• No results found

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

På uppdrag av

Visit Västernorrland

Juni 2014

Regionala turismeffekter Västernorrlands län 2013

HUI Research

(2)

Sammanfattning

* Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner.

** Turismomsättning och turistiska årsverken baseras på data från 2011 och är en prognos då man antar årlig genomsnittlig procentuell utveckling sedan 2000. ***

Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden.

**** Turismandelen, turistiska årsverken och turismomsättningen för riket är enligt Tillväxtverket 2013.

Västernorrland 2012

Västernorrland 2013

Sverige 2013

Folkmängd (31 dec 2012) 241 981 242 156 9 644 864

Antal kommersiella gästnätter (HSVC) 1,0 miljoner 1,0 miljoner 50 miljoner Antal icke kommersiella gästnätter hos

släkt och vänner och i eget fritidshus. 3,2 miljoner 3,5 miljoner 99 miljoner

Antal dagbesök 2,1 miljoner 2,6 miljoner 95 miljoner

Försäljningsindex detaljhandel 2012*

(index 100=riket) 99 99 100

Total turismomsättning/konsumtion

(Mnkr) 5 546 mkr 6 014 284 mdkr**

Totalt antal turistiska årsverken 4 130 4 278 173 000**

BRP/BNP*** (Mdkr) 86 mdkr 86 mdkr 3 564 mdkr

Turismens andel av BRP/BNP**** 2,0% 2,0% 3,1%

(3)

Turismen i en region kan vara:

1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Västernorrland som gör en turistresa inom det egna länet.

2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Västernorrlands län.

3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Västernorrlands län som gör en turistresa utanför länet.

Rapporten ”Regionala turismeffekter Västernorrlands län” redogör för inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil.

Definitioner turism

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN)

(4)

Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 5-16

Upptagningsområde svenska besökare 17

Huvudsakligt ressyfte till Västernorrland 18

Huvudsakligt transportmedel till Västernorrland 19

Flygplatsstatistik 20

Total turismkonsumtion 21-25

Antal sysselsatta inom turism 26-27

Regionala turismeffekter fördelad på kommun 28-34

Bilagor 35-42

Innehåll

(5)

667 788 64%

11 603 1%

88 685 8%

279 039 27%

Hotell Stugby

Vandrarhem Camping

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013

Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping

• Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping genererade 1 047 115 gästnätter i Västernorrlands län under 2013.

• Hotell var den vanligaste boendeformen och stod för 64 procent av gästnätterna.

(6)

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013

Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun

• Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun i Västernorrlands län under 2013.

• Flest gästnätter genomfördes i Sundsvalls kommun som stod för närmare hälften, 48 procent, av länets övernattningar.

36 807 42 357 70 653 485 244 90 488 92 078 201 350

39 745 33 284 71 311 502 063 95 473 96 216 209 023

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

2012 2013

(7)

64256 50657 61280 51196 71077 98462 231485 133153 91228 71749 63123 4791045 154 55 065 72 558 51 565 85 104 105 992 231 069 137 002 68 839 73 597 69 626 51 545

0 100 000 200 000 300 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2012 2013

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013

Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad

• Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad i Västernorrlands län under 2013.

• Cirka 45 procent av gästnätterna genomfördes under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

(8)

89%

6% 4% 1%

Sverige

Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa)

Exportandel (andel utländska gästnätter)

Riket: 20%

Jämtlands län 26%

Västerbottens län 24%

Västernorrlands län 11%

Gävleborgs län 8%

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013

Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping

• Västernorrlands län lockade en förhållandevis låg andel utländska besökare och

boendeanläggningarna redovisade en exportandel på 11%. Riket som helhet redovisade en exportandel på 20%.

• Utländska besökare genererade 109 992 kommersiella gästnätter i Västernorrlands län.

(9)

6975 48016 10724 79 15149 4948 4548 2372 3151 7248 2059 11965 1134 411 18487

4480 43430 9900 112 16509 3181 5057 1193 3713 3468 2024 9128 1277 387 6133

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000

Danmark Norge Finland Island Tyskland Storbritannien Nederländerna Schweiz Frankrike Polen Ryssland Övriga Europa USA Kina Övriga Världen

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2012 och 2013

Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping

• Diagrammet visar nationalitetsfördelningen i Västernorrlands län på hotell, stugby, vandrarhem och camping under helåret 2013.

• Norrmännen var den vanligast förekommande utländska turistgruppen med 43 430 gästnätter.

Tyskland och Finland kom på andra respektive tredje plats.

• Antalet gästnätter från Norge har minskat med 10 procent mellan 2012 och 2013.

(10)

49% 47% 49%

42%

56%

34% 31% 34%

40% 42%

42% 40% 42% 41%

49%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Västernorrland Gävleborgs län Västerbottens län

Jämtlands län Riket mån-tor fre-sön totalt

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013

Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%)

• Diagrammet visar beläggningsgraden på hotell, stugbyar och vandrarhem i länet samt för utvalda jämförande län och riket som helhet.

I Västernorrlands län låg den genomsnittliga rumsbeläggning på 42 procent under 2013 vilket var under snittet för riket som uppgick till 49 procent.

• Västernorrlands län redovisade en betydligt högre beläggning under vardagarna jämfört med helgerna i likhet med riket. Jämtlands län är det enda län av de jämförda som redovisar en jämn beläggning över hela veckan.

(11)

29% 32%

60%

39% 36%

50%

19% 18%

45%

26% 27%

32%

25% 26%

53%

33% 32%

42%

0%

20%

40%

60%

Ånge Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

mån-tor fre-sön totalt

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013

Beläggningsgrad (rum), per kommun, på hotell, stugby och vandrarhem (%)

• Beläggningen skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet och Sundsvall var den kommun som redovisade högst beläggningsgrad under 2013 medan boendeanläggningarna i Ånge rapporterade lägst beläggning.

• Timrå har för få inrapporterande anläggningar för att beläggningsgraden ska kunna redovisas för 2013.

(12)

53%

8% 5%

33%

53%

8% 6%

33%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Västernorrlands län Sverige

Källa: SCB/Tillväxtverket

Inkvarteringsstatistik Västernorrlands län 2013

Målgruppsfördelning på hotell (%)

• Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Västernorrlands län.

• Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för 61 procent av hotellbeläggningen i länet.

(13)

• Diagrammet visar gästnätter på övriga boendeformer.

• Övernattning hos släkt och vänner var den vanligaste boendeformen även för 2013.

• I ”Annat” ingår gästnätter ombord, på färja, buss, bil eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter.

Källa: HUI Research/STS

Icke kommersiella boendeformer

Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen)

38 187

970

2 186

90 139 73

1050

2487

242 0

1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

Tält/ husvagn/

husbil utanför campingplats

Hyrd stuga/

lägenhet/ rum

Eget fritidshus Släkt och vänner Annat

(14)

2% 4%

26%

62%

6%

Tält/husvagn/husbil utanför campingplats

Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus

Släkt och vänner Annat

Källa: HUI Research/STS

• Cirkeldiagrammet visar hur gästnätterna från föregående sida fördelar sig.

• Närmare två tredjedelar av övernattningarna genomfördes hos släkt och vänner.

• I ”Annat” ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter.

Icke kommersiella boendeformer

Västernorrlands län 2013 (tusen)

(15)

• Diagrammet visar totalt antal gästnätter per boendeform samt antal dagbesök i Västernorrlands län 2012 och 2013.

• Övernattningar hos släkt och vänner stod för ungefär hälften av samtliga gästnätter i hela länet.

• I ”Annat” ingår gästnätter ombord, på färja, buss eller tåg, i skola eller logement, i fritidsbåt samt övriga gästnätter.

Kommersiella och icke kommersiella gästnätter samt dagbesök i Västernorrlands län 2012 och 2013 (tusen)

Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS

Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i Västernorrlands län

2012: 2,9 nätter 2013: 2,9 nätter

624 26 90 264 38 187 970 2 186 73 2129

688 12 89 279 90 139 1 050 2 487 242 2631

0 1000 2000 3000 4000

Hotell/ motell/

pensionat

Stugby Vandrarhem Tält/

husvagn/

husbil på campingplats

Tält/

husvagn/

husbil utanför campingplats

Hyrd stuga/

lägenhet/

rum

Eget fritidshus

Släkt och vänner

Annat Dagbesök

2012 2013

(16)

Antal icke kommersiella gästnätter och dagbesök per kommun i Västernorrlands län 2012 och

2013 (tusen)

126 248 377

1329

334 233

808

138 285 431

1506

379 258

872

57 66 159

1 132

130 130

455

71 82 196

1399

160 161

562

0 1000 2000 3000

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

ickekommersiella gästnätter 2012 ickekommersiella gästnätter 2013

dagbesök 2012 dagbesök 2013

• De icke kommersiella gästnätterna hos släkt och vänner och i eget fritidshus och dagbesöken fördelade sig uppskattningsvis mellan Västernorrlands kommuner för 2012 och 2013 enligt diagrammet ovan.

• Flest gästnätter och dagbesök genomfördes i Sundsvalls kommun.

Källa: HUI Research/STS

(17)

Upptagningsområde för Västernorrlands län

Svenska besökare

Region Andel

(%)

1 Stockholms län 5%

2 Östra Mellansverige 3%

3 Småland och öarna 0%

4 Sydsverige 1%

5 Västsverige 1%

6 Norra Mellansverige 12%

7 Mellersta Norrland 64%

8 Övre Norrland 15%

Dagbesök* Övernattande besök* (resor)

Region Andel

(%)

1 Stockholms län 20%

2 Östra Mellansverige 15%

3 Småland och öarna 3%

4 Sydsverige 1%

5 Västsverige 6%

6 Norra Mellansverige 12%

7 Mellersta 25%

8 Övre Norrland 19%

Källa: HUI Research/STS

*Dessa tabeller syftar till att ge en schematisk bild över varifrån turisterna kommer och ska inte ses som en exakt beräkning av andelar för olika områden. Med aktuell intervjubas är felmarginalen ett par procentenheter.

(18)

Källa: HUI Research/STS

Huvudsakligt ressyfte till Västernorrlands län 2013

Svenska fritidsresenärer

14%

2%

3%

4%

4%

4%

4%

6%

8%

20%

32%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Andra syften Nöjen, underhållning, nattliv Titta på kulturevenemang, museer och utställningar Titta på idrottsevenemang Deltagande i idrottsevenemang (fotbollsturnering, maraton etc.) Motion och friluftsliv (idrott, vandring, bad, fiske, jakt etc.)

Byta miljö, komma bort Vistelse i eget fritidshus Lugn och ro/avkoppling Shopping/inköpsresa Släkt och vänner

Underlaget för resenärer som reser i tjänsten är för litet för att kunna presenteras med statistisk säkerhet.

• Släkt och vän-besök är den vanligaste reseanledningen bland svenska

fritidsresenärer och cirka en tredjedel uppgav släkt och vänner som

huvudsakligt ressyfte.

• Birsta shoppingområde i Sundsvall lockar många shoppingturister vilket medför att shopping var det andra vanligaste ressyftet.

(19)

Källa: HUI Research/STS

Huvudsakligt transportmedel till Västernorrlands län 2012 och 2013

Svenska besökare

84%

10%

3% 3%

84%

8% 5% 3%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Bil Tåg Buss Övrigt

• Diagrammet ovan redovisar turisternas huvudsakliga transportmedel till slutdestinationen.

• Bilen var det vanligaste transportmedlet följt av tåget.

(20)

Källa: Transportstyrelsen

Flygplatsstatistik 2013

Ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser

9 195 10 427 10 555 11 641 14 985 11 920 4 158 9 556 16 194 14 731 12 063 9 210

3 034 3 258 3 285 3 361 4 054 3 464 1 351 2 790 4 133 4 055 3 871 3 150774 741 820 779 850 624 139 532 906 877 842 640

0 5 000 10 000 15 000 20 000

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Sundsvall/Timrå Örnsköldsvik Kramfors

• Diagrammet redovisar antalet ankommande passagerare till Västernorrlands flygplatser.

• Totalt reste 182 965 passagerare till Västernorrland med flyg, vilket motsvarar en minskning med 8 719 resenärer sedan 2012. Det inkluderar även invånare i

Västernorrland som flugit hem till regionen.

(21)

Total turismomsättning i Västernorrlands län 2013

Turismen i Västernorrlands län: 6 014 mkr

Resor & transporter:

1 579 mkr

Boende & Restaurang:

1 333 mkr

Varuhandel:

2 765 mkr

Kultur och tjänster:

338 mkr

Totalt uppgick turistkonsumtionen i Västernorrlands län till 6,0 miljarder kronor under 2013.

• Turismomsättningen omfattar inomregional turism, dvs när invånare i Västernorrlands län turistar inom det egna länet, övriga svenskars resor till Västernorrlands län samt utländska turisters resor till länet.

• Nästan hälften av konsumtionen sker inom handel. Endast en liten del hamnar inom ”Kultur och tjänster”.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(22)

Turismomsättning per turistgrupp i Västernorrlands län 2013

Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för besökare som gör dagbesök samt övernattar ickekommersiellt respektive kommersiellt i Västernorrlands län.

Turismen gav upphov till en totalomsättning på 6.0 miljarder kronor under 2013. Delar av denna summa utgörs av regioninvånarnas egna turismutlägg inför en resa till en annan region eller utomlands och ingår alltså inte i

ovanstående figur.

Turisterna som övernattat ickekommersiellt omsatte endast knappt 0,6 miljarder kronor jämfört med drygt 1 miljard kronor för de som övernattat kommersiellt. Dygnskonsumtion för de som övernattade kommersiellt var också betydligt högre.

Dagbesök:

1 926 mkr

732 kr per person och dygn

Ickekommersiell övernattning:

590 mkr

154 kr per person och dygn

Kommersiell övernattning:

1 011 mkr

1 083 kr per person och dygn

Källa: HUI Research/STS

(23)

84%

38%

11%

8%

18%

6%

16%

62%

89%

92%

82%

94%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Boende Restaurang Transport Div. tjänster inkl. resebyrå Rekreation, kultur och sport Handel

Turism Övrigt

Turismens andel av den totala omsättningen i Västernorrlands län 2013

• Diagrammet visar turismens andel av omsättningen inom sex delbranscher, dvs hur stor del som

konsumeras av turister.

• Boende (hotell,

vandrarhem etc.) är den bransch som är mest beroende av turism.

• Transport, övriga tjänsteföretag och handel är relativt sett inte lika beroende av turism.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS

(24)

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS

Antal sysselsatta inom turism i Västernorrlands län 2013

Turismen i Västernorrlands län: 4 278 årsverken

Resor & transporter:

799 årsverken

Boende & Restaurang:

1 561 årsverken

Varuhandel:

677 årsverken

Kultur och tjänster:

1 241 årsverken

Turismen i Västernorrlands län bidrog till att skapa 4 278 årsverken under 2013. Årsverkena fördelade sig på de fyra delbranscherna enligt ovan.

• Flest arbetstillfällen genererades inom ”Boende & Restaurang” samt inom ”Kultur och tjänster”.

• Turismens betydelse för kultur, rekreation och sport som sysselsättningsskapare är stor. Mer än en fjärdedel av arbetstillfällena skapas inom kultur och tjänster medan branschen bara står för ca 5 procent av den totala turismomsättningen.

(25)

HUI Research

Juni 2014

Regionala

turismeffekter fördelat

per kommun 2013

(26)

Turismens omsättning per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013

Inkl. moms (mkr)

190 229 410

2680

442 454

1141

215 211 446

2909

490 497

1246

0 1000 2000 3000 4000

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Diagrammet redovisar turismomsättningens fördelning per kommun i Västernorrlands län.

• Turismens omsatte mest pengar i Sundsvall där 48 procent av länets totala turismkonsumtion genererades.

Källa: HUI Research/STS

(27)

Turismindex Västernorrland 2012 och 2013

68

44

58

95

82 79

75 71

39

60

100

88 84

75

0 20 40 60 80 100 120

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Turismindex är ett mått på turismens betydelse i förhållande till kommunens storlek mätt i antal invånare. Turismindex visar hur respektive kommuns turismomsättning förhåller sig till

turismomsättningen i riket.

• Rikets turismomsättning uppgår till index 100.

• Ur ett omsättningsperspektiv har Sundsvall förmågan att skapa högst omsättning även ställt i relation till kommunens storlek.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(28)

Turismens bidrag till förädlingsvärdet per

kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013

Inkl. moms (mkr)

59 71 127

829

137 140

353

62 60 128

834

141 143

357

0 500 1000 1500

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde* för 2012 och 2013.

* Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(29)

Turismens andel av BRP per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013

1,6%

1,4%

1,8%

2,3%

2,6%

1,6% 1,8%

1,8%

1,2%

1,7%

2,2%

2,6%

1,8% 1,8%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Diagrammet ovan redovisar turismens bidrag till respektive kommuns förädlingsvärde.*

• Turismen var mest betydelsefull för Kramfors BRP där turismen stod för 2,4 procent av kommunens totala BRP.

* Förädlingsvärdet utgör nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. Summan av alla förädlingsvärden i ett område utgör områdets bruttoregionprodukt.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(30)

Antal turistiska årsverken per kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013

142 171 306

1995

329 338

849

153 150 317

2070

349 354

887

0 1000 2000 3000

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Turismen skapade mest sysselsättning i Sundsvalls kommun där 48 procent av årsverkena var turistiska.

.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(31)

Turismens andel av sysselsättningen per

kommun i Västernorrlands län 2012 och 2013

3,2%

3,0% 2,8%

3,7% 4,0% 4,2%

3,2%

3,9%

2,9%

3,1%

4,0% 4,4% 4,4%

3,3%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

• Diagrammet ovan redovisar hur stor andel av samtliga årsverken i respektive kommun som är turistiska.

• Ur ett sysselsättningsperspektiv är turismens mest betydelsefull för Kramfors 2013 där 4,2% av samtliga årsverken är kopplade till turismen.

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

(32)

HUI Research

Juni 2014

Regionala turismeffekter 2013

BILAGOR

(33)

Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket.

Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi.

Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP.

Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil.

Produktionsdata som turismens nyckeltal baseras på är 2011 års statistik från SCB som räknats upp till 2013.

BILAGA

Regionala effektberäkningar

(34)

Statistikkälla Beskrivning

SCB – Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar

SCB – Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi

Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda

SCB – BRP

Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för.

HUI Research/STS Data över gästnätter på icke kommersiella

boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion.

Tillväxtverket Inkommande besökare i Sverige

Transportstyrelsen Passagerarstatistik

BILAGA

Källor

(35)

HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar. 3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval.

Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor.

Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist.

Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion.

BILAGA

Swedish Tourism Survey (STS)

(36)

BILAGA

Total turismkonsumtion i

Västernorrlands län (mkr) 2013

Källa: HUI Research/STS

Inkommande turism utlägg

Inom regionala turismutlägg

Totala

turismutlägg i Västernorrlands län

Utgående

turismutlägg från Västernorrland

Transport 581 776 1 357 209

Bensinstationer 291 520 811 271

Mataffärer 321 251 573 221

Shopping 709 673 1 381 536

Restaurang 410 295 705 382

Boende 627 0 627 431

Rekreation, kultur och

sport 280 57 338 127

Resebyrå 0 222 222 0

På väg 0 103 103 653

Utland 0 0 0 979

Summa 3 220 2 897 6 117 3 811

(37)

BILAGA

Total förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i Västernorrlands län (mkr) 2013

Total produktion Brutto

region produkt / Förädlings

värde (mkr) Anställda

Omsättning exkl moms

(mkr) Moms (mkr)

Omsättning inkl moms och punktskatter (mkr)

I55 Boende 267 751 599 98 748

I56 Restaurang 617 2 469 1 456 288 1 870

H Transport 2 712 4 400 7 008 1 302 12 601

N78_82 Resebyrå, turistservice, etc 1 540 3 927 2 078 465 2 682

L68A Fritidshus 1 637 0 5 159 953 6 183

R+S

Kultur, sport, nöje,

skönhetsvård 2 725 6 870 1 517 252 1 870

G Handel 6 142 11 677 37 786 8 366 47 688

N77 Uthyrning 395 101 878 193 1 130

M Andra företagstjänster 2 788 4 743 3 990 955 5 233

Summa turismnäringar 18 821 34 937 64 289 13 739 80 004

Övriga Näringar 65 860 79 554 74 431 15 064 89 265

Totalt i länet 86 214 114 209 138 721 28 803 171 502

Preliminär statistik

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi

(38)

BILAGA

Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och produktion i Västernorrlands län (mkr) 2013

Preliminär statistik

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS

Turism

Turismens andel per bransch (%)

Turismens bidrag till förädlings- värdet (mkr)

Turism- anställda

Turismens omsättning inkl.

moms (mkr)

Boende 84% 224 630 627

Restaurang 38% 233 931 705

Transportbiljetter 11% 292 474 1 357

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och

andra stödtjänster 8% 127 325 222

Rekreation, kultur och sport 18% 492 1 241 338

Total handel, varav: 6% 356 677 2 765

Bensinstationer 811

Mataffärer 573

Shopping 1 381

Turism totalt 1 724 4 278 6 014

(39)

BILAGA

Turismens effekter på kommunal nivå 2013

Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS och Handeln i Sverige Ånge Timrå

Härnö-

sand Sundsvall Kramfors Sollefteå

Örnskölds- vik

Total produktion per kommun Brutto region produkt (BRP)

mkr 3 380 4 870 7 560 37 584 5 449 7 775 19 595

Antal sysselsatta, anställda och

egna företagare 3 917 5 257 10 205 52 157 7 834 8 040 26 800

Omsättning inkl. moms (mkr) 5 220 6 906 10 827 86 299 11 017 8 976 42 033

Turismens andel per kommun

Förädlingsvärde mkr 62 60 128 834 141 143 357

Antal sysselsatta, anställda och

egna företagare 153 150 317 2 070 349 354 887

Turismomsättning inkl. moms

(mkr) 215 211 446 2 909 490 497 1 246

(40)

HUI Research

Postadress HUI Research AB 103 29 Stockholm Besöksadresser

Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: 08-762 72 80

Fax: 08-679 76 06 E-post: info@hui.se

References

Related documents

Tillgång till medarbetare med relevant kompetens Konkurrens från kommunens verksamheter Allmänhetens attityder till företagande Skolans attityder till företagande Medias attityder

Företaget får de råd och den vägledning som vi behöver vid kommunens tillståndsgivning, tillsyn eller kontroll. Bas: De företag som haft kontakt med kommunen

– Överlevnadsgraden avser hur stor andel av de personer som registrerades som nyföretagsamma år 2012, och som fem år senare fortsatt är aktivt företagsamma.. Även här

Åtgärden bedöms även minska risken för påverkan på Matfors vattentäkt till följd av minskad risk för olyckor. 6.5 Indirekta och samverkande effekter

[r]

[r]

[r]

Bevarande åtgärder genom träd- och slyröjning kring husen och kontrollera att bottensyll ligger på hörnstenar och att taken är täta (två sticktak på stuga och vedlider