M A R G A R E T H A F A H L G R E N
"Det maskinsydda broderiet" - Lace och 80-talets kvinnliga populärroman
I den kvinnliga
populärromanen - från The Sheik och fram till Lace - söker kvinnorna
"the impossible man", skriver Margaretha Fahlgren. Men trots att centrala element förts vidare genom
decennierna är genren sig inte riktigt lik efter den nya kvinnorörelsen.
I b o k h a n d l a r och b o k k a t a l o g e r m ö t e r vi idag r o m a n e r m e d titlar som Lace, Scruptes och Chances. På o m s l a g e t ler en, eller flera vackra kvinnor i l y x f ö r p a c k n i n g mot oss, och baksidestexten utlovar s p ä n n i n g , sex och passion. R o m a n e r n a är tjocka — sällan u n d e r f e m h u n d r a sidor - och de ä r skrivna av kvinnliga författare. Vi h a r att göra m e d 1980-talets kvinnliga bestsellers, en typ av r o m a n e r som u p p e n b a r t fyller ett behov p å d a g e n s p o p u l ä r l i t t e r a t u r m a r k n a d .
Lace ( b r o d e r i e r / s p e t s a r ) ä r en r o m a n av Shirley C o n r a n . D e n p u b l i c e r a d e s 1982 och h a d e två å r s e n a r e g å t t ut i tjugosex nya u p p l a g o r e n b a r t p å engelska, s a m t fatt en u p p f ö l j a r e i Lace I I . C o n r a n s r o m a n h a r flera d r a g g e m e n s a m m a m e d a n d r a kvinn- liga p o p u l ä r r o m a n e r från 1980-talet. Där- för kan m a n tala o m det m a s k i n s y d d a bro- deriet, ett broderi som u t i f r å n vissa givna s t r u k t u r e r syr sig självt.
M ö n s t r e n för kvinnliga bestsellers h a r varierat u n d e r 1900-talet. Inledningsvis t ä n k e r j a g ge en kort tillbakablick på ut- vecklingen, för att därefter k o n c e n t r e r a mig på Shirley C o n r a n s b r o d e r i m ö n s t e r . Vilka är förutsättningarna för det och vilka behov hos de kvinnliga l ä s a r n a kan Lace t ä n k a s fylla?
*
I. "A woman can always meet — maybe even get - the possible man. But the impossible man is only possible in the impossible story."
Ett g e n o m g å e n d e t e m a i kvinnliga p o p u l ä r - r o m a n e r är k v i n n a n s s ö k a n d e efter och hen- nes slutliga förening m e d " t h e impossible m a n " . I Elinor G l y n s Three Weeks, som p u b - licerades 1907, a n g e r titeln föreningens kortvariga n a t u r . H j ä l t i n n a n , som är drott- ning av ett icke n a m n g i v e t l a n d , m ö t e r en g u d o m l i g e n g e l s m a n , m e d vilken hon be- driver älskog p å ett tigerskinn. R o m a n e n c h o c k e r a d e s a m t i d e n och blev en bestsel- ler.1 Elinor G l y n fortsatte att skriva u t m a - n a n d e r o m a n e r och iscensatte även sig själv som h j ä l t i n n o r n a i sina böcker. Glyn m y n - t a d e b e g r e p p e t " i t " som liktydigt m e d sex a p p e a l och lät b å d e sina r o m a n h j ä l t i n n o r och det e g n a j a g e t personifiera b e g r e p p e t . R o m a n e r n a blev till Hollywoodfilmer, d ä r Gloria S w a n s o n och R u d o l f V a l e n t i n o var de stora s t j ä r n o r n a . D e n senare fick emel- lertid sin glansroll g e n o m en av tjugotalets stora kvinnliga bestsellers, The Sheik, av E d i t h M . H u l l .
M e d den r o m a n e n , som p u b l i c e r a d e s 1921, i n t r o d u c e r a d e s schejkmystiken i den kvinnliga p o p u l ä r l i t t e r a t u r e n . K o n f r o n t a - tionen mellan b r u t a l a r a b i s k m a n l i g h e t och kvinnlig engelsk civilisation u n d e r ö k n e n s s t j ä r n h i m m e l , fick som C l a u d C o c k b u r n skriver i boken Bestseller (1972) effekten att
" T h e public was flat on its back g a s p i n g for
m o r e in five l a n g u a g e s , a n d R u d o l f Valen- tino was provided with his most f a m o u s role".2 Schejken i Hulls r o m a n visar sig dock inte v a r a a r a b , u t a n ättling av en tvätt- äkta engelsk p ä r och en s p a n s k a d e l s m a n , vilket gör att h j ä l t i n n a n s kärlek kan ges en social legitimering.
D e sexuella inslagen i r o m a n e n k u n d e smältas av en medelklasspublik, d ä r f ö r att h a n d l i n g e n förlagts till en plats så långt från läsarens v a r d a g som t ä n k a s k u n d e . A t t bli v å l d t a g e n i ö k n e n av d e n e l d f a n g d e schejken var u p p e n b a r l i g e n inte d e t s a m m a som att bli v å l d t a g e n i m e r h e m l i k n a n d e miljöer. M e d H u l l s r o m a n inleddes också d r ö m m e n o m resan till den exotiska plats d ä r " t h e impossible m a n " kanske fanns - en d r ö m s o m det ä n n u anspelas p å i turist- b r o s c h y r e r n a s c h a r t e r r e s e r e k l a m .
1925 s t a r t a d e en a n n a n gren av den kvinnliga bestsellern m e d B a r b r a C a r t - lands r o m a n Jigsaw. H ä r h a r vi att göra m e d
" r o m a n c e fiction" i ordets r ä t t a b e m ä r k - else. I C a r t l a n d s r o m a n e r är d e n kvinnliga oskulden det element som bygger u p p s p ä n - ningen. H o n skildrar v ä g e n f r a m till det r ä t t a valet av m a n : d e n m a n s o m ä r v ä r d att fa k v i n n a n s oskuld i u t b y t e m o t trohet och äktenskap. P a r t e r n a förenas i slutet av ro- m a n e r n a i en kärlek som C a r t l a n d ger reli- giösa dimensioner.3
D e n r o m a n t i s k a kärleken ä r för B a r b a r a C a r t l a n d livets f r ä m s t a kraft, som hon vill ge röst åt i sina r o m a n e r . P r o b l e m e t är emellertid att d e n u n d e r g r ä v s i texten av de insikter o m kvinnors roll som äktenskapsva- ror som s a m t i d i g t förmedlas. O s k u l d e n blir en vara som d e t gäller att fa största materi- ella u t b y t e för. M e n s l u t r a d e r n a i C a r t l a n d s r o m a n e r slår alltid fast d e n r o m a n t i s k a kär- lekens t r a n s c e n d e r a n d e kraft.
B a r b a r a C a r t l a n d v ä g r a d e u n d e r 1960- talets sexualliberalism att ä n d r a m ö n s t r e t i sina böcker, vilket visade sig v a r a en strate- giskt riktig hållning, eftersom d e n r o m a n - tiska k ä r l e k s r o m a n e n fick ett u p p s v i n g un- der 1970-talet. H o n ö k a d e d å sin p r o d u k - tion f r å n fem till t j u g o titlar per år. B a r b a r a C a r t l a n d höll fast vid oskulden - en r o m a n - titel f r å n 1981 ä r Pure and Untouched - m e n i 1970-talets " r o m a n c e f i c t i o n " vidgades
g r ä n s e r n a . H j ä l t i n n o r n a h a d e lov till sexu- ella förbindelser u t a n f ö r ä k t e n s k a p e t , m e n det var viktigt att dessa g r u n d a d e s p å
" v e r k l i g " kärlek.
S a m t i d i g t som d e n r o m a n t i s k a kärleksro- m a n e n fick ett u p p s v i n g , utvecklades en typ av r o m a n , som liksom G l y n s och H u l l s böcker f r ä m s t sålde g e n o m att de chocke- r a d e p u b l i k u m m e d sin sexuella frispråkig- het. D e h ä r r o m a n e r n a , som kom att gå u n d e r b e t e c k n i n g e n " b o d i c e r i p p e r s " eller
"sweet a n d s a v a g e s " efter R o s e m a r y Rogers Sweet, Savage Love* förlade h a n d l i n g e n till historisk tid och k o n c e n t r e r a d e intresset p å en ofta sadomasochistisk sexualitet, m e d k v i n n a n som d e n passiva, u n d e r g i v n a par- ten. De ö p p n a erotiska s k i l d r i n g a r n a chock- erade, s a m t i d i g t som d e fyllde ett behov i
tiden av att utforska sexualitetens gränser.
De h ä r r o m a n e r n a k u n d e exploatera den sexuella ö p p e n h e t som kvinnorörelsen initi- erat. N ä r d e flesta sexuella v a r i a n t e r f ö r b r u - kats i 1970-talets " b o d i c e r i p p e r s " försvann också d e r a s n y h e t s v ä r d e . S y m p t o m a t i s k t är att en författare som R o s e m a r y Rogers över- gick till att skriva s k a n d a l a r t a d e nyckelro- m a n e r i j e t s e t m i l j ö .
Så ä r vi d å f r a m m e vid 1980-talets kvinn- liga p o p u l ä r r o m a n . Vilka element h a r d e n fört vidare och vilka a n d r a f ö r u t s ä t t n i n g a r kan vi f i n n a för d e n ä n den kvinnliga p o p u - l ä r r o m a n e n ? Sexualiteten är, liksom i 1970- talets r o m a n e r , ett c e n t r a l t ä m n e , m e n h ä r är h a n d l i n g e n förlagd till s a m t i d e n och k v i n n a n är inte längre ett passivt objekt.
Det är tydligt att d e n feministiska r o m a n e n ä r en av f ö r u t s ä t t n i n g a r n a för 1980-talets kvinnliga p o p u l ä r r o m a n . D e n l ä t t f l y t a n d e p r o s a n i t ex M a r i l y n F r e n c h s böcker ut- n y t t j a s också i en r o m a n som Lace. D e n tar liksom F r e n c h s Kvinnorummet u p p en g r u p p kvinnors liv, m e n det som i F r e n c h s r o m a n blir en beskrivning av identitetsutveckling blir i Lace f ö r v a n d l a t till s p ä n n i n g s s t r u k t u r .
E n a n n a n b a k g r u n d till Lace ä r den a m e - rikanska bestsellern av n y c k e l r o m a n s k a - raktär. H a r o l d R o b b i n s ä r h ä r det mest f r a m t r ä d a n d e f ö r f a t t a r n a m n e t . R o b b i n s väljer h j ä l t a r som är lätt igenkännliga och som tillhör s l u t n a miljöer, vilka författaren skildrar inifrån. I R o b b i n s ' r o m a n e r spelar sexualiteten en väsentlig roll: s u p e r m ä n n i - skorna är också s u p e r p o t e n t a .
F ö r f a t t a r e n av n y c k e l r o m a n e r bör n a t u r - ligtvis helst själv tillhöra de u t v a l d a s skara som h a n skildrar. V a d gäller H a r o l d Rob- bins b e t o n a r förläggarna h a n s speciella in- sikter i r o m a n e r n a s exklusiva miljöer. På b a k s i d a n av The Dream Merchants kan m a n läsa följande: / t h e novel/ "Dissects with i n t i m a t e precision the glittering, a m o r a l world of the movie m o g u l s . " J o h n A. Su- therland h a r pekat p å d u b b e l h e t e n i Rob- bins' r o m a n e r : S a m t i d i g t som h a n hyllar en g l a m o r ö s livsstil, vilken u p p e n b a r l i g e n är h a n s egen, avslöjar h a n dess i n n e b o e n d e t o m h e t . Att v a r a rik, vacker och betydelse- full är inte liktydigt m e d att v a r a lycklig, till den l ä s a n d e publikens tröst.3
Lace är inte en n y c k e l r o m a n i d e n me- ningen att de kvinnliga h u v u d f i g u r e r n a di- rekt för t a n k a r n a till b e s t ä m d a personer.
M e n i f r a m s t ä l l n i n g e n b l a n d a s fiktion och verklighet, g e n o m a n s p e l n i n g a r p å verkliga personer och företeelser. F ö r f a t t a r e n ä r noga m e d att förmedla ett ä k t a intryck av d e miljöer som d e fiktiva p e r s o n e r n a rör sig i. Att ge bilden av att v a r a " p å r ä t t a sidan av s t a k e t e t " i n n e b ä r a t t författaren lägger ner stor m ö d a p å miljöbeskrivningar. H ä r finns också en tradition i n o m p o p u l ä r r o m a - nen, kanske f r ä m s t företrädd av författaren A r t h u r Hailey. Hailey ä g n a r lång tid åt att s ä t t a sig in i de miljöer som h a n skall skildra i sina r o m a n e r — en av h a n s bestsellers Hotel a n v ä n d s också p å universitetskurser i ho- telladministration!
För A r t h u r Hailey blir själva efterforsk- n i n g s a r b e t e t viktigare ä n skrivandet. Som J o h n A. S u t h e r l a n d p å p e k a r : " H e has, it would seem, displaced a large p a r t of his writer's conscience f r o m " c r e a t i o n " to this a r e a of research acitivity".6 S u t h e r l a n d gör h ä r en viktig iakttagelse — som titeln p å min artikel a n t y d e r ä r " b r o d e r i e t / L a c e " inte h a n d s y t t u t a n maskintillverkat. Skrivandet är i p o p u l ä r r o m a n e n m i n d r e av s k a p a n d e a r b e t e än av s j ä l v g e n e r e r a n d e konstruktion u t i f r å n ett p å förhand b e s t ä m t mönster.
D ä r m e d h a r vi också k o m m i t f r a m till Lace som estetisk p r o d u k t .
*
II. "Which one ofyou bitches is my mother?"
F r å g a n som får inleda det h ä r avsnittet ställs av d e n u n g a filmstjärnan Lili i slutet av första kapitlet p å Lace. Vi h a r d å m ö t t fyra kvinnor i f y r t i o f e m å r s å l d e r n p å väg till ett möte i N e w York. Lili h a r s a m m a n k a l l a t d e m , m e n hållit var och en o v e t a n d e o m att de a n d r a blivit i n b j u d n a . De fyra h a r varit skolkamrater p å en pension i Schweiz, m e n g r u p p e n h a r splittrats. H u v u d d e l e n av ro- m a n e n b e s t å r av en flashback, f r å n tiden i Schweiz f r a m till n u e t , m e d Lilis f r å g a som en s t y r a n d e faktor för läsarens förståelse av texten. F ö r f a t t a r e n ger parallella beskriv- n i n g a r av d e fyra k v i n n o r n a s liv och Lilis
u p p v ä x t .
R o m a n e n s titel a n s p e l a r p å d e t n a m n , L u c i n d a Lace, som d e fyra flickorna u p p g e r som m o d e r n s n a m n till det b a r n s o m place- ras i fosterhem i Schweiz och som de g e m e n - s a m t skickar p e n g a r till. Fosterfadern ä r u n g r a r e . U n d e r krisen 1956 reser h a n m e d sin familj till U n g e r n för att h j ä l p a en bror.
Alla u t o m Lili d ö d a s vid flykten tillbaka över g r ä n s e n . D e p e n g a r s o m s ä n d s till Schweiz r e t u r n e r a s och de fyra tror att bar- net dött. S k u l d k ä n s l o r n a splittrar g r u p p e n som ofrivilligt förenas i N e w York.
R o m a n e n ä r således u p p b y g g d r u n t frå- gan o m v e m som ä r m o r till Lili. M e n s a m - tidigt blir skildringen av d e fyra k v i n n o r n a s liv succéhistorier som inte direkt relateras till f r å g a n o m m o d e r s k a p e t . H ä r gäller det f r ä m s t k v i n n o r n a s u p p b y g g a n d e av en yr- kesidentitet — d e lyckas alla p å sina olika o m r å d e n . M a n skulle k u n n a tala o m " s u - p e r k v i n n a n " som det nya i 1980-talets kvinnliga p o p u l ä r r o m a n . L i k s o m S t å l m a n - nen övervinner hon alla m o t g å n g a r och lik- som d e n n e är h o n en overklig figur. B å d e i den offentliga och i d e n p r i v a t a sfären f r a m - står hon som vällyckad. L i k s o m hon i det offentliga livet lärt sig att h a n d l a p å m ä n - nens villkor ö v e r t a r h o n p å det erotiska om- r å d e t ett m a n l i g t mönster. K v i n n a n i Lace h a r frihet att utforska sexualiteten. O s k u l - den förloras ofta r e d a n i första kapitlet.
K v i n n a n b e d ö m e r d e m ä n hon möter - sö- k a n d e t efter " t h e impossible m a n " h a r inte u p p h ö r t . Även i Lace g å r schejkmystiken igen: den perfekte älskaren i r o m a n e n är Prins A b d u l l a h . S o m 80-talets m a n h a r h a n naturligtvis g å t t en treveckors intensivkurs i Kairo.
K v i n n a n i Lace är aktiv och väljer sitt liv.
S a m t i d i g t u p p e h å l l s myten o m " d e n r ä t t e "
i r o m a n e n . Trots all sexuell f r i g j o r d h e t sö- ker k v i n n a n " t h e impossible m a n " som hon kan se u p p till och u n d e r o r d n a sig.
I Lace finns ingen p r o b l e m a t i s e r i n g av den konflikt som kan skönjas mellan aktiva och passiva e l e m e n t hos de kvinnor som skildras. J a g m e n a r att orsaken till det lig- ger i att Lace, till skillnad f r å n d e feministi- ska 7 0 - t a l s r o m a n e r n a inte är ett realistiskt verk u t a n ett " s u p e r r e a l i s t i s k t " verk. Su-
p e r k v i n n o r n a kan inte f u n g e r a som identifi- kationsobjekt för läsaren, därtill ä r d e för overkliga. I n d i v i d u a l p s y k o l o g i n b e t y d e r lite i f r a m s t ä l l n i n g e n : d e f r å g o r som identi- tet och u r s p r u n g som Lilis f r å g a i n n e b ä r , reduceras i r o m a n e n till en s p ä n n i n g s s t r u k - tur. Det är inte i n d i v i d e r n a som är det cent- rala i Lace, u t a n d r ö m m e n , u t o p i n o m d e t succéfyllda, v ä l k o n t r o l l e r a d e livet som d e n kvinnliga läsaren kan identifiera sig m e d .
*
III. "Because it is an escape and we can dream.
And pretend that it is our life."
E n läsare i d e n g r u p p k v i n n o r som J a n i c e A.
R a d w a y undersökt,7 uttryckte p å så sätt sitt motiv för att läsa " r o m a n c e fiction". R a d - ways l ä s a r g r u p p , som bestod av a m e r i - kanska h e m m a f r u a r m e d viss u t b i l d n i n g s - b a k g r u n d , ville läsa p r o c e s s o r i e n t e r a d e f r a m s t ä l l n i n g a r av h u r ett förhållande ut- vecklas mellan två individer. De ö n s k a d e starka, aktiva k v i n n o r och u t p r ä g l a t mas- kulina m ä n som s a m t i d i g t var k a p a b l a att ge ö m h e t och o m s o r g åt k v i n n a n — igen " t h e impossible m a n " . E t t viktigt e l e m e n t i deras läsning var identifikationen m e d den kvinnliga h u v u d p e r s o n e n . R a d w a y p e k a r på k v i n n a n s traditionella roll av att alltid vara d e n som ger o m s o r g åt a n d r a , m e n sällan d e n som upplever att själv fa det. I läsningen av r o m a n t i s k p o p u l ä r l i t t e r a t u r , kan d e n kvinnliga läsaren s ä t t a sig i hjältin- n a n s ställe och bli objekt för den m a n l i g e hjältens o m s o r g och kärlek.
T a n i a Modleski u n d e r s t r y k e r komplexi- teten i kvinnliga läsares svar p å den r o m a n - tiska p o p u l ä r l i t t e r a t u r e n .8 H o n m e n a r att de inte e n b a r t kan ses som bevis för en kvinnlig m a s o c h i s m eller som uttryck för en m a n s d o m i n e r a d ideologi. I det Modleski kallar " t h e d i s a p p e a r i n g a c t " i kvinnors läsning av r o m a n t i s k a p o p u l ä r r o m a n e r , in- går också ett ö v e r s k r i d a n d e element.
K v i n n a n i d a g e n s s a m h ä l l e socialiseras till en i a k t t a g a n d e roll. J o h n Berger skriver att k v i n n a n s j a g splittras i två delar, g e n o m att hon f r å n b a r n d o m e n lärt sig att hela
tiden övervaka och u t i f r å n se sitt eget bete- ende. I läsningen av d e n r o m a n t i s k a p o p u - l ä r r o m a n e n kan d e n positionen t e m p o r ä r t överskridas: " I t is possible really to be taken care of a n d to achieve t h a t state of self- t r a n s c e n d e n c e a n d selfforgetfulness p r o m i - sed by the ideology of love."9
Modleski m e n a r , att vi h a r att göra m e d s k e n b a r t enkla "love stories", m e n att dessa också reflekterar kvinnors f r u s t r a t i o n och vrede. Det sker i r o m a n e r n a i h j ä l t i n n a n s förhållande till d e n ofta b r u t a l e hjälten, vars a r r o g a n s gör h e n n e u p p r ö r d . L ä s a r e n vet att m a n n e n s r e a k t i o n e r egentligen kom- m e r sig av h a n s kärlek till h j ä l t i n n a n och kan läsa h a n s a r r o g a n s som ett uttryck för h a n s m o t s t å n d mot d e n oövervinneliga pas- sionen. M e n d e n v r e d e h j ä l t i n n a n visar är, m e n a r Modleski, en reflektion av den frus- tration som verklighetens kvinnor upplever i f ö r h å l l a n d e till m ä n . I d e n r o m a n t i s k a k ä r l e k s r o m a n e n kan m o t s ä t t n i n g a r n a för- sonas och förklaras g e n o m kärlekens inver- kan p å m a n n e n .
K v i n n o r s läsning av r o m a n t i s k p o p u l ä r - r o m a n ser T a n i a Modleski inte e n b a r t som något negativt. H o n m e n a r , att själva akten att låta det egna j a g e t försvinna kräver psy- kisk energi och inte b a r a är ett passivt till- s t å n d . D e n energin ä r enligt Modleski en potentiell resurs som kan kanaliseras i a n d r a b a n o r . D e n f r å g a m a n kan ställa sig är b a r a h u r det skall göras.
T a n i a Modleski p e k a r p å att också den m a s s p r o d u c e r a d e litteraturen håller d r ö m - m e n o m en b ä t t r e värld vid liv. Som a n t y t t s är d r ö m m e n ett väsentligt element för läsa- ren av 1980-talets kvinnliga p o p u l ä r r o m a n . Lace och a n d r a r o m a n e r av d e n typen rör sig inte e n b a r t m e d två individer, vars m ö t e och känslomässiga involvering m e d v a r a n d r a skildras. I Lace möter läsaren en g r u p p av kvinnor, vars liv beskrivs i n o m den överord- n a d e s p ä n n i n g s r a m som skapas i f r å g a n o m vem av d e m som skall visa sig v a r a m o r till den u n g a filmstjärnan. D e n kvinnliga läsa- ren h a r inte en h j ä l t i n n a som h o n kan iden- tifiera sig m e d . De teorier som J a n i c e A.
R a d w a y och T a n i a Modleski f o r m u l e r a r rö- r a n d e kvinnliga läsares b e h o v av att över- skrida en omsorgsroll eller en själviaktta-
g a n d e position, är inte i första h a n d relevant för r o m a n e r av t y p e n Lace. H ä r rör det sig inte p r i m ä r t o m identifikation m e d k a r a k t ä - rer, m e n ett t e m p o r ä r t ö v e r f l y t t a n d e av det egna j a g e t i d e n värld av vällyckade kvinnor som r o m a n e n ger.
S u p e r k v i n n o r n a ä r overkliga, m e n de miljöer som d e rör sig i h a r hela tiden en verklighetsförankring. I miljöbeskrivning- a r n a s k a p a r författaren en t r o v ä r d i g h e t som saknas i de kvinnliga gestalterna. M e n att den senare fattas ä r egentligen av u n d e r o r d - n a d betydelse: det är möjligheten, c h a n s e n , som ä r viktig i Lace och det ä r d e n som den kvinnliga läsaren kan identifiera sig m e d . O m c h a n s e n gavs skulle h o n också k u n n a bli s u p e r k v i n n a n , som v i n n e r f r a m g å n g i de exklusiva miljöer, som ges en så i n g å e n d e teckning i r o m a n e n , att läsaren k ä n n e r sig h e m m a i d e m . Det ä r också en ny aspekt i
1980-talets kvinnliga p o p u l ä r r o m a n att d r ö m m e n o m f r a m g å n g s t å r så centralt.
Den p e k a r p å en förändring i könsrolls- m ö n s t r e n i s a m h ä l l e t som visar sig i p o p u - lärlitteraturen. Så till vida kan m a n m e d T a n i a Modleski säga, att 1980-talets kvinn- liga p o p u l ä r r o m a n p e k a r f r a m å t , att läsa- ren rör sig f r å n en " d i s a p p e a r i n g a c t " , till en läsning d ä r identifikationen inte m e d f ö r att det e g n a j a g e t försvinner, m e n att det egna j a g e t placeras in i miljöer och situatio- ner som i m p l i c e r a r h a n d l i n g .
Även o m det r o m a n t i s k a kärleksidealet u p p r ä t t h å l l s i Lace, så förbinds sexualitet med kvinnlig aktivitet. Det ä r k v i n n a n som väljer — hon låter sig inte längre väljas.
B e t o n a n d e t av aktivitet i själva läsningen av Lace kan också ses i förbindelse m e d att r o m a n e n byggs u p p r u n t en s p ä n n i n g s r a m . L ä s a r e n v ä n t a r p å svaret o m v e m som är m o r till f i l m s t j ä r n a n och drivs vidare i läs- ningen av en nyfikenhet, som författaren u t n y t t j a r . Det m o m e n t e t v i d g a r också Lace m å l g r u p p . Det är förmodligen inte e n b a r t kvinnor som läser d e n h ä r typen av r o m a - ner och helt säkert inte b a r a k v i n n o r som ser d e m som film. V a d gäller Lace m å s t e m a n r ä k n a b å d e m e d en läsår- och en tittar- g r u p p , eftersom d e n s n a b b t o m v a n d l a d e s till T V - f i l m . N ä r m a n ser p å filmversionen av Lace ä r det tydligt att de e l e m e n t i r o m a - nen som m e r specifikt kan e n g a g e r a kvinn- liga läsare tagits b o r t och att s p ä n n i n g s - historien o m vem som är m o r blir det centrala.
*
IV. "Which one of you bitches is my mother (Lace I) — and who is my father (Lace II)?"
Som det lätt förvanskade citatet a n t y d e r , h a n d l a r d e n a n d r a delen av Lace — som u p p e n b a r l i g e n var ett svar p å publikens krav p å en f o r t s ä t t n i n g av T V - f i l m e n — o m Lilis s ö k a n d e efter sin far. I r o m a n e n står det klart att Prins A b d u l l a h ä r f a d e r n , m e n i T V - s e r i e n l ä m n a s f a d e r s k a p e t åt sidan.
Som filmen är gjord ä r d e t konsekvent att del två tar u p p Lilis j a k t p å sin far, eftersom g å t a n o m m o d e r n ä r d e t a v g ö r a n d e s p ä n -
n i n g s m o m e n t e t i d e n första delen.
Lace I slutar som den b ä s t a thriller. T i t t a - ren får se ett p a r ( v ä l f o r m a d e ) ben som g å r igenom en d ö r r ö p p n i n g över ett r u m i vars ä n d e Lili står. Först i d e n stumma o m f a m - n i n g e n får tittaren se vem som är m o d e r n och d ä r tar filmen slut. G å t a n ä r löst och resten l ä m n a s åt tittarens fantasi. D e fyra k v i n n o r n a s liv h a r i filmen r e d u c e r a t s till tre kvinnors liv och de skildras inte särskilt i n g å e n d e . I r o m a n e n beskrivs k v i n n o r n a s arbete. Det förefaller aldrig m ö d o s a m t ef- tersom det är u n d e r f ö r s t å t t att det s n a b b t k o m m e r att ge e r k ä n n a n d e och p e n g a r , m e n a r b e t e finns ä n d å som en faktor i r o m a - nen. I filmen relateras k v i n n o r n a s f r a m - g å n g inte till arbete, den tas b a r a för given.
Det h ä r m e d f ö r att d e n överföring av det egna j a g e t som en kvinnlig läsare kan göra, g e n o m d e möjligheter till f r a m g å n g som beskrivs i r o m a n e n , inte finns i filmen. D e n blir d ä r i g e n o m m e r " s u p e r r e a l i s t i s k " än ro- m a n e n och n ä r m a r sig " s o a p - o p e r a s " i lyx- förpackning av typen Dallas och Dynasty.
Ett a n n a t element som försvinner i filma- tiseringen ä r d e erotiska s k i l d r i n g a r n a m e d kvinnn som en aktiv p a r t . I Lace möter läsaren kvinnor som är fria att utforska sexualiteten. Filmversionen går inte längre än a n d r a T V - s e r i e r vad gäller sexscener, vilket m e d f ö r att det r o m a n t i s k a kärlekside- alet blir m e r f r a m t r ä d a n d e än i r o m a n e n . De d r a g i r o m a n e n , kvinnors f r a m g å n g via a r b e t e och d e r a s sexuella frihet, som är en positiv utveckling i den kvinnliga p o p u - lärlitteraturen, försvinner således i filmver- sionen. D e n blir en s p ä n n i n g s h i s t o r i a som egentligen h a r lite m e d k v i n n o r att göra.
Det är också s y m p t o m a t i s k t att r o m a n e n Lace II, som ser ut som ett filmmanuskript, s a k n a r d e i n g å e n d e miljöbeskrivningar, som är c e n t r a l a i den första delen av r o m a - nen.
Filmversionen riktar sig u p p e n b a r t till ett ä n n u större och m e r varierat p u b l i k u m än r o m a n e n , vilket gör att de specifikt kvinnliga e l e m e n t e n försvinner.
*
V. "LACE: a delicate, decorative fabric woven in an open web of different patterns and figures / . . . / to intertwine: to mingle or blend in an intricate way."
I en epilog till Lace I redovisar Shirley C o n - r a n olika betydelser av titeln p å sin r o m a n . Det v e r k a r s o m f ö r f a t t a r e n d ä r i g e n o m vill peka p å m å n g d i m e n s i o n a l i t e t e n i sitt verk.
Som r u b r i k e n p å m i n artikel a n t y d e r m e n a r j a g att m ö n s t r e t för broderiet var f ö r u t b e -
s t ä m t och att d e t n ä r d e n yttre s p ä n n i n g s - s t r u k t u r e n är given så att säga syr sig självt.
F ö r f a t t a r e n väljer söm och syr sitt broderi p å den a u t o m a t i s k a s y m a s k i n e n . I Shirley C o n r a n s Lace b e s t ä m s broderiet av d e n f r å g a o m m o d e r s k a p som författaren gör till o r g a n i s e r a n d e p r i n c i p för sin f r a m s t ä l l n i n g och av det a r b e t e som ligger b a k o m de exakta m i l j ö b e s k r i v n i n g a r n a .
F ö r f a t t a r e n väljer m ö n s t e r och konstru- e r a r u t i f r å n d e t sin text. D e n s k a p a n d e pro- cessen är i u t g å n g s p u n k t e n b e s t ä m d , av m ö n s t r e t och ä r d ä r f ö r av u n d e r o r d n a d be- tydelse. J ä m f ö r t m e d tidigare m ö n s t e r för kvinnliga p o p u l ä r r o m a n e r finns det i Lace emellertid positiva element, som p e k a r p å en förändring av d e n traditionella kvinno- rollen.
A t t läsa Lace ä r för k v i n n o r inte b a r a en
" d i s a p p e a r i n g a c t " - h ä r ges möjligheten att se d e t egna j a g e t som ett h a n d l a n d e subjekt. D e n förvandlingen i läsarrollen pe- kar, trots all kritik m a n kan rikta mot Lace och 1980-talets kvinnliga p o p u l ä r r o m a n , ä n d å f r a m å t . K v i n n o r ä r inte längre passiva objekt u t a n aktiva subjekt.
N O T E R
1 Jämför Frank Luther Mötts Golden Multitudes The Story of Best Sellers in the United States, 1947 (249 f).
2 Jfr Claude Cockburns Bestseller The Books that Everyone Read 1900-1939, 1972 (138).
3 Se Rosalind Brunts artikel "A Career in Love:
The Romantic World of Barbara Cartland" i Populär Fiction and Social Change, 1984.
4 J f r John A Sutherlands Bestsellers Populär fic- tion of the 1970s, 1981 (82 fl).
5 Sutherland (129).
6 Sutherland (144).
7 Se Janice A Radways artikel "Women read the Romance: The Interaction of Text and Context" i Feminist Studies, Vol 9, Nr 1 Spring
1983. Jämför även Peter H Manns artikel
"Romantic Fiction and its Readership" i Poe- tics Vol 14. April 1985. I samma nummer finns också en artikel av John Markert: "Ro- mance Publishing and the Production of Cul- ture".
8 Tania Modleskis artikel " T h e Disappearing Act: A Study of Harlequin Romances" i Signs 5, Spring 1980.
9 Modleski (436).
Kompletterande not:
Sedan artikeln skrevs har Tania Modleski publicerat studien Loving with a vengeance.
Massproducedfantasies for women (Methuen) och Janice A Radway har utgivit Reading the ro-
mance. Women, patriarchy and populär literature (The University of North Carolina Press).
S U M M A R Y
The artide discusses the populär novel written for women in the eighties taking Shirley Con- ran's Lace as a representative of the genre. The novel is seen in connection with the develop- ment of female bestsellers with special attention given to the novels of the seventies and the influence of the feminist movement on populär novels for women.
Lace is analyzed mainly in terms of its appeal to female readers. Drawing on theories put for- ward by Janice A Radway and Tania Modleski in their works on romance fiction and the read- ing public, the artide argues that the pattern of the novels today differs from earlier romance fiction in that it is not concerned primarily with the development of a love relationship. Telling as it does the story of four successful women, Lace does not really invite the reader to identify exclusively with one female character. The novel focuses on success: concentrating on the description of luxurious environments where the female characters reach outstanding posi- tions. The female reader, then, relätes mainly to success, with the characters themselves, paradoxically, losing some of their traditional importance.
Fortsättning s 47.
Fortsättning från s 54.
The a r t i d e finally compares Lace with the film based on the book, arguing that the film simplifies the story.
Emphasizing love, the film plays down the impor- tance of work and the independence of the female characters, elements which one ought not to overlook in this otherwise much critized novel. No longer pas- sive objects, women in female bestsellers today are active subjects, capable of controlling their own lives.
Margaretha Fahlgren Universitetet i Bergen Nordisk Institutt Sydnesplass 9 N-5000 Bergen Norway
