Verksamhetsplan FoU Västernorrland 2012
Godkänd i ledningsgrupp: 2011-12-09 Kommunförbundets styrelse: 2012-0216
Innehåll
1. Forskningsfilosofi 4
FoU-enhetens syfte och forskningsfilosofi 4
Vårt arbetssätt 6
2. Verksamhet 2012 8
Prioriterade områden och aktiviteter 8
Övriga planerade och pågående aktiviteter 10
3. Organisation och finansiering 12
Ledningsgrupp 12
Personal 12
Finansiering 12
1. Forskningsfilosofi
Denna verksamhetsplan innehåller en beskrivning över FoU Västernorrlands planerade verksamhet de närmaste tre åren. FoU- enheten arbetar mot samtliga socialtjänstens verksamhetsområde, vilket innebär individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och äldre – och handikappomsorg. I planen beskrivs också vår grundläggande forskningsfilosofi tillsammans med de utmaningar och inriktningsmål som är aktuella. Planen revideras årligen och enhetens ledningsgrupp godkänner planen som sedan fastställs i Kommunförbundets styrelse, som har det politiska övergripande ansvaret för enheten.
FoU-enhetens syfte och forskningsfilosofi
Forskningsenhetens syfte är att stödja kommunerna med att utveckla en kunskaps- och evidensbaserad socialtjänst. Detta sker via
praktikrelaterad forskning där vi tillsammans med personalen skapar ett kritiskt tänkande och en forskande nyfikenhet. Med
praktikrelaterad forskning menas att personalen och verksamhetens behov har en aktiv roll kunskapsutvecklingen. Kunskapen skapas av sina användare och i det sammanhang som den används. Kunskapen skapas alltså i en ”context of application” där vi stöder personalen i att ställa frågor, göra datainsamling samt att analysera och skriva rapport.
Processen sker i ett samarbete mellan FoU-enhetens handledare/forskare och verksamma socialarbetare1.
För att bistå socialtjänsten att uppnå en kunskapsbaserad verksamhet inbjuder vi personalen att arbeta med kunskapsutveckling i olika former av projekt och aktiviteter. Vår strävan är att personalen och verksamheten själva ska formulera sitt forskningsbehov och ställa forskningsfrågorna. Det hindrar inte att även vi kan ta direkta uppdrag eller själva ta initiativ till forskningsprojekt. Det centrala är att ämnet ska ha bäring i praktiken. Enhetens forskningsfilosofi och mål innebär att de som arbetar vid FoU-enheten behöver vara flexibla och anta olika roller. De ska kunna ta egna initiativ och driva egna
forskningsuppgifter, arbeta med uppdragsforskning, medverka i deltagarorienterad forskning, samt handleda och stödja
utvecklingsprojekt, uppsatser och övrig verksamhetsutveckling. Det som är viktigt är en medvetenhet om, när och varför de olika
forskarrollerna används. Detta kan ses som en väg där vi tar tillvara på fördelarna från såväl den akademiskt självständiga top-down styrda forskningen respektive en bottom up designad forskningsstrategi där socialtjänstens personal själva får bestämma sina kunskapsbehov.
1 Men socialarbetare avses ett samlingsnamn för all personal som arbetar inom socialnämndens ansvarsområde.
I figuren 1 nedan illustreras de olika rollerna och det ansvar som både de yrkesverksamma i praktiken och FoU-enhetens personal kan växla mellan. Längst ned i vänstra fältet finns de projekt där praktiken har huvudansvaret och där FoU-personalen endast har en handledande och stöttande roll. Exempel på dessa projekt är FoU-stipendium och C/D- uppsatser. Längst upp i högra hörnet råder det motsatta förhållandet.
Där är det FoU-enheten som driver projektet och praktiken har en mindre roll, exempelvis vid avhandlingsprojekt.
Figur 1. FoU och praktikens olika roller och ansvar.
Praktiken
FoU-enheten
En central uppgift för FoU-enheterna är att sprida ny kunskap till praktiken. Begreppen ”forskningsanvändning” och
”forskningsinformation” antyder en ganska passiv innebörd. Det kan innebära att forskarna är de som producerar kunskapen och FoU- enheten de som ska förmedla kunskapen till praktikerna som då blir användare. En annan innebörd kan vara att forskare kommer till en verksamhet och bedriver forskning oberoende av personalens egna kunskapsbehov och därefter informeras, i bästa fall, personalen om forskningsresultaten. På det hela taget så speglar ett sådant förfarande ett synsätt där det stora problemet inom socialtjänsten skulle utgöras av ett slags informationsproblem som enkelt kan åtgärdas genom att personalen får en sammanfattande information om nya forskningsdata.
Att sprida och förmedla forskningsresultat är självklart en viktig uppgift och självfallet måste personalen ges möjligheter att ta del av den aktuella forskningen inom sitt område. Men detta bör, enligt vår mening, främst ske via seminarieverksamhet och reflekterande
dialoger inom personalgruppen och mellan personalen och de aktuella forskarna på området. Enbart forskningsinformation eller ett
förhållande där forskare utifrån kommer och formulerar problemen, eller där FoU-enheten representerar en top-down styrd forskning, är inte något som gynnar en praktikrelaterad forskning och ett
erfarenhetsbaserat lärande. Som vi nämnt tidigare betraktar vi inte praktikerna enbart som passiva forskningsanvändare, utan de kan även vara forskningsproducent, dvs. var aktiva i skapande av kunskap.
Vi delar således inte den förenklade och rationalistiska syn där
forskning och forskningsinformation jämställs med ”kunskap” och där socialtjänstens problem görs till ett informationsproblem utan vi utgår från att en kunskapsbaserad socialtjänst kräver en personal med aktivt förhållningssätt och en ledning som ger dem sitt stöd. Vårt
forskningskoncept kan sammanfattas i modellen nedan. För att skapa ett lärande krävs en ömsesidighet mellan alla berörda parter. En nödvändig förutsättning för att utveckla en lärande organisation är att personalens kunskaper och erfarenheter kan tas till vara och utvecklas.
Men det är också betydelsefullt att beslutsfattarna och brukarna är med i detta arbete. FoU-enheten är en aktör i denna process där
kunskapen kan utvecklas just i själva samspelet. I forskningskonceptet ingår även att identifiera brukarnyttan. Även om vi inte har med brukarnas perspektiv i alla projekt är det viktigt att aktiviteterna och aktörerna kontinuerligt reflekterar över brukarnyttan.
Figur 2. Modell över forskningskonceptet.
Brukaren
Beslutsfattare Organisatoriskt lärande Praktiken
FoU-enheten
Vårt arbetssätt
Med utgångspunkt från forskningskonceptet har vi delat in FoU- arbetet i tre delar - kärnverksamhet som pågår kontinuerligt under åren, projektinriktad verksamhet samt avhandlingsprojekt.
Inom ramen för den kontinuerliga verksamheten finns tre aktiviteter som kan sägas utgöra enhetens kärnverksamhet. Den första aktiviteten är FoU-cirklar. Temat för cirklarna varierar och styrs av
verksamhetens efterfrågan och behov. Den andra aktiviteten är handledning och handlar främst om handledning av FoU-stipendiater.
Särskilda medel i budgeten finns avsatt för FoU-stipendium. Syftet med stipendium är att stimulera och uppmuntra yrkesverksamma till att öka sina kunskaper. Alla som arbetar inom socialtjänsten har möjlighet att söka dessa stipendiatmedel för att med handledning från FoU-personal på hel eller deltid kunna få ägna sig åt ett projekt. Vi har även verksamhets- och ärendehandledning till personal, företrädesvis inom socialpsykiatri och handläggare som arbetar inom äldre- och handikappomsorgen.
Den tredje aktivitet är information och forskningsspridning som sker i huvudsak genom seminarier och föreläsningar, men även nya former och tekniker kan användas för detta ändamål.
Projektverksamheten består av tillfälliga projekt som kan uppstå antingen via ett uppdrag eller genom eget initiativ.
Avhandlingsprojekten slutligen är den verksamhet som är mest inriktad på forskning och där praktiken har minst inflytande. Trots detta är det viktigt att de avhandlingsprojekt som FoU-enheten medverkar i har en förankring i socialtjänstens verksamhetsområden samt att praktiken på ett eller annat sätt involveras och har nytta av projekten.
Tabell 1: Vårt arbetssätt Kontinuerlig
kärnverksamhet
Projektverksamhet Forskningsprojekt FoU-cirklar Olika aktuella projekt
där vi antingen kan agera som stöd och handledare eller driver projektet på uppdrag.
Fn har vi fyra pågående avhandlingsprojekt
Handledning:
- stipendiater och uppsatser - ärende och
verksamhetsfrågor Information och
kunskapsspridning
2. Verksamhet 2012
Under 2012 fortsätter arbetet med att stödja kommunerna i att utveckla en kunskaps- och evidensbaserad socialtjänst. Vi gör det bland annat genom vårt pågående arbete med stödstrukturer för långsiktig kunskapsutveckling i alla verksamheter. Dessa speciella satsningar sker med stöd av finansiering från SKL och berör insatser inom missbruk- och beroendevården, äldreomsorgen samt barn- och ungdomsvården.
Under 2012 fyller dessutom FoU- Västernorrland 10 år, något som vi kommer att uppmärksamma på olika sätt bl.a. genom inbjuda till flera seminarier och lokala FoU-dagar.
Prioriterade områden och aktiviteter
Vid FoU:s ledningsgruppsmöte i oktober 2011 beslutade mötet att ge direktiv till FoU:s verksamhetsplanering. De områden som de valde att prioritera de närmsta åren är;
Tydliggöra och synliggöra kunskap för verksamheten samt att underlätta för verksamheten att använda kunskapen i sitt vardagsarbete
Fortsatt utveckling av uppföljningssystemet
Följa och utvärdera kommunernas arbete med LOV och alternativa driftsformer.
Planerade aktiviteter för att tydliggöra, synliggöra och använda kunskap
Detta område har vi delat upp i tre delar. Det första handlar om att synliggöra för socialtjänsten att upptäcka och hitta kunskap. Det handlar om att tillgängliggöra kunskap. Det vi planerar inom detta område är att förbättra vår hemsida för att den ska bli ett verktyg i kunskapsinhämtningen. En annan aktivitet handlar om att bistå socialtjänsten i att söka kunskap via vetenskapliga databaser. I första hand tänker vi då på den databas som alla kommuner nu fått möjlighet att ansluta sig till via SKL.
Det andra området handlar om att kritiskt granska kunskap. Vi ska kunna hjälpa socialtjänsten i att värdera och granska den forskning som finns. I denna del måste också EBP:s andra två kunskapskällor lyftas fram, dvs. brukaren och professionens erfarenheter och kunskap.
Det sista och kanske det mest betydelsefulla området handlar om att omsätta teori till praktiskt handlande, dvs. att kunna använda sig av kunskapen i det vardagliga arbetet.
För att underlätta för socialtjänstens personal i att hitta, granska och använda kunskap som nämnts ovan, planerar vi att erbjuda en-dagars
”EBP-cirklar” (arbetsnamn) ute i kommunerna. I denna komprimerade form av FoU-cirkel är tanken att varje
deltagare/arbetsgrupp har med sig ett kunskapsproblem som behandlas i cirkeln. Vi tänker oss att gå från den teoretiska nivå där vi diskuterar begreppet EBP och så småningom hamna i att var och en själv får söka och granska aktuell kunskap på området. Från övergripande och teoretisk till konkret och praktiskt användbar nivå.
Planerade aktiviteter inom uppföljningssystemet
Vi kommer att fortsätta stödja kommunerna i deras uppföljning av individärenden. Sedan tidigare pågår aktiviteter inom delar av missbruks- och beroendevården samt delar av barn- och
ungdomsvården. Under 2012 kommer även aktiviteter att starta inom myndighetsutövning (ÄO och stöd till funktionshindrade), anhörigstöd samt personligt ombud. Uppföljningssystemet som utvecklades inom UFFE (Umeå fältforskningsenhet) utgår från tre delar,
målgrupp/problematik, insatser och resultat. Varje enhet/arbetsområde måste själv fundera över sin verksamhet och vad de gör, vilket
uppdrag de har och vad de vill uppnå och först därefter bestämma vilka frågor de vill ha svar på. Det verktyg vi tillhandahåller är webbaserat och förenklar såväl för registrering som för
sammanställning och presentation.
Planerade aktiviteter för att stöd i arbetet med LOV
Det finns en efterfrågan från kommunerna att FoU ska bistå med stöd i uppföljning och utvärdering av det arbete kring lagen om valfrihet (LOV) som påbörjats i flera av länets kommuner. Hur behovet ser ut och vilket stöd FoU kan bidra med ska vi fortsätta att utveckla
Övriga planerade och pågående aktiviteter
Barn och unga
Inom ramen för ett forskningsprojekt ”barn i samhällsvård” fortsätter arbetet 2012 med intervjuer av barn som varit med plötsliga och oplanerad sammanbrott när de varit placerade i familjehem.
Tillsammans med ett antal FoU-enheter i Sverige och med Allmänna barnhuset har vi startat en FoU-cirkel för utveckling av barns
delaktighet i den sociala barnavården.
En utvecklingsledare har anställts för att bland annat utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av socialtjänstens insatser för barn och unga. Under 2012 kommer utvecklingsledaren
tillsammans med kommunerna att ta fram vilket stöd som behövs för uppföljning men även vilket övrigt stöd som behövs för att öka kunskapen inom området. Nätverksträffar fortsätter där syftet är att öka kunskapen och kompetensen kring handläggning som rör barn och ungdomar samt BBIC.
Socialpsykiatri och psykisk ohälsa
Stödja kommunerna med kunskap om evidensbaserade metoder kopplat till psykiatrisk rehabilitering och återhämtning. Olika handlednings- och implementeringsprojekt pågår.
Brukarrevision – Fortsätta utveckla och genomföra både revisioner och utbildningar som sikta till att utveckla brukarinflytande i olika verksamheter. Utbildning om psykiatrisk rehabilitering och
återhämtning – seminarier, konferenser och workshops kopplat till individuell planering, rehabiliteringsprocessen och case management.
Äldre
Vi fortsätter det påbörjade arbetet med att se hur kunskap och erfarenheter från förändringsarbeten inom några av kommunernas boenden kan implementeras och användas hos fler. Syftet är att identifiera de faktorer som leder till framgång både ur ett
organisatoriskt och ur ett brukarperspektiv. Det gör vi genom att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som gjorts vid ett framgångsrikt förändringsarbete vid ett demensboende i Härnösand och genom att stödja och följa ett förändringsarbete vid ett äldreboende i Sollefteå.
Vårt prisbelönta forskningsprojekt kring hur informations- och kommunikationsteknologi kan stödja äldre anhörigvårdare i glesbygd fortsätter också under 2012.
Inom äldreomsorgens myndighetsutövning fortsätter
ärendehandledningen och nätverksträffar för handläggarchefer och biståndshandläggare. Inom biståndshandläggningen agerar också FoU Västernorrland sakkunnig/expert vid utvecklingen av ett nationellt bedömningsinstrument.
VFU-centrum
Vi kommer att fortsätta att utveckla den verksamhetsförlagda
utbildningen (fd praktikcentrum) inom länet. Vi har nu fått erfarenhet och ser flera områden som vi behöver utveckla och förbättra. Arbetet sker tillsammans med kommunerna och universiteten.
Utvärderingar och andra uppdrag
Vi har ett uppdrag från SKL att göra en kunskapsöversikt kring brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården.
Ett annat uppdrag är att sammanställa en kunskapsöversikt kring arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.
FoU har även ett uppdrag att utvärdera ett arbetsmarknadsprojekt i Sollefteå som med stöd av EU är inriktad mot ungdomar mellan 16 – 24 år.
Handledning och FoU-stipendium
Flera utvecklings- och utvärderingsprojekt får handledning från FoU.
Under 2012 kommer har dessutom fyra projekt i kommunerna fått stöd i form av FoU-stipendium.
3. Organisation och finansiering
Ledningsgrupp
Representanter för kommunernas socialtjänster tillsammans med en representant från Mittuniversitetet bildar ledningsgrupp. Gruppen initierar, prioriterar och beslutar om forsknings- utvecklingsprojekt, stipendiatansökningar och andra kunskapsutvecklande aktiviteter, inom ramen för styrelsens beslut. Förslag till aktiviteter och projekt bereds av forskningsenheten. Planeringen skall ske i nära samarbete med olika yrkesgrupper i kommunernas socialtjänstverksamhet.
Ledningsgruppen sammanträder 4 gånger per år. FoU-chefen sammankallar och upprättar ärendelista tillsammans med ledningsgruppens ordförande. Enhetens personal föredrar mer omfattande projektplaner i ledningsgruppen.
Personal
Antalet anställda och årsarbetare varierar beroende på hur den externa finansieringen utfaller. För det närmsta året planeras för knappt 10 årsarbetare fördelade på 13 personer.
Finansiering
Grunden för enhetens finansiering är socialtjänsternas årsavgift som skall säkerställa kontinuitet i bemanningen av projekt som berör flera kommuner och som är av intresse för länet. Genom åren har dock den externa finansieringen ökat. För år 2012 beräknas basfinansieringen endast utgöra cirka 30 % av den totala budgeten
Budget År 2012
Intäkter
Kommunerna – basfinansiering 2 400 000
Uppdrag SKL brukarråd 250 000
FAS 400 000
SKL, stödstrukturer 2 400 000
Psykiatrimedlen 1 100 000
Praktikcentrum 450 000
Ej upparbetade medel 2011 500 000
Utvärderingsuppdrag 500 000
Summa 8 000 000
Utgifter
Administration 800 000
Resor, konferenser, litteratur mm 250 000
Löner 6 250 000
FoU-stipendium 300 000
OH KF 240 000
Utbildning (SE) 160 000
Summa utgifter 8 000 000
