• No results found

Åtgärdsvalsstudie. Väla. Ärendenummer: TRV 2018/82154

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Åtgärdsvalsstudie. Väla. Ärendenummer: TRV 2018/82154"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Åtgärdsvalsstudie

Väla

Ärendenummer: TRV 2018/82154

(2)

Trafikverket

Postadress: Gibraltargatan 7, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie - Väla

Författare: Kajsa Ahlström, Jonas Bengtsson och Stefan Krii, Norconsult.

Datum - start: 2018-11-06

Datum - avslut: Datum, avslutad (färdig rapport)

Medverkande: Kajsa Ahlström, Jonas Bengtsson och Stefan Krii, Norconsult.

Stefan Berg, Trafikverket.

Dokumentdatum: 2019-12-18 Ärendenummer: TRV 2018/82154 Version: 1.0

Fastställt av: Tanja Jevtic, Trafikverket Kontaktperson: Stefan Berg, Trafikverket

(3)

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND OCH SYFTE ... 2

1.1. BAKGRUND... 2

1.2. SYFTE ... 2

1.3. AVGRÄNSNING ... 3

1.4. AKTÖRER OCH ÖVRIGA INTRESSENTER ... 4

1.5. TIDIGARE PLANERINGSARBETE ... 4

2. FÖRSTÅ SITUATIONEN ... 5

2.1. TIDIGARE GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ... 5

2.2. NULÄGE ... 6

2.3. KOMMANDE UTVECKLING ... 9

2.4. BRISTER OCH BEHOV ENLIGT INKOMNA SYNPUNKTER ... 10

2.5. BRISTER OCH BEHOV UTIFRÅN INVENTERING ... 10

2.6. NATUR- OCH KULTURVÄRDEN ... 10

2.7. KRAV... 11

2.8. PROBLEMBILD ... 12

2.9. MÅLBILD ... 12

3. ALTERNATIVA LÖSNINGAR ... 14

3.1. TÄNKBARA LÖSNINGAR ... 14

3.2. EFFEKTBEDÖMNING ... 18

4. FÖRSLAG TILL INRIKTNING OCH REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER ... 26

4.1. REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER ... 26

(4)

1. Bakgrund och syfte

1.1. Bakgrund

År 2013 antogs en överenskommelse mellan Trafikverket och Region Skåne om införande av ett regionalt superbusskoncept i Skåne. Syftet med överenskommelsen var att Trafikverket och Region Skåne är överens om att samverka för införandet av superbusskonceptet, vilket även innefattar trafikering av statligt vägnät. Trafikverket är i grunden positiva till ett regionalt superbusskoncept som spelar väl mot de transportpolitiska målen.

Superbusskonceptet innebär till stor del att förstärka idag befintliga SkåneExpresslinjer.

Detta görs genom att skapa en enhetlig standard med högt ställda krav på snabbhet och effektivitet, bekvämlighet, trygghet, långsiktighet, stabilitet samt image.

Under åren 2013 och 2014 genomförde Region Skåne stråkstudier för att beskriva de infrastrukturåtgärder och hållplatsupplägg som man menar behövs för att åstadkomma regionala superbusstråk. En av studierna (Infrastruktur för Superbuss Helsingborg- Markaryd Trivector 2014:22) pekade ut ett antal brister med fokus på busstrafikens behov utifrån superbusskonceptet på aktuell sträcka. Eftersom stråkstudierna har haft fokus på vad som är det bästa för busstrafiken och inte beaktat övriga trafikantgrupper utreds nu denna sträcka och alla trafikslag beaktas.

1.2. Syfte

Huvudsyftet med studien är att få en bild över och lösa eventuella utmaningar för att kunna upprätthålla en långsiktigt god framkomlighet för busstrafiken. Studien syftar till att klargöra problembilden vad gäller behov av åtgärder.

Behov att utveckla väg 1379 vid Väla för att öka attraktivitet att resa med SkåneExpressen linje 10 ska studeras. Övriga trafikslag ska beaktas och en acceptabel framkomlighet skall eftersträvas.

(5)

1.3. Avgränsning

Denna åtgärdsvalsstudie är avgränsad till de tre cirkulationsplatserna längs väg 1379 vid Väla och sträckorna däremellan. Avgränsningen baseras på den problembild som angetts i tidigare stråkstudie Infrastruktur för Superbuss Helsingborg-Markaryd (Trivector, 2014b).

Utredningsområdet visas i figur 1.

Steg 1-åtgärder har diskuterats på ett övergripande plan för införande av det regionala superbusskonceptet och därför läggs inget större fokus på steg 1 åtgärder i denna ÅVS.

Figur 1. Utredningsområde (Lantmäteriet, 2019).

(6)

1.4. Aktörer och övriga intressenter

I denna åtgärdsvalsstudie är Trafikverket, Region Skåne, Skånetrafiken och Helsingborgs stad intressenter. Den 23 januari 2019 anordnades ett möte mellan Trafikverket och Helsingborgs stad för att diskutera nuläget, mål samt åtgärder och lösningar. Detta möte ligger till grund för åtgärdsvalsstudiens fortsatta inriktning.

1.5. Tidigare planeringsarbete

Som planeringsunderlag för denna åtgärdsvalsstudie ligger framförallt tidigare utredningar inom konceptet regional superbuss och genomförda stråkstudier.

 Trivector (2014a). Regional Superbuss i Skåne – kravspecifikation.

 Trivector (2014b). Infrastruktur för Superbuss Helsingborg-Markaryd. Stråkstudie för regional Superbuss.

(7)

2. Förstå situationen

2.1. Tidigare genomförda åtgärder

Inga tidigare genomförda åtgärder kopplat till busstrafikens framkomlighet finns för rubricerat objekt. För att följa Superbusskonceptet har det dock tidigare föreslagits att busshållplats Väla Volym ska dras in (Trivector, 2014b).

Tidigare åtgärder inom det regionala superbusskonceptet

Helsingborgs stad har genomfört ett flertal åtgärder för att främja det regionala

superbusskonceptet från Väla ned till knutpunkten i Helsingborg, se figur 2. Under 2018 har till exempel ny stationsliknande hållplats byggts vid Lasarettets huvudentré. Därtill har hållplatsen vid Älvsborgsgatan utvecklats med separata busskörfält genom trafiksignalen längs Ängelholmsleden och bytesmöjligheterna har utökats med fler linjer så att resenärerna kan byta till flera stadsbusslinjer, bland annat HEX 1. I figur 2 visas en översikt över de åtgärder som genomförts samt planeras för implementering av regionalt superbusskoncept.

Figur 2. Genomförda och planerade åtgärder inom Helsingborg för det regionala superbusskonceptet.

(8)

2.2. Nuläge

Beskrivning av nuvarande förhållanden och hur utvecklingen varit hittills och hur den förväntas utvecklas om de aktuella problemen inte åtgärdas – nollalternativ eller referensalternativ.

Busstrafik

SkåneExpressen 10 (SkE10) är en expresslinje mellan Helsingborg och Örkelljunga och linjen ingår i Skånetrafikens satsning på ett Regionalt Superbusskoncept. Linjen har uppehåll vid busshållplats Väla centrum. SkE10 angör knutpunkten i Helsingborg och gynnas således av de åtgärder som Helsingborgs stad har och planerar att genomföra, se avsnitt 1.5. Linjen i övrigt går längs E4:an under större delen av färdvägen norrut, förutom vid infarten till Örkelljunga. Längs motorvägen kan BRT standard anses vara uppfylld.

Utredningssträckan trafikeras även av regionbusslinjerna 250, 506 och 520 som samtliga har uppehåll vid både busshållplats Väla centrum samt Väla volym, se figur 3. Sträckan

trafikeras även utav flygbuss till och från Helsingborg och Ängelholm Helsingborg Airport via Ängelholm centralstation. Flygbussen har uppehåll vid både busshållplats Väla centrum samt Väla volym. Stadsbuss 22 och 24 trafikerar området inne vid Väla centrum och har uppehåll vid busshållplats Väla Restaurangtorget.

Figur 3. Busstrafik inom utredningsområdet (Bakgrundskarta: Trafikverket, 2019).

I tabell 1 redovisas samtliga busslinjer och deras turtäthet i maxtimmen.

Tabell 1. Busslinjer inom utredningsområdet, turtäthet (Källa: Skånetrafiken).

Busslinje Trafikerar sträckan Turtäthet i maxtimmen SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg 30 min

Regionbuss 250 Helsingborg–Bjuv–Billesholm–Ekeby 30 min Regionbuss 506 Ängelholm–Helsingborg 30 min Regionbuss 520 Klippan–Åstorp–Helsingborg 30 min Stadsbuss 22 Väla Centrum–Berga–Helsingborg C 15 min Stadsbuss 24 Väla centrum–Humlegården 30 min Resandestatistik över antal resor per medelvardag ifrån busshållplatserna i utredningsområdet kan ses i tabell 2.

(9)

Tabell 2. Antal resor per medelvardag (Källa: Skånetrafiken).

Busslinje Väla centrum Väla Volym

SkåneExpressen 10 40 -

Regionbuss 250 119 33

Regionbuss 506 111 37

Regionbuss 520 195 66

Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykelvägnätet inom utredningsområdet kan ses i figur 4. Det finns två passager över väg 1379 för gång- och cykeltrafiken. Vid busshållplats Väla Centrum finns en planskild passage och vid busshållplats Väla Volym finns en passage i plan. Passagen vid Väla Volym är oreglerad och ej hastighetssäkrad.

Figur 4. Gång- och cykelnätet inom utredningsområdet (Bakgrundskarta: Trafikverket, 2019).

Trafikflöden

Trafikflödena längs väg 1379 kan ses i figur 5. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) på väg 1379 är omkring 10 150 fordon/dygn väster om den mellersta cirkulationsplatsen och omkring 10 550 fordon/dygn öster om den mellersta cirkulationsplatsen. Öster om den östra cirkulationsplatsen är ÅDT omkring 9 400 fordon/dygn.

Figur 5. Trafikflöden inom utredningsområdet (Källa: Trafikverket. Bakgrundskarta: Trafikverket, 2019).

(10)

Väghållare

Inom utredningsområdet finns statlig, kommunal och enskild väghållare, se figur 6. Väg 1379 är statlig.

Figur 6. Väghållare inom utredningsområdet (Trafikverket, 2019).

Vägbredd

Vägbredden längs med väg 1379 är omkring 11,5 meter, se figur 7.

Figur 7. Vägbredder inom utredningsområdet [m] (Källa: Trafikverket. Bakgrundskarta: Trafikverket, 2019).

Olycksstatistik

Trafikolyckor inrapporteras av Polismyndigheten och Sjukvården till Transportstyrelsens informationssystem för olyckor och skador i trafiken, STRADA. STRADA är Sveriges officiella databas för trafikolyckor. Samtliga inrapporterade olyckor de senaste 5 åren, under perioden 2014-01-01 till 2018-12-31, har analyserats. Avgränsningen är detsamma som

åtgärdsvalsstudiens geografiska avgränsning.

Under perioden har totalt 21 olyckor inrapporterats, varav 18 olyckor är av lindrig svårighetsgrad. Resterande inrapporterade olyckor är av måttlig (2 st) och allvarlig (1 st) svårighetsgrad. De vanligaste olyckstyperna är singelolyckor motorfordon (7 st) och

upphinnande olyckor motorfordon (7 st). De inrapporterade olyckorna har främst inträffat i och i anslutning till de tre cirkulationsplatserna.

(11)

2.3. Kommande utveckling

Kommande utveckling som bedöms påverka trafiksituationen i utredningsområdet redovisas nedan. För influensområdens påverkan hänvisas till Stråkstudien Infrastruktur för

Superbuss Helsingborg-Markaryd.

Följande pågående detaljplaner kan komma att påverka Välaområdet:

 Väla 7:4 m.fl.: Småindustri och utveckling av Väla södra industriområde. Planarbetet förväntades färdigställas under andra kvartalet 2018.

 Björka 16:4: Bostadsbebyggelse med service. Planarbetet förväntas färdigställas under andra kvartalet 2020.

 Duvestubbe 1:1: Utveckling av cirka 150–200 bostäder med tillhörande service.

Planarbetet förväntades färdigställas under första kvartalet 2018.

 Ödåkra 1:186: Ändring av detaljplan för att möjliggöra upplevelsecentrum, museum, hotell, vårdboende och bostäder. Planen föreslås påbörjas med ett planprogram som bedöms kunna vara klar senast tredje kvartalet 2019.

För lokalisering av pågående detaljplaner se figur 8.

Figur 8. Pågående detaljplaner i närheten av Väla (Bakgrundskarta: Lantmäteriet, 2019).

(12)

2.4. Brister och behov enligt inkomna synpunkter

Helsingborgs stad har framfört synpunkter angående bristfällig standard för busshållplats Väla centrum samt att det finns brister gällande oskyddade trafikanters passager i plan.

Staden påtalade även att trafiken generellt sett håller hög hastighet på sträckan. Helsingborgs stad anser att den västra cirkulationsplatsen är den mest kritiska punkten samt att en viss vävningsproblematik uppstår mellan den mellersta cirkulationsplatsen och den mindre cirkulationsplatsen inne på området. Staden anser att köbildning generellt sett på sträckan är normal och hanterbar.

Skånetrafiken har framfört att den främst bristen i nuläget inom utredningsområdet är framkomligheten in i området, både väster- och österifrån, då bussarna fastnar i köer.

Österifrån är det den mellersta cirkulationsplatsen som är mest problematisk. I övrigt

framför Skånetrafiken en generell problembild med komfort i cirkulationsplatser och påtalar att den västra cirkulationsplatsen upplevs vara mest kritisk. Standarden på busshållplatsen Väla centrum påtalas även vara bristfällig. Förarna på SkE10 har framfört att de inte

upplever några större problem i cirkulationsplatserna och att det inte är några problem att ta sig runt i dessa. Vidare framför förarna att det kan vara en viss köbildning på

eftermiddagarna, speciellt på fredagar, men inget som stör nämnvärt.

2.5. Brister och behov utifrån inventering

En inventering av utredningsområdet har genomförts för att identifiera brister och behov inom utredningsområdet.

Standarden på busshållplatserna längs väg 1379 är låg i jämförelse med vad som eftersträvas för en superbusstation. Vidare är passagen i plan vid busshållplats Väla Volym bristfällig, särskilt med hänsyn till att hastighetsbegränsningen är 70 km/h.

En kravspecifikation för superbusskonceptet har tidigare tagits fram (Trivector, 2014a), se avsnitt 2.7. För utredningsområdet och cirkulationsplatserna i Väla är det särskilt kriteriet angående åkkomfort som är intressant. Det är främst brister gällande kurvradier för

busstrafiken som behöver förbättras för att öka komforten. Cirkulationsplatsernas radier är mellan 23,8 och 24,5 meter. I den västra och mellersta cirkulationsplatsen klarar bussen kurvradien om bussen kör i k1 istället för k2. I den östra cirkulationsplatsen är

cirkulationsplatsens innerradie 24,5 meter och uppfyller i princip gränsvärdet.

Västra cirkulationsplatsen: Kurvradien i tillfarten i östlig färdriktningen understiger 25 meter. Mellersta cirkulationsplatsen: Kurvradien i tillfarten i västlig färdriktning är endast cirka 12 meter. Östra cirkulationsplatsen: Kurvradien i frånfarten i östlig färdriktning klarar precis kravet på 25 meter.

Framkomlighetsproblemen på sträckan bedöms utifrån inkomna synpunkter och utförd inventering innebära mindre störningar för busstrafiken då köbildningen sker under kortare tidsintervall, särskilt under fredagseftermiddagar och helger. Köbildningen inom

utredningsområdet bedöms således som acceptabel.

2.6. Natur- och kulturvärden

Inga natur- och kulturvärden inom utredningsområdet

(13)

2.7. Krav

Utifrån kravspecifikationen för superbusskonceptet och devisen tänk tåg, kör buss har fem insatsområden identifierats för att åstadkomma ett superbussystem (Trivector, 2014a):

 Snabbhet och effektivitet. Att kunna ta fram sig snabbt och effektivt är en viktig framgångsfaktor.

 Bekvämlighet och trygghet. Bussresan ska förknippas med hög kvalitet, och då är bekvämlighet och trygghet viktiga faktorer.

 Långsiktighet och stabilitet. Resenären och andra intressenter runt

kollektivtrafiken (såsom invånare och företag) ska kunna vara säkra på att bussen alltid kommer att gå samma väg – igår, idag, imorgon, nästa år.

 Integrerat system. Kollektivtrafiken är beroende av välfungerande reskedjor för att kunna uppnå en bra geografisk tillgänglighet och därmed attraktivitet. Starka

kopplingar mellan Superbussar och det övergripande regional-tågsystemet är nödvändiga. Det konventionella bussnätet kan också mata in till Superbussarnas knutpunkter.

 Image. Busstrafikens image och status måste höjas för att den av alla ska ses som ett alternativ till bilen. Detta är ett långsiktigt arbete som måste baseras på de övriga kvalitetsfaktorerna

Kravspecifikationen definierar ett flertal grundläggande värden och krav för de regionala superbusslinjernas standard. Kraven är uppdelade i två kategorier; riktvärden som anger god standard samt gränsvärden som anger acceptabel standard. I tabell 3 redovisas de

parametrar som berör denna ÅVS, hela kravspecifikationen återfinns i rapporten Regional superbuss i Skåne – kravspecifikation (Trivector, 2014a).

Tabell 3. Kravspecifikation avseende regionala superbusssystem (Trivector, 2014a).

Parameter Riktvärde

(god standard)

Gränsvärde

(acceptabel standard) Framkomlighet Inga stopp utöver vid hållplatser –

hundraprocentig framkomlighet i korsningar genom signalprioritet eller planskildheter. Egen

bana/körfält där det behövs. ”Tänk tåg, kör buss”.

Stopp utöver vid hållplatser är mycket sällsynta. Utvärdering av respektive åtgärd enligt ”Modell för värdering av åtgärder i regionala Superbussystem”.

Åkkomfort Max 0,65 m/s2 sidoacceleration.

Dessutom utbildade förare, rak väg, bra fjädring, jämn vägbeläggning, doserade kurvor och mjuk växellåda.

Max 1,0 m/s2 sidoacceleration.

Väggeometri, kurvradie

Baseras på hastighet och maximal sidoacceleration enligt ovan. Dock aldrig mindre än 40 m.

Min 25 m.

Geometri vid stationer

Rak inkörning till kantsten. Fickhållplats med minst 25 m

inkörningssträcka och minst 25 m utkörningssträcka i tätortsmiljö. På landsvägar med högre hastigheter krävs längre av- och påfartssträckor.

(14)

2.8. Problembild

Sammanställd problembild för Väla kan ses i tabell 4.

Tabell 4. Sammanställd problembild.

Parameter Problem och behov

Snabbhet och effektivitet Kapaciteten är normal god, vid vissa tidpunkter kan perioder med köbildning uppstå tillfälligt.

Bekvämlighet och trygghet Cirkulationsplatsernas kurvradier uppfyller i princip gränsvärdet på 25 meter med följande undantag:

Kurvradien i tillfarten i östlig färdriktningen i den västra cirkulationsplatsen är 17,5 meter. Kurvradien i tillfarten i västlig färdriktning i den mellersta

cirkulationsplatsen är endast cirka 12 meter.

I den östra cirkulationsplatsen är

cirkulationsplatsens innerradie 24,5 meter.

Långsiktighet och stabilitet Ej relevant för denna ÅVS.

Integrerat system Ej relevant för denna ÅVS.

Image Platsen har normalt behov av imagehöjande

åtgärder.

Övriga transportslag För oskyddade trafikanter finns brister med avseende på trafiksäkerhet och

tillgänglighet.

Utifrån kravspecifikationen och kraven för komfort har det inom åtgärdsvalsstudien beslutats att acceptera gränsvärdena (acceptabel standard). Detta eftersom det för att uppnå

riktvärdena (god standard) avseende komfort i cirkulationsplatserna kräver stora åtgärder med höga investeringskostnader. Studien eftersträvar så god standard som möjligt, men en avvägning sker gentemot kostnad för investering.

2.9. Målbild

Målet med denna ÅVS följer målen i det regionala superbusskonceptet. Utöver dessa finns följande, utan inbördes ordning, objektsspecifika mål:

 Gång- och cykeltrafiken ska ha en god trafiksäkerhet i korsningspunkter med motorfordonstrafiken.

(15)

 Säkerhetsställa god komfort för busstrafiken inom utredningsområdet.

 Säkerhetsställa framkomligheten för busstrafiken inom utredningsområdet.

(16)

3. Alternativa lösningar

3.1. Tänkbara lösningar

Åtgärder som övervägs för cirkulationsplatserna i Väla, ska hantera de problem som konstaterats i tidigare steg i åtgärdsvalsstudien. Tänkbara lösningar har tagits fram och redovisas nedan.

Åtgärderna är indelade i åtgärdskategorier enligt tabell 5.

Tabell 5. Åtgärdskategorier.

Åtgärdskategori Ingen åtgärd

Åtgärder avsedda för superbuss Åtgärder för övriga trafikslag

(17)

Nr. Problem/brist/

behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts

Steg enligt fyrstegs- principen

Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög)

Uppskattad kostnad för åtgärd

(inkl. planering), intervall.

Anges när tillämpligt.

Bedömning genomförbarhet

vidare Ja/Nej

Kommentar

Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej

0 Ingen åtgärd Ja

1 Bekvämlighet och trygghet

Image

Förbättrad förbindelse mellan busshållplats Väla centrum och Väla

Restaurangtorget.

2 Låg Medel Nej Faller utanför ramen för

denna åtgärdsvalsstudie.

2 Bekvämlighet och trygghet

Image

Översyn av

busshållplatsernas

standard. 2 Låg Hög Nej

En översyn av hållplatsernas standard inryms ej i denna åtgärdsvalsstudie utan hållplatsstandard diskuteras generellt inom ramen för regional superbuss.

3 Bekvämlighet och trygghet

Image

Upprustning av busshållplats Väla centrum för att möta standarden för en superbusshållplats.

2 Medel Hög Nej

Hållplatsutformning inryms ej i denna åtgärdsvalsstudie.

Hållplatsutformning diskuteras generellt inom ramen för regional superbuss.

4 Komfort för superbuss

Ombyggnad vid buss- hållplats Väla centrum till

rak inkörning till kantsten. 3 Medel Medel Nej

Busshållplatsen uppfyller i nuläget acceptabel standard på minst 25 m in- och

utkörningssträcka som gäller i tätortsmiljö. Åtgärd bedöms därför inte vara motiverad.

5 Framkomlighet och komfort för superbuss

Justering av kurvradier i tillfarter <25 m. Gäller västra cirkulationsplatsens tillfart i östlig färdriktning samt mellersta cirkula- tionsplatsens tillfart i västlig färdriktning.

3 Hög Justering tillfarter

200 tkr Hög Ja

Förbättrad komfort. Åtgärden innebär att gränsvärdet (acceptabel standard) gällande väggeometri/

kurvradie uppnås med undantag för den östra cirkulationsplatsens radie.

(18)

6

Framkomlighet och komfort för superbuss Image

Överkörningsbar yta för busstrafik i den östra

cirkulationsplatsen. 3 Hög Gatuombyggnad

300 tkr Hög Ja

Förbättrar kurvradien för busstrafiken. Även större lastbilar kan nyttja den överkörningsbara ytan. De två andra

cirkulationsplatserna är tvåfiliga och det är ej tillåtet enligt VGU krav att ha

överkörningsbar yta i tvåfiliga cirkulationsplatser. Det skulle dessutom förutsätta att busstrafiken trafikerar i K2 i cirkulationsplatserna. Därför föreslås åtgärden endast för den östra cirkulationsplatsen.

7 Framkomlighet för superbuss Image

Busskörfält in mot samtliga

cirkulationsplatser. 4 Hög Hög Nej Åtgärden är inte motiverad,

då framkomligheten inte är låg i normala fall.

8 Framkomlighet för superbuss Image

Busskörfält inom befintligt vägområde mellan västra och mellersta cirkulations- platsen.

2 Medel Fräsning

och målning

170 tkr Hög Ja

Vägsektionen omdisponeras i båda riktningar mellan västra och mellersta cirkulations- platsen. Befintliga körfält smalnas av något för att inrymma ett busskörfält i K1.

9

Framkomlighet och komfort för superbuss Image

Rak genomkörning för buss i de tre

cirkulationsplatserna.

Busskörfält säkrade med trafiksignaler.

4 Hög

Gatuombyggnad väg 6 000 tkr Signaler 2 000 tkr

Låg Nej

Åtgärden är inte motiverad, eftersom framkomligheten inte är låg i normala fall och kurvradien är acceptabel.

Åtgärden innebär stora investeringskostnader.

10 Komfort för superbuss

Ombyggnad av cirkulationsplats till

fyrvägskorsning. 4 Medel Låg Nej Negativa effekter på trafik-

säkerhet och innebär stora fördröjningar för övrig trafik.

(19)

11 Ökad andel hållbara resor

Arbeta med att få flera att resa hållbart till och från

Väla. 1 Medel Information och

marknadsföring 300 tkr

Hög Ja

Ökat resande med hållbara transportmedel kan leda till minskad fordonstrafik i utredningsområdet. Åtgärden omfattar främst MM-åtgärder men även utveckling av GC- infrastruktur och busstrafik.

12 Tillgänglighet gång- och cykeltrafik

Trafiksäkerhetshöjande åtgärd vid gång- och cykelpassagen vid

busshållplats Väla Volym.

3 Hög Gatuombyggnad

100 tkr Hög Ja

Förbättrar tillgängligheten till och från busshållplatserna.

Åtgärden omfattar mindre ombyggnad med ramper eller avsmalnade körbanor och förstärkt vägmarkering.

(20)

3.2. Effektbedömning

Utifrån tabellen ovan innehållande tänkbara lösningar sammanställs de åtgärder som studien går vidare med nedan. Dessa åtgärder beskriv mer detaljerat och en översiktlig effektbedömning av respektive åtgärd genomförs.

Effektbedömningen utgår ifrån skalan i tabell 6.

Tabell 6. Skala vid effektbedömning.

Positiv påverkan +

Obetydlig påverkan 0

Negativ påverkan -

Åtgärd 0 – Ingen åtgärd

Nuvarande utformning och reglering av området bibehålls.

Åtgärd 5 – Justering av kurvradier i tillfarter som understiger 25 m

Åtgärden berör den västra cirkulationsplatsens tillfart i östlig färdriktning samt mellersta cirkulationsplatsens tillfart i västlig färdriktning. De snäva radierna i tillfarterna går att åtgärda genom en mindre breddning av körbanan i tillfarten.

Den västra cirkulationsplatsens tillfart i östlig färdriktning har en infartsradie på cirka 17,5 meter som genom breddning och förskjutning av slänt kan uppfylla acceptabel standard på 25 meter, se figur 9. Den mellersta cirkulationsplatsens tillfart i västlig färdriktning har en

infartsradie på cirka 12 meter som genom breddning och förskjutning av slänt kan uppfylla acceptabel standard på 25 meter, se figur 8.

(21)

Figur 9. Justering av den västra cirkulationsplatsens tillfart i östlig färdriktning. Figur 10. Justering av den mellersta cirkulationsplatsens tillfart i västlig färdriktning.

Effektbedömning

Åtgärden bedöms innebär en viss negativ påverkan på trafiksäkerheten eftersom åtgärden kan innebär ökade hastigheter i cirkulationsplatsen.

Åtgärden bedöms ge en positiv effekt för busstrafikens komfort medan övriga projektmål bedöms påverkas obetydligt. Nyttan av åtgärden bedöms vara positiv.

Grov samhällsekonomisk analys Projektmål

Trafiksäkerhet Klimat Nyttokostnads-

bedömning

Framkomlighet busstrafik

Komfort busstrafik Trafiksäkerhet gång- och cykeltrafik

- 0 + 0 + 0

(22)

Åtgärd 6 – Överkörningsbar yta för busstrafik i den östra cirkulationsplatsen

Åtgärden innebär att den östra cirkulationsplatsen utformas med en överkörningsbar yta för att förbättra komforten och kurvradierna för busstrafiken. En överkörningsbar yta ska utformas med ett avvikande material så att den syns och att den upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter. En principlösning för lösningen kan ses i figur 11.

Figur 11. Principskiss överkörningsbar yta i cirkulationsplatserna (ÅVS Cirkulationsplatser på landsbygd).

Åtgärden innebär en risk för ökade hastigheter genom cirkulationsplatsen vilket leder till försämrad trafiksäkerhet. Åtgärdens påverkan på busstrafikens komfort är dessutom avhängig av vilket material som används för den överkörningsbara ytan. De två andra cirkulationsplatserna är tvåfiliga och det är ej tillåtet enligt VGU krav att ha överkörningsbar yta i tvåfiliga cirkulationsplatser. Det skulle dessutom förutsätta att busstrafiken trafikerar i det inre körfältet (K2) i cirkulationsplatserna, vilket betyder att busstrafiken måste byta körfält på sträckan för att kunna angöra vid busshållplatserna. Något som kan vara problematisk vid tät trafik och körfältsbyten har dessutom har en negativ påverkan på busstrafikens komfort.

(23)

Effektbedömning

Åtgärden innebär en viss negativ påverkan på trafiksäkerheten eftersom åtgärden kan innebär ökade hastigheter i cirkulationsplatsen. Åtgärden bedöms ge en positiv effekt för busstrafikens komfort medan övriga projektmål bedöms påverkas obetydligt. Nyttan av åtgärden bedöms bli negativ och åtgärdsvalsstudien går därför ej vidare med åtgärden.

Grov samhällsekonomisk analys Projektmål

Trafiksäkerhet Klimat Nyttokostnads-

bedömning

Framkomlighet busstrafik

Komfort busstrafik Trafiksäkerhet gång- och cykeltrafik

- 0 - 0 + 0

(24)

Åtgärd 8 – Busskörfält inom befintligt vägområde mellan västra och mellersta cirkulationsplatsen

Åtgärden innebär att ett nytt busskörfält inryms inom befintligt vägområde i båda riktningarna mellan västra och mellersta cirkulationsplatsen, se Figur 12. Vägsektionen behöver därmed omdisponeras och befintliga körfält smalnas av. Vägbredden är cirka 11,5 meter med några smalare partier men som smalast cirka 10,8 meter. Utifrån dimensionerande trafiksituation (DTS) i VGU med referenshastighet (VR) 80 km/h och utrymmesklass A krävs en vägbredd på 10,7 meter för att inrymma personbil+lastbil+buss i sektionen. Busskörfält inryms således även i den smalaste sektionen.

Figur 12. Principskiss av åtgärdsförslaget med busskörfält mellan västra och mellersta cirkulationsplatsen (Bakgrundskarta: Lantmäteriet, 2019).

(25)

Effektbedömning

Åtgärden påverkar busstrafikens framkomlighet positivt och har även en positiv påverkan på klimatet då åtgärden kan bidra till ett mer hållbart resande då image och framkomlighet för busstrafiken stärks utav åtgärden. Nyttan av åtgärden bedöms vara positiv. Övriga projektmål bedöms påverkas obetydligt.

Grov samhällsekonomisk analys Projektmål

Trafiksäkerhet Klimat Nyttokostnads-

bedömning

Framkomlighet busstrafik

Komfort busstrafik Trafiksäkerhet gång- och cykeltrafik

0 + + + 0 0

(26)

Åtgärd 11 – Arbeta med att få flera att resa hållbart till och från Väla

Syftet med åtgärden är att öka andelen hållbara resor till och från Väla. Detta kan göras genom mobility managementåtgärder och

informationskampanjer. Men kan även uppnås genom utveckling av gång- och cykelinfrastrukturen och busstrafiken till och från Väla. Åtgärden är något som Helsingborgs stad och Skånetrafiken kan driva tillsammans med Väla.

Effektbedömning

Åtgärden har en positiv effekt på klimatet och kan även ha en svagt positiv effekt på busstrafiken framkomlighet då ett ökat resande med hållbara transportmedel kan leda till minskad fordonstrafik i utredningsområdet. Övriga projektmål bedöms påverkas obetydligt. Nyttan av åtgärden bedöms vara positiv.

Grov samhällsekonomisk analys Projektmål

Trafiksäkerhet Klimat Nyttokostnads-

bedömning

Framkomlighet busstrafik

Komfort busstrafik Trafiksäkerhet gång- och cykeltrafik

0 + + + 0 0

(27)

Åtgärd 12 – Trafiksäkerhetshöjande åtgärd vid gång- och cykelpassagen vid busshållplats Väla Volym

Åtgärden innebär att gång- och cykelpassagen vid busshållplatsen Väla Volym får trafiksäkerhetshöjande åtgärder. En trafiksäkerhetshöjande åtgärd kan vara att ramper anläggs vid passagen för att hastighetssäkra passagen. Detta har en positiv effekt för gång- och cykeltrafikanterna men kan ha en viss negativ påverkan för motorfordonstrafiken. En alternativ trafiksäkerhetshöjande åtgärd kan vara att med hjälp av

väglinjerna visuellt smalna av körbana vid passagen för att göra förarna uppmärksamma på passagen.

Effektbedömning

Åtgärden ger en positiv påverkan på trafiksäkerheten och bedöms för övriga mål vara av obetydlig påverkan. Nyttan av åtgärden bedöms vara positiv.

Grov samhällsekonomisk analys Projektmål

Trafiksäkerhet Klimat Nyttokostnads-

bedömning

Framkomlighet busstrafik

Komfort busstrafik Trafiksäkerhet gång- och cykeltrafik

+ 0 + 0 0 +

(28)

4. Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder

4.1. Rekommenderade åtgärder

Utifrån studiens problembild och mål har lämplig nivå och omfattning på åtgärderna valts. Därefter har effekterna av tänkbara åtgärder grovt bedömts med hjälp av en effektbedömning. Utifrån detta rekommenderas åtgärderna nedan. Samtliga rekommenderade åtgärder kan antingen genomföras separat eller kombineras.

Inriktning och

rekommenderade åtgärder

Steg enligt fyrstegs- principen

Förslag till fortsatt planering och hantering

Tidsaspekt

genomförande Ansvariga aktörer,

genomförande Förslag till

finansiering Kommentar

5) Justering av kurvradier i tillfarter som

understiger 25 m 3

Hanteras i den formella planprocessen

Kort sikt Trafikverket Regional plan

8) Busskörfält inom befintligt vägområde mellan

västra och mellersta cirkulationsplatsen 2

Hanteras i den formella planprocessen

Kort sikt Trafikverket Regional plan

11) Arbeta med att få flera att resa hållbart till

och från Väla 1

Hanteras i stadens verksamhet

Kort sikt

Helsingborgs stad,

Skånetrafiken och Väla

Helsingborgs stad/

Skånetrafiken/

näringslivet 12) Trafiksäkerhetshöjande åtgärd vid gång- och

cykelpassagen vid busshållplats Väla Volym 3 Hanteras i den formella

planprocessen Kort sikt Trafikverket Regional plan

(29)

Referenser

Lantmäteriet (2019). Kartsök och ortnamn. https://kso.etjanster.lantmateriet.se/

Trafikverket (2017). Åtgärdsvalsstudie – Cirkulationsplatser på landsbygd. (TRV 2017/42091).

Trafikverket (2019). NVDB på webb. https://nvdb2012.trafikverket.se/

Trivector (2014a). Regional Superbuss i Skåne - kravspecifikation (PM: 2014:1).

Trivector (2014b). Infrastruktur för Superbuss Helsingborg-Markaryd. Stråkstudie för regional Superbuss. (Rapport: 2014:22).

(30)
(31)

Trafikverket, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.

www.trafikverket.se

References

Related documents

Denna åtgärdsvalsstudie -Bristande framkomlighet genom Flen, utgår ifrån en utpekad brist i den gällande regionala planen för transportinfrastruktur för region Sörmland

Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att undersöka det vetenskapliga underlaget för hur en kost låg på FODMAP kan minska de gastrointestinala symptomen magsmärta och

ligaste gränstrakterna. Kanada! Majoren kunde inte säga det ordet förrän han också nämnde Robert W. Services alla dikter och ballader utantill. Ju längre kvällen led och ju mera

I vår undersökning fanns rök- data för 86 procent; 61 procent var rö- kare eller före detta rökare medan 39 procent aldrig hade rökt.. Denna enkla jämförelse inger ingen

Uppdelat till genomsnittlig årlig reduktion under 38-årsperioden blir detta 240 miljoner kronor årligen för kommunen och med en antagen skattesats om 30 procent innebär detta

Positiv pedagogik rymmer alla de fem perspektiv som Pratt definierat. Möjligen är det en styrka hos undervisningsformen att den spänner över så många perspektiv, möjligen är det

När företagen har prissatts för högt kommer rationella investerare istället för att köpa dessa låna till att köpa obelånade företag genom så kallat homemade leverage..

Därför är det ytterst viktigt för butiken att de inte ser klagomålshantering som något negativt, utan att ta till vara på varje tillfälle, för att på detta sätt vända