Varför behövs kvinnoforskning?

(1)

Varför behövs kvinnoforskning?

Kvinnoforskning är fortfarande ett okänt begrepp för många.

Karin Westman Berg utreder här vad den innebär och varför kvinnoforskning behövs. Hon sätter in den manscentrerade forskningen vid wiiversiteten i dag i ett historiskt perspektiv och

diskuterar olika möjligheter att stödja kvinnliga forskare och bana väg för kvinnoforskningen.

Låt mig inleda m e d att berätta tre historier:

Vid FN:s b e f o l k n i n g s k o n f e r e n s i B u k a r e s t för n å g r a år sedan spelade en r a d b e r ö m d a f r a m t i d s e x p e r t e r en viktig roll i diskussio- n e r n a o m mänsklighetens f r a m t i d . E n av d e svenska d e l e g a t e r n a , som s t u d e r a t deras böcker f r å g a d e : ' V a r f ö r n ä m n e r ni inga k v i n n o r i era böcker? K o m m e r det inte att finnas n å g r a kvinnor i f r a m t i d e n ? ' - 'Ni h a r inte förstått', svarade de, 'att vi k o n c e n t r e r a r oss på d e n manliga h ä l f t e n av människosläk- tet, e f t e r s o m det är d ä r utvecklingen sker.

K v i n n o r n a ä r ett statiskt element.'

Ar inte detta ett c h o c k e r a n d e e x e m p e l på vad som h a r kallats 'den osynliga kvinnan'?

Uttrycket h a r myntats i I SA av s t u d e n t e r som frågat v a r f ö r d e r a s u n d e r v i s n i n g är manligt d o m i n e r a d , v a r f ö r fakta om och av kvinnor nästan alltid saknas, och - n ä r d e f ö r e k o m m e r - v a r f ö r d e b e h a n d l a s som nå- got av m i n d r e intresse och betydelse. N y a r e f o r s k n i n g h a r visat att f ö r h å l l a n d e n a är identiska vid våra universitet. Exemplet f r å n B u k a r e s t visar vilka ö d e s d i g r a konsekvenser f o r s k a r n a s o m e d v e t e n h e t kan få.

Mitt a n d r a e x e m p e l är ett telefonsamtal m e d en svensk gymnasielärare f ö r n å g r a år sedan. J a g h a d e kritiserat en antologi skandinavisk skönlitteratur h a n varit m e d o m att utge. K n a p p a s t några kvinnliga f ö r f a t t a r e var r e p r e s e n t e r a d e : flertalet texter h a d e manliga h u v u d p e r s o n e r och m o t s v a r a n d e frågeställningar. Flickorna tyckte att b o k e n

var tråkig, m e d a n p o j k a r n a f a n n d e n intres- sant. L ä r a r e n gav mig skamset rätt i min kritik: 'Vi g l ö m d e att det n u m e r a finns flick- or på gymnasiet.'

K v i n n a n s osynlighet vid universiteten

s p r i d e r sig lätt till det övriga undervisnings- väsendet. Enligt min m e n i n g avslöjar hän- delsen också en a n n a n viktig sak: det f a n n s inga flickor på gymnasiet, n ä r d e n h ä r lära- ren gick i skolan, och det e n d a skäl h a n k u n d e tänka sig f ö r att göra kvinnliga för- fattare rättvisa var att de b e h ö v d e s för flick- ornas skull.

Det t r e d j e exemplet h a n d l a r o m två kvinnliga s t u d e n t e r på en av våra nya tvär- vetenskapliga k u r s e r i könsrollsfrågor. Jag h a d e undervisat om h u r m a n analyserar skönlitteratur u r könsrollssynpunkt, och vi h a d e h a f t m e t o d ö v n i n g a r . S t u d e n t s k o r n a f r å g a d e mig e f t e r å t - m e d blossande k i n d e r och glittrande ö g o n : 'Ar det verkligen möj- ligt att vetenskapligt s t u d e r a skönlitteratur som h a n d l a r o m kvinnors problem? Det skulle vara oss till stor hjälp, b å d e som m ö d r a r och yrkeskvinnor att forska på det o m r å d e t .

Situationen illustrerar det trista förhållan- det att studentskor i a l l m ä n h e t anpassar sig till k v i n n o d i s k r i m i n e r i n g e n i universitetsun- dervisningen. De f a n n det naturligt att d e n vetenskapliga analysen k o n c e n t r e r a d e s till m ä n n e n och att m a n såg n e d på d e n kvinnliga e r f a r e n h e t e n som n å g o t o v i d k o m m a n d e . D ä r f ö r u p p l e v d e d e k v i n n o f o r s k n i n g e n som en i n s p i r e r a n d e nyhet, som plötsligt f ö r ä n d - r a d e d e r a s relation till universitetet och deras egen f r a m t i d . Deras hittills latenta kapa- citet stimulerades.

Det historiska perspektivet

F ö r att k u n n a diskutera d e b r ä n n a n d e frå- gor dessa h ä n d e l s e r aktualiserar b e h ö v e r vi

(2)

ett historiskt perspektiv. Lider vi inte fortfa- r a n d e av k o n s e k v e n s e r n a av att k v i n n o r n a tidigare utestängts f r å n d e n h ö g r e undervis- ningen?

I Skandinavien, liksom i a n d r a l ä n d e r , var universiteten s p ä r r a d e f ö r kvinnor f r a m till 1870-talet. Det offentliga kulturlivet skapa- des huvudsakligen av och f ö r m ä n . Forsk- ningen u t f ö r d e s av m ä n , och m ä n var be- tydligt o f t a r e än kvinnor f ö r e m å l f ö r forsk- ning. Långt e f t e r det att universiteten ö p p - nats f ö r kvinnor, var läroverk och gymnasier ö p p n a 'endast f ö r män'. Flertalet medel- klasskvinnor i m i n ålder h a r gjort som jag:

d e gick i flickskola, som inte f ö r d e f r a m till universitetsstudier.

I n o m universiteten f a n n s en r a d h i n d e r för kvinnliga s t u d e n t e r , också e f t e r 1873 års r e f o r m : d e u t e s t ä n g d e s t ex f r å n vissa äm- nen (ibland d ä r f ö r att de s a k n a d e militär utbildning!), f r å n alla stipendier, alla ordi- narie b e f a t t n i n g a r som akademiska lärare, alla välbetalda a r b e t e n e f t e r e x a m e n , etc.

F ö r flertalet var det en lyx att studera.

Kvinnofientliga u t t a l a n d e n f r å n lärarnas si- da f ö r e k o m o f t a och å t e r f i n n s t o m i univer- sitetens protokoll. 'En kvinna blir tidigare u t b l o m m a d än en man', är ett u t t a l a n d e av r e k t o r f ö r U p p s a l a universitet, H e n r i k Schiick. Helt konsekvent var h a n också emot jämställdhet mellan k ö n e n vid sitt universitet. En b e r ö m d historieprofessor yttrade i ett tal till sin lysande elev: 'Jag g r a t u l e r a r er till att ha bliv it d e n första kvinnliga filosofie d o k t o r n i Sverige - och h o p p a s att ni blir d e n sista.' Året var 1883 och eleven Ellen Fries.

Först u n d e r 1950-60-talen b ö r j a d e antalet kvinnliga s t u d e n t e r vid d e svenska universiteten öka kraftigt. Flickor k u n d e inte längre h i n d r a s s t u d e r a på g r u n d av bristande eko- nomiskt stöd f r å n sina f ö r ä l d r a r , e f t e r s o m ett statligt studielånesystem införts för alla s t u d e n t e r .

Kvinnor betraktas fortfarande som undantag

F n söker sig u n g e f ä r lika m å n g a kvinnliga som manliga s t u d e n t e r till d e svenska universiteten m e n våra universitet ä r trots detta

f o r t f a r a n d e manligt d o m i n e r a d e institutio- ner. En kvinna, som belastas m e d traditionella h u s t r u f ö r p l i k t e l s e r , som f ö d e r och fo- strar b a r n b e h ö v e r i a l l m ä n h e t längre tid för att fullgöra sina studier. H o n betraktas som ett u n d a n t a g och blir e f t e r i d e n a k a d e m i s k a k o n k u r r e n s e n , d ä r m a n n e n s livsmönster f o r t f a r a n d e anses vara det n o r m a l a . Även o m antalet kvinnliga s t u d e n t e r som tar aka- demisk g r u n d e x a m e n är högt, fortsätter d e sällan sina studier. Endast 3 % av professo- r e r n a och 7 % av d o c e n t e r n a är kvinnor vid Uppsala Universitet.

Det finns inget ö p p e t k v i n n o f ö r a k t idag m e n kvinnor bemöts ofta m e d viss överläg- senhet av manliga lärare och får sällan kän- na att d e f ö r v ä n t a r sig något genialt u r en k v i n n o m u n . L ä r a r n a ä r o f t a likgiltiga f ö r vad som sägs u t i f r å n kvinnlig e r f a r e n h e t , anser sådant h ö r a till d e n privata s f ä r e n , sakna f a k t a u n d e r l a g , vara i s a m m a n h a n g e t o v i d k o m m a n d e eller rätt och slätt ointres- sant. De kvinnliga s t u d e n t e r n a s situation blir d ä r f ö r m i n d r e s t i m u l e r a n d e . De u p p - m u n t r a s inte så ofta att fortsätta - och forsk- n i n g e n går d ä r i g e n o m miste om ett betydel- sefullt kvinnligt inflytande och välbehövligt n y t ä n k a n d e .

E f t e r s o m kvinnor sällan n å r s å d a n a topp- ställningar inom d e n a k a d e m i s k a hierarkin att d e kan påverka f o r s k n i n g och kurspla- ner, vet vi f o r t f a r a n d e m i n d r e o m kvinnor än om m ä n , och patriarkala f ö r d o m a r är f o r t f a r a n d e vanliga b a k o m s k 'vetenskaplig objektivitet'. I USA h a r oppositionen mot d e n n a situation varit särskilt stark. Universi- teten h a r tvingats arbeta f r a m p l a n e r för h u r d i s k r i m i n e r i n g e n av kvinnor skall av- skaffas - a n n a r s f ö r l o r a r d e sina f e d e r a l a anslag. De f å r inte l ä n g r e u t n ä m n a en m a n på en ledig lärarpost, o m d e inte kan bevisa att det inte finns n å g o n k o m p e t e n t kvinna, som vill ha tjänsten.

I Skandinavien är det hittills endast ett universitet som gjort en m e r a i n g å e n d e ut- r e d n i n g om sin egen k ö n s d i s k r i m i n e r i n g n ä m l i g e n B e r g e n i N o r g e d ä r f ö l j a n d e för- slag f r a m f ö r d e s 1974: det kvinnliga livs- m ö n s t r e t skall betraktas som n o r m a l t för b å d e s t u d e n t e r och lärare och universitetets r u t i n e r skall ä n d r a s i enlighet d ä r m e d ;

(3)

k ö n s k v o t e r i n g f ö r k v i n n o r föreslås f ö r att b a l a n s e r a d e n b e m l i g a k ö n s k v o t e r i n g till m ä n n e n s f ö r m å n som f u n g e r a t u n d e r d e senaste fOO å r e n ; b a r n d a g h e m m e d tillräck- lig plats f ö r s t u d e n t e r n a s , l ä r a r n a s och övri- ga anställdas b a r n skall i n r ä t t a s n ä r a u n i v e r - sitetet; m e r stöd och u p p m u n t r a n skall ges åt llickor m e d f o r s k a r b e g å v n i n g ; deltidsar- b e t e skall a n o r d n a s f ö r b å d a k ö n e n på alla nivåer. D e s s u t o m skall d e n s a m h ä l l s v e t e n - skapliga och d e n h u m a n i s t i s k a f a k u l t e t e n a n s v a r a f ö r att k v i n n o f o r s k n i n g b e d r i v s och i n t e g r e r a s i k u r s l i t t e r a t u r e n .

Förslaget d i s k u t e r a d e s vid samtliga n o r - ska universitet och b i d r o g bl a till att N o r g e s A l m e n v i t e n s k a p e l i g e F o r s k n i n g s r å d s e d a n 1975 satsar rejält på e k o n o m i s k t stöd åt k v i n n o f o r s k n i n g .

I Sverige h a r j ä m s t ä l l d h e t m e l l a n k ö n e n i h ö g r e u t b i l d n i n g och f o r s k n i n g preciserats s o m ett c e n t r a l t m å l f ö r d e n nya h ö g s k o l a n . Universitets- och h ö g s k o l e ä m b e t e t h a r se- d a n 1975 s t i m u l e r a t till d e b a t t o m p r o b l e - m e n i en serie s k r i f t e r och f ö r e s l å r n u bl a:

att m a n i all f o r s k n i n g b e a k t a r k v i n n o a s p e k - ter; att k v o t e r i n g av d o k t o r a n d s t i p e n d i e r i n f ö r s ; att nya p r o f e s s u r e r inrättas i k v i n n o - l i t t e r a t u r och k v i n n o h i s t o r i a ; att d e n nya f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g e n tas u p p såväl i g r u n d u t b i l d n i n g e n som i n o m f o r s k a r u t b i l d - n i n g e n ; att ett s e k r e t a r i a t f ö r j ä m s t ä l l d h e t s - och k v i n n o f o r s k n i n g i n r ä t t a s m m. (Se Jäm- ställdhetsforskning, U H Ä : r a p p o r t 1979:16.)

Vad är kvinnoforskning'?

V a d ä r d å k v i n n o f o r s k n i n g ? Det ä r inte e n ny v e t e n s k a p s g r e n u t a n e n ny kritisk a s p e k t o c h k a n tas u p p i n o m alla v e t e n s k a p s g r e n a r s o m sysslar m e d m ä n n i s k o r som f o r s k n i n g s - objekt. D e n ä r en k o m p l e t t e r i n g m e n också ett k o r r e k t i v till d e n traditionella f o r s k n i n g - e n . Vi k v i n n o f o r s k a r e b e h ö v e r d i s k u t e r a och d e f i n i e r a vår g e m e n s a m m a kritiska ut- g å n g s p u n k t och v i d a r e u t v e c k l a våra t e o r i e r och m e t o d e r o m h u r f o r s k n i n g o m k v i n n o r u r k v i n n o a s p e k t skall bedrivas.

N ä r vi u p p t ä c k t , att d e n t r a d i t i o n e l l a forsk- n i n g e n ä r m a n s d o m i n e r a d , a n d r o c e n t r i s k , trots att f o r s k a r n a t r o d d e att d e var n e u t r a - la, gäller d e t att k a r t l ä g g a vilka f ö l j d e r d e

a n d r o c e n t r i s k a v ä r d e r i n g a r n a fått i n o m olika v e t e n s k a p e r . I d e n h o l l ä n d s k a u n d e r - s ö k n i n g e n Vrouwen en de Wetenschap (Kvin- n o r och v e t e n s k a p ) , 1974, h a r en r a d y n g r e a k a d e m i k e r i n o m olika discipliner vid A m s - t e r d a m - u n i v e r s i t e t e t g r a n s k a t sin e g e n kurs- litteratur och f u n n i t bl a f ö l j a n d e : 1) f o r s k a r e a r b e t a r vanligen u t i f r å n d e n f ö r u t s ä t t n i n g - e n , att d e t ä r tillräckligt alt s t u d e r a d e n m a n l i g a d e l e n av a r t e n m ä n n i s k a , e f t e r s o m h a n anses r e p r e s e n t e r a b å d a k ö n e n ; 2) o m k v i n n o r ö v e r h u v u d t a g e t tas m e d i b i l d e n beskrivs d e vanligen m e d h j ä l p av s t e r e o t y p a k v i n n o k l i c h é e r ; 3) själva del v e t e n s k a p l i g a s p r å k b r u k e t i n n e h å l l e r k v i n n o d i s k r i m i n e - r a n d e inslag.

N å g r a s t u d e n t e r g j o r d e l i k n a n d e analyser av sina l ä r o b ö c k e r i mitt ' K ö n s r o l l s s e m i n a r i - u m ' f ö r n å g r a å r s e d a n m e d s a m m a resultat.

J a g å t e r g e r två e x e m p e l f r å n d e r a s a n a l y s e r av s t e r e o t y p a k v i n n o u p p f a t i n i n g a r . (Se K W e s t m a n B e r g (red), Könsdiskriminering förr och nu, 1972, s 88 o c h s 77):

I en litteraturhistorisk handbok beskrevs Hedvig Charlotta Nordenflychts utseende i samband med en analys av hennes sista kärleksdikter.

Trots att hon ännu inte hade fyllt fyrtio år, beskrevs hon som 'den åldrande, korpulenta och koppärriga Herdinnan i Norden'. Ingen littera- turhistoriker bryr sig om att beskriva hur t ex Goethe såg ut, när han 80-årig skrev sina sista kärleksdikter till en ung flicka. Hade han kalas- kula? Flint? Varför får vi inte veta det?

I en lärobok i gynekologi måste studenterna lära sig följande definition av den mogna kvinnan: 'Komponenterna i personlighetsbilden hos den mogna kvinnan består av narcissism, maso- chism och passivitet. Dessa egenskaper är kon- struktiva, därför att de bidrar till hennes och familjens bestånd.'

D e n nya f e m i n i s t r ö r e l s e n ä r inflytelserik vid u n i v e r s i t e t e n i U S A och h a r d e senaste tio å r e n lyckats i n f ö r a s k k v i n n o s t u d i e k u r - ser vid d r y g t 2 6 0 college och u n i v e r s i t e t d ä r m a n k a n avlägga e x a m i n a ä n d a t o m d o k t o - r a n d n i v å . L i t t e r a t u r - och sociologikurser h ö r d e till d e första. O m f a t t a n d e f o r s k n i n g h a r u t f ö r t s och m e d f ö r t s t a r k a r e kvinnligt i n f l y t a n d e i n o m d e n v e t e n s k a p l i g a v ä r l d e n . (Se b i b l i o g r a f i n Women's Work and Women's Studies som ges ut å r l i g e n vid B a r n a r d Colle-

ge, C o l u m b i a University, N e w Y o r k s a m t

(4)

Womens Studies International Quarterly, vol 2, n o 1 1979 och a r t i k e l n Womens Studies, Wo- mens Research and Womens Research Centres:

Recent developments in the U.S.A. and in the F.R.G. av H a n n a - B e a t e Schöpp-Schilling.)

N å g r a positiva d r a g jag fäst m i g vid i d e n - na nya f o r s k n i n g :

- D e n f ö r b i g å r inte k v i n n o f ö r t r y c k e t s historia, k v i n n o r n a s f r i h e t s k a m p o c h d e n roll k v i n n o r spelat och spelar i s a m h ä l l e och kul- t u r ;

- d e n b e t r a k t a r inte intelligens och kreati- vitet s o m m a n l i g a e g e n s k a p e r ;

- d e n u p p f a t t a r inte kvinnliga k o n s t n ä r e r , f ö r f a t t a r e och k o m p o s i t ö r e r som m i n d r e in- tressanta;

- d e n f ö r b i g å r inte b e t y d e l s e f u l l a vetenskapliga resultat, s o m u p p n å t t s av k v i n n o r ; - d e n d ö l j e r inte d e t stöd f r a m s t å e n d e m ä n givit f e m i n i s m e n .

Kvinnliga forskare är handikappade

Det ä r u p p e n b a r t att vi ä r h a n d i k a p p a d e av d e n k v i n n o t o r k a s o m r å d e r i vår kurslittera- t u r - trots att vi ä r v a n a vid d e n och f ö r s ö k e r b o r t s e f r å n d e n . Det ä r f ö r ö d m j u k a n d e att få intrycket att k v i n n o r inte h a r u t r ä t t a t nå- got verkligt b e t y d e l s e f u l l t i historien, littera- t u r e n , k o n s t e n , m u s i k e n . M a n k ä n n e r sig d u m , n ä r m a n vet m e r o m d e l a g a r s o m styrt m ä n n e n s liv ä n d e m som gällt e n s eget k ö n , n ä r m a n vet m e r o m psykologiska f ö r e t e e l - ser hos m ä n ä n hos sig själv, n ä r m a n vet m e r o m k y r k a n s u n d e r v i s n i n g o m m ä n n i - skan (dvs m a n n e n ) än o m dess kvin- n o u p p f a t t n i n g u n d e r h ä x f ö r f ö l j e l s e r n a s tid.

T o m i l i t t e r a t u r h i s t o r i e k u r s e r , d ä r flick- o r - på a k a d e m i s k g r u n d n i v å - ä r i överväl- d i g a n d e m a j o r i t e t läser m a n k n a p p a s t n å g r a t e x t e r av kvinnliga f ö r f a t t a r e . Ytterst få texter h a r k v i n n o r som h u v u d p e r s o n e r , alla k u r s b ö c k e r h a r skrivits av m ä n o c h u n d e r - v i s n i n g e n f ö r m e d l a s vanligen av m a n l i g a lä- r a r e etc. I e n k o m p r i m e r a d k u r s s o m täckte skandinavisk s k ö n l i t t e r a t u r u n d e r ca 1 0 0 0 å r ( f r å n E d d a n till och m e d S t r i n d b e r g ) , f a n n s b a r a en kvinnlig f ö r f a t t a r e r e p r e s e n - t e r a d i k u r s l i t t e r a t u r e n . Enligt s t u d i e r e k t o r fick vi inte utesluta n å g o n m a n l i g f ö r f a t t a r e som ingick i k u r s p l a n e n . Följaktligen f a n n s

det inte plats f ö r n å g r a k v i n n o r . . . M e d stu- d e n t e r n a s h j ä l p gick d e t d o c k att skära n e r antalet d i k t e r av d e m a n l i g a f ö r f a t t a r n a f ö r att få m e d n å g r a kvinnliga . . . K u r s e n b e s t o d av t r e t t o n kvinnliga s t u d e n t e r och tre manliga. 1 d o k t o r a n d k u r s e r n a d ä r e m o t u t g ö r m ä n n e n ca h ä l f t e n och n ä r d e t gäller att e r h å l l a t j ä n s t e r vid i n s t i t u t i o n e n d o m i n e r a r d e helt.

En s å d a n situation s t ä r k e r inte d e kvinnliga s t u d e n t e r n a s självkänsla. M e d ytterst få i d e n t i f i k a t i o n s o b j e k t i n o m universitetet k ä n n e r d e sig inte på sin rätta plats och u n i v e r s i t e t e t a n g å r d e m inte. I n t e heller litar d e på sin e g e n f ö r m å g a att b e d r i v a forsk- n i n g . J a g h a r k ä n t d e t l i k a d a n t själv e n g å n g och l ä m n a d e universitetet m e d en fil m a g - e x a m e n . Visserligen k ä n d e j a g m i g d r a g e n till f o r s k n i n g m e n t r o d d e att s å d a n a n ö j e n var ' e n d a s t f ö r m ä n ' . N ä r j a g s e n a r e u p p - täckte att d e t var ett misstag, m å s t e j a g skriva m i n a v h a n d l i n g i en liten stad i n o r r a Sveri- ge, u t a n tillgång till universitet m e n m e d e n f a m i l j att ta h a n d o m .

Ytterst sällan u p p t ä c k e r kvinnliga s t u d e n - ter i tid h u r d e m a n i p u l e r a s b o r t f r å n universitetet. Ett av d e fåtaliga u n d a n t a g e n f r å n d e n n a regel u p p s ö k t e m i g h ä r o m å r e t och b e r ä t t a d e u p p r ö r t att h o n f ö r t s b a k o m ljuset.

H o n h a d e avslutat en u p p s a t s o m d e f ö r s t a svenska kvinnliga r i k s d a g s l e d a m ö t e r n a och slagits av d e r a s starka, intelligenta p e r s o n - ligheter. ' V a r f ö r h a r j a g i m i n a historieböck- e r a l d r i g fått läsa n å g o t o m d u k t i g a kvinnliga politiker?' f r å g a d e h o n . ' O m j a g h a d e vetat att k v i n n o r k a n v a r a precis lika f r a m - s t å e n d e som m ä n på d e t t a o m r å d e , skulle j a g på ett helt a n n a t sätt ha k o n c e n t r e r a t m i g

på m i n u t b i l d n i n g . '

H o n var tillräckligt a r g - och tillräckligt f r a m å t - f ö r att a n o r d n a e n s t u d e n t a k t i o n m o t lokala s t u d i e p l a n e n i historia m e d krav på att k v i n n o r n a s , a r b e t a r k l a s s e n s och u- l ä n d e r n a s historia skulle ingå som obligato- riska avsnitt f ö r alla s t u d e n t e r . De lyckades, och k u r s l i s t o r n a ä n d r a d e s .

F r å n e n a n n a n del av v ä r l d e n , A u s t r a l i e n , kan jag b e r ä t t a o m e n h i s t o r i e p r o f e s s o r , Mi- r i a m D i x o n , som ä n d r a t sin institutions läro- plan och i n f ö r t en k u r s o m k v i n n o r n a s historia i landet. H o n skriver:

(5)

Varför kvinnohistoria?

Vårt samhälle erkänner historiens betydelse för att kunna förstå nuet: det är huvudskälet till att man undervisar i historia i skolor och universitet och till att historieböcker skrivs och läses. En del människor inser att vi måste ha en historia för att uppleva mening, riktning och 'rötter'. Eller annorlunda uttryckt, för att ge oss en djupare känsla av identitet i en tid av nedbrytande och förvirrande förändring. Men låt oss se litet när- mare på detta. Det som historien i själva verket erkänner, undervisar om och hyllar i romaner och filmer är mannens historia: bokstavligen lians historia, inte hennes. Med rätta känner männen - även om de inte kan uttrycka det i särskilt många ord, eftersom de inte alltid har nog självkänne- dom - att de behöver en bild av sig själva i det förflutna (historia) för att få mening och känna tillförsikt i nuet.

E f t e r s o m d e n n a h i s t o r i e p r o f e s s o r vet att vi k v i n n o r b e h ö v e r vår historia lika väl som m ä n n e n b e h ö v e r sin h j ä l p e r h o n sina stu- d e n t e r att u p p t ä c k a d e rika b i d r a g k v i n n o r h a r givit till politik och k u l t u r u t a n vilka det australiska folket inte skulle existera. D e t s o m u t r ä t t a t s av ett fåtal s t y r a n d e överklass- m ä n k a n inte e n s a m t kallas historia. Det b a r alltid varit m a k t h a v a r n a , som d i k t e r a t historien, m e n d e m a k t l ö s a g r u p p e r n a låter sig inte l ä n g r e n ö j a m e d d e n n a e n s i d i g a histo- rieskrivning. De vill lära k ä n n a sin e g e n historia.

Elin W ä g n e r skrev r e d a n 1940: ' M ä n s och k v i n n o r s historia ä r ju så s a m m a n f l ä t a d som v a r p och inslag i e n väv, m e n d e h a r lyckats g ö r a e n historia e n b a r t av inslaget."

Till sist skall jag n å g o t b e r ö r a ett svårt p r o b l e m . T o m d a g e n s kvinnliga f ö r f a t t a r e , k o n s t n ä r e r etc u n d e r v ä r d e r a s o f t a vid universiteten. Det k a n illustreras m e d f ö l j a n d e e x e m p e l . N ä r kurslistan ö v e r engelsk skön- l i t t e r a t u r f r å n vårt å r h u n d r a d e skulle revi- d e r a s vid e n g e l s k a i n s t i t u t i o n e n i n o m ett av u n i v e r s i t e t e n , t o g d e n f ö r ä n d a m å l e t tillsatta k o m m i t t é n bort samtliga kvinnliga f ö r f a t t a - re, bl a Virginia W o o l f , K a t h e r i n e M a n s - l ield, D o r o t h y Sayers, Doris Eessing, f ö r att i stället ta m e d n å g r a u n g a m a n l i g a f ö r f a t t a - re.

En h a n d b o k o m n u t i d a svenska f ö r f a t t a r e ( 1 9 4 0 - 1 9 7 0 ) p r e s e n t e r a r 2 7 9 m a n l i g a o c h e n d a s t 11 kvinnliga - trots att d e t finns

m å n g a lysande kvinnliga f ö r f a t t a r e , b l a n d vilka t o m en del o f t a r e översatts till f r ä m - m a n d e s p r å k ä n sina m a n l i g a kolleger. De kvinnliga f ö r f a t t a r n a b e h a n d l a s på 15 av bo- kens 2 6 5 sidor. Dessa s i f f r o r kan j ä m f ö r a s m e d antalet m e d l e m m a r i Sveriges F ö r f a t - t a r f ö r b u n d : d r y g t en f j ä r d e d e l ä r k v i n n o r , 4 1 0 av 1 610.

Att kvinnliga f ö r f a t t a r e f ö r b i g å s vid universiteten p å v e r k a r också dessa f ö r f a t t a r e s sociala situation, e f t e r s o m hela det litterära e t a b l i s s e m a n g e t - f ö r l a g , litterära tidskrif- ter, d a g s t i d n i n g s r e c e n s i o n e r - i stort sett styrs av m ä n m e d u n i v e r s i t e t s b a k g r u n d .

D e t f i n n s naturligtvis m å n g a f ö r k l a r i n g a r till d e n n a situation. En k a n vara att - s o m ett e x p e r i m e n t i U S A visat — b å d e m ä n och k v i n n o r o m e d v e t e t v ä r d e r a r en artikel m e d m a n l i g s i g n a t u r h ö g r e ä n s a m m a artikel o m d e i stället f å r läsa d e n m e d e n kvinnlig s i g n a t u r . Svenska s t u d e n t e r tycks t y v ä r r rea- g e r a på s a m m a sätt.

Det b e h ö v s ytterligare f o r s k n i n g o m d e t t a p r o b l e m . U p p e n b a r l i g e n m å s t e vi avslöja och b e k ä m p a d e t t a o m e d v e t n a m a n s f ö r h ä r - ligande i n o m b å d e oss själva o c h våra ä m - n e n .

S a m m a n f a t t n i n g s v i s b e h ö v s k v i n n o f o r s k - n i n g f ö r att: 1) fylla l u c k o r n a i k u n s k a p e n o m k v i n n o r i n o m olika v e t e n s k a p e r ; 2) u t a r - beta a d e k v a t a t e o r i e r , m e t o d e r o c h h j ä l p m e - del f ö r f o r s k n i n g o m k v i n n o r u r k v i n n o s y n - p u n k t ; 3) avslöja d e v e t e n s k a p l i g a brister som u p p s t å r i f o r s k n i n g s r e s u l t a t s t y r d a av o r e d o v i s a d e p a t r i a r k a l a v ä r d e r i n g a r ; 4) på- visa d e n o m e d v e t n a u n d e r s k a t t n i n g e n av kvinnliga b e g å v n i n g a r som h i n d r a r d e m att utvecklas lill f u l l o och tillföra f o r s k n i n g e n välbehövligt n y t ä n k a n d e ; 5) f ö r h i n d r a att f o r s k n i n g e n f u n g e r a r som r e d s k a p f ö r kvin- n o f ö r t r y c k ; 6) fullfölja 1873 å r s r e f o r m . Må- let ä r k o r t sagt ett p a r a d i g m s k i f t e så att l r a m t i d a f o r s k a r e inte k o m m e r att k u n n a utgå f r å n att m a n n e n e n s a m k a n u n d e r s ö k a s som en r e p r e s e n t a n t f ö r hela m ä n s k l i g h e - ten.

Eller som s t a t s v e t a r e n T o n e S c h o u Wetle- sen i N o r g e u t t r y c k e r s a k e n : ' K v i n n o f o r s k - n i n g r e p r e s e n t e r a r ett k o r r e k t i v till d e n tidi- g a r e m a n s d o m i n e r a d e och m a n s c e n t r e r a d e f o r s k n i n g e n . D e n b ä r l ö f t e n o m n y t ä n k a n d e

(6)

av g r ä n s ö v e r s k r i d a n d e eller revolutionär karaktär. Det b e r o r på, att gamla förkla- r i n g s m ö n s t e r , som inte kan f ö r k l a r a kvinnors liv och situation, n u f å r lov att stryka på foten för m e r a o m f a t t a n d e teorier, som också o m f a t t a r kvinnorna.'

Det är u t m ä r k t att U H Ä stöder utvecklingen i d e n n a riktning och försöker få d e n a k a d e m i s k a världen att vakna till m e d v e t e n - het o m behovet av självkritik och r e f o r m e r . Men U H Ä kan bara föreslå. U t a n kvinno- f o r s k n i n g som d r i v k r a f t inom d e olika ve- t e n s k a p e r n a blir f ö r v e r k l i g a n d e t vanskligt.

K a m p och lidande ö p p n a d e en g å n g vä- gen för vår chans att forska. T y v ä r r ä r kam- pen inte avslutad. Vi är alla en del av historien och måste f inna vår roll i d a g e n s läge.

Summary

Why is women's research needed?

Even though the doors of Swedish universities were opened to talented women students in 1873, patriarchal vallies still dominate the universities.

Women still only fill a small minority of the teachingand research positions (at the University of Uppsala tliey are only 3 % of the full professors and 7% of the assistant professors). The male life-pattern is still considered the norm; the informal career network remains a male province and in particular research and teaching is male- dominated and male-centred.

Women students usually adapt themselves to the vallies of the surroundings and uncritically share thern. Despite the fact that roughly haltof the students who start university studies are women, very few continue at the graduate level.

In the U.S.A., Holland, Norway and Australia, as well as other countries, female students and teachers liave, since the start of the seventies, raised objections to tliis situation. As a result tliey liave set up Women's Studies courses, brought about reforms with respect to the appointment of teaching staff and research assistance, started vvomen's research and increased the number of women researchers.

Women's research is not a new scientific branch but rather a new critical aspect which can be incorporated into all scientific disciplines which have women and men as the research object. It is a completing and correcting of male- centred research. The most salient consequence of women's research is a paradigm shift, i e, f undamental research theories and explanations which have been utilized up to the present time -

hut which have been inadequate för research un women - are replaced by more comprehensive theories which also include women.

In Sweden, equality between the sexes bas been specified as a central goal lör the university reform of 1977 and the National Board of Uni- versities and Colleges has suggested a number of conrete measures. Uowever the National Board ol Universities and Colleges can only put forward suggestions. Without women's research as a driv- ing force within different disciplines, the realiza- tion of these measures will be difficult.

Women's research is thus needed for the lol- lowing reasons:

1) To fill the gaps in knowledge about women within dif ferent disciplines,

2) To work ont adequate theories, methods and resources för research on women from women's point of view,

3) To expose the scientific shortcomings arising in research results due to the patriarchal vaktes which so often guide research,

4) To point out the unconscious underestimation of women's talent which prevents it from being developed to its full and from furnishing research with well-needed new ideas,

5) To prevent research from acting as a tool for the oppression of women,

6) To fully realize the 1873 reform when Swedish universities were opened to women.

Kat in Westman Berg Kvinnolitteraturprojektet Kyrkogårdsgatan 25 752 45 Uppsala