Apotekets viktigaste upp- gift är att tillhandahålla läke-

Astrid K

~.~.:l.-';>:

l "'-'5"-~-·

~potel«s::hel

!*] ^Apoteket

1\:c~!:!s::~·

•

~

· ·

Apotekets viktigaste upp- gift är att tillhandahålla läke-

medel och om

läkemedel och deras använd-

ning så att vi skapar största

möjliga nytta tilllägsta möjliga

kostnad för såväl enskild kund

som samhälle.

Inn eh å ll :

2 Kort om Apoteket AB 3 1997 i sammandrag 4 VD har ordet

6 Verksamheten 7 Aktiviteter 8 l morgon

9 Undersökningar 10 Personal

13 Upplysning

14 Läkemed elsförsäl j n i n gen 15 Internationel l jämfö rel se

16 Program för bätt re m edicinan vä nd n ing 17 läkemedelsprofiler

18 Miljöredovisning 22 Förvaltningsberättelse 27 Resultaträ kning

28 Balansräkning lO Finansieringsan a lys l l Noter

l9 Förslag till vinstdisposition 40 Rev i si on s be rättelse

41 ledningsgrupp 42 styrelse

44 Stabsfunktioner, apoteksgrupper

l Sverig1 finns 88S"

·~~~ Yitf&\1

93 år sjukhus.tpote

llke~llr

f6rt,AII•I'devis bilhQ' Svenp. Järn16ftmed till

e~pel

tavs medel svenae hger pi tfond• plan

om

rm~o

tlmfflr de europehb epote,-

~ pn$et ~l IJbmedt't Fat ltvt- ml!del ir SVenses konsumempns det f1ifde högs@ l Europa.

Bland europelika

<~potelmystem

~hAller

ApOteket den läasta andelen

• ., vuje likemtdt!tskton1

Rltt1aW hill 10611 aMtillda, varav mAf111 med IJn& alcademttk ut

b•ldnms.

Vat,e ar produ«Har Apoteket AB bbkt!n SVtMk

läblmtd~

.Dt>n lnnehAIII!f b1aild annat en tyGitt

~r

sikt

~ver

hur

ll~tm.del~nvlndnmgen

3er ut

1

landet.

Dtft

flnnt. mer In 3 700 IAIU!medel

pa

~n weAS~c•nwb1aden

Sen tUt

J6~ljnlnpv.itdet

dpediefas nlsi111 ff1 protent

1\lllkemtdl~

t•ll allminheten mot recept.

Pett som $å Obskar ltft, frtn hoJten

lMS ra Sll'l pcnonlip läemt!dels·

profil Det innebär d >'poteket halle:t led• pa

~rllb

medlanet lwnden

~n­

der. Olr•gell\ll'ITundVtker kuncfen tlt1 Q medtC.Jflef 50m inte passar Ihop,

JoOm

han ellet hon ar allcrrstSk mot ~ som av nåaot ann.wt skillnte passar

Apoteket h.n drytt 85 mtljoner kUnd.·

btiök per Ar OCh e~leru över so

miljonlit

feC~postet ~

ett lr Tre proqrnt .nnehatler nlgon form av fel som pr ott tiketen !Mste \ontalttas.

ApotekeB

pe110~l

UpPtaeker och 4ljardar clrke

1 ~

miljoner s.\d;rna feJ

t11rje lr.

Kort om Apoteket AB

)) APOTEKET AB:s UPPGIFT är att tillgodose allmänhetens och sjuk- vårdens behov av läkemedel. Målet är att skapa största möjliga nytta tilllägsta möjliga kostnad. Apote- ket AB ska även svara för infor- mation, rådgivning, utbildning och andra tjänster kring läkemedel.

I Sverige finns 885 apotek varav 93 är sjukhusapotek. De drivs av Apoteket AB. Två tredjedelar av aktierna ägs av staten och en tredje-

del av företagets pensionsstiftelse. Ap oteket AB har ensamrät t på detalj- handeln med läkemedel i Sverige - ett internationellt sett unikt system.

Apoteket AB ska bära sina kostnader, men ska inte maximera vinsten.

Bland europeiska apotekssystem behåller Apoteket den lägsta andelen av varje läkemedelskrona.

Apoteket har skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel - både recept- belagda och receptfria - som är godkända för försäljning i Sverige. Dess- utom erbjuder apoteken ett kompletterande sortiment av produkter för egenvård. Apoteket AB tillverkar också läkemedel vid produktionsenheterna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Företaget har 10 611 anställda, varav många med lång akademisk utbildning.

Apotekets roll är att skapa en trygg, säker och från samhällets synpunkt effektiv distribution av läkemedel. Apotekspersonalen ser till att kunden får rätt läkemedel, i rätt dos och styrka, och att han eller h on vet hur läke- medlet ska användas.

Personalen inf ormerar och utbildar också vårdpersonal och deltar till- sammans med allmänläkare och specialister i läkemedelskommitteer.

Varje år producerar Apoteket AB boken Svensk läkemedelsstatistik. Den innehåller bland annat en tydlig översikt över hur läkemedelsanvändningen ser ut i landet, hur den utvecklas under en viss tidsperiod och vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper.

Vartannat år ger Apoteket ut Läkemedelsboken som bland mycket annat

innehåller öve rskådliga tablåer över läkemedelskostnaderna för olika

behandlingar. Här kan läkarna snabbt få en uppfattning om vilka behand-

lingar som finns och vilka kostnader de för med sig. Apotekets information

tillläkare och allmänhet fyller en viktig funktion eftersom den är produ-

centobunden och helt saknar kommersiellt syfte.

r

1997 l SAMMANDRAG

Verksamhetsåret 1997 korthet

)'J APOTEKET AB O M SATTE under 199 7 21,5 miljarder kronor, en minskning med 8,2 procent, jämfört med före- gående år. Försäljningen av läkemedel uppgick till 14,4 miljarder kronor, en minskning med 12,4 procent. Minsk- ningen beror framför allt på den hamstringsvåg som avslutade 1996 och som var en följd av beslutet om ändring av läkemedelsförmånen. Det ekonomiska resul- tatet för Apoteket AB blev därför sämre än budgeterat.

Namnbyte

I december beslöts vid en extra bolagsstämma att bolagets namn skulle bytas från Apoteksbolaget AB till Apoteket AB.

Med namnbytet vill styrelsen och företagsledningen markera sin avsikt att ta tillvara de starka värden som är förknippade med apotekens roll; att skapa en trygg, säker och från samhällets synpunkt effektiv distribution och användning av läkemedel. Dessutom innebär namn- bytet att hela företaget nu får samma namn, vilket stärker samhörigheten i organisationen.

5 ÅR l SAMMANDRAG APOTEKET AB Enhet

Ny myndighet sätter priset?

I december lämnade kommitten för prisreglering av läke- medel sin rapport till regeringen. Kommittens förslag innebär i korthet att en ny statlig myndighet inrättas som självständigt beslutar om apotekens inköpspriser.

Lars Jedings utredning om det framtida systemet för läkemedelsförsörjning kommer att presenteras i början av 1998. Den kommer att föreslå en avreglering som innebär att Apoteket AB:s ensamrätt att driva apotek upphör.

Apotekskortet-enklare för kunden

I slutet av året lanserades Apotekskortet, ett servicekort som gör det enklare för apotekskunderna att hålla reda på läkemedelsinköpen. På det nya Apotekskortet lagras auto- matiskt all den information som behövs för att kunden ska få rätt subvention. Närmare två miljoner kunder hade vid årsskiftet tilldelats ett Apotekskort. Under 1998 kommer även kortet att kunna användas sombetal-och kreditkort. Då går det även att göra förhandsinsättningar och att få ränta på ins atta pengar.

1993 1994 1995 1996 1997

Försäljning Mkr 16874,8 18688,6 20 584,0 2343 1,3 21 507,9

Procentuell minskning jämfört med föregående år OJo 10,2 10,7 10,1 13,8 -9,2

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Mkr 875,0 435,0 451,4 l 328,2 l 066,7

l procent av försäljningen

OJa

5,2 2,3 2,2 5,7 5,0

Bokslutsdispositioner Mkr 32,4 -31,2 18,7 - 259,0 -141,0

N ettoresultat Mkr 633,2 298,8 34 3,2 794,0 663,9

Antal apotek med försäljning till allmänheten

den 3 1 december An tal 853 880 894 897 880

Antal årsarbetare' Antal 9 574 9 525 9 565 9 558 9 418

Antal läkemedelsposter 1000· 49 719 52 215 53 475 56 796 5 1 339

Procentuell föri!ndring jämfört med

föregående år

OAJ

2,6 5,0 2,4 6,2 - 9,7

Produktivitetsutvedding

²

Antal läkemedelsposter m m 100,0 104,2 106,4 112,4 102,4

Arbetad tid 100,0 101,6 \02,6 104,0 100,9

Produk t ivitetsin d ex 100,0 102,6 103,7 108,1 101,5

1) Beräkningen har skett s d, att det totala antalet arbetade timmar divide- rats med det genomsnittliga antalet timmar per drsarbetare för respektive dr

2) Produktivitetsutvecklingen redovisas i form av indexserier med 1993 som basår (7 00, O). Produktivitetsförbättringen hor beräknats som:

indextalet för antal läkemedelsposter m m

x

100,0 indextalet för den arbetade tiden

VD HAR OROE!

Kunden ^och

kunskap ^{i centrum}

Kunskap, effektivitet och empati är nyckelord i Apotekets verksamhet. Vi ska tillhandahålla läkemedel, informera om hur de bäst används, skapa maximal nytta för enskild kund och samhälle till lägsta möjliga k ostnad.

) } DEN VIKTIGASTE RESURSEN vi har är vår personal.

Men 1997 var ett jobbigt år för personalen, framför allt för alla de som arbetar på apoteken. Mycken energi gick åt till att informera kring kostnader och ekonomi i stäl- let för läkemedelsinformation. Bakgrunden: högkost- nadsreformen och de sparkrav på totalt 400 miljoner kronor som staten ålagt företaget.

Nya förutsättningar

Sparkraven innebar att administrationen måste effektivi- seras. Beslut fattades under året om nedläggning av 2 7 apotek. Samtidigt startades tre nya.

Att Apoteket AB tvingas lägga ned apotek har till stor del sin förklaring i att sjukvården är inne i en struktur- omvandling med stora rationaliseringar. Under 1970- och 80-talen växte sjukvården och antalet apotek anpas- sades till antalet sjukhus och vårdcentraler.

I dag läggs vårdcentraler ned. Då försvinner också kundunderlaget för driften av ett apotek. Det handlar inte om dramatiska förändringar i Apoteket AB:s sätt att bedriva sin verksamhet utan en logisk anpassning till sj ukvårdens rationaliseringar.

Effektiv organisation

Effektivitet är, som i all affärsverksamhet, viktig. Vi har som åtagande att samtliga läkemedel som finns i Sverige ska vara tillgängliga på alla apotek runt om i landet inom 2 4 timmar till ett enhetligt pris. Det ställer krav på utvecklad logistik och ett anpassat datasystem. Stora

resurser har under året satsats p å ett nytt datasystem, anpassat efter de nya föruts ättningarna.

God service är också en form av effektivitet. En sådan service är distansf armaci som Apoteket utvecklat och fortsätter att utveckla. Över en milj on läkem edelsför- sändelser skickas årligen.

Välkomnar konkurrens

Undersökningar visar att läkemedlen i Sverige har bland Europas högsta producentpriser medan priset till kund är bland de lägsta i Västeuropa.

Det beror bland annat på att Apoteket AB inte ska maximera sina vinster. Våra marginaler är mycket låga jämfört med många andra branscher och länder. Detta trots vår monopolställning.

Den så kallade J eding-utredningen föreslår att Apo- tekets monopol ska upphöra och konkurrens råda på marknaden. Apoteket AB har ingen anledning att rädas konkurrens, under förutsättning att den sker på lika vill- kor. Vi har en effektiv organisation, kunnig personal och ett namn som borgar för kvalitet.

Arne Björnberg

Verkställande direktör

VO HAR ORDET

l

VEIUSAMliEl EN.'--1

_ _ j

Verksamhetsåret 1997

Verksamheten 1997 har till stor del präglats av den nya högkostnadsreformen och den besparing på 300 miljoner kronor för 1 998 som regering och riksdag beslutat om.

} } APOTEKET AB HAR UNDER ÅRET lagt ned 27 apotek och öppnat tre nya. Kundernas frågor har handlat lika mycket om kostnader och ekonomi som hantering och nyttjande av läkemedel.

Nya huvudmän för läkemedel i öppen vård Från och med 1998 tar landstingen, som är huvudmän för sjukvården, också över läkemedelsnotan för öppen vård.

Tidigare träffade Apoteket AB ett centralt avtal med Landstingsförbundet att leverera läkemedel till sjukvårds- inrättningarna.

Nu har i stället Apoteket AB:s 23 apoteksdirektörer slutit avtal med samtliga landsting om drift av sjukhus- apotek under 1998 eller längre. Det ger Apoteket AB

DE ANSTÄLLDAS FÖRDELNING PÅ KATEGORIER OCH KÖN 1997-12-31

Kvinnor Män Totalt

%av %av %av

Antal kategori Antal kategori Antal kategori

Apotekschefer 686 78 193 22 879 8

Apotekare 374 71 152 29 526 5

Receptarier 4 569 99 67 4 636 44

Apotekstekniker 2 442 99 31 2 473 23

städpersona l 836 99 7 l 843 B

övriga 923 74 331 26 l 254 12

Totalt 9 830 93 781 7 10 611 100

FÖRSÄLJNINGENS FÖRDELNING 1997, Totalt 21 521 Mkr

l>---

övr"₁gt, 1,2% Fria handelsvaror, 6,3%

Förbrukningsartiklar & special- destinerade livsmedel, 7,3%

Läkemedel utan recept, 7,9%

Sjukhus, 10,4%

Receptur, 66,9%

möjlighet att sälja även tjänster i form av utbildning och information till olika kundkategorier.

Landstingen har ställt nya krav, vilket är positivt och kan ses som ett första steg mot en förändrad läkeme- delsmarknad, där olika parter kan påverka den affärs- mässiga uppgörelsen till nytta för användarna.

Flexibel distribution

För att bibehålla en hög servicenivå gentemot kunderna behövs ett bättre administrativt stöd och en fortsatt utveckling av nya distributionsformer. Här kan nämnas såväl postorder som läkemedelsombud, som kan vara lantbrevbärare, lokala livsmedelsaffärer eller liknande. I dag levereras tre procent av Apotekets produkter på dessa sätt.

DE ANSTÄLLDAS FÖRDELNING PÅ ÅLDERSGRUPPER 1997-12-31

Åldersgrupp Kvinnor antal % Män antal %

-30 784 8 128 16

31-40 1 275 13 140 18

41-50 3 373 34 224 29

51-60 3 742 38 253 32

51- 655 7 35

s

Totalt 9 830 100 781 100

DE TIO MEST SÅLDA LÄKEMEDLEN, Mkr

1000--- - - - -- - ·1. Losec 2. CipramH 3. Alvedan 4. Zocord 5. Pulmicort

Turbuhaler 6. lmigran 7. Genotropin 8. Renitec 9. Seloken Zoc 10. Plendil

Hjärt-Kärlåret

Sedan 1991 genomför Apoteket i samarbete med hälso- och sjukvården varje år en temakampanj kring en folk- sjukdom. Målet är att öka kunskapen kring sjukdomen och de problem som kan uppstå i samband med använd- ning a v läkemedel.

Förutom att öka kunskapen hos de som drabbats har kampanjen även fungerat som en kompetenshöjande internutbildning bland apoteks- och sjukvårdspersonal.

1997 var det bjärt-kärlsjukdomar som stod i fokus.

Sjukdomar i hjärta och kärl orsakar hälften av alla döds- fall i Sverige och är den tredje vanligaste orsaken till sjuk- bidrag och förtidspension.

Lindra oro

Kampanjen delades in i tre perioder. Den första startade på Alla hjärtans dag, den 14 februari, och sträckte sig till och med september.

Fokus låg på sjukdomar som drabbar hjärtat, såsom infarkt, kärlkramp och hjärtsvikt och den oro som ofta följer. Informationen inriktades på att lindra oron genom

i\KIIVITEHR

...

GODAVANOR --...,...

att få de som drabbats att känna sig trygga med sin läkemedelsbehandling och öka kunskapen om vid vilka symtom man bör söka läkare.

Period nummer två startade i april och avslutades i september. Den inriktades på högt blodtryck, en riskfak- tor som, om den inte åtgärdas, kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd. Informationen handlade därför om vilka risker man utsätter sig för om man inte tar sin medi- cin. Under perioden informerades också om riskerna med för höga blodfetter.

Ingen rök utan eld

Den tredje perioden hade underrubriken - livsstil. Här

handlade det om att skapa insikt om att förändrad livs-

stil kan leda till att man förebygger uppkomst eller åter-

insjuknande i bjärt-kärlsjukdom. Informationen inrikta-

des på kost, stress, motion samt rökavvänjning. Apo-

tekspersonalen startade rökavvänjningsgrupper och gav

kunder tips om hur de slutar röka. Under 1998 fokuseras

informationen på sjukdomar i mag-tarmkanalen.

l MORGON-

Väl förberedda

för avreglering

Under de senaste åren har olika verksamheter avreglerats. Tele, post, luftfart, taxi och el har gått från monopolställning till konkurrensutsatt verksamhet.

} } l DAG FINNS EGENTLIGEN bara två områden där ingen konkurrens råder, nämligen alkohol och läkemedel. Det finns en viktig skillnad mellan de två sistnämnda och övriga. De verksamheter som har avreglerats präglas av att det alltid anses bra att sälja så mycket som möjligt av varan eller tjänsten.

När det gäller läkemedel och alkohol är situationen en annan och mer komplicerad.

För läkemedel är målet att skapa största möjliga nytta tilllägsta möjliga kostnad.

Bättre med konkurrens?

Nu bereds frågan om läkemedelsmonopolet ska för- svinna. Apoteket AB har en kostnadseffektiv organisation sedd i ett internationellt perspektiv. Detta trots att vi i Sverige är i stort sett ensamma om att ha en monopolsi- tuation för läkemedel.

Om förslaget vinner gehör återstår det därför att se om ökad konkurrens leder tilllägre priser för kunderna.

Men faktum är att läkemedlen redan i dag är billigare i Sverige än i de flesta europeiska länder.

Apoteket satsar på att utveckla fyra olika områden: Apo- teket som rådgivare, distansfarmaci, IT samt informa- tion och statistik om läkemedel.

Elektroniska recept spar pengar

Elektroniska recept är under utveckling. Om läkarnas datoriserade journaler kan integreras med Apotekets data- system kan en tidsbesparing åstadkommas. Det innebär en besparingsmöjlighet på 100 miljoner kronor för apo- teken och betydligt mer än så för sjukvården.

större nytta per spenderad läkemedelskrona

Effektivare läkemedelsanvändning är inte en prisfråga.

Det handlar om en samverkan mellan flera olika aktörer inom sjukvården. Denna samverkan måste utvecklas och Apoteket arbetar sedan några år med PBM, Program för Bättre Medicinanvändning.

Målet är att åstadkomma större nytta per spenderad

läkemedelskrona genom medvetna åtgärder kring läke-

medel och deras användning.

}

UNDERSÖKNINGAI<

Kunderna är mycket nöjda med sitt apotek. Det visar Apotekets Nöjd Kund- mätningar. Kunderna blir också allt mer positiva på en rad viktiga punkter.

BÅDE SERVICEVILJA OCH rådgivning har fått bättre betyg i år än tidigare.

Men fortfarande återstår en del att göra. Det gäller bland annat att minska köerna och ge kunderna bättre möjlighet att tala ostört med personalen.

Apotekets kvalitetspolicy innebär att varor och tjänster ska tillhandahållas på ett professionellt och kundvänligt sätt. Genom att sätta tydliga och mätbara kvalitetsmål för varje apotek följs regelbundet hur kundernas behov, förväntningar och krav utvecklas. I takt med att målen nås sätts nya, med ännu högre krav, för att på så sätt utveck- la verksamheten.

Apoteket började redan tidigt under 80-talet att regel- bundet mäta kundernas syn på servicen, NöjdKundindex (NKI). Undersökningarna utvecklades under 90-talet att också omfatta medarbetarnas attityder till sin arbets- situation. I dag är dessa mätningar centrala inslag i Apo- tekets kvalitetsarbete och kopplas till produktivitet och

kostnadseffektivitet. Under 1997 påbörjades också ett utvecklingsarbete inom företaget kring totalkvalitet.

Höga betyg

Betygen har under flera år varit höga när det gäller recept- service, receptfritt sortiment, servicevilja och rådgivning.

NöjdKundindex ligger över 80 av 100 möjliga poäng.

Resultaten varierar mellan olika apotek bland annat beroende på förväntningar, var i landet de ligger, storlek, sortiment och kundernas ålder. Det kan därför vara svårt att jämföra olika apotek. Kundmätningarna kan ändå tjäna som ett av flera redskap för att förbättra servicen och lära av goda exempel. Resultaten utnyttjas lokalt för att utveckla personalens kompetens och förståelse för kundernas behov.

Mätresultaten används också för att förbättra den

centrala servicen i fråga om lokaler , sortiment, rutiner

och informationssystem.

PERSO NA t

Apoteket som arbetsplats:

Astri d K~geda \

Apotekschef

... ,l-el N ordstJaman

~ "~~""" ''

Här krävs stresstålighet och

förmåga att ^lyssna

Astrid Kågedal, apotekare och chef för Apoteket

Nordstjärnan i Skellefteå, har aldrig ångrat sitt yrkesval.

} } STILLASTÅENDE ÄR DET knappast, eftersom det hela tiden kommer nya läkarrön, nya mediciner och läkeme- delsföreskrifter som farmaceuten måste h ålla sig a jour med. Det gäller att hänga med i tidningar och fackpress för att kunna möta en allt mer informerad allmänhet och en personal med ständiga behov av vidareutbildning.

Yrkesrollen har förändrats väldigt mycket sedan Astrid Kågedal tog sin examen från Farmaceutiska Institutet 1971, och det tycker hon enbart är positivt.

-Förr var farmaceuten en duktig "pillertrillare", alltså tillverkare av läkemedel, med lite kundkontakter. I dag är det ett socialt yrke som huvudsakligen handlar om råd- givning, information och pedagogik.

Att Apoteket har öppnat sig mot kunderna och släppt fram egenvårdsprodukter och receptfria mediciner till självbetjäning ställer också nya krav på personalen.

- Ett öppet apotek förutsätter kunnig personal som hela tiden cirkulerar bland kunderna, säger Astrid KågedaL

- Ett vanligt läkemedel som exempelvis Alvedan kan verka oskyldigt, men är faktiskt dödligt i en dos av 30 tabletter och bör inte tas av någon med leverproblem.

Läkemedelsverket har släppt vissa läkemedel fria efter- som de litar på att vi kan ge den här typen av råd.

Många på landsbygden och många äldre har dessutom överdriven respekt för doktorn och vill inte besvära med småkrämpor , berättar Astrid KågedaL Det innebär att de i stället vänder sig med sina bekymmer till apoteksperso- nalen, som då i sin tur måste bedöma om det räcker med egenvård eller om kunden bör skickas vidare.

Tala ostört med kunderna

Nordstjärnan är Skellefteås centralapotek, inrymt i stads- huset i utkanten av centrum. Det är ljust och luftigt med stora fönster. Produkterna är prydligt skyltade och sor- terade i olika områden som hud, mage, tandvård och en avskild kvinnahörna med allt från bindor och salvor mot flytningar till preventivmedel.

Det finns mycket som är receptfritt och som kunderna kan tänkas vilja diskutera ostört utan att ha någon bakom sig som viftar med en tandborste - kondomer, medel mot tonårsfinnar, underlivsproblem;hemorrojder och olika slags utslag. Även receptavdelningen är utfor- mad för att ge

störs~a

möjliga avskildhet. Farmaceuter- na tar emot kunderna antingen vid en bananformad disk i mitten, i något hörn vid runda "bardi skar " eller i avskärmade bås där kunden kan slå sig ner mitt emot farmaceuten.

-Då kan vi på ett naturligt sätt ställa frågor medan vi

betjänar kunden, förklarar Astrid KågedaL

- Hjälper det mot värken? Fungerar det bra? Tar du några andra mediciner? Vet du hur du ska ta de här tabletterna? Ibland kanske kunden har glömt att berätta något väsentligt för doktorn) som att hon är gravid.

- Det är jätteviktigt att människor använder sina mediciner rätt, det besparar dem lidande och kostnader för samhället.

Astrid Kågedal sätter sig vid receptdisken så fort chefsjobbet ger henne möjlighet. Kundkon- takten är det som är roligast, men då blir ofta administration och planering kvällsarbete. Som arbetsledare bistår hon även personalen i alla svåra läkemedelsfrågor, hon analyserar hur man kan öka säkerheten och ändrar rutiner för att underlätta för kunderna och minska kötiderna.

Dold verksamhet

Det finns också en stor del av Apoteket som kunderna inte ser. Det är avdelningen för hämtrecept där telefonen ringer i ett kör och faxen går varm. Här tolkas läkarnas ibland oläsliga kråkfötter och recept bedöms utifrån om de är rimliga och doseringarna vettiga.

Här finns ett bibliotek i vardande, där det ska finnas uppslagsverk och medicinska tidskrifter och en dator med interaktiva utbildningsprogram. Här finns ett litet bered- ningsrum där personalen späder penicillin och gör egen julsenap efter ett hemligt och beprövat recept. Och

h~r

finns Apoteket Dosen som är en veritabelliten industri dä~

en helautomatisk maskin, styrd av en dator, spottar ut

_l

långa plastremsor med prydligt sorterade piller i engångs- doser. Kommunens sjuksköterskor slipper på så sätt plocka piller i dosetter och får bättre helhetsbild och kontroll.

Förutom Åke Landström är det bara kvinnor som job- bar på Nordstjärnan. Astrid Kågedal är den enda sorn är utbildad apotekare av samtliga 27. En tjänst är obesatt och sex nyutexaminerade har sökt platsen som tramee.

Vid anställningsintervjuer är det främst tri! egenskaper som Astrid Kågedalletar efter.

-Ett stort naturvetenskapligt intresse av hur kroppen fungerar, noggrannhet även under stress och social kom- petens -det vill säga förmåga att lyssna och ta människor på allvar.

=o.t finns 7 000 VJkesvMbemm•

fetmaceutor varav 6 000 Johbar pi ,.

apotetL:o

Ulblldftlace.a tln

~are

lt 5 6t

ochtiU~llr

F.,...catM

irsaml~

pA

.apo~ocb

rec:tptartef.

341M! .v cre lnStillda ar --41-50

~

I'!CV..

&:

'31-40 lr 911ftlir lcviMOf,

}

PEI~SONAL

Medarbetarnas

kompetens är vårt kapital

Personalens kompetens är helt avgörande för en effektiv och säker läke- medelsanvändning. Farmaceuterna är en länk mellan läkaren och kunden och ska se till att kunden får rätt läkemedel i rätt dos och styrka.

APOTEKET HAR DRYGT 85 miljoner kundbesök per år och expedierar över 50 miljoner receptposter på ett år. Tre procent innehåller någon form av fel som gör att läkaren måste kontaktas. Det betyder att Apotekets personal upp- täcker och åtgärdar cirka 1,5 miljoner sådana fel varje år.

Trots nedskärningar ger Apotekets personal ständigt allt fler kunder service. Sedan Apoteket bildades 1971 har produktiviteten ökat med 65 procent. Det är en betyd- ligt snabbare utveckling än i övriga delar av handeln.

Nya utmaningar

En utveckling mot friare konkurrens skulle ställa ännu högre krav på alla som arbetar i företaget. Medarbetarna måste bli ännu mer kundorienterade och ytterligare stärka sin kompetens bland annat inom marknadsföring och ko mm unika tion.

Medelåldern bland Apotekets personal är närmare 50 år och det innebär att omkring 3 000 personer kommer att lämna företaget med ålderspension under de närmaste tio åren. Kompetens som måste ersättas.

Apoteket satsar på olika program för att utveckla medarbetarnas yrkeskompetens, säkra chefsförsörjning- en och attrahera nya medarbetare. Exempel är personal- plan 2000+, medarbetarskolan, utvecklingsprogram för chefer och bättre möjlighet till alternativa karriärvägar.

Apoteket är ett kunskapsföretag där över hälften har akademisk utbildning. Utbildningen till apotekare är fem år och till receptarie två. På Apoteket arbetar också apo- tekstekniker, som är en gymnasial utbildning.

En ny chefsroll

Under 1995 startade medarbetarskolan för nyanställ- da som inte har farmaceutisk kompetens. Utbildning- en omfattar tio timmar i veckan de första sex måna-

derna. Därefter följer en individuellt anpassad del inrik- tad på den aktuella befattningen.

Andra viktiga mål är att utveckla medarbetarnas förmåga att samverka, att stimulera deras vilja till förändring, och att utveckla kunskaper inom områden såsom adminis- tration, varuhantering och lokalvård.

Chefsförsörjningen är mycket viktig i ett kunskaps- företag som Apoteket. Det gäller att identifiera dem som har goda ledaregenskaper och som i sin tur kan utveck- la sina medarbetare. Apoteket satsar på utvecklingspro- gram för blivande och befintliga chefer och håller dess- utom på att bygga upp en intern rekryteringsfunktion.

Alternativ karriär

Det är viktigt att skapa alternativa karriärer för duktiga

medarbetare som inte vill eller kan arbeta som chefer. Ett sätt

är att ge dem möjlighet att arbeta i projekt, där de får intres-

santa och utvecklande arbetsuppgifter som specialister.

-

UPPIYSNfNG

Prisbelönt hemsida

ger information om egenvård

)) DEN SOM UNDRAR vad hon eller han kan göra åt hud- problem, värk eller krångel med magen behöver inte alltid uppsöka läkare. På Apotekets hemsida

W'\..-. 111

··l

^·l .,1!

finns råd om vad man själv kan göra för att behandla de vanligaste hälsoproblemen. Här finns också möjlighet att ställa egna frågor och få svar inom 24 timma r.

Genom hemsidan har många fler upptäckt Apoteket som rådgivare. På Apoteket finns kunskap om läkemedel och hur man använder dem. Personalen har lång utbildning och håller sig ständigt a jour med den stora mängden nya preparat på marknaden. Ungdomar och män besöker dock inte så ofta Apoteket, däremot använder de Internet fli- tigt. Tanken är därför att nå dessa grupper via nätet .

Egenvård och receptfritt

Informationen på nätet handlar endast om egenvård och receptfria läkemedel. Hemsidan har ungefär 15 000 besök per månad. De populäraste områdena är "Fråga Apoteket"

och "Testa dina vanor". På hemsidan finns svaren på de 500 vanligaste frågorna. Det kommer in ungefär 50 nya frå- gor varje vecka. Svaren finns på nätet senast dagen därpå.

Vanligast är frågor om hudproblem, men många undrar också över problem med underliv, mage och allergier.

Tjänsten har fått mycket uppmärksamhet och fina recen- sioner. "Snyggt, enkelt och precis lika trevligt som ett apotek ska vara" tyckte Expressen on Iine på premiärdagen.

Den utsågs till månadens hemsida i tidningen Resume och på Stockholms stads hemsida. I Internetguidens "Bäst och sämst 1997" finns den med bland de tio bästa i Sverige och den hamnade på nionde plats när affärstidningen Vision rankade Sveriges bästa affärssajter i slutet av året. Den har fått även andra utmärkelser och hedersomnämnanden.

-·

Apoteket ger dig råd om

....

- ^... ·- ^{,._ .__}

l

!"• • • ...

Rlltlylnir~~

Alletsl

: .. VllltL

Underlivet HIMlen

Milen

. • ;-;

; •• ' 1 ! '

f

^a

d

Laker·n ec jels ! n·.orm a t! on ~ yg n et runt

)) KVALIFICERAD INFORMATION om läkemedel när Apoteket är stängt. Det är iden bakom Läkemedelsupplysningen, 020-66 77 66. Samtalet kostar inte mer än ett loka lsamtal.

Läkemedelsupplysningen öppnade 1 januari 1996. De cirka 5 500 samtal som kommer in under en månad styrs till tre apotek i Stockholm, Göteborg och Malmö. På dag- tid deltar ytterligare fyra apotek.

Tanken är att kunderna i första hand ska vända sig till sitt lokala apotek. Men många ringer upplysningen även när det lokala apoteket har öppet. Det här har lett till pro- blem med överbelastning under dagtid.

70 procent av frågorna handlar om receptbelagd medi- cin. Vanligt är frågor om biverkningar, hur man ska ta

medicinen, vad den innehåller, hur den samverkar med andra preparat eller om man vågar överskrida maximal dos. Många har läst något i tidningen som de undrar över.

Nio av tio frågor kan besvaras på en gång. Endast ett litet fåtal kräver ytterligare utredning.

De som utnyttjar Läkemedelsupplysningen är nöjda med att kunna få ett snabbt svar när problemen dyker upp, det visar en enkät. Servicen kommer att utvärderas ytter- ligare, bland annat kommer svarens kvalitet att testas.

[tel: 020-66 77 66]

m.

L Ä K E M E O H -5 F OR-5 Ä t J-N· l N-G-~

Kostnadsökningen bromsas upp

Tidigare års utveckling mot allt dyrare läkemedel har brutits. Både patienter och läkare har under året blivit mer prismedvetna. Läkarna skriver ut mindre mäng- der och väljer billigare preparat.

Å R ETS S l FF R O R Ä R svårbedömda. Ändrade läkeme- delsförmåner i början av året ledde till hamstring under november och december 1996 och

nedgång av förs äljningen i början av 1997. Kurvan har sedan vänt uppåt igen.

Receptbelagda dominerar Det finns mer än 3 700 läkemedel på den svenska marknaden. Sett till för- säljningsvärdet expedieras nästan 67 procent av läkemedlen till allmän- heten mot recept. Knappt 8 procent köps receptfritt och drygt 10 procent går till sjukhus.

Den grupp som toppar försälj-

ningslistan är läkemedel för nervsystemet. H är ingår allt från huvudvärkstabletter och nervlugnande medel till medicin mot epilepsi. Under 1997 såldes preparat i den gruppen för 3,6 miljarder kronor, 2 procent mindre än föregående år.

Likamas Intentioner fuiH61js d i llet

Mindre an hälften av de lakemedel lakarna skriver ut används på riitt sätt. Det f1nns ett betydande bortfall

1

flera led. Al a recept hämtas fTte' ut och av de medianer som hämtas ut är det inte dlla som används, eller som används på rätt s,~n

De flesta studier indtkerar att så lite s om 3Q-50 pro.

cent av de l e k emedel som läkamd skri'oo· er ut verkhgen används enligt lakarens intentioner. Vad detta beror pA håller Apoteket AB på att analysera tillsammans med SJukvården. K lart ar att det finn s en betydande potennal

t dl förbättringar.

Näst mest säljs läkemedel för matsmältningsorganen och ämnesomsättningen. 1997 såldes för 2,9 miljarder kronor, en minskning med 10 procent från 1996. På tredje plats ko mmer läke- medel för hjärta och kretslopp.

1997 såldes för 2,4 miljarder kro- nor , en minskning med 13 procent.

Den grupp som har förändrats mest är pr eparat för andningsorganen, som minskat med 34 procent.

Skillnad inom landet Tack vare ett sammanhållet system kan Apoteket AB presentera statis- tik över hur försäljningen av läke- medel varierar över landet. Använd- ningen skiljer sig åt mellan olika områ den. Mest läke- medel per person används i Kronobergs län, Skåne, Upp- sala och på Gotland. Minst används i Jämtland, Älvs- borg, Västernorrland och B lekinge. Stockholms län ligger strax över genomsnittet.

APoteket AB drNeJ ohka projekt och ak tl\li eter som syft.3r till an Oka imdelen ratt cmvMda läkemedel.

Att erbJ Uda läken ede1 förpad:adl" dosvis är ett sått att undVika ret~r APO~ AB försötjer orka 100 ooo

aldre med personligt for~kade lakemedel.

triformatfonen rlll pat~ent(ff'lll! ~kJs bl bättre både hos lakaren och pa Apoteket Det är oc~ viktigt att apoteken ge- bra feedti,l k till läkarna Apoteket A.B undersöker för naMUande hut den kan mlbättras. H osten t 998 införs ett sysJem meä läkemedelsprofil er. bland-annat för att säker- stalla att lakemedel som 1 nte passar ihop 111te används tJil-

sammans

INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE

Apotekets tjänster - ^{billigast i Europa}

Läkemedel är förhållandevis billiga i Sverige, jämfört med till exempel livs- medel. Ett effektivt apoteksväsen är en viktig del av förklaringen.

SVERIGE LIGGER PÅ TIONDE plats om man jämför de europeiska apotekens priser på läkemedel. Det här kan jämföras med priserna på livsmedel. Där är Sveriges konsumentpris det fjärde högsta i Europa. I Storbritannien är förhållandet det motsatta. Maten är billig (landet ham- nar på 13:e plats) och läkemedlen är dyra (5:e plats).

Effektiv organisation

Det här beror inte på att läkemedelsindustrin skulle ta ut ett lägre pris i Sverige. Tvärt om. Tittar man på läke- medelsindustrins priser, är Sverige det tredje dyraste lan- det i Europa, efter Schweiz och Tyskland.

Grossistledet däremot gör ett förhållandevis lågt påslag. Räknat på priset från grossist ligger Sverige på sjunde plats i Europa. En stor del av förklaringen till Sve- riges låga läkemedelspriser är den effektiva distributions- och försäljningsorganisationen i Apoteket AB.

Av de västeuropeiska apoteken tar de svenska en låg andel av läkemedelskronan. Bara i Portugal är andelen lika låg. I Sverige och Portugal gick 1996 20 procent av

SVERIGEs PLACERING l DEN EUROPEISKA LÄKEMEDELSPRISLIGAN Industrins utpriser Grossistpriser Apotekens utpriser

1. Schweiz 1: Schweiz 1. Schweiz

2. Tyskland 2. Tyskland 2. Tyskland

3. Sverige 3. Holland 3. Finland

4. Danmark 4. England 4. Holland

5. Norge 5. Danmark 5. England

6. England 6. Norge 6. Belgien

7. Finland 7. Sverige 7. Danmark

8. Holland B. Österrike B. Österrike

9. Belgien 9. Belgien 9. Norge

1 O. österrike 10. Finland 10. Sverige

11. f:'rankrike 11. Italien 11. Frankrike

12. Italien 12. Frankrike 12. Italien

läkemedelskostnaden till apoteken, att jämföra med Schweiz 33,5 procent, Österrike 31 procent och Spanien 30 procent. 1997 hade Apotekets marginal sjunkit till 19,4 procent.

Inget vinstintresse

En förklaring är att Apoteket är ett kedjeföretag som kan utnyttja stordriftens fördelar och har en huvudägare som inte har intresse av att maximera vinsten. Apoteket ska bära sina egna investeringar och inte tära på det egna kapitalet.

Om Apoteket gör tillfällig vinst, till exempel på grund av oväntat hög försäljning, går den normalt till ägarna i form av utdelning. Om bolaget gör varaktig vinst går den till att sänka marginalerna på läkemedel.

Det är inte Apoteket som bestämmer hur mycket läke- medlen ska kosta. Det är en förhandlingsfråga mellan staten och läkemedelsindustrin. Hur mycket kunden ska betala, den s k egenavgiften, bestämmer riksdagen.

EUROPEISK PRISSTRUKTUR FÖR LÄKEMEDEL (läkemedelsprisernas procentuella fördelning)

Land Tillverkare Distributör Apotek

Schweiz 58,1 8,4 33,5

Österrike 59,0 10,0 31,0

Spanien 61,7 8,4 29,9

Finland 68,5 2,5 29,0

Tyskland 62,3 9,9 27,8

Storbritannien 63,4 9,1 27,5

Belgien 64,7 8,3 27,0

Frankrike 67,8 6,3 25,9

Italien 66,9 7,6 25,5

Danmark 69,4 5,5 25,1

Grekland 6B,7 6,3 25,0

Nederländerna 67,2 11,4 21,4

Portugal 72,0 8,0 20,0

Sverige 77,3 2,7 20,0

PROGRAM FOR BÄTTRE MEDICINANVANDNING

Större nytta per spenderad krona

Konsten att åstadkomma större nytta per spenderad läkemedelskrona - det är vad PBM handlar om . Förkortningen står för "Apoteket AB:s Program för Bättre Medicinanvändning" .

} } BEGREPPET PBM VÄXTE FRAM under 1990-talet och är ett av de områden som utvecklats mest intensivt inom de stora läkemedelsföretagen.

Det kommer ursprungligen från USA där det står för Pharmacy Benefits Manage-

ment. Där ingår vissa apoteks- kedjor avtal med försäkrings- bolag och sjukvårdsproducen- ter om högsta kostnad för olika behandlingar.

I Sverige har vi alltid legat långt framme på detta områ- de, men det var först 1996 som begreppet fick en svensk uttolkning.

God samhällstäckning Apoteket AB svarar för läke- medelsförsörjningen i hela vårdkedjan i hela landet. Där- med kan patienter som flyttar

mellan sitt hem, sjukhus och vårdhem få kontinuerlig service. Apoteket AB samarbetar nu med landstingen för att ytterligare förbättra övergångarna mellan olika vård- former.

Även de som bor ensligt måste snabbt och enkelt kunna få läkemedel när de behöver. I stora delar av landet fun- gerar den lokala lanthandeln som ombud för Apoteket. I Skaraborgs län kommer lantbrevbäraren hem med den medicin man beställt. Det är en försöksverksamhet som ska pågå fram till slutet av 1998 och därefter utvärderas.

Utbildning av läkare

Utvecklingen av nya mediciner går fort. En stor del av de mer än 3 700 läkemedel som finns på apotekens hyllor

är nya medel som t illkommit under de senaste åren. 40 procent av sortimentet har introducerats under 1990-talet och 30 procent har tillkommit under 1980-talet. För en läkare som fick sin utbildning på 1970-talet innebär det att huvuddelen av de läkeme- del som finns på markna- den i dag, inte fa nns när han eller hon utbildade sig.

Behovet av kontinuerlig vidareutbildning på detta område är stort.

Apoteket AB:s informa- tion till och utbildning av läkare och annan sjuk- vårdspersonal fyller en vik- tig roll genom att den är producentobunden. Dess- utom har Apoteket över- blick över hela marknaden.

Apoteket deltar också i läkemedelskommitteer till- sammans med läkare och specialister.

Opartisk information och statistik

Varje år producerar Apoteket AB boken Svensk läkeme- delsstatistik. Den innehå ller bland annat en tydlig över"

sikt över hur läkemedelsanvändningen·ser ut i landet, hur den utvecklas under en viss tidsperiod och vilka skill- nader som finns mellan män och kvinnor i olika ålders- grupper.

Vartannat år ger Apoteket AB ut Läkemedelsboken

som bland mycket annat innehåller överskådliga tablåer

över läkemedelskostnaderna för olika behandlingar. Här

kan läkarna snabbt få en uppfattning om vilka behand-

lingar som finns och vilka kostnader de för med sig.

)

LÄKE M E D EL 5 P RO F I l ER

ökar säkerheten

och spa r pe n ga r

Många läkemedel passar inte ihop. De kan förstärka varandra eller ta ut varandra och biverkningar kan uppstå även vid normal dosering.

TILL EXEMPEL KAN en person som äter medicin mot pollen- allergi och samtidigt får antibiotika mot en luftvägsinfek- tion bli allvarligt sjuk -dödsfall har till och med inträffat.

Också något så oskyldigt som vanliga receptfria kalk- tabletter kan bli farliga om de kombineras med hjärt- mediciner, eftersom de förstärker effekten av dessa.

I dag har Apoteket inga möjligheter att se vilka läke- medel kunden använder och varna för olämpliga kom- binationer. Ofta vet inte ens läkaren det, då patienterna går till fler än en läkare som skriver ut recept. Det hjäl- per inte alltid att fråga, eftersom många har svårt att hålla reda på vad de använder. Därför kommer läkeme- delsprofiler att införas som en frivillig service på alla apo- tek under hösten 1998.

Den som så önskar får då sin personliga läkemedels- profil. Det innebär att Apoteket håller reda på vilka mediciner kunden använder. Därigenom undviker kunden att få mediciner som inte passar ihop, som han eller hon är allergisk mot eller som av något annat skäl inte passar.

Lång utbildning

Farmaceuter har lång utbildning och stor kunskap om läkemedel och deras biverkningar. För att ta till vara den här kompetensen på bästa sätt och ge ännu bättre service behöver farmaceuten veta mer om kunderna och vilka läkemedel de använder.

Då kan var och en få den information just han eller hon behöver. Tlll exempel är det viktigt för en yrkesförare eller urmakare att veta om medicinen påverkar synen. En person med kontaktlinser kan få problem med medici- ner som minskar tårvätskan.

stort problem

Man uppskattar att mellan tio och femton procent av pati- enterna på våra sjukhus ligger där på grund av fel använ-

da läkemedel. En bädd på sjukhus kostar 2 000 kronor per dag och produktionsbordalJet vid sjukskrivningar är stort.

Rätt använda läkemedel innebär därför en avsevärd kost- nadsbesparing för samhället. Dessutom slipper både sam- hället och kunden kostnaden för att hämta ut medicin som inte passar just den personen och som kanske skulle ha kastats bort efter att bara några få doser använts.

Kundens integritet skyddas

Att få en läkemedelsprofil är frivilligt. Kunden bestämmer

själv om han eller hon vill lämna uppgifter och i så fall

vilka. Uppgifterna läggs in på data. För att skydda kun-

dens integritet kopplas registret till det nya Apotekskor-

tet. Det förses med en personlig pinkad, på samma sätt

som ett bankkort. Bara när en kund har med sig sitt kort

och sin kod kan informationen plockas fram. Inte ens

personalen på Apoteket kan alltså komma åt informa-

tionen när kunden inte själv medverkat. Kunden kan

också känna sig trygg eftersom apotekspersonalen har

samma tystnadsplikt som läkare.

MILJÖREdO\ttSNING

Vad gör Apoteket

• • • • ••

or m ^t on

Under 1 997 har fyra områden prioriterats i miljöprogrammet Det har varit ett aktivt år och på många håll har man kommit en god bit på väg mot de uppsatta målen.

} } Information och utbildning.

Under året har nästan 8 000 anställda fått miljöutbildning (75 procent av medarbetarna och 93 procent av apoteks- cheferna). En miljöguide med baskunskap om miljö togs fram som utbildningsmaterial till alla anställda. Verk- samhetsansvariga chefer har fått kunskap om lagkrav och miljöledning. 57 procent av apoteken har under året for- mulerat egna handlingsplaner.

De flesta apotek har i samband med en miljövecka under hösten lyft fram refillförpackningarna och in- formerat kunderna om miljöarbetet. Kundbroschyren

"Vad gör Apoteket för miljön?" som togs fram till miljö- veckan berättar om både det enkla och svåra i miljö- arbetet.

Förpackningar och avfall.

Alla förpackningar ska kunna återanvändas eller material- återvinnas. Apoteket AB har en miljöpolicy för förpack- ningar och är anslutet till förpackningsinsamlingen (REPA). Foldern "Såhär gör du med tomma läkeme- delsförpackningar" togs fram tillsammans med läke- medelsindustrin för att underlätta för kunderna. 7 5 pro- cent av apoteken har rutiner för återvinning av eget för- packningsmaterial.

På Apoteket förbrukas stora mängder plastkassar. Under året genomfördes därför en livscykelbedömning (LCA) av olika alternativ. Bedömningen kommer att utgöra ett viktigt underlag vid kommande upphandlingar.

Källsortering och avfall

80 procent av apoteken har under året infört källsortering av tidningar, kontorspapper, glas och metall. Ett problem för apoteken är kontorsavfall från till exempel recept- system som inte kan materialåtervinnas på ett rationellt sätt. Även ökningen av interna försändelser och infor- mationsmaterial från leverantörer gör det svårare att uppnå målet att inget osorterat avfall ska lämna någon arbetsplats.

Lokaler och inredning.

Miljöfarliga ämnen ska undvikas i allt material som används för att uppföra och inreda lokaler.

Under 1997 har huvudkontorets nya lokaler projek- terats med m iljöanpassade material och inredning. Ruti- ner för kvalitetssäkrad inredning och uppdaterade bygg- projekteringsanvisningar har införts för att underlätta framtida materialåtervinning.

Flera apoteksgrupper har rutiner för å teranvändning

av kontorsutrustning och butiksinredning.

Orpnisation

Mll~a,~

äi

~l rifbamb~len

och VD fftt- stiliC!r

miiiOPoll~

Slmrllp - nsvlri1o har mlljöo

~~\'ill Eft mlij6fact ff"',t med tepraentlnter f6r d~otib wetk·

Stl!l'l'l"metna!C1om fOI~l

Milj&ledninps~ EMAS litilet ~ .tt mttr.s f ett pit itpOtebifupP'f

~

A8:s mllj69f(»8tani har

~l!lttlfets

med en pollq' fOr mlljOin~ llianHtOfW.

MdJllpoficy

En sod hJiw f6rutslaer en &od

mi~ ~Apoteket

AB 1t eld dätför .naturligt att ta

l!tlll~

mifjAanwar. Apohlllet AB ska miljöanpassa all sin veflcillfl'lhel MiljDBspekttm ska ._. en naturleg del l kvalltetsballfn. Far att ""- "PP tfU ~ • ~ uwn .tt-ge

a~l

pltun\titm,

~keltH!l

och

!Mf~.

M I LJÖREDOV 15N l NG

• tiltbancS.bUa.nnljknpasade varor O(b tjinitet

• -Huvt plverb samtltaa flvettn&6ter llt melj6anpana varot odl tjiMIM

• vi!rb l lob1er .som a. b.ygda

~v

och Inredda med rnilji)·

~ matetfal

• anvind• mll}ilinptiSidlt v.rm Qth hushalla mecs nitLinesur set l •fl ~akwmhet

•

mm~mera

var anvlndmnr

f l

enml

• k~ eUt!r 6y_eftrlttt kta~ llq•r och f6rordnm&ar ~~ m'l~·

onwldtt

• \ontinu&rfigt förbit;tra

vAr~

filstsWida milj6n:eAI

• mvolve.:a ocl't fottl6pa.,. utbilda de

~Uct. ~

milj6fr•r

• &ppet och Hklilf informer.e om v6a

VoiJ'OI1

mll}hpn!lbper

och om lllrl m•Qöarbettt

VARFÖR fAR DU HJÄRTINFARKT1

-

_,

FORVALTN I NGSBERÄTIElSF

F ärva ltn ingsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören avger härmed följande årsredovisning för Apoteket AB.

KONCERNEN

Apoteksbolaget AB ändrade vid årsskiftet 97/98 namn till Apoteket AB. Vid utgången av 1997 bestod koncernen av moderbolaget Apoteket AB, de rörelsedrivande dotterbola- gen Apoteksbolaget Kemi & Miljö AB, IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB samt intressebolagen Oy Taroro Abp, Fastighets AB Högberga och Kårhuset Phar- men AB. Koncernens nettoomsättning uppgick till21508 Mkr en minskning med 1923 Mkr jämfört med 1996.

MODERBOLAGET INTÄKTER

Försäljningen under året uppgick til121508 Mkr, en minsk- ning med åtta procent jämfört med föregående år.

NETTOOMSÄTTNING

Mkr

Förändring jmf Met innan i

Ofo

1997 1996 1995 1994 1993 21 508 23431 20 590 18689 16 875

-8,2 13,8 10,2 10,8 10,2

Från 1980-talet fram till och med 1996 har försäljningen ökat konstant. Den minskade försäljningen 1997 var en effekt av den nya läkemedelsförmån som trädde i kraft den l januari 1997. Ändringen i läkemedelsförmånen ledde till en hamstringsvåg under senare delen av 1996 och orsakade därmed en minskad försäljning under första halvåret 1997.

FÖRSÄLJNINGENS FÖRDELNING (MKR)

- --

1997 1996 1995 1994 1993

sjukhus 2243 2215 2188 2188 2085

Läkemedel mot recept 14392 16429 13802 12171 10774 Läkemedel utan recept l 695 l 571 1487 1391 1308 Kostnadsfria förbruknings-

a rti kl a r och specia ldesti-

nerade livsmedel 1567 1 589 1429 1280 1 148 Fria handelsvaror 1347 1 350 1400 1364 1290

Övrigt 264 277 284 295 270

21 508 23431 20590 18689 16875

Apoteket AB årsredovisning 1997

sjukhus

Försäljning till sjukhus uppgick t ill2 243 Mkr en ökning med 1,3 procent jämfört med föregående år. Antal expe- ditioner uppgick till 4,4 miljoner vilket är samma nivå som 1997.

Läkemedel mot recept LAKEMEDEL MOT RECEPT, Mkr

L

^{1993 1994 1995 1996 1997}

Försäljning av läkemedel mot recept uppgick til114 392 Mkr, en minskning med 12,4 procent jämfört med 1996.

Antal expedierade receptrader uppgick till51,3 miljoner en minskning med 9,7 procent jämfört med 1996. Minsk- ningen berodde till stor del på följande faktorer:

- Den nya läkemedelsförmån som trädde i kraft den 1 januari 1997, ledde till en hamstringsvåg under 1996 och medförde minskad receptförsäljning under första halv- året 1997.

- Läkemedelsreformen innebär att kunden betalar en större del själv av läkemedelspriset. Många kunder har därför blivit mer prismedvetna och efterfrågar billigare läkemedel, vilket gjort att medelpriset per läkemedel har stagnerat.

- Det är fler som väljer att avstå från att hämta ut de recept som inte är absolut nödvändiga, till exempelläke- medel som minskar biverkningar av den ordinerade terapin.

- Läkemedelskommitteerna bedriver ett aktivt arbete för att hålla nere läkemedelspriserna.

Läkemedel utan recept

Försäljning av läkemedel utan recept uppgick till 1 695

Mkr, en ökning med 7,9 procent.

Orsak till ökningen var:

- Trenden går mot att vi konsumenter tar ett allt större ansvar för vår hälsa själva. Allt fler väljer att prova något receptfritt först, innan de går till en läkare.

- Läkemedelsföretagen har bedrivit en intensiv reklam för sina receptfria medel.

- Det kan finnas ekonomiska incitament att pröva något r eceptfritt innan man söker läkarhjälp.

- Fler läkemedel blir dessutom receptfria.

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel

Apoteket ombesörjer distribution av kostnadsfria för- brukningsartiklar, främst hjälpmedel vid stomi, inkonti- nens och diabetes, samt speciella livsmedel som till exem- pel sojamjölk för mjölkallergiker.

Försäljningen uppgick till1567 Mkr, en minskning med 1,4 procent. Volymen har minskat från ca 3,5 miljoner till 3,3 miljoner, vilket motsvarar 5,7 procent.

Fria handelsvaror

Försäljningen uppgick till l 347 Mkr en minskning med 0,2 procent.

Volym mätt i antal förpackningar minskade med en procent.

En del av sortimentet återfinns i många detaljhandels- företag. Apoteket tillhandahåller även egenvårdsprodukter som inte saluförs i andra affärer.

Övrigt

Försäljning av tjänster och egen produktion uppgick till264 Mkr en minskning med 4,7 procent.

APL är Apoteket AB:s produktionsenhet. Apoteken har skyldighet att tillhandahålla alla förskrivna läkemedeL Finns inte det förskrivna läkemedlet måste Apoteket AB tillverka det. APL:s försäljning ingår i posten övrigt.

BRUTTOÖVERSKOTT

Varu kostnad, Mkr Bruttoöverskott, Mkr Bruttomarginal

%

BRUTTOÖVERSKOTT

1997 1996 1995 1994 1993

17355 18525 16185 14464 12530 4153 4906 4405 4225 43.45 19,3% 20,9% 21,4% 22,6% 25,8%

FÖ RV/\ l TN l N GS B ER ÅTTEL5Fr

Den minskade bruttomarginalen förklaras till viss del av fortsatt förskjutning mot dyrar e produkter, där bolagets marginaler är procentuellt lägre.

RÖRELSENS KOSTNADER

RÖRELSENS KOSTNADER, Mkr 1997 1996 Förändring

löner 21 77 21 23 2,5%

Sociala avgifter 995 985 l ,0%

Hyror 315 304 3,6%

övriga externa kostnader 663 8 16 -18,8%

Delsumma 41 50 4228 -1,8%

Avskrivning av anläggningstillgångar 253 274 - 7,7

Summa 4 403 4 5 02 -2,2

Pensionskostnader

- - - -

PENSIONSKOSTNADER, Mkr 1997 1996

övriga pensionsutbetalningar 181 159

Avgifter till Apotekskoncernens

försäkringsfärening 46 44

Summa särskilda avtalspensioner 227 203

Folkpension 129 128

ATP 287 284

Total pensionskostnad 643 615

Gottgörelse från pensionsstiftelsen -1 254

Nettopensionskostnad -611 615

Apoteket AB:s pensionskostnad för avtalsenliga pensioner uppgick till227 Mkr, en ökning med 24 Mkr jämfört med 1996. Ökningen för klaras med ökad avtalspensionering under 1997. Pensionskostnaden utgjorde 10,4 procent av det pensionsgrundande underlaget. 1996 var pensions- kostnaden 9,6 procent.

Pensionsstiftelsen har träffat överenskommelse med staten om försäljning av sin aktiepost (33 procent) till huvudägaren. Eftersom detta leder till en överkonsolidering i pensionsstiftelsen har Apoteket AB begärt utökad gott- görelse med l 090 Mkr. Avtalet är villkorat av att det god- känns senast den 5 juni 1998 av regeringen, tillsynsmyn- digheten och säljarens styrelse.

Apoteket AB årsredovisning 1997

-

FÖR V A L T N l N G 5 B E R Ä T TE L S E

Investeringar och leasing

INVESTERINGAR, Mkr 1997 1996

IT~investeri

ng a r 32,9 119,6

övriga maskiner och inventarier 107,6 100,8

Lokalinredning 25,6 25,9

Byggnader och mark 40,3 35,0

206,4 281,3

Investeringar är främst ombyggnader av apotekslokaler och ersättningsinvesteringar samt

IT~investeringar.

Den låga !T-investeringen 1997 jämfört med 1996 berodde på att ett omfattande datorbyte på apotek avslutades under 1996.

LEASING, Mkr 1997 1996

Leasing datorutrustning 16.7 38,5

Sedan 1993 köper Apoteket datorutrustning istället för att teckna leasingkontrakt, därav den sjunkande leasing- kostnaden.

RÖRELSERESULTAT

Rörelseresultat efter avskrivningar var 1018,2 Mkr. Rörel- seresultat för 1997 inkluderar en gottgörelse om 1254,0 Mkr. Resultat för 1996 var 1272,6 Mkr. Försäljningen minskade under första halvåret, vilket påverkade resulta- tet negativt. Orsaken till försäljningsminskningen var den hamstringsvåg som avslutades 1996. Dessutom har medel- priset per läkemedel stagnerat. Det höga resultatet för 1996 var en följd av hamstring och reavinster på 863 Mkr.

FINANSNETTO, Mkr 1997 1996 Differens

Ränte- och övriga

finansiella intäkter 55,0 69,0 -14,0

Ränte-och övriga

finansiella kostnader -6,5 -13,4 6,9

Finansnetto 48,5 55,6 -7, l

Apoteket AB arsredovisning 1997

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Mkr 1997 1996 1995 1994 199l

1 066,7 l 328,3 451 ,4 435,0 875,0

RESU LTATANALYS

Utvecklingen av bruttomarginal, driftkostnadsandel och rörelsens vinstmarginal framgår av följande tabell.

1997 1996 1995 1994 1993

Bruttomarginal% 19,3 20,9 2 1,4 22,6 25,8

D rittkostnadsandel

Ofo

20,5 19,2 20,0 20,7 21,1 Rörelsens vinstmarginal OJa -1,5 0 ,9 2,3 2,2

5,4

Vinstmarginalen för 1997 och 1996 är rensad från jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster

Mkr

Gottgörelse pensionsstiftelsen Reavinst Tamro

&

WM-Data

1997

1254

Bokslutsdispositioner och skatt

1996

863

Årets bokslutsdispositioner uppgick till141,0 Mkr. Se not 9. Den redovisade vinsten före skatt uppgick till 925,8 Mkr, en minskning med 143,5 Mkr jämfört med 1996.

Den beräknade skatten uppgår till 261,9 Mkr. 1996 var skatten 275,3 Mkr.

Finansiell ställning

soliditeten var på bokslutsdagen 38,8 procent. Efter före-

slagen utdelningen till ägare på 1500 Mkr beräknas soli-

diteten uppgå till20,9 procent. På bokslutsdagen 1996 var

soliditeten 30,5 procent. Apotekets fordran på Riksför-

säkringsverket, som betalas den först a bankdagen i den

andra månaden efter försäljningsmånaden, uppgick på

bokslutsdagen till 2 591,6 Mkr. Bokslutsdagen för 1996

var denna

fordr~n

3 642,5 Mkr.

Apoteket AB:s certifikatprogram som möjliggör en upp- låning på 750 Mkr utnyttjas inte för närvarande. En kurs- säkring av 550 miljoner FIM finns som skydd för aktie- innehavet i Oy Tamro Abp.

Kundkreditriskerna i Apotek AB:s verksamhet är låga och inkuransen i lagret obetydlig.

Avtal slutna under 1997

Apoteket AB har slutit avtal med samtliga landsting om att sköta driften av sjukhusapotek under 1998 eller läng- re. Avtalet motsvarar ett värde av 2 200 Mkr inkl varu- kostnad.

DOTTERBOLAG

IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB vars syfte är att bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling genom tillämpad forskning, utredning, konsultuppdrag och utbildning, omsatte 11,2 Mkr (10,5 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var 0,1 Mkr (0,7 Mkr).

Apoteksbolaget Kemi & Miljö är ett miljökonsultföre- tag med inriktning på miljöutredningar av varor, tjänster och verksamheter, strategiskt miljöarbete och utbildning.

Omsättningen var 11,3 Mkr (10,7 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var 0,5 Mkr (0,1 Mkr).

PEN SIONSSTIFTELS EN

Apoteket AB har ett pensionsåtagande mot nuvarande och tidigare anställda. Tryggaodet av dessa pensioner sker genom Apoteksbolaget AB:s Pensionsstiftelse. För 1997 uppgick dessa pensionsåtaganden till 4450 Mkr.

Beräkningsgrunden för pensionsåtaganden har under 1997 ändrats av Finansinspektionen på grund av ändra- deränte-och livslän gdsantaganden. 1996 uppgick dessa åtaganden till 3 221 Mkr. Om 1996 års pensionsåtagan- den skulle räknats enligt ändrad beräkningsgrund skulle dessa åtaganden uppgått till 3 955 Mkr. Pensionsstiftelsens avkastning under 1997 uppgick till 439,2 Mkr efter avkastningsskatt och gottgörelse. Motsvarande avkast- ning för 1996 var 608,5 Mkr. Det innebär att stiftelsens egna kapital överstiger pensionsskulden med 101,4 Mkr, jämfört med 891,7 Mkr för 1996.

FÖ RVALTN l NG SB ERÄTTElSE

RESULTATRAKNINC, Mkr 1997 1996

Finansförvaltningens resultat 1747,6 621,3

Arets avkastningsskatt -54,4 -54,3

Återföring av reserverad skatt för

år 1991 och 1992 41,5

Resultat efter avkastningsskatt 1693,2 608,5

Gottgörelse till Apoteket AB -1254,0

ökning av egna kapitalet 439,2 608,5

BALANSRÄKNINC, Mkr 1997 1996

Tillgångar

Banktillgodohavande, kortfristiga fordringar 637,7 859,3

Aktier och konverteringslån ]708,6 1276,0

Aktier Apoteket AB 1100,0 53,6

Obligationer 1 956,3 l 695,1

Övriga långfristiga fordringar 260,0 260,8

Inventarier

och

mark 3,0 3,0

Summa tillgångar 5665,6 4 147,8

skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder l 114,2 35,6

Eget kapital 4551,4 4 112,2

Summa skulder och eget kapital 5665,6 4 147,8

Pensionsstiftelsens aktieinnehav i Apoteket AB ha r värde- rats till marknadsvärde. Övriga tillgångar har värderats tilllägsta värdets princip.

UTSIKTER 1998

Försäljning

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas öka med 15 procent. Det finns en långsiktig t rend mot allt dyrare terapier, allteftersom nya, dyrare, läkemedel kommer på marknaden och det förklarar den förväntade ökningen av försäljningen.

För receptfria läkemedel väntas fyra procents ökning.

Däremot väntas försäljningen av förbrukningsartiklar min- ska, eftersom landstingen till stor del kommer att använda andra inköpskanaler. Det motsvarar ca 800 Mkr. Försälj- ningen av handelsvaror väntas ligga på samma nivå som 1997.

Apoteket AB årsredovisning 1997

-~

FORVAlT N Il'\ GSB E RÄTTELSE

-·

Kostnader

Apoteket AB är ålagt att minska kostnaderna under 1998 med minst 300 Mkr räknat i förhållande till bokslutet 1996 i 1998 års pris- och lönenivå med korrigering för hamstringseffekten.

Åtgärder som vidtagits är

• Nedläggning av 27 apotek.

• 358 personer slutade sin anställning med avtalspension vid årsskiftet 1997/98.

• Neddragningar av huvudkontorets kostnader.

• Minskade förvaltningskostnader för IT-system.

• Långsammare investeringstakt för ny- och ombyggnad av apotek.

Under 1999 ska Apoteket AB spara ytterligare 100 Mkr.

Alla datasystem som är en riskfaktor inför milleniumskif- tet kommer att vara utbytta före utgången av 1999.

ÖVRIG INFORMATION Krav från ägare

Apoteket AB:s huvudägare, staten, har inte intresse av att maximera vinsten. Apoteket ska bära sina egna investe- ringar och inte tära på det egna kapitalet. Företaget ska ge utdelning till ägarna och generera tillräckligt resultat i övrigt för att kunna utvecklas i finansiell balans.

Om Apoteket AB gör tillfällig vinst, till exempel på grund av oväntat hög försäljning, överförs den normalt till ägarna (staten och pensionsstiftelsen) i form av utdel- ning. Om bolaget gör varaktig vinst skall detta leda till sänkta marginaler på läkemedel.

Apoteket AB årsredovisning 1997

Prissättning

Hur mycket läkemedlen ska kosta är en förhandlingsfråga mellan staten och läkemedelsindustrin. Hur mycket kunden ska betala, den s k egenavgiften, bestämmer riksdagen.

Apotekets p ålägg på produkternas pris varierar med inköpspriset. Pålägget är större på billigare produkter och mindre på dyrare.

APOTEKENS INKÖPSPRIS, KJ (AlP)

< 34:25

> 34:25 - 75:00

> 75:00-300:00

> 300:00

PRISFORMEL

Al P x 1,30 + 18,00 AlP x l, 18 + 22,20 AlP x

l

,08 + 29,70 AlP x 1,07 + 32,70

För övriga varor i sortime ntet används andra prisformler med såväl procentuella påslag som krontalspåslag. För vissa produktområden sätts direkta individuella mark- nadsbaserade priser.

Från och med den 1 januari 1998 övergick betalnings- ansvaret för läkemedelsförmånen från Riksförsäkrings- verket till landstingen.

• \ ,t•