten kring matematik i vardagen

 Genom matematiklyftet har pedagogerna har pedagogerna kunnat se nya möjligheter att arbeta med matematik på gruppnivå

 Vi vill använda av oss av naturen som en kunskapskälla som inspiration till skapande och till vila och rekreation

(13)

3.5 Utveckling

 Utveckla det projekterande och processbaserat arbetssätt där 100 språkligheten är en viktig del

 Gemensam bas förhållningsätt där människo- och kunskapssyn blir centrala och viktiga

 Fokus på pedagogisk dokumentation

 Skapa miljöer som inspirerar och utmanar barnen

 Läslyftet

 Matematiklyftet

 Pedagogiska diskussioner

 Fortsätter att utveckla ett samspel i naturen tillsammans med barnen och som en del i vårt projekt

 Skapa förskolan som en del av samhället

 Utveckla och bredda ateljerista rollen. Vi har två

ateljeristor i huset som vi vill inspireras av. Det kommer att utvecklas en ateljé på torget under hösten

 Skap förutsättningar i miljön som stöttar och utmanar i språk som dans, musik, drama

 Vara mer närvarande som pedagog och utmana i alla våra miljöer

 Utveckla och skapa mer inbjudande miljöer….göra tillägg för skriftspråkande i alla miljöer

 Beebotarna blir tillgängliga i miljön på olika sätt, inspirera och uppmuntra barnen till olika matematiska förklaringar och resonemang

 Använda matematiklyftet att hitta nya möjligheter att inspirera och utveckla arbetet med matematik tillsammans med barnen

(14)

4 Barns inflytande

4.1 Delaktighet och inflytande

Att barnen får påverka sin vardag på förskolan både i miljöer och innehåll

4.2 Förskolornas arbete

Delaktighet är ett nyckelord, där vi arbetar med att få både barn, pedagoger och föräldrar delaktiga i utformandet av vår förskola

Vi har valt två fokusmål från läroplanen där barns inflytande blir centralt och viktigt i vår verksamhet

 Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

 Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

4.3 Nämndens prioriterade utvecklingsområde

Se ovan

4.4 Resultat

 Att vi ser att barnen uttrycker sina tankar och reflektioner utan att de värderas med rätt eller fel.

 Val tavla används flitigt

 Vi ser att barnen är nyfikna på varandras tankar genom att de lyssnar och ställer frågor till varandra

 Barnen kan påverka sin vardag på förskolan genom de olika val de kan göra i miljöerna på förskolan ex böcker, aktiviteter

 Vi ser att de lättare hjälper varandra att iordningställa även om de ej har varit där och även inspirera för nästkommande

(15)

4.5 Analys

 Att arbeta i grupper med färre barn betyder ett större lyssnande och fokus från pedagogerna och att öka möjligheterna till att möta det barnen försöker förstå

 Att erbjuda val under dagen där barnen kan påverka sina val

 Genom att utmana barnen i reflektion kring rättigheter/ ansvar, omsorg kring miljöer och relationer till sina medmänniskor osv skapar de tillsammans en förståelse och meningsfullhet för att värna om och ta ansvar

4.6 Utveckling

 Att utveckla en respekt och ödmjukhet kring att vi tänker olika och hur vi kan mötas i det

 Utveckla bildstöd och algoritmer

 Öka barnens material kunskaper, hur vi tar hand om olika material och varför det är viktigt.

 Vara mer konsekventa i det gemensamma ansvaret och hur mitt val och handlande påverkar och sätter spår både i miljö och relationellt

5 Förskola och hem

5.1 Föräldradelaktighet

Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet.

(16)

5.2 Förskolornas arbete

 Vi ska visa respekt för föräldrar och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer.

 Vi ska arbeta för att ge föräldrarna en god introduktion i förskolan och skapa tillit för god samverkan

5.3 Nämndens prioriterade utvecklingsområde

Se ovan

5.4 Resultat

 Fick ett bra resultat på föräldrar enkäten

 Upplever att vi har en bra daglig kommunikation och relation med föräldrarna, där föräldrar möte och inskolning som är återkommande under året.

 Vi skapar intresse kring våra projekt i form av dokumentation i tamburen

5.5 Analys



Vi arbetar medvetet med att skapa en bra relation och ett förhållningsätt som bygger på respekt

5.6 Utveckling

 Vi arbetar vidare för en god samverkan

 Introduktionsmöte med nya föräldrar

(17)

 Hur får vi delaktiga och intresserade föräldrar- Att ständigt ha det på vår agenda

6 Övergång och samverkan

6.2 Samverkan

Att samverka med personal i förskoleklass, skola och fritidshem

6.3 Övergång

Stödja barnen i deras övergång till dessa verksamheter

6.4 Förskolornas arbete

 Utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter

6.5 Nämndens prioriterade utvecklingsområde

Se ovan

6.6 Resultat

 Vi ser förväntansfulla barn inför starten i förskoleklass

 Positiva, nyfikna och intresserade barn som har ett stort engemang i vad förskoleklassen har att erbjuda

6.7 Analys

 Barnen har fått varsin fadder som är känt för barnen sedan fg läsår på förskolan

 Lärare har varit på besök vid flera tillfällen under året

 Barnen har besökt skolan vid flera tillfällen

 Överlämningsamtal

 Under läsåret arbetar vi för att öppna upp för att mötas i olika sammanhang och i nya konstellationer för att skapa en grupp av de barn som ska börja förskoleklass

(18)

6.8 Utveckling

 Fortsätter att utvärdera varje läsår tillsammans med lärarna i förskoleklassen för att kunna utveckla vårt samarbete.

 Att förskollärarna från förskolan besöker förskoleklassen efter start på höstterminen

7 Budget 2018

7.1 Prioriterat mål – Lärandet i förskolan ska öka

 Matematik och läslyft

Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling

 Utveckla ett dokument för systematiskt kvalitets arbete

 Utveckla arbetet med den reviderade läroplanen

 Utveckla och förtydliga fsk resp. bsk uppdrag

 Utveckla husets organisation kring arbetet i pedagogpar och utveckla arbetet kring vår ateljerista och pedagogiska.

 Fördjupa arbetet med projekt, tema, pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser.

 Utveckla ”Pedagogisk idé och vision för Kållekärrs förskola”.

 Utveckla miljön på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö.

 Utveckla våra lärmiljöer på respektive hemvister.

 Fortsätta det påbörjade arbetet med förskolans utemiljö.

 Gemensamt förhållningssätt tillsammans med barn, pedagoger och föräldrar.

(19)

 Starta arbetet med Läslyftet utifrån skolverkets rekommendationer

 Fortsätta arbetet med matematiklyftet utifrån skolverkets rekommendationer

7.2 Analys

8 Reflektion varför vi tror att processerna har tagit oss till detta resultat

9

Genom utveckling av vårt kvalitetsarbete, d.v.s. reflektion, utvärdering och analys av verksamheten, höjer vi vår kvalitet.

Genom vår struktur på måndagar, ”reflektionsmåndag” skapas möjlighet till olika möten pedagoger emellan. Förskolechefen arbetar tillsammans med pedagoger för att reflektionstid ska utnyttjas på bästa sätt och fyllas med angeläget innehåll utifrån verksamhetens behov och vardag. Genom att utnyttja de kompetenser som finns bland pedagoger, kan kvalité höjas.

Sådana kompetenser som finns på Kållekärrs förskola är ateljérista, pedagogista , utvecklingspedagog, schema-tekniskt kunnande, IT-kompetens, utbildning inom Förskole lyftet (matematik och läslyftet)

9.1 Utveckling

 Undervisning i förskolan handlar om att den ska vara utformad så att den bidrar till en tydlig progression i lärandet.

 Utveckla torget - 2 ateljeristor

 Vad innebär den reviderade läroplanen?

 Undervisningprocessen som bygger på att skapa en utmanande och intresseväckande undervisningsmiljö

(20)

 Stort fokus på möten där lek estetik och fantasi får råda

 Digitaliseringen i förskolan

10 Förskolechefens ansvar

 Att organisera så att personalen kan systematiskt och kontinuerligt planera följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten

 Skapa en organisation som schema tekniskt möjliggör personalen att utföra sitt uppdrag.

 Att organisera att i varje arbetslag finns en förskollärare/mentor som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet.

 Att förskolans lärmiljöer utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.