Från snack till verkstad

Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15 hp Kurskod: FÖ9014

KAN DIDAT uppsat s

Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad

Från snack till verkstad

Om markverkstädernas dualistiska logik

Författare: Marcus Bergman & Håkan Broström

Handledare: Professor Mike Danilovic Examinator: Docent Fawzi Halila

Stockholm 2020-06-05

Sammanfattning

År 2019 återfördes markverkstäderna till Försvarsmakten från Försvarets materielverk (FMV) som de tillhört sedan 2013. Tiden vid FMV präglades av en strikt produktionsrationalitet och verksamheten bedrevs i princip i företagsform. I och med återgången till Försvarsmakten kommer verksamheten i stor utsträckning fortsätta att bedrivas med företagsekonomiska förtecken, samtidigt som militär hänsyn åter kommer behöva tas. Bland annat ska verksamheten organiseras i krigsförband, under samma premisser som alla andra delar av Försvarsmakten.

Studiens syfte är att utreda och förstå innebörden samt konsekvenserna av samexistensen mellan produktionsrationalitet och krigsförbandsrationalitet inom markverkstads- organisationen. Studien använder en egenskapad typologi för att åskådliggöra olika konfigurationer av samexistensen mellan dessa rationaliteter och benämner dessa som blandrationalitet.

I studien dras slutsatserna att det dualistiska förhållandet mellan dessa två logiker innebär kompromisser som gör att verksamhetens mål och syfte upplevs otydligt och att det är en skillnad i hur personalen upplever att markverkstäderna är tänkta att fungera och hur de faktiskt fungerar. Vidare ger nuvarande organisationsstruktur mindre optimala förutsättningar för att skapa en stark organisation ur vissa perspektiv.

För att komma till rätta med detta krävs ett aktivt agerande från Försvarsmaktens sida för att skapa en bättre gemensam förståelse hos alla inblandade kring hur blandrationaliteten och dess beståndsdelar ska fungera. Det kommer i förlängningen att bidra till ökad förmåga till väpnad strid. Studien lämnar fem förslag på sådana åtgärder.

Avslutningsvis presenteras förslag på hur den typologi som utvecklats inom ramen för studien kan användas i andra kontexter.

Nyckelord: Effektivitet, flödeseffektivitet, FMV, fredsrationalitet, FSV, Försvarsmakten, intäktsfinansiering, krigsorganisering, Markverkstäder, resurseffektivitet, typologi.

3

Abstract

In the year 2019 the vehicle workshops services returned to the Swedish Armed Forces.

For six years they had been an integrated part of the Swedish Defence Materiel Administration and the business was set up in a corporate fashion. When returning to the Swedish Armed Forces the workshops will continue to use that corporate business model, and at the same time adjust to military setting and logic. Among other things, the workshops will be organized into military units, under the same conditions as all other parts of the Armed Forces.

The purpose of this thesis is to examine and understand the meaning and consequences of the corporate and the military logic coexisting within the Vehicle Workshop Services units.

A typology made specifically for this reason is used to depict the different configurations that occur when those two logic structures coexist.

The study draws the conclusions that the dualistic relationship between the corporate and the military logic ends up in compromises that makes the goal and purpose of the organisation vague and the personnel involved experience a difference between how it is supposed to be functioning and how it actually does. Furthermore, the study states that the conditions for developing the Vehicle Workshop Services units into a strong and resilient organisation from a HR and symbolic perspective is less favourable. The Swedish Armed Forces need to address this actively to create a common understanding of the factors that are in play by all personnel involved in the matter. The study gives five hands on suggestions to mitigate those problems.

Finally, some suggestions are given how to re-use the typology that was created for the study in other contexts.

Keywords: Efficiency, flow efficiency, FMV, Peace time rationality, FSV, Swedish Armed Forces, revenue funding, war organize, Swedish Armed Forces Vehicle Workshops, cost efficiency, typology.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2

ABSTRACT ... 3

FIGURFÖRTECKNING ... 5

RESPONDENTFÖRTECKNING ... 6

1 INLEDNING ... 7

1.1 INTRODUKTION ... 7

1.2 BAKGRUND ... 7

1.3 PROBLEMOMRÅDE ... 9

1.4 SYFTE... 10

1.5 UTGÅNGSPUNKTER, DEFINITIONER OCH SAMBAND ... 10

1.6 ORGANISATION ... 12

1.7 DISPOSITION OCH SKRIVSTILISTISKA AVVÄGNINGAR ... 15

2 METOD ... 17

2.1 VETENSKAPLIG DESIGN ... 17

2.2 STUDIEOBJEKT... 18

2.3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19

2.4 URVAL OCH RESPONDENTER ... 20

2.5 METOD FÖR DATAANALYS ... 21

3 EMPIRI ... 25

3.1 INTERVJUER ... 25

3.2 TEMAN ... 26

3.3 TYPOLOGI - SAMBANDET TILL STUDIENS KÄRNBEGREPP ... 38

4 REFERENSRAM ... 43

4.1 BOLMAN OCH DEAL - ANALYSVERKTYG ... 44

5 ANALYS & DISKUSSION ... 47

5.1 DET STRUKTURELLA PERSPEKTIVET ... 49

5.2 HR-PERSPEKTIVET ... 53

5.3 DET POLITISKA PERSPEKTIVET ... 57

5.4 DET SYMBOLISKA PERSPEKTIVET ... 60

5.5 PERSPEKTIVSAMMANSTÄLLNING... 64

6 SLUTSATSER ... 66

6.1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 66

6.2 TYPOLOGIN ... 69

6.3 RESULTATDISKUSSION ... 70

6.4 FORTSATT FORSKNING ... 70

REFERENSER ... 72

BILAGA 1 UTSKICK TILL RESPONDENTER INNAN INTERVJU ... 74

5

Figurförteckning

FIGUR 1:RESURSEFFEKTIVITET (VÄNSTRA DELEN AV BILDEN) RESPEKTIVE FLÖDESEFFEKTIVITET

(HÖGRA DELEN AV BILDEN). ... 12

FIGUR 2:FÖRSVARSMAKTENS TEKNISKA SKOLA, GRUNDORGANISATION. ... 13

FIGUR 3:MARKVERKSTADSENHETEN (MVE), AVDELNINGAR OCH VERKSAMHETSORTER. ... 14

FIGUR 4:MARKVERKSTADSAVDELNING NORR/MVAN. ... 14

FIGUR 5:MARKVERKSTADSENHETENS VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEM (VHL)... 15

FIGUR 6:EXEMPEL PÅ UTVECKLING AV FORSKNINGSFRÅGA TILL NUVARANDE SYFTESFORMULERING ... 17

FIGUR 7:FÖRDELNING AV RESPONDENTER ... 20

FIGUR 8:SCHEMATISK BILD FÖR STUDIENS EMPIRIBEARBETNING OCH ANALYS ... 21

FIGUR 9:EXEMPEL PÅ METOD 1 FÖR KODNING OCH KATEGORISERING ... 22

FIGUR 10:EXEMPEL PÅ METOD 2 FÖR KODNING OCH KATEGORISERING ... 22

FIGUR 11:EXEMPEL PÅ KATEGORI- OCH RESPONDENTSAMMANSTÄLLNING ... 23

FIGUR 12:EXEMPEL PÅ FÖRDJUPAD KATEGORIANALYS (DEN RÖDA KATEGORIN I FIGUR 10, DEN RÖDA FÄRGEN HAR TAGITS BORT FÖR ÖKAD LÄSBARHET) ... 23

FIGUR 13:ANALYS 2- SAMMANHANG ... 38

FIGUR 14:MODELLENS FRAMVÄXT (MODELLEN REDOVISAS TYDLIGARE I FIGUR 15) ... 38

FIGUR 15:MODELL FÖR ATT ÅSKÅDLIGGÖRA RATIONALITETER ... 39

FIGUR 16:KRIGSFÖRBANDSRATIONALITET ... 40

FIGUR 17:PRODUKTIONSRATIONALITET ... 40

FIGUR 18:MÖJLIGA TYPFALL ... 41

FIGUR 19:TYPFALL K2 OCH P2– TVÅ OLIKA BERÄTTELSER OM BLANDRATIONALITETEN I MARKVERKSTADSORGANISATIONEN ... 42

FIGUR 20:ANALYS 3- SAMMANHANG ... 47

FIGUR 21:ANALYS3- ÖVERSIKT ... 47

FIGUR 22:SYFTESFORMULERINGENS KÄRNBEGREPP ... 48

FIGUR 23:TYPFALL K2 ... 51

FIGUR 24:TYPFALL K3 ... 56

FIGUR 25:FRÅN VÄNSTER, TYPFALL K2,P2 OCH P1... 58

FIGUR 26:BEFINTLIGT TYPFALL P2(VÄNSTER) OCH ÖNSKAT TYPFALL P1(HÖGER) ... 63

FIGUR 27:PERSPEKTIVSAMMANSTÄLLNING ... 64

FIGUR 28:TYPFALL K2 OCH P2- SNACK RESPEKTIVE VERKLIGHET? ... 66

FIGUR 29:PERSPEKTIVSAMMANSTÄLLNING ... 67

FIGUR 30:EMPIRINEUTRAL GRUNDMODELL FÖR VÅR TYPOLOGI ... 69

FIGUR 31:TYPOLOGI ... 69

6

Respondentförteckning

Respondent A, tidigare tjänstgörandes inom Högkvarteret och markverkstadsorganisationen

Respondent B, tjänstgörandes vid Högkvarteret

Respondent C, tjänstgörandes på förbandsledningsnivån i markverkstadsorganisationen Respondent D, tjänstgörandes vid Högkvarteret

Respondent E, tjänstgörandes vid Högkvarteret Respondent F, tjänstgörandes vid Arméstaben

Respondent G, tjänstgörandes på förbandsnivån i markverkstadsorganisationen

Respondent H, tjänstgörandes på förbandsledningsnivån i markverkstadsorganisationen Respondent I, tjänstgörandes på förbandsledningsnivån i markverkstadsorganisationen Respondent J, tjänstgörandes på förbandsledningsnivån i markverkstadsorganisationen Respondent K, förbandsledningsnivå sidoordnat förband

7

1 Inledning

"Amateurs talk about tactics, but professionals study logistics."

Gen. Robert H. Barrow, USMC (Commandant of the Marine Corps) noted in 1980¹ 1.1 Introduktion

Vår uppsats studerar återintegreringen av markverkstäderna i Försvarsmakten och de utmaningar det medför.

Barrows slagkraftiga ”one liner” ovan för blicken mot en, som det tycks, tidlös utmaning genom krigshistorien; nämligen att skapa ett effektivt, robust och uthålligt system av system för understöds- och underhållsfunktioner som tillåter en armés stridande spjutspets att nå ett avgörande. Försvarsmaktens markverkstäder är en sådan underhållsfunktion med kanske en lite speciell särart i sammanhanget.

Markverkstäderna har på senare tid bedrivit verksamheten med tydliga företagsekonomiska förtecken inom Försvarets Materielverk (FMV) och återgår nu till Försvarsmakten där en helt annan logik är rådande. Delar av den företagsekonomiskt inspirerade affärsmodellen är tänkt att behållas även efter återgången, samtidigt som verksamheten ska anpassas till den omgivande militära organisationen. Det är denna logikernas dualism som vi kommer rikta in oss på att bringa förståelse kring.

Verkstadsverksamhet räknas i den militära kontexten i Sverige till funktionen logistik och tjänstegrenen teknisk tjänst.² Den tekniska tjänsten syftar ytterst till att säkerställa tillgängligheten på Försvarsmaktens materiel. I tider av återtagande och tillväxt, med kraftigt ökad övningsverksamhet och samtidigt med en lång, lång reparationskö i bagaget, kan markverkstädernas roll inte underskattas.

Lagstadgade besiktningskrav, förebyggande och avhjälpande underhåll samt uppgraderingar utgör en årlig cykel som Försvarsmakten all fordons-, vapen-, sambands- och optisk materiel ska genomgå. För man dessutom in perspektivet mobilisering (förberedelser för krig) vid en beredskapshöjning blir verkstädernas verksamhet dessutom direkt tidskritisk och då sannolikt föremål för hårda prioriteringar för att på kort tid säkerställa tillgängligheten på krigsförbandens kvalificerade materiel.

Markverkstäderna är med andra ord en viktig del i den militära kontexten och framförallt under de få dygnen, eller i värsta fall timmarna, vid en kris där Försvarsmakten ska gå från vardagslunk till att stå på krigsfot.

1.2 Bakgrund

Sovjetunionens fall 1989 påbörjade en tid präglad av avspänning i Europa som sakta men säkert medförde att de västeuropeiska arméerna mer eller mindre obsoleta med tiden. Att det skulle bli krig ansågs under denna tid som otänkbart och Försvarsmakten nedmonterades successivt. Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp var ingenting som prioriterades. Attackerna i New York den 11 september 2001 blev

1 Strategic Growth Management, (2020-05-03). http://strategicgrowthmanagement.com/military-logistic- quotes.

2 Försvarsmakten, Grundsyn Logistik, Stockholm: Alfa Print AB, 2019, s. 33.

startskottet för det amerikanska kriget mot terrorn som skapade en helt ny inriktning för säkerhetspolitiken. Under hela 00-talet var internationella säkerhets- och utrikespolitiska åtaganden Försvarsmaktens huvudnummer, vilket också blev dimensionerande för allt från doktrinutveckling till materielanskaffning och utbildning.³

Samtidigt fick New public Management genomslag i hela statsförvaltningen.⁴ Ord som rationalitet, lean production och kostnadseffektivitet var på allas läppar. Försvarsmaktens ekonomi visade sig samtidigt vid närmare granskning vara i stor oordning och beskrevs som ett svart hål där hundratals miljoner kronor saknades.⁵ Som en följd av detta sågs Försvarsmaktens ekonomistyrning över och nya rutiner infördes med det yttersta målet att spara pengar. Rationaliseringskraven detta medförde i kombination med omdefinierad hotbild mot Sverige och i förlängningen Försvarsmakten fick till följd att delar av den bakre logistikorganisation inom Försvarsmakten flyttades till Försvarets Materielverk (FMV) och bildade där Verksamhetsområdet Förråd, service och verkstäder (FSV). Syftet med detta var att åstadkomma en kostnadseffektivare verksamhet inom ramen för den civila myndigheten FMV:s regi.⁶ Ingen större hänsyn till krigets krav behövde tas, och verksamheten skulle kunna bedrivas med på rent affärsmässig grund. Tanken från politiskt håll var initialt att flytten till FMV skulle fullföljas med en fullständig outsourcing av verksamheten till industrin efter ytterligare några år.⁷

2019, efter sex år vid FMV, flyttas huvuddelen av FSV åter tillbaka till Försvarsmakten med anledning av den nya inriktningen mot nationell försvarsförmåga.⁸ Detta innebär bland annat att verksamheten ska kunna organiseras i krigsförband som fortsätter produktionen även i händelse av kris eller krig.⁹ Propositionen konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats och att det krävs en ny försvarspolitisk inriktning. Försvarsförmågan ska stärkas och samarbeten med andra länder fördjupas. En av de mest viktiga delarna i propositionen handlar om att den operativa förmågan ska öka i krigsförbanden och att totalförsvarsförmågan ska stärkas. Det här kan ses som ett trendbrott efter en lång omställning av hela försvaret där det i huvudsak har handlat om neddragning och avveckling. Det har varit fokus på rationalisering och effektivitet framförallt inom stödverksamheten.

Efter beslutet kring nya inriktningen fastställde regeringen också en ny organisation för Försvarsmakten som började gälla från 2016 – Försvarsmaktsorganisation 2016. Det innebär att delar inom Försvarsmakten som har uppgifter efter beslut om höjd beredskap ska organiseras som krigsförband. Bland annat blev Försvarsmaktens Logistik (FMLOG) krigsorganiserat under 2016. Därutöver fastställde även regeringen att all personal både civil som militär ska vara krigsplacerad vid höjd beredskap.

3 Sveriges Riksdag, Det nya försvaret Försvarsutskottets betänkande 1999/2000:FöU2, Stockholm: Elanders Gotab, 2000 ; Regeringen, En Strategi för Sveriges säkerhet, Stockholm: Elanders Gotab AB, 2005 ; Sveriges Riksdag, Försvarsutskottets betänkande 2001/02:FöU2, Stockholm: Elanders Gotab, 2001.

4 Statskontoret, Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar, 2015.

5 Regeringen, Lekmannamedverkan i Försvarsmakten (SOU 2003:26), 2003.

6 Regeringen, Forskning och utveckling samt försvarslogistik – i det reformerade försvaret (SOU 2011:36) Försvarsstrukturutredningen, Stockholm: 2011.

7 Ibid.

8 Regeringen, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020. Proposition 2014/15:109, Stockholm 2015.

9 Regeringen, Logistik för högre försvarsberedskap – Betänkande av Översyn av materiel- och

Med den nya inriktningen så kommer det även krav på materiel och logistikförsörjningen och det är det som ligger till grund för ”Logistik för högre beredskap”¹⁰ och i förlängningen varför FSV överfördes till Försvarsmakten från FMV. Utredningen ansåg att Försvarsmakten ska få ett tydligare inflytande över delar som påverkar den operativa förmågan. Materielförsörjningen och logistiktjänster bör alltså utgå från de operativa behoven inom Försvarsmakten. De logistikresurser som fanns inom Försvarsmakten före verksamhetsövergången hade till del krigsorganiserats och i inriktningspropositionen framhåller regeringen att den ser en viss otydlighet i hur Försvarsmakten och FMV ska samverka vad gäller materiel- och logistikförsörjningen. Även synpunkter från Ekonomistyrningsverket ligger till grund för ”Logistik för högre beredskap”¹¹ där verket ger uttryck för hur den finansiella styrningen/uppföljningen kan förenklas mellan Försvarsmakten och FMV. Med detta som grund så kan det ge en vägledning för hur de finansiella anslagen fördelas.

FSV var inom FMV ett eget affärsområde då dess verksamheten skiljde sig avsevärt från myndighetens övriga uppgifter. Så även om FSV:s interna verksamheter också var av vitt skilda slag så var kontrasten mot FMV:s övriga verksamhet större, vilket var det logiska skälet för att hålla ihop verksamheten. De tre huvudsakliga delarna var:

 Förråd som omfattade ca 300 personer och svarade för driften av Försvarsmaktens centrala förråd. De två största är Försvarsmaktens centrallager och reservdelslagret, båda belägna i Arboga.

 Service som bestod av ca 200 personer och hanterade driften av befälshotell, resetjänster, grafisk produktion och övriga servicetjänster. Dessa funktioner var fysiskt utspridda på olika garnisoner inom Försvarsmakten.

 Markverkstäderna bestod av ca 800 personer och bedrev verksamhet på 20-talet orter över hela landet. Besiktningen bestod av ca 100 personer och var en del av markverkstäderna vid verksamhetsövergången 2012/13 men blev en egen enhet under tiden på FMV.

När FSV återgick till Försvarsmakten upphörde FSV som organisatorisk enhet och verksamheten delades upp på för varje enskilt verksamhetsområde befintliga närbesläktade delar av den mottagande myndighetens organisation. FSV:s Förråd inlemmades i Försvarsmaktens Logistik (FMLOG), Service fick sin nya organisatoriska tillhörighet hos Försvarsmaktens HR Centrum, övriga servicetjänster fördelades på lokala garnisoner och Markverkstäderna hamnade som en underenhet till Försvarsmaktens tekniska skola.

1.3 Problemområde

FSV återgång till Försvarsmakten är redan formellt genomförd, men själva omstruktureringsprocessen pågår fortfarande och kommer så att göra under överskådlig framtid. Denna organisationsflytt innebär stora förändringar på flera plan. I rent kvantitativa termer är det totalt ca 1300 personer på drygt tjugotalet orter i Sverige som fått en ny arbetsgivare. Kvalitativt innebär det att viss verksamhet nu återuppstår från att vara helt frånvarande i Försvarsmakten organisation under några år medan andra verksamhetsområden nu åter ökar i omfång. Även på det strukturella planet blir förändringen också stor. Förråd, service och verkstäder har i FMV:s regi varit utpräglat

10 Ibid.

11

platta organisationer med korta snabba beslutsvägar och kommer nu bäddas in i en betydligt större och mer hierarkisk organisationsstruktur med längre och ibland otydliga beslutsvägar. På det logiska planet innebär det en (åter)militarisering av verksamheten, då den ska krigsorganiseras.

Vi väljer i denna studie att rikta in oss på markverkstäderna. Inom detta verksamhetsområde tror vi nämligen att utmaningarna efter återgången kommer vara störst. Dessa utmaningar har sin grund i två av de grundförutsättningar som nu ska gälla för verkstadsverksamheten; nämligen intäktsfinansiering och flödesoptimering. Den modell med intäktsfinansiering som styrde verksamheten när den fanns hos FMV ska behållas och fortsatt vara ett styrmedel för verkstadsverksamheten även nu efter återgången. Detta förhållande är unik för verkstäderna och gäller inte för någon annan del av den från FMV återförda FSV-verksamheten. Oavsett om markverkstäderna ligger under FMV eller Försvarsmakten så är en av de stora utmaningarna att få ett tillfredställande flöde i produktionen. Flöde är här kopplat till kundperspektivet och handlar i korthet om att få tillbaka materiel som lämnats in till verkstaden så snart det bara är möjligt.

Inom FMV fanns ett avkastningskrav som låg i linje med civila företag inom samma bransch. Inom Försvarsmakten finns ett uttalat önskemål om att markverkstäderna ska behålla effektiviteten som avkastningskravet gav upphov till inom FMV samtidigt som man säger att verksamheten ska krigsorganiseras och i övrigt passa in i en anslagsfinansierad strikt hierarkisk struktur.

Det vi frågar oss är vad som händer när den från FMV-tiden mycket affärsmässiga produktionsrationaliteten nu ska samsas med en militär rationalitet där effektivitet inte mäts i avkastning utan med ord som redundans, robusthet, handlingsfrihet och uthållighet?

Att det går att bedriva verksamheten under inflytande av båda logikerna är vi övertygade om, men hur bra blir det? Kan dessa logiker stödja varandra, och i så fall hur? Eller motverkar de varandra? Vilka åtgärder behöver vidtas för att få en bra fungerande organisation i detta perspektiv?

Vi tror att logikernas samexistens påverkar markverkstadsorganisationen på ett tämligen unikt sätt och därför riktar vi in denna studie mot just det som uppstår i spänningsfältet mellan ytterligheterna som den militära och den produktionsinriktade logiken utgör.

1.4 Syfte

Med studien vill vi öka förståelsen för innebörden och konsekvenserna av samexistensen mellan produktionsrationalitet och krigsförbandsrationalitet inom markverkstads- organisationen.

1.5 Utgångspunkter, definitioner och samband

Syftesbeskrivningen ovan tar sin utgångspunkt i den intuitiva tanken att verksamhet kommer organiseras, bedrivas och ge olika resultat beroende på vad den syftar till. Med ett allt större fokus mot syftet desto mer optimerat kommer resultatet att bli. Tanken får konsekvenser i handling. Verksamheter följer sin egen rationalitet, eller logik med ett annat ord, utifrån sina respektive subjekt, objekt, särskilda förutsättningar och målsättningar med

mera. Ordet rationalitet betyder ”det som bygger på förnuftet”¹² och det som är förnuftigt ur ett perspektiv behöver inte vara det ur ett annat. Perspektiven styrs av syftena.

För att särskilja de olika logiker som de olika politiska besluten om markverkstädernas tillhörighet har vilat på väljer vi att kalla dem produktionsrationalitet respektive krigsförbandsrationalitet.¹³ Dessa ord är inte allmänt vedertagna begrepp, men de sammanfattar på ett för studien bra sätt de olika faktorer som tillskrivs högt värde ur olika perspektiv. Nedan redogör vi för vår syn på dessa två begrepp samt hur begreppet effektivitet förhåller sig till dessa.

1.5.1 Produktionsrationalitet

Med produktionsrationalitet avser vi den logik som går ut på att optimera verksamheten då syftets subjekt är verksamheten självt. Objektet är oftast pengar och logiken går ut på att optimera de interna produktionsprocesserna. Detta innebär att man riktar in sig på att påverka subjektets interna variabler så som ökad produktionstakt och renodling av verksamheten till det som bara är absolut kärnverksamhet för att på så vis minska omkostnaderna. All kringverksamhet ska i möjligaste mån skötas utanför den egna organisationen så att den verksamheten kan optimeras på motsvarande sätt. Enligt denna rationalitet ska till exempel inte en tillverkare syssla med transporter eller lagerhållning av material. Det hanteras bäst av andra aktörer som har detta som sin kärnverksamhet.

Logiken förknippas normalt med vinstdrivande företag men är även applicerbar på offentlig verksamhet. Den kanske då inte kan tillämpas i sin mest extrema form, men det är i den här andan verksamheten bedrivs.

1.5.2 Krigsförbandsrationalitet

Krigsförbandsrationalitet använder vi här för att sammanfatta en logik som tar mer hänsyn till det som populärt kallas för ”krigets krav”. Självändamålet är nödvändigtvis inte en optimering av de egna processerna, utan syftets subjekt ligger ofta utanför den egna organisationen och optimeringen handlar om att bli kompatibelt med ett större system av system. Det kan innebära att den egna organisationen måste anpassas i för den egna verksamheten ogynnsamma strukturer och rutiner. Verksamheten och organisation byggs kring värdeord som robusthet och redundans för att verkan skall kunna erhållas även under påfrestningar. En viss initial uthållighet byggs i regel in i verksamheten så att den kan fortgå några dygn utan tillförsel av förnödenheter och reservdelar. Andelen omkostnader som inte bär mot den egna organisationsenhetens kärnverksamhet tillåts vara relativt stora för att man ska passa in i den större omgivande strukturen och svara mot kraven som ett krigsförband har. Exempelvis innebär det att förband som inte har strid som huvudsyssla ändå lägger avsevärd tid på utbildning i vapentjänst, bevakning, skyddstjänst och försvar av egen grupperingsplats, trots att förbandets huvuduppgift är att laga mat.

Dimensionering och organisering sker alltså utifrån förhållanden och uppgifter som inte råder under normala fredsförhållanden och som förhoppningsvis aldrig ska behöva komma till användning.

12 Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rationalitet, hämtat från internet 2020-04-02.

13 SOU 2011:36 och SOU 2016:88.

1.5.3 Effektivitet

Effektivitet är som vi ser det i den här studien ett uttryck på hur väl man lyckas inom ramen för den rationalitet man verkar inom. Effektiviteten kan ha många olika måttenheter, mätas på olika sätt och på olika platser i en organisation. I en verksamhet präglad av produktionsrationalitet kan till exempel andelen debiteringsbar tid vara ett bra effektivitetsmått om man vill minimera omkostnader för att på så vis kunna maximera vinsten. I en av krigsförbandsrationalitet genomsyrad verksamhet säger effektivitetsmåttet inte så mycket, utan effektiviteten kanske bättre kan mätas utanför den egna organisationen, vid exempelvis brukaren av reparerade fordon. Tillgängligheten på fordon är då istället ett relevant effektivitetsmått.

Figur 1: Resurseffektivitet (Vänstra delen av bilden) respektive flödeseffektivitet (Högra delen av bilden).¹⁴

I figuren till vänster är resursen i fokus och objekten är verktyget för att optimera förhållandet hos resursen. Till höger är objektet i fokus och resurserna är verktyget för att säkerställa effekten hos objektet.

Det finns i sig inget motsatsförhållande mellan de olika effektivitetsmåtten, men man måste vara konsekvent och mäta de saker som man säger är viktiga och bär mot verksamhetens syfte och mål. Vill man veta hur långt något är bör man använda ett måttband och inte en våg.

Ovanstående resonemang kan tyckas självklart, men i en stor och komplex organisation där båda rationaliteterna ska samexistera tror vi att det är lätt att gå vilse i detta.

1.6 Organisation

Här följer en beskrivning av den del av Försvarsmakten som markverkstäderna är organiserade inom samt hur markverkstäderna är organiserade internt.

Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) ökade från ca 400 anställda till 1400 anställda den första januari 2019 i samband med att verksamhetsövergången från FMV till Försvarsmakten genomfördes. Verksamhetsövergången i sin helhet berörde ca 3000 anställda varav 900 av dem hamnade på Försvarsmaktens tekniska skola. Av dessa 900 så tillhör 800 Markverkstadsenheten och 100 Besiktningsenheten.

Internt är både Markverkstadsenheten och Besiktningsenheten för närvarande organiserade på samma sätt som när de tillhörde FMV. Markverkstadsenheten levererar teknisk tjänst inom markarenan, såsom materielunderhåll, tillverkning och demontering.

Besiktningsenheten besiktigar alla Försvarsmaktens markgående fordon med samma krav som Transportstyrelsen ställer på besiktning av civila fordon. Inom Försvarsmaktens tekniska skola organiserades markverkstäderna respektive besiktningsenheten som underenheter.

14 Försvarsmakten, FMTS MvE Verksamhetsplan 2019-2021, Stockholm, s. 33.

Resurs

Objekt Objekt Objekt Objekt

Resurs

Resurs Resurs Resurs

Objekt Ex. Lastbilens väg genom verkstan

”Nummerplåtvandring”

Försvarsmaktens tekniska skola är i grunden en skola som utbildar mekaniker, tekniker, specialistofficerare samt officerare i tjänstegrenen teknisk tjänst. Likt alla skolor i Försvarsmakten utövar man ett visst funktions- och utvecklingsansvar inom den egna tjänstegrenen.

Figur 2: Försvarsmaktens tekniska skola, grundorganisation.¹⁵

Försvarsmaktens tekniska skola, är likt Försvarsmaktens övriga förband, skolor och centra en organisationsenhet (OrgE). Detta är den lägsta nivå dit arbetsmiljö-, säkerhets- och verksamhetsäkerhetsansvar kan delegeras. Det är också organisationsenheter som får verksamhetsuppdrag (VU) från Högkvarteret (HKV). Skolan är grupperad inom Halmstad garnison tillsammans med Luftvärnsregementet och delar av Försvarsmaktens Underrättelse och säkerhetscentrum.

Markverkstäderna är geografiskt spridda på 23 orter i landet men hålls organisatoriskt ihop i Markverkstadsenheten (MvE). Markverkstadsenheten är i sin tur indelad i 8 avdelningar vilka framgår till höger i figuren ovan. Respektive avdelning har ett regionsansvar och består av mellan 2-5 lokala verkstäder beroende på geografiskt läge och storlek. Det finns ett undantag och det är Markverkstad Skövde som endast består av en ort och anledning till detta är att Markverkstad Skövde till sin storlek (185 personer) är störst inom Markverkstadsenheten.

15 Försvarsmakten, FMTS-presentation, 2020-02-19.

FMTS

Funktions- Utvecklings Enheten

Utbildnings

Enheten Op Log Bat Besiktning Enheten

Norr

Mitt

Syd

Markverkstad Enheten Stab

MV Väst MV Norr MV Sthlm MV Uppland MV Skövde MV Skaraborg MV Öst MV Syd

Bilden nedan visar de olika markverkstädernas interna organisering inom Markverkstadsenheten, som i stort är oförändrad efter genomförd verksamhetsövergång.

Figur 3: Markverkstadsenheten (MvE), avdelningar och verksamhetsorter.¹⁶

Respektive avdelning består av ett antal sektioner som kan vara kopplade till enskild ort.

Normalt är att den större verkstadsorten inom respektive avdelning består av en eller flera sektioner och de mindre verkstadsorterna endast av en sektion. Nedan ett exempel på en avdelning inom Markverkstadsenheten: Markverkstad Norr.

Figur 4: Markverkstadsavdelning Norr/ MvA N.¹⁷

Huvudorten är Boden, och den bryts ner i såväl verksamhets- som verkstadsortssektioner.

Produktionsstöd och produktionsledare är placerade i Boden.

Markverkstäderna bedriver sin verksamhet genom produktions, lednings och stödprocesserna. Dessa är i sin tur uppdelade i materielunderhåll och tekniskt systemstöd.

Materielunderhållsprocessen omfattar förebyggande och avhjälpande underhåll. Tekniskt systemstöd omfattar driftstöd, underlag för teknisk anpassning, modifieringar och materielundersökningar.

Markverkstäderna använder ett verksamhetsledningssystem (VHL) för att säkerställa utförande enligt gällande lagar, regler, förordnanden, ackrediteringar och tillstånd. I verksamhetsledningssystemet finns nödvändiga rutiner, arbetsinstruktioner, kontrollinstruktioner samt blanketter. Portalen till VHL finns tillgänglig för samtliga medarbetare inom markverkstäderna.

16 Försvarsmakten, FMTS MvE Verksamhetsplan, 2019-2021, Stockholm, s. 6.

17

C Mv Norr

Produktions- ledare Produktions-

stöd

Mekanik Arvidsjaur

Umeå Vidsel

Luleå Strids-

fordon Teknik Hjulfordon Stöd-

produktion C MvE

Mv Norr Boden Arvidsjaur

Luleå Umeå Vidsel

Mv Skaraborg

Karlsborg

Såtenäs Mv Skövde

Skövde

Mv Stockholm

Kungsängen

Berga

Mv Syd Revingehed Karlskrona Ronneby Visby

Mv Uppland

Enköping Uppsala

Mv Väst Halmstad Göteborg

Mv Öst Eksjö Kvarn Malmen Stab

Nedan en bild av första sidan i VHL, respektive rubrik länkar direkt till det ämne som rubriken anger.

Figur 5: Markverkstadsenhetens verksamhetsledningssystem (VHL).¹⁸

Rent krigsförbandsmässigt utgör huvuddelen av utbildnings- och funktionsutvecklingsenheterna inom FMTS en del av det som numera heter Halmstad militärbas. Det som krigsorganisatoriskt inte ligger under militärbasen är den 1. Operativa logistikbataljonen som är ett fältförband under Arméstaben.

Markverkstadsenheten och Besiktningsenheten är i skrivande stund inte krigsorganiserade, men den processen pågår och det är till denna som vår studie förhoppningsvis kan bidra.

Fortsatt i studien utgörs studieobjektet av företeelsen markverkstadsorganisation oberoende av hur den faktiskt är organiserad. Därför använder vi just orden markverkstadsorganisationen eller bara markverkstäderna genom uppsatsen. Vi tar alltså inte ställning till detaljer i aktuell eller eventuell framtida organisation utan har en mer konceptuell organisationsoberoende ansats angående studieobjektet.

1.7 Disposition och skrivstilistiska avvägningar

Då studien har bedrivits med en induktiv ansats så kommer det att få återspegla även kapiteldispositionen i rapporten.

Direkt efter detta inledande kapitel kommer metoden att beskrivas. I och med detta får vi möjlighet att belysa hur framförallt frågeställningen har förädlats under resans gång och hur den vetenskapliga referensramen utkristalliserats.

För att hålla oss till ovanstående logik kring kronologin väljer vi att därnäst presentera resultatet av empiriinsamlingen och först därefter kommer presentationen av den vetenskapliga referensramen. Det femte kapitlet utgörs av analysen där empiriresultat och vetenskaplig referensram gifts samman. Slutligen diskuteras resultatet och slutsatser kring studiens frågeställning i det sjätte och sista kapitlet.

Vi är medvetna om att ovanstående upplägg inte är det vanligaste, om än inte heller särskilt unikt, när det gäller dispositionen i en vetenskaplig uppsats. Referensramen kommer kanske i vissa läsaren ögon för långt bak och även om vi naturligtvis i studiens inledningsskede hade en idé om vad en lämplig sådan skulle kunna vara så tycker vi att en sådan här uppställning av kapitlen ger den induktiva metoden mer rättvisa. Vid en deduktiv ansats hade det naturliga givetvis varit att presentera den vetenskapliga referensramen

18 Ibid, s. 8.

redan efter inledningskapitlet och i ärlighetens namn ska sägas att vi hade det så i vår initiala kapitelordning, men detta skavde mer och mer allteftersom skrivprocessen tog fart.

I och med detta ställningstagande kring dispositionen har det också fallit sig naturligt att även slå an den stilistiskt transparenta ansats som inte minst detta underkapitel är ett uttryck för. Som ett ytterligare steg i denna riktning väljer vi dessutom att huvudsakligen baka in metoddiskussionen i själva metodkapitlet istället för att ha det som egen rubrik tillsammans med övrig diskussion.

17

2 Metod

I detta kapitel redovisar vi våra vetenskapliga utgångspunkter, ansatser och metodval.

2.1 Vetenskaplig design

Studien sorterar under den samhällsvetenskapliga disciplinen och kommer att skapa förståelse kring abstrakta skeenden och förhållanden i en organisationskropp utifrån ett antal individers berättelser. Utgångspunkten är hermeneutikens något försiktigare inställning till sant och falskt, allmängiltigt och specifikt än positivismens dito. Vi tror inte att det är fruktbart att försöka mäta, leda i bevis eller försöka påvisa orsakssamband när det gäller en specifik organisation. Därtill är den alltför komplex, i synnerhet när den är av Försvarsmaktens storlek. Vår tro är därför snarare att man ska försöka se komplexiteten för vad den är, med så stor bredd och variation som man mäktar med vid denna typ av studier.

Ansatsen är induktiv och empirin, insamlad genom 11 intervjuer, har tillåtits forma och förädla studiens utformning under resans gång.

Kärnan och utgångspunkten i en induktiv studie är empirin, till skillnad från den deduktiva där en hypotes eller teoribildning får utgöra utgångspunkt och empirin bara blir medlet att bekräfta eller falsifiera denna.¹⁹ Även i den induktiva ansatsen tjänar empirin naturligtvis till att skapa resultatet, men den får alltså också vara med och definiera vad som skall studeras. I och med detta uppstår en växelverkan mellan vad det finns att studera och vad man letar efter. Båda påverkar varandra, för det är inte bara det som beskrivits ovan med utvecklingen av frågeställning som sker utan omvänt bidrar dessa i sin nya förädlade form hela tiden till att man som forskare blir mer fokuserad och selektiv i vilka delar av empirin man väljer att studera.

I vår studie har ovanstående kommit till konkret uttryck i form av en förändring över tid av studiens syftesformulering. Initialt visste vi naturligtvis vad studieobjektet var;

markverkstäderna, och vi kunde skönja problemområdet tillräckligt för att skapa ett initialt syfte och preliminära frågeställningar för att komma igång med arbetet. Dessa frågeställningar var från början tre till antalet. Pilen nedan exemplifierar hur en av frågeställningarna utvecklats under arbetet med studien, för att slutligen transformerats till enbart ett syfte.

Figur 6: Exempel på utveckling av forskningsfråga till nuvarande syftesformulering

Den tredje av de initiala frågeställningarna togs bort tidigt i studiens framdrivningsprocess och frågeställning två inarbetades i den kvarvarande frågeställningen under empiribearbetningsskedet. I samband med analysen föll det sig naturligt att låta den sista frågeställningen försvinna och vi nöjer oss med att presentera en problembild (kap 1.3) och

19 Jacobsen Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar – introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, Lund: Studentlitteratur, 2019, s. 19.

Vilka likheter och olikheter finns mellan

yrkeskategoriernas syn på återgången till FM och vilka konsekvenser det får för den dagliga fredsproduktion respektive krigsdugligheten för logistikfunktionen?

Hur beskriver olika befattningshavare (med civil resp militär bakgrund) återgången av

markverkstäderna till FM ur ett produktionslogiskt respektive

krigsförbandsperspektiv?

Vad innebär

produktionsrationalitet respektive krigsförbandsrationalitet i ett markverkstadsperspektiv och hur påverkar dessa varandra när de samexisterar i samma organisation?

Med denna studie vill vi öka förståelsen för innebörden och konsekvenserna av samexistensen mellan produktionsrationalitet och krigsförbandsrationalitet inom markverkstadsorganisationen.

ett syfte (kap 1.4) med studien. Vi anser att dessa två tillsammans ger en så pass tydlig bild av vad studien handlar om, så att ytterligare nedbrytning i specifika frågeställningar inte tillför något av värde. Det riskerar snarare att göra det hela otydligt och spretigt.

Metodmässigt kan studien beskrivas som en kvalitativ intervjustudie inspired by Grounded Theory.²⁰

Valet av en kvalitativ ansats framför en kvantitativ, framstod som självklar då den ger oss möjlighet att komma studieobjektet nära. Närhet ger också möjlighet till djup, vilket i sin tur är en bra nyckel till att förstå komplexa företeelser.²¹ Metoden inspired by Grounded Theory är sprungen ur det som numera kallas klassisk Grounded Theory vars kärna är att man som forskare inte riktigt vet vad man letar efter i studiens början. Detta framträder under arbetes gång. Arbetsordningen blir därmed lite omvänd från klassisk forskningsmetodik, då man här först skaffar sig ett empiriskt resultat och sedan tar man sig an litteraturstudier och befintlig kunskapsbyggnad. Förutom att slå an en väldigt utpräglad induktiv ansats ger klassisk Grounded Theory forskaren en väl strukturerad och omfattande metod att omhänderta sina insamlade data. Genom kodning och kategorisering söker man kärnvärden i datamängden som sedan blir utgångspunkt för en teoretisk kodning där kopplingen till den vetenskapliga referensramen görs. Studien snävas in mot kärnvärdena och övrigt skalas bort. För att räknas som Grounded Theory krävs att man tämligen strikt följer alla steg som modellen föreskriver, medan inspired by ger forskaren frihet att välja de element och verktyg i metoden som passar för den forskning man bedriver.

Då den komplexa företeelsen i vårt fall är en organisation, så torde just inhämtnings- och dataanalysmetoden inspired by Grounded Theory ha potentialen att föra oss så nära och in på sådant djup att även abstraktioner och bakomliggande skeenden framträder. Det är sådana element som vi tror är de viktigaste att förstå och blottlägga när organisationer i förändring studeras. Sådant skulle svårligen låta sig göras genom tex en litteratur- eller enkätstudie.

2.2 Studieobjekt

Som nämnts tidigare fokuserar studien enbart på markverkstäderna, och inte hela den underhållsorganisation (FSV) som återfördes till Försvarsmakten från FMV.

Avgränsningen är naturlig då FSV:s olika verksamheter delas upp och passas in på olika ställen i Försvarsmaktens ordinarie struktur. Det blir därmed svårt och ur våra frågeställningars perspektiv ointressant att studera FSV som en helhet. Dessutom har såväl de olika verksamheterna som de olika mottagarorganisationerna i Försvarsmakten helt olika förutsättningar och karaktäristika.

Utgångspunkten för studien problemformulering är dock de motiv som ligger bakom hela FSV:s återgång till Försvarsmakten²² samt målet att göra de ingående delarna till krigsförband.

20 Lysek, Michal, Föreläsning, Stockholm: 2020-02-10.

21 Jacobsen Dag Ingvar, Hur genomför man undersökningar – introduktion till samhällsvetenskapliga metoder, Lund: Studentlitteratur, 2019, s. 19.

22 SOU 2011:36 och SOU 2016:88.

2.3 Etiska överväganden

Inom ramen för god forskarsed ingår att nogsamt redovisa alla typer av förhållanden och aspekter som på något sätt kan påverka trovärdigheten i forskningen. Vidare ska forskningen bedrivas så att skada inte uppstår för vare sig studieobjekt eller annan.²³ Utifrån detta ser vi det därför vara aktuellt att belysa två förhållanden som ur ett etiskt perspektiv skulle kunna utgöra underlag för ifrågasättande av vår uppsats:

 En av författarnas bias och beroendeförhållande till studieobjektet.

 Hur vi hanterar respondenternas identitet och kopplingen mellan identitet och utsaga.

En av oss i författarduon till den här uppsatsen arbetade tills helt nyligen som verkstadschef i den organisation som vi undersöker. Som sådan hade han, och har fortfarande, en tydlig åsikt om organisationen och dess utveckling i samband med verksamhetsövergången från FMV till Försvarsmakten. Vi har varit medvetna om denna bias under studiens gång och aktivt bollat idéer, påståenden och formuleringar där det finns risk för förutfattade meningar. Samtidigt har vi haft nytta av en viss förförståelse och insyn i verksamheten under studiens genomförande. Den induktiva ansatsen har varit till stor hjälp då vi under en mycket stor del av undersökningsprocessen hela tiden utgått från insamlade data. Det är vad respondenterna säger som är det viktiga och vår roll som författare går till stor del ut på att hantera detta stoff så ofiltrerat vi kan. Det förhållningssättet har vi sedan tagit med oss in i analysen och diskussionen där kontrollfrågan varit: Vem påstår detta? Är det respondenten eller är det vi? I uppsatsens diskussionsdel finns visserligen mer utrymme för författarnas åsikter att få ta plats men även här gäller det ju att slutsatser dras utifrån analysen av respondenternas utsagor. Med andra ord har den bias som funnits motverkats genom att först och främst vara medveten om den och sedan genom att nogsamt försöka behålla en metodmässig stringens i alla studiens faser.

Frågan hur vi hanterar respondenternas identiteter i förhållande till deras utsagor skulle potentiellt kunna vara ett problem. Om någon med vilja eller av misstag uttryckt en åsikt som skulle vara ”politiskt” kontroversiell i förhållande till den individens chefs ståndpunkt i frågan skulle också den individen kunna lida skada om detta kom med i uppsatsen.

Först och främst har alla respondenter blivit lovade anonymitet varför vi också kommer att nyttja utsagor och citat på ett sätt så att individerna inte kan identifieras. I övrigt anser vi att vår valda metod hanterar detta problem relativt väl åt oss, då vi huvudsakligen jobbar med omskrivna sammanfattningar av flera klustrade utsagor. De citat vi använder kan väljas så att det inte direkt går att koppla till en individ och dessutom kan de beskäras på ett sätt att de ytterligare anonymiseras.

Alla respondenter har dessutom gett uttryck för att de inte anser att de har eller kommer ge uttryck för åsikter de inte är beredda att stå för, vilket i grund och botten får oss att tro att inget i denna uppsats egentligen är särskilt kontroversiellt och kan ge upphov till problem på detta område.

23 Jacobsen, s. 34.

2.4 Urval och respondenter

Ansatsen i problemområdet och frågeställningar för studien kräver respondenter som tillsammans representerar ett brett spektrum av erfarenheter och uppfattningar. Hellre flera olika än många av samma.

Då personkännedomen i och kring markverkstäderna är god hos ena halvan av författarduon, var analysen av organisationen relativt enkel och ett rimligt antal individer som tillsammans täcker in en stor erfarenhetsmässig bredd och djup gick att identifiera och ingen av dem avböjde att bli intervjuad.

Initialt identifierades nio respondenter. Efter hand utökades detta till elva då två tillfällen till intervjuer dök upp som skulle kunna tillföra ytterligare djup i vissa perspektiv. Urvalet kan således huvudsakligen sägas vara behovsstyrt. De parametrar som vi försökt täcka in totalt sett genom respondenturvalet är följande:

 Olika bakgrund; civil och militär

 Erfarenhet från tiden innan utflytt av verkstäderna till FMV (före 2013)

 Erfarenhet från FMV-tiden

 Erfarenhet från ”kund”/ beställarsidan

 Representanter från nuvarande ledningsnivå inom markverkstäderna, i förbandsledningsnivån och på Högkvarters-nivån

Våra respondenter är fördelade enligt nedan:

Figur 7: Fördelning av respondenter

Respondenterna kommer huvudsakligen från själva markverkstadsorganisationen, den övergripande förbandsnivån på FMTS och olika HKV-avdelningar involverade i Försvarsmakten produktionsprocess. Två respondenter kommer från vad som skulle kunna kallas kundsidan i Försvarsmakten, i form av Arméstaben och förbandsledningsnivån i ett sidoordnat förband. Flera av individerna har haft flera olika befattningar på många nivåer inom ramen för markverkstadsverksamheten och således verkat där under lång tid. Flera har tjänstgjort både vid såväl FMV som i Försvarsmakten och har en god insikt i skillnaderna mellan myndigheterna. Respondenterna kan sammantaget antas ha en mycket gedigen erfarenhet och insikt i både hur verksamheten har bedrivits och bedrivs nu.

HKV

Förbandsledning

Förband

Off Off, FMV erf Civil, FMV erf Civil, fd off

2.5 Metod för dataanalys

Schematiskt är studien uppbyggd enligt nedanstående figur. Bearbetning och analys sker i tre steg, varav de två första syftar till att göra empirin hanterbar och den tredje syftar till att dra slutsatser med bäring på studiens syfte och problemområde.

I detta avsnitt kommer vi att redogöra metodmässigt för det som i figuren benämns analys 1.

Det vill säga hur vi bearbetat de genomförda intervjuerna.

Figur 8: Schematisk bild för studiens empiribearbetning och analys

Resultatet av Analys 1 redovisas först i kapitel 3 Empiri. Där beskrivs även den andra analysen, skapande av modell, då den direkt hänger ihop med själva analysresultatet.

Modellen utgör grunden i den typologi som kopplar empirin till studiens syftesformulering och som låter oss skapa empiribaserade objekt för den tredje analysen. Den sista analysen är den teoretiska genomlysningen av empiriobjekten med hjälp av det analysverktyg som valts efter den initiala empiribearbetningen.

Analys 1:

Som nämnts tidigare i kapitlet är studiens metod för databearbetning inspired by Grounded Theory.²⁴ Det innebär att vi har förhållit oss fritt till metoderna för kodning och kategorisering av de transkriberade intervjuerna.

Kodning innebär i stora drag att all text läses, förstås och sammanfattas i nyckelord. På det viset bearbetas den råa textmassan ner till innebörder som blir möjliga att strukturera.

Kategorisering är arbetet med att strukturera koderna till kluster. De koder som handlar om samma eller liknande saker hamnar under en och samma kategori som ges ett beskrivande namn. Detta förfaringssätt kan upprepas med kategorierna så att de får önskad upplösningsnivå och abstraktionsgrad.

Vi har under arbetets gång utvecklat vår egen variant för detta i takt med att vi dels blivit mer erfarna i själva förfarandet och dels på grund av ökad förståelse för empirins innehåll.

Figuren nedan ger ett exempel på hur vi inledningsvis, med de tre första transkriberingarna, arbetade med denna process. Här valde vi att koda i princip all transkriberad text.

24 Lysek, Michal, Föreläsning, Stockholm: 2020-03-09.

Analys 1:

Kategorisering

Empiri i form av intervjuer

Empiri i form av teman Syftets kärnbegrepp

Analys 2:

Skapande av modell

Empiri och kärnbegrepp uttryckta som

typfall

Analys 3:

Teoretisk analys

Teoretiskt analysverktyg

Slutsatser och rekommendationer Identifierat

teoretiskt analysverktyg

Figur 9: Exempel på metod 1 för kodning och kategorisering

Längst till vänster står de delar av meningar ur råtexten som har lyfts fram. Till höger syns några kategorier som skapats när koderna har sorterats enligt beskrivningen ovan.

Efterhand upplevde vi kodningsmetoden som omständlig och svårhanterlig. Metoden gav väldigt många koder och kategorier då precis allt i transkriberingen behandlades, även sånt som vi direkt kunde se inte hade relevans för den fortsatta studien. Eftersom vi dessutom började få grepp om empiriinnehållet valde vi att vara mer selektiva redan i kodningen. Vi valde ut meningar som var representativa för hela resonemang och stycken i transkriberingarna. På det sättet kom vi ner i ungefär 15-25 utsagor per intervju att kategorisera. Nedan syns ett exempel från intervjun med respondent G.

Figur 10: Exempel på metod 2 för kodning och kategorisering

Utifrån utsagorna, som ovan står i tredje kolumnen från vänster, gjordes kategoriseringen huvudsakligen i två steg: Först klustrade vi utsagor som berörde samma ämne (den blå kolumnen till vänster). G4 står således för utsaga av respondent G, ämne 4.

I nästa steg sammanfattade vi med egna ord vad ämnena handlade om, vilket är liktydigt med kategori (kolumnen näst längst till höger). I kolumnen längst till höger gav vi för säkerhets skull utsagan en kod av samma typ som vi använt på de tre första intervjuerna.

Ovanstående kategoriseringsmetod, till skillnad från den första, resulterade i ett ganska översiktligt material som med lätthet lät oss ha kontroll på vem som sagt vad. Figuren nedan är ett utsnitt ur excel bladet där alla intervjuerna finns sammanställda.

Figur 11: Exempel på kategori- och respondentsammanställning

Varje respondents kategorier presenteras horisontellt och varje unik kategori har fått en egen färg. Kategorier som återfinns hos flera respondenter har således samma färg eftersom de har utsagor som berör samma ämne. Exempelvis har två av respondenterna som finns med i figuren berört kategorin som fått färgen gul (G3 och H4). Även i detta steg i processen skedde ytterligare en kategorisering av kategorier som var närbesläktade men ändå, av någon anledning, inte klustrats ihop i föregående steg. Detta kan ses i figuren i den vita kategorin (F2, G5, H1, H3, H10 och I4) som uppenbarligen har olika beskrivande text i rutan men ändå här givits samma färg.

Så långt i dataanalysprocessen övergick vi till att utforska samband inom och mellan kategorierna. Detta kan liknas med att vi växelvis zoomade in och ut i empirin. Vi kontrolläste transkriberingarna, utvecklade den beskrivande texten för kategorierna och försöka göra små beskrivande modeller för vad den handlade om. Nedan ett exempel på en av kategorierna i föregående figur.

Figur 12: Exempel på fördjupad kategorianalys

(den röda kategorin i figur 10, den röda färgen har tagits bort för ökad läsbarhet)

Leverantör Mätplats Kund

Resurser Effektivitet Flöde

Handlar om att gå över från resurseff till

flödeseff

Tar sin utångspunkt i definitionen av själva värdet och därmed även var man mäter det; hos leverantören eller

kunden. Resurseffektiviteten utgår från att värdet är pengar/ kostnad och har ett leverantörsperspektiv, medans flödeseffektiviteten mäter värdet i tillgänglighet och utgår från kundens behov. Eftersom värdet som skall mätas är olika används olika mätmetoder och enheter för de olika effektivitetsdefinitionerna. Samband finns mellan de två typerna av effektivitet men mer av

korrelationstyp än kasualitetstyp.

Pengar Mätmetod Tillgänglighet

Utifrån kategorin, som i figuren ovan återfinns i rutan i mitten försökte vi utveckla en övergripande beskrivning av den och hur den hängde ihop med andra kategorier. Alla kategorier behandlades på sitt unika sätt och ovanstående är bara ett exempel som kan ge en bild av hur vi arbetade med kategorierna. Till höger i figuren finns en utförligare beskrivning av kategorin med olika viktiga begrepp som respondenterna använt. Till vänster är samma sak beskrivet i en enkel modell. Grafiska modeller gick att göra för vissa kategorier, men inte alla. Detta steg är att jämföra med det som i Grounded theory kallas memoing, fast i en friare form som passade våra behov.

I och med detta utforskande av kategoriernas beståndsdelar och samband integrerade vi även kategorierna som var resultatet av vårt första arbete med kodning och kategorisering som beskrivs först i detta avsnitt. Vidare ställde vi studiens två kärnbegrepp, produktions- och krigsförbandsrationalitet mot kategorierna i det här processteget för att dels kunna rensa bort kategorier som sköt bredvid målet och dels göra ytterligare en klustring av kategorier för att få fram ett mer hanterligt antal teman.

I nästa kapitel 3 Empiri redovisas dessa teman och skapandet av den typologimodell som våra teman ger upphov till när de kopplas mot studiens kärnbegrepp krigsförbands- och produktionsrationalitet.

3 Empiri

I detta kapitel redogör vi helt kort för hur studiens intervjuer har genomförts, resultatet av den empirinära analysprocess som beskrivs i kapitel 2.5 Metod för dataanalys i form av tre teman och slutligen den organisationstypologi som utgör kopplingen till studiens kärnbegrepp krigsförbands- och produktionsrationalitet.

Det empiriska underlaget har i huvudsak samlats in genom intervjuer av individer som har god kännedom om det område som studien handlar om. Underlaget från de första intervjuerna hjälpte oss vidare med att hitta intervjukandidater för att få helhetsbilden av studieområdet. Eftersom vi fick nya infallsvinklar under empiriinsamlingen så medförde det vissa förändringar av studiens frågeställningar under arbetets gång vilket vi har beskrivit tidigare. Den fortsatta undersökningen tar utgångspunkt i det kognitiva planet, dels hos individer i ledande ställning i den mottagande organisationsdelen och dels hos några individer i den flyttade verksamheten. Här vill vi särskilt trycka på att det är individernas personliga syn som utgör vår empiri.

3.1 Intervjuer

Studiens empiriinsamling, intervjuerna, genomförs som så kallade semistrukturerade intervjuer där grundfrågor kring studiens huvudsakliga frågeställning finns förberedda, men där intervjupersonernas berättelser ges stor inverkan på val av följdfrågor.

Som nämnts tidigare bygger underlaget på totalt elva intervjuer. Dessa genomfördes i alla fall utom ett som fysiska möten med respondenterna. I det avvikande fallet skedde intervjun via telefon och då med bara en av oss författare som deltagare. Intervjuerna längd varierade från ca 30 minuter till ca 90 minuter. Huvuddelen tog ca en timme att genomföra.

Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter nära nog ordagrant.

Innan intervjuerna förbereddes respondenterna brevledes (bilaga 1) på ungefärligt inriktning och huvudfrågor för intervjun och vilka premisser för den vi tänkt oss. Vid själva intervjun användes nedanstående intervjuguide som ledstång.

Grundfråga Möjliga följdfrågor Beskriv din syn på

markverkstädernas återgång till Försvarsmakten

-Varför går verkstäderna tillbaka till Försvarsmakten?

-Hur motiverar man det?

-Hur beskriver man problemet med att ha verksamheten hos FMV?

-Vilka fördelar ser du med återgången?

-Vilka nackdelar ser du med återgången?

-Vad vill man behålla från FMV tiden?

-Vad vill man tillföra genom att återföra verksamheten till Försvarsmakten?

-Hur kommer rationalitet och effektivitet i verkstadsprocessen att påverkas med flytten till Försvarsmakten?

-Vad blir konsekvensen av flytten i ekonomiska termer?

-Finns det några oönskade effekter som vi får på köpet i och med återgången?

Vad kommer det innebära att

krigförbandsorganisera verkstäderna

-Beskriv verkstadsverksamheten i ”krig”?

-Vad blir konsekvenserna i vardagen av att krigsförbandsorganisera verkstäderna?

-Vilken militär stridsfältsnivå hör verkstäderna hemma på? Varför?

-Vilka konsekvenser för försvarsplaneringen får återgången?

-Hur leder man verkstadstjänst i ”krig”?

-Var går brytpunkten mellan freds- och krigsledning?

Din syn på överföringen av verkstäderna till FMV

Motsvarande som översta rutan i tabellen

Respondenterna intervjuades i första hand utifrån den personliga uppfattningen och nödvändigtvis inte utifrån den officiella befattningen. Dock torde respektive befattning starkt påverka och återspeglas i berättelserna.