Vi på Furulidsskolans accepterar inte någon form av diskriminering, kränkande behandling eller andra trakasserier. Varje kränkande behandling mellan elev-elev och vuxen-elev ska hanteras. Det är absolut förbjudet för personal att utsätta elever för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier.
Vi vill att du som elev ska trivas och känna dig trygg här på vår skola. Vi som personal arbetar för att du alltid ska känna att det finns vuxna som du kan vända dig till. Om du eller någon annan elev blir utsatt för våld, hot, trakasserier eller någon annan form av kränkande behandling så är det vårt ansvar som personal att ta hand om det.
Om du misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för någon form av kränkande behandling, kontakta alltid ditt barns personal eller skolans rektor.
Vi tar hand om varandra:
Vi hälsar när vi ses.
Vi använder ett vårdat språk.
Vi hjälps åt så att alla som vill får vara med.
Vi lyssnar på varandra.
Vi tar hand om våra saker:
Vi är varsamma med våra saker och rum så att de håller länge.
Vi använder saker och rum till det som de är tänkta för.
Vi lägger saker på sin plats.
Vi tar av oss ytterskor när vi går in.
Vi tar eget ansvar för privata värdesaker.
Vi tar hand om vår tid:
Vi vet när vi börjar och är på plats i tid.
Vi är på rätt plats och har rätt saker med oss.
Vi ansvarar för att ta vara på tiden vi får i skolan.
Vi tar hand om vårt lärande:
Vi tar ansvar för att vara delaktiga i arbetet mot målen.
Vi är ute på rasten.
Vi ber om hjälp när vi behöver det.
Vi tar ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö.
Från och med läsåret 20/21 och fem år framåt har Kungsbacka kommun som huvudman ett fokusområde inom det systematiska kvalitetsarbetet med inriktning på jämställd utbildning. Utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolan höstterminen 2019 har skolan dels ett utvecklingsbehov gällande ett strategiskt värdegrundsarbete men även jämställdhet. Vi har av den anledningen genomfört en del kartläggningar inom de båda områdena. De kartläggningarna redovisas främst kopplat till diskrimineringsgrunden kön. För att utveckla arbetet med att förhindra diskrimineringsgrunden kön har en genusanalys av föregående års plan genomförts. På en studiedag i september 2020 har fokusområdet jämställd utbildning introducerats för all personal på skolan.
I skolans arbete med planen mot kränkande behandling har kunskaper om forskning om framgångsrika metoder för pojkar respektive flickors utveckling förts in i trygghetsarbetet.
Alla elever har varit delaktiga i utvärderingen av skolans ordningsregler. Genom elevrådet har utvärderingen introducerats i varje elevgrupp.
Konflikter på rasterna har minskat och eleverna är mer fysiskt aktiva på rasterna. Eleverna leker mer över åldersgränserna. Det är personalens uppfattning. 70% av eleverna säger att det alltid finns något att göra på rasterna genom Trivsellekarna. 56% av dem säger att ingen behöver vara ensam på rasterna. Det här har framkommit genom intervjuer, enkäter och observationer i april 2020.
Utvärderingen av ordningsreglerna visade att vi har behov av att utveckla språkbruket på skolan, att eleverna behöver använda ett mer vårdat språk. Alla mentorsgrupper på skolan har därför haft ett tillfälle var där de tillsammans med kurator och skolsköterska pratat om de svärord och kränkande meningar som används mest i respektive grupp. Eleverna har ställts inför påståenden och fått tycka till om vad det tycker om att bli kallad olika fula ord, hur det känns att bli kränkt, ordens betydelse och hur man kan säga och göra om det är något man inte gillar istället för att tex slåss eller skrika åt varandra. I arbetet har det framkommit att eleverna är överens om att det är onödigt med vissa ord och meningar och att de inte vill bli kallade "jävla idiot" tex. De hade flera förslag på vad man kunde använda sig av istället. Vårdnadshavarna har informerats och
involverats på olika sätt i arbetet. Elevernas medvetenhet om vikten av vårdat språk har ökat. På individnivå behöver arbetet fortsätta.
Det senaste kalenderåret har antalet anmälan till huvudman om kränkande behandling ökat på skolnivå.
Troligtvis är det för att rutinerna är tydligare och att medvetandegraden i personalgruppen har ökat genom kompetensutveckling och att alla vet vikten av att vi arbetar för elevens rätt till en trygg skolmiljö. Vi behöver dock utveckla systematiken i att följa upp beslutade åtgärder efter anmälan och utredning och att avsluta ärenden.
Vi arbetar mycket för att stärka relationerna mellan elever, både inom och mellan klasser och årskurser. Våra arbetslag/arenor är åldersöverskridande och tryggheten inom några av arbetslagen har ökat. Det syns t ex genom att det är färre anmälningar om kränkande behandlingar i dessa arenor. Det finns dock ett behov av att vidareutveckla fadderverksamheten mellan eleverna på skolan - för att skapa ännu bättre relationer mellan äldre och yngre elever.
Årligen görs en kartläggning inom varje arena med frågeställningarna
• Vilka risker för diskriminering eller andra hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter i verksamheten har vi upptäckt i vår kartläggning?
• Analys av orsaker till upptäckta hinder och risker.
• Hur har vi aktivt skapat och stärkt förutsättningarna för alla individers möjligheter kring….(läs respektive diskrimineringsgrund)?
På skolan har vi få elever med etnisk tillhörighet. Kommentarer riktade till elever med annan etnisk tillhörighet behöver all personal vara observant på. De kan vara kopplade till ett icke acceptabelt språkbruk med nedsättande kommentarer. Orsakerna till nedsättande kommentarer kan vara att eleverna inte känner till innebörden av orden, att de används för att höja sin status eller för att det saknas andra sätt att uttrycka sig.
Under höstterminen har kurator och skolsköterska arbetat med alla mentorsgrupper för att höja
medvetenheten om nedsättande ord, visat på andra sätt att uttrycka sig och vad var och en kan göra för att komma tillrätta med problemen.
Vi har elever med olika religionstillhörighet. Vi har dock inte upptäckt några risker i kartläggningen.
Anledningen kan vara brist på kunskap men vi tror dock att verksamheten anpassas för att möta de behov som finns och att risken därför inte syns. Det här arbetet görs i dialog med elev och vårdnadshavare.
Risk finns att några elever inte har empati inför olika sexuella läggningar, t ex homosexualitet. De använder ibland sexuella ord som kränkningar. Kommentarer riktade till andra elever med koppling till sexuell läggning behöver all personal vara observant på. Viktigt är att personalen inte bara kopplar åtgärder till språkbruket utan att analysera situationen i fall det finns koppling till individen sexuella läggning. Vi har ett behov av att utveckla kompetensen på området för att förstå hur en sådan analys kan gå till.
Det framkommer inga risker i kartläggningsarbetet. Det kan vara ett tecken på att skolans personal kan behöva utveckla kunskaperna om diskrimineringsgrunden. Arbetet behöver inkluderas i undervisningen.
På skolan finns elever med olika funktionsnedsättningar. I arbetet med anpassningar och särskilt stöd riktat till de eleverna framkommer behov av utveckling för att förhindra risker för diskriminering. Risk finns att elever med behov av anpassningar i undervisningen inte får det på grund av okunskap och brister i
kommunikation personal emellan. Elevhälsans personal handleder och stödjer därför lärare i sitt arbete med anpassningar och uppföljningar av dem, men det är också viktigt att varje lärare tar sitt ansvar att anpassa undervisningen efter elevernas behov. För att förhindra diskriminering arbetar vi med täta uppföljningar med vårdnadshavare. Dokumentation av elevernas anpassningar görs enligt anvisningar och lärare tar del av det som beslutats.
Det framkommer inga risker i kartläggningsarbetet. Det kan vara ett tecken på att skolans personal kan behöva utveckla kunskaperna om diskrimineringsgrunden.
Kunskaper om forskning om framgångsrika metoder för pojkar respektive flickors utveckling har förts in i olika delar av verksamheten.
Från och med läsåret 20/21 och fem år framåt har Kungsbacka kommun som huvudman ett fokusområde inom det systematiska kvalitetsarbetet med inriktning på jämställd utbildning. Utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolan höstterminen 2019 har skolan dels ett utvecklingsbehov gällande jämställdhet.
Vi har av den anledningen genomfört en del kartläggningar. Av kartläggningarna framkommer ett behov av att fortsätta kompetensutvecklingen om pojkars och flickors olika förutsättning för en god utbildning. En genusanalys har gjorts av den förra planen mot kränkande behandling och diskriminering som bevis för detta. Riskerna är annars att vi har både pojkar och flickor som inte får den goda och trygga utbildning de har rätt till.
Elevrådet informeras om planen och mentor går igenom planen med alla elever i undervisningen så fort planen fastställts.
Genom elevernas delaktighet i utvärdering av ordningsreglerna har vi fått uppmärksamhet på reglerna. Vid den första analysen av resultaten visar utvärderingen att eleverna själva tycker att
• De låter andra vara med i arbete eller lek.
• De är varsamma om våra lokaler och möbler.
• De tar ansvar för sina privata saker.
Däremot behöver eleverna enligt sin egen utvärdering utveckla att
• Använda ett vårdat språk
• Passa tiden
• Ta ansvar för arbetstiden
• Arbeta på lektionen
• Ta ansvar för arbetsro och arbetsmiljö
Resultaten från utvärderingarna blir en utgångspunkt i verksamhetsutvecklingen på skolan och insatser beslutas utifrån dem.
Under avsnittet uppföljning och utvärdering finns mer att läsa om de olika kartläggningar med mera som görs under året.
Furulidsskolan är en mindre skola med goda förutsättningar för en trygg utbildning. På skolan arbetar ca 35 personal och där går ca 240 elever. Det finns ett elevhälsoteam med skolpsykolog, skolsköterska,
specialpedagog, speciallärare och kurator. Varje arbetslag med lärare träffar elevhälsoteamet en gång per månad för uppföljning av elevernas frånvaro, kunskapsmässiga och sociala utveckling.
Skolans elevråd har en viktig roll i arbetet med hur vi ska ha det tillsammans på skolan. Det gäller allt från konkret arbete med skolgårdsgränser till utvärdering av ordningsregler. Elevrådet träffas en gång per månad september-maj.
Skolans personal har tagit fram gemensamma ordningsregler som diskuterats och reviderats tillsammans med elever och personal. Ordningsreglerna har beslutats av rektor. I uppstarten av läsåret 20/21 arbetar varje mentorsgrupp med varje del av ordningsreglerna. Det arbetet planeras utifrån varje elevs självskattning som gjordes i slutet av vårterminen 2020.
För att skapa ett gemensamt förhållningssätt med en tydlighet i förväntningar på beteende har skolan ett pågående utvecklingsarbete, Positivt beteendestöd i skolan (PBIS). Arbetet ska öka elevernas trygghet och studiero. I PBIS är en del att arbeta med beteendestödsplaner.
Vi har under skoldagen schemalagda raster med rastvärdar som stöttar eleverna i deras samspel med varandra under aktiviteterna. Vi har under fritidshemsverksamheten personal som stöttar eleverna i deras samspel med varandra under aktiviteterna.
Vi har en heltidsanställd aktiveringspedagog som leder rastverksamheten tillsammans med elever i åk 3-6. I det arbetet inkluderas gemensamma regler kring lekar och sporter. Det finns också musik i högtalare för ökat välbefinnande. Detta enligt trivselledarkonceptet – se www.trivselledare.se. Målsättningen med
rastverksamheten är att
• öka trivseln
• få till en ökad och mer varierad aktivitet på rasterna
• goda vänskapsrelationers
• förebygga konflikter och mobbning
• främja värderingar som inkludering, vänlighet och respekt
• främja studiero
TL finns sedan augusti 2020 även i fritidshemmets verksamhet. All personal på fritidshemmet erbjuds utbildning i TL under höstterminen 2020 och har tillgång till TL:s material och metoder. Det gör att all personal kan vara delaktig i arbetet med att utveckla rasterna. Många av TL:s lekar utgår ifrån att eleverna behöver samarbeta. Det finns därför många möjligheter i verksamheten att utveckla de samarbetande förmågorna.
Under hösten 2019 fick personalen på skolan kompetensutveckling om trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Elevgrupperna åk 3-6 lyssnade på föreläsning och arbetade med rollspel under ledning av Håkan Wetterö, Uppbilda. Trygghetsteamet fick handledning i uppstarten av arbetet. Teamet skall finnas till för att främja känslan av trygghet på skolan genom att ge struktur och vägledning vid
trygghetsfrågor. En stor del av trygghetsteamets arbete handlar om planeringen av läsårets uppstart och det schemalagda värdegrundsarbetet som genomförs strategiskt på mentorstid varje vecka.
Trygghetsteamet består av:
Annika Bogren Larsen (fritidshem)
Goran Velkovski (TL)
Jennie Ståhl Björkman (kurator) Pernilla Emgård (skolsköterska)
Sofia Berglund (förskoleklass och grundskola) Ulrica Alnebeck (rektor)
På skolan genomförs åldersöverskridande aktiviteter för att stärka relationen mellan elever, både inom och mellan klasser och årskurser. Lärmiljön utvecklas när det gäller konkreta insatser såsom skärmar, personliga digitala enheter, möblering, tydliggörande av information och instruktioner. Fortsatt arbete med
anpassningar, ledning och stimulans förväntas bidra till en lärmiljö med tydlig struktur utifrån alla elevers behov.
På skolan strävar vi efter att arbeta i projektform för att kunna stödja och utmana eleverna utifrån sina behov.
Organisationen behöver fortsatt stödja det arbetssättet vilket vi vill ska öka tryggheten och motivationen till lärande vilket i sin tur ger ökade resultat.
Elevernas medverkan i uppföljning av ordningsreglerna skapar en delaktighet som blir den del i det
förebyggande arbetet. Vi följer vår rutin för åtgärder vid kränkande behandling, trakasserier eller mobbning mellan elever. Vi har tagit fram en gemensam handlingsplan för att främja skolnärvarobeteende.
Skolfrånvaron följs upp med varje arbetslag en gång per månad. Vid tio dagars frånvaro eller frånvaro överstigande 10% samråder mentor med elevhälsan om åtgärder.
Av enkäter våren 2020 framkommer att elevernas delaktighet på fritidshemmet behöver utvecklas.
Personalen i verksamheten har efter det tagit del av forskning på området för att prioritera insatser i årets systematiska kvalitetsarbete. Det handlar t ex om att utveckla relationerna lärare-elev genom att eleverna känner sig lyssnade på och att hur eleverna har inflytande i verksamheten synliggörs.
I vårt utvecklande arbete inom trygghetsteamet är målsättningen att vi ska fortsätta arbetet för att på ett stötta pedagoger vid kränkandeutredningar mellan elev och elev. Målsättningen är att ha en tydlig gemensam syn på hur hela skolan skall hantera och bemöta elevernas kommunikation med varandra och känsla av
trygghet.
Varje arbetslag med personal från förskoleklass/grundskola och fritidshem träffar elevhälsoteamet en gång per månad. Förutom uppföljning av frånvaro följs kunskapsresultat och elevernas sociala utveckling upp.
Under läsåret kommer de utredningar kopplat till kränkande behandling som vi gör visa på behov av åtgärder utifrån varje specifikt ärende men kanske också arbete på grupp- och skolnivå. I kartläggningen inför den här planen ser vi dock behov av följande åtgärder på grupp- och skolnivå.
Åtgärd När Ansvarig
Språkbruksarbete i alla mentorsgrupper
Höstterminen Pernilla Emgård (skolsköterska), Jennie Ståhl-Björkman (kurator) Utveckling av skolans
skolgårdsgränser
Inför höstterminens start Trygghetsteamet och
trivselledare/aktiveringspedagog Översyn av rastvärdar, antal och
tider och uppdrag
Vid höstterminens start, vid behov Ulrica Alnebeck (rektor)
Annan trosuppfattning – vid mottagande av nya elever fråga om behov av anpassning
I samband med övergång till vår skolan (oftast vårterminen inför start av nytt läsår)
Ulrica Alnebeck (rektor)
Kompetensutveckling sexuell läggning, kön,
könsidentitet/könsuttryck och andra frågor kopplat till jämställdhet
Start studiedag september 2020 Inspel vårterminen 2021
Ulrica Alnebeck (rektor)
Uppföljning anpassningar i undervisningen
Regelbundet inom varje arbetslag tillsammans med elevhälsans personal men även i samband med utvecklingssamtal (lärare, elev, vårdnadshavare)
Varje lärare med stöd av elevhälsans personal och rektor
Genusanalys tidigare likabehandlingsplan
Oktober 2020 Ulrica Alnebeck (rektor)
Information till vikarier om rutiner vid misstänkt diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier
December 2020 Ulrica Alnebeck (rektor) men också varje medarbetare som tar emot en ny vikarie
Om trakasserier, sexuella trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Åtgärderna ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad, sexuellt trakasserad eller kränkt. Verksamheten måste dokumentera och utvärdera åtgärderna för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Är det en kränkning? Upplever ni att den utsatta är kränkt? Det ligger i den utsattes upplevelse, men det kan krävas en vuxens vägledning.
Syftet med rutinerna/åtgärderna är att
-Alla involverade får chans att berätta sin upplevelse.
-Att eleverna skall få tränas i konflikthantering, precis som det tränar på allt annat i skolan.
-Att eleverna skall veta att vi finns med över tid (därav är del 4 nedan särskilt viktig).
I alla ärenden som Trygghetsteamet är involverat förs logg av dem.
Fråga någon i trygghetsteamet om ni är osäkra och ta hjälp i det olika stegen vid behov.
Dokumentation görs i blanketten “Kränkande behandling och trakasserier: Utredning och åtgärder”.
Någon i personalen får kännedom att något har hänt.
Mentor/ansvarig pedagog för de inblandade eleverna samlar nödvändig info om vad som hänt. Ibland är det elever från olika grupper. Mentorn/ansvarig pedagog för den elev som kränkt/trakasserat håller i
huvudansvaret för processen nedan:
a) Startar med dokumentera under rubrikerna ”Bakgrunds- och ärendeuppgifter” och “Händelse som ligger till grund för anmälan”. Skriv ner en kortfattad beskrivning av händelsen.
b) Lämnar blanketten till rektor. Rektor eller den rektor utser behöver sedan anmäla ärendet till huvudman inom 48 timmar. Behåll en kopia av blanketten som du kan använda för vidare dokumentation.
c) Kontaktar vårdnadshavare samma dag som skolan får kännedom om det inträffade. Det gäller både de som är utsatta och de som utsatt och om det är ordinarie personal eller vikarie som får information om det inträffade.
d) Dokumenterar kontakter och åtgärder som vidtagits.
Mentorn/ansvarig pedagog för den elev som kränkt/trakasserat har huvudansvaret för den fortsatta processen.
Utredningen ska göras senast en vecka efter det att händelsen kommit skolan till känna:
a)
Mentor/ansvarig pedagog (eller någon annan personal som eleven känner och har förtroende för) har fördjupat samtal med den elev som känner sig kränkt/trakasserad.
b) Personal har samtal med den eller de som kränkt. Det är lämpligt att även prata med andra elever som sett eller hört händelsen.
c) Bedömning görs om det är läge att alla parter träffas för ett gemensamt samtal samma dag.
d) Åtgärderna kommuniceras med elever och vårdnadshavare och när/hur uppföljning kommer att ske.
e)
Dokumentation av
arbetet på samma blankett (punkt 3-4) som ovan och lämnas till rektor. Bra att även här spara en kopia för fortsatt uppföljning. Blanketten diarieförs och lämnas vidare till huvudman. Spara en kopia av blanketten.Mentorn/ansvarig pedagog för den elev som kränkt/trakasserat har huvudansvaret för uppföljning senast en vecka efter att utredningen är klar. Utgå från tidigare dokumentation och
a) Beskriv om åtgärderna utförts och hur de fungerat. Följ upp genom att berörda elever träffas tillsammans med personal och diskuterar det som hänt, hur det fungerat efteråt, om det fungerat bra – vad är det som gjort att det fungerat? Om det inte fungerat – vad behöver vi göra för att det ska fungera bättre?
b) Dokumentera eventuella nya åtgärder samt vem som ansvara och när de ska följas upp.
c) Delge vårdnadshavarna resultatet av uppföljningen.
d) Avsluta ärendet och lämna blanketten till rektor som meddelar huvudman. Blanketten diarieförs.
Leder ärendet inte framåt, konsultera THT eller EHT. Särskild avsatt tid för hjälp av kurator med samtal/uppföljning är på tisdagar mellan 10.30-11.45.
Någon i personalen får kännedom att något har hänt. Rektor för de inblandade eleverna samlar nödvändig info om vad som hänt. Ibland är det elever från olika grupper. Rektor för den elev
som blivit kränkt/trakasserad håller i huvudansvaret för processen, såvida inget annat är överenskommet.
Dokumentera under rubriken Kortfattad beskrivning av händelsen. Blanketten anmälan till huvudman lämnas till rektor inom 48 timmar. Blanketten diarieförs och rektor anmäler händelsen vidare till verksamhetschef.
Behåll en kopia av anmälan som du kan använda för vidare dokumentation.
Kontakt tas med vårdnadshavare samma dag som skolan får kännedom om det. Det gäller både de som är utsatta och de som utsatt.
Kontakterna och ev andra åtgärder som vidtas direkt dokumenteras som åtgärder under del 1 på samma blankett.
Rektor fortsätter utredningsarbetet och fattar beslut om åtgärder i samråd med HR-avdelning. Stödjande funktioner tas in i processen. Kommunikationsplan med berörda görs upp.
Personalen informeras på APT/studiedag om den nya planen och att den är klar. Varje arena går igenom planen på sin planering och med elevgrupperna.
Vårdnadshavarna får information om planen via Vklass. Den finns även att läsa på Furulidsskolans hemsida och kommer att presenteras på samrådsmöte med vårdnadshavare från varje mentorsgrupp under vårterminen 2021. Den presentationen och det arbetet blir också en del av utvärderingen av planen inför ny plan till hösten 2021.
Vi genomför GR-regionens gemensamma brukarenkät i årskurs 2 och 5, där frågor om trygghet, trivsel, kränkande behandlingar med mera ingår. Vanligtvis genomförs enkäten i februari.
Genom regelbundna elevrådsmöten och fritidsråd fås information om hur stämningen är på skolan och i grupperna. Elevrådet är med i arbetet att utvärdera och följa upp ordningsreglerna.
Genom regelbundna samtal på verksamhetsmöten får personalen en samlad bild av stämningen på skolan och i klasserna.
Alla pedagoger på skolan genomför årligen ett frågeformulär om likabehandlingsarbetet och diskrimineringsgrunderna, se tidsplan nedan.
I april genomförs trygghetsvandring på skolan. Alla elever deltar i vandringen ute och inne i skolans miljöer.
Resultatet finns med i planeringen av uppstarten inför nästa läsår.
I maj görs en utvärdering av rastverksamheten för både elever och personal. Vi använder oss av TL:s enkät “Utvärdering om rasten till skolans elever” och “Utvärdering till skolans personal”. Trivselledarna utvärderar också sin del i verksamheten. Den enkäten kompletteras med en trygghetsvandring inom- och utomhus.
Årligen görs en kartläggning inom varje arena med frågeställningarna:
1. Vilka risker för diskriminering eller andra hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter i verksamheten har vi upptäckt i vår kartläggning.
2. Analys av orsaker till upptäckta hinder och risker.
3. Hur har vi aktivt skapat och stärkt förutsättningar för alla individers möjligheter kring etnisk tillhörighet.
Augusti Kartläggning (arenan)
Analys och formulering av planerade åtgärder (arenan)
September Upprättande av plan (Arbetsgrupp trygghet/EHT)
April Uppföljning (arenan)
Juni Utvärdering (arenan), resultatet tas med till ny plan
nästa läsår
Utvärdering genom Kartläggning av otrygga och trygga platser på skolan (ute och inne) för som grund för nya plan
Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Förbudet mot diskriminering innebär till exempel att skolan inte får diskriminera elever.
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Det klassas som trakasseri när uppträdandet exempelvis sker mellan två elever.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Definitionen av kränkande behandling utgår från att den som utsatts för en handling känner sig kränkt.
Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen är det fråga om mobbning.
Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra individer.
Kränkningar kan vara:
ofysiska (t.ex. att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar, oaktsamhet med andras ägodelar, suckar, miner eller gester)
overbala (t.ex. att bli hotad, retad eller tilltalad med svordomar, könsord eller förolämpningar)
opsykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller nonchalans mot gemensamma regler)
otext- och bildburna (t.ex. genom klotter, lappar eller digitala meddelanden)
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner 11
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Lag (2018:1303).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
Rättegången
13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
Bevisbörda
14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
Rätt att föra talan
15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs
vårdnadshavares medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.
16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag- 2008567_sfs-2008-567
urulidsskolan, Förskola och Grundskola
