Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland
Rolf Dalin, Göran Bostedt
Livsområden/politikområden i LUPP
SKOLA
FRITID ARBETE
TRYGGHET
HÄLSA
FRAMTID POLITIK,
SAMHÄLLE Utomnordisk
anknytning – Ej utomnordisk anknytning
ÅK 7-9 Gy år 1-3
Rolf Dalin, Göran Bostedt
Vilka har svarat på enkäten?
Svarsfrekvens Åk 7-9 Gy år 1-3
Sundsvall 81 % 68 %
Härnösand 97 % 85 %
Sollefteå 85 % 69 %
Kramfors 90 % 75 %
Timrå 94 % 68 %
Ö-vik 78 % 59 %
Rolf Dalin, Göran Bostedt
2.546 elever åk 8 samt 2.391 i gymnasiet åk 2. Totalt 4.937 elever.
Jämn könsfördelning: Åk 8 - 48,7 procent kv./ 49,8 procent män Gy åk 2 – 48,1 procent kv./ 50,5 procent män
Region
Svackan vid 22-35-åringarna (jämfört med riket) kan bero på nettoutflyttning.
”Ungdomspuckeln” riskerar att erodera när den vandrar uppåt med tiden.
Rolf Dalin, Göran Bostedt
Hur mycket fritid har du? Gymnasiet
6%
13%
52%
60%
42%
27%
Tjej Kille
så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra jag har lagom med fritid
jag har för lite fritid
Ungdomar och fritid
Volym
Tabell 4.1. Populationen fördelad på ålderskategorier, kön samt andelen som varken arbetar eller studerar, år 2010
Antal Antal som varken Andel som varken arbetar eller studerar arbetar eller studerar
(procent)
16–19 år 507 604 18 490 3,6
20–25 år 744 221 101 580 13,6
Kvinnor 16–25 år 610 153 58 723 9,6
Män 16–25 år 641 672 61 347 9,6
Unga i arbetslivet 2014:2, sid 22
Risk för livslångt utanförskap
”År 2010 är det hela 35 procent av gruppen som varken arbetar eller studerar.
Som en jämförelse har vi studerat hur många som är UVAS år 2010 av dem som arbetade eller studerade år 2000. Bland de 16–25-åringar som arbetade eller studerade 2000 är 11 procent UVAS efter 10 år. De ungdomar som
varken arbetade eller studerade år 2000 har således mer än tre gånger så stora andelar som varken arbetar eller studerar efter tio år än de ungdomar som arbetade eller studerade år 2000.
Även om det är möjligt att en hel del individer kan ha arbetat eller studerat under några av de mellanliggande åren är det anmärkningsvärt att mer än en tredjedel av gruppen som varken arbetade eller studerade år 2000 befinner sig i samma situation tio år senare.”
Unga i arbetslivet 2014:2, sid 42
Vad göra?
Vad kostar utanförskap?
Sverige är ett ekonomiskt välmående välfärdssamhälle. Ändå hamnar fler än 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader.
Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år.
Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld!
Skandia, http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt- ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ 2014-05-08
Problembakgrund och syfte
• I Sverige är ungdomsarbetslösheten högre än många andra länder i Europa. I februari 2014 var arbetslösheten för unga i ålder 15-24 år 23,6 procent (161 500
ungdomar). För Västernorrland är situationen sämre än för riket i stort (tredje högst ungdomsarbetslöshet i riket i mars 2014).
• Gruppen unga med särskilda utmaningar (de som saknar gymnasieutbildning, har psykiska eller neuropsykiatriska problem, har problem med missbruk och/eller är
kriminellt verksamma/belastade) ställer krav på extraordinära åtgärder.
• Syfte: Hur lyckas vi i arbetet med unga i riskzon
för utanförskap? Vika lärdomar kan dras av olika
arbetsmarknadspolitiska insatser i Sverige och i
Västernorrland för unga åren 2007-2012?
Metaanalys Sverige
• Framgångsfaktorer: vald arbetsmetod, praktik/
praktikförmedling, engagemang och bemötande bland personalen samt samverkan.
• Projekten upplevdes som positiva då de medfört bättre vardagliga rutiner, socialt sammanhang och personligt stöd än vad de tidigare erfarit.
• De unga beskrev en önskan om ett större fokus på hur det sociala kapitalet kan skapas, på salutogena och mindre på patogena definitioner.
Vår slutsats är att samverkande institutioner behöver fokusera en
gemensam problemuppfattning (problemutgångspunkt), strukturerade utvecklings- och problemhanteringsprocesser (begriplighet), resurser för gemensam probleminsats (hanterbarhet) samt en samsyn av insatsernas stora betydelse för målgruppen (meningsfullhet). För att stärka det
sociala kapitalet behövs även nya former av samverkan mellan olika
aktörer och alternativa arbetssätt för att ge de unga delaktighet i
befintliga sociala nätverk.
Aktiv i vissa typer av föreningar, 2005 - 2011
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2005 2007 2009 2011
Andel föreningsaktiva killar och tjejer i åk 7-9, riket
Idrott, killar Idrott, tjejer Kultur, killar Kultur, tjejer Hobby, killar Hobby, tjejer
Rolf Dalin, Göran Bostedt
Till frågan om socialt kapital
Ganska lika siffror mellan kommunerna i länet: Timrå kommun något lågt vad avser åk 8
Föreningsaktiva (medlem i förening), gy & hst, kommunerna
47%
34%
47% 50% 50%
57%
48%
54% 51% 55%
52% 55%
65% 62% 63%
68%
55%
75%
69%
55%
62% 66%
50%
70%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik
Tjej gy år 2 Kille gy år 2 Tjej hst åk 8 Kille hst åk 8
Den viktiga frågan om trygghet
Känsla av trygghet eller otrygghet i
lokalsamhället
Mobbing – ett samhällsproblem
Mobbing i länet
Ungdomars värdering av politikområden
Ungdomars värdering av politikområden
Politik och samhälle: Intresse, vilja och möjlighet att påverka, gymnasiet
Intresse, vilja och möjlighet, länet År 1-3 2012
År 1-3 2009
År 1-3 riket 2012
Intresse för politik (ganska eller mycket)
29 % 24 % 30 %
Intresse för samhällsfrågor (ganska eller
mycket)
43 % 44 % 44 %
Vill vara med och påverka i kommunen
44 % 41 % 42 %
Möjlighet att föra fram sina åsikter
(ganska eller mycket stora)
14 % 9 % 15 %
(vet inte)
26 % 35 % 25 %
Intresse och vilja att påverka, åk 7-9
Intresse, vilja och möjlighet, länet
Åk 7-9 2012
Åk 7-9 2009
År 7-9 riket 2012 Intresse för politik (ganska eller mycket) 19 % 13 % 20 % Intresse för samhällsfrågor (ganska eller
mycket)
32 % 27 % 33 %
Vill vara med och påverka i kommunen 38 % 37 % 40 % Möjlighet att föra fram sina åsikter
(ganska eller mycket stora)
15 % 12 % 16 %
(vet inte) 29 % 40 % 28 %
0,07
0,11
0,25 0,23
0,09 0,08
0,17
0,20
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40
Skolbiblioteket Skolmiljön Undervisningen Lärarna
Faktorer inom skolan som påverkar ungdomarnas helhetsbedömning av sin skolsituation, gy år 1-3, länet
Killar Tjejer
Mer skola: Hur bra är länets skolor?
Och om vi jämför vårt län med andra?
Är det olika villkor i skolan?
Rolf Dalin, Göran Bostedt
3% 3% 4%
15%
0%
10%
20%
30%
Tycker tjejer Tycker killar
Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, gymnasiet, länet
Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar
Får flickor och pojkar samma förutsättningar?
0% 2% 3%
27%
0%
10%
20%
30%
Tycker tjejer Tycker killar
Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, Hedbergska skolan Sundsvall
Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar
Är det olika villkor i skolan?
9% 5% 5%
20%
0%
10%
20%
30%
Tycker tjejer Tycker killar
Andel tjejer och killar som tycker det är olika villkor i skolan, %, åk 7-9, länet
Pojkar får bättre möjligheter än flickor Flickor får bättre möjligheter än pojkar
Rolf Dalin, Göran Bostedt
2% 2% 3%
15% 20%
29% 29%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1. Är mycket negativ
2. 3. 4. Varken
eller
5. 6. 7. Är
mycket positiv
Personliga framtidsutsikter, gy år 1-3 länet
(Medelvärde 5,37)
Rolf Dalin, Göran Bostedt 82%
76% 78%
87% 83% 80%
71% 77% 85%
75% 81%
80% 79% 85% 75%
80% 78% 75% 78%
75% 81%
75% 69%
85%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Optimist, gy år 2
Optimist, åk 8
Optimist, gy år 2
Optimist, åk 8
Optimist, gy år 1-3
Optimist, åk 7-9
Optimist, gy år 2
Optimist, åk 8
Optimist, gy år 1-3
Optimist, åk 7-9
Optimist, gy år 2
Optimist, åk 8
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik
Andel av killar och tjejer som ser optimistiskt på sin egen framtid.
Gymnasiet och högstadiet, kommunerna
Tjej Kille
Gymnasiet år 1-3, länet Grundskolan åk 7-9, länet
Faktor Effekt Osäkerhet Faktor Effekt Osäkerhet
(Grundnivå) 4,96 0,05 (Grundnivå) 5,02 0,11
Skolsituation (1 – 5) 0,28 0,03 Skolsituation (1 – 5) 0,31 0,04
Hälsa (1 – 5) 0,19 0,03 Hälsa (1 – 5) 0,21 0,04
Familjerelationer (1 – 5) 0,10 0,03 Familjerelationer (1 – 5) 0,08 0,04
Ekonomi (1 – 5) 0,14 0,03 Ekonomi (1 – 5) 0,14 0,03
Funktionsnedsättning (0/1) - 0,17 0,08 Funktionsnedsättning (0/1) - 0,20 0,08
Påverkan på framtidsutsikter av funktionsnedsätt-
ning och av hur nöjd man är med vissa förhållanden.
Länet.
Rolf Dalin, Göran Bostedt
8%
7%
8%
9%
37%
34%
36%
32%
54%
59%
56%
59%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Tjej Kille Svensk/nordisk Utomnordisk anknytning
Kan tänka sig starta företag i framtiden, gy år 2 länet
Ja
Vet inte Nej
63%
48% 53% 61% 62%
49%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Örnsköldsvik
Kan tänka sig starta företag i framtiden.
Gymnasister i kommunerna
Arbete: sommar- och extrajobb
63%
21% 15%
68%
21% 11%
ja, hade sommarjobb nej, försökte få utan att lyckas nej, sökte inte något
Sommarjobb, andelar efter kön. Gymnasiet, länet
Kille Tjej
19% 28%
53%
30% 29% 41%
ja, har extrajobb nej, försökt få utan att lyckas nej, inte försökt/vill inte ha
Extrajobb, andelar efter kön. Gymnasiet, länet
Kille Tjej
