”Rasism är en struktur, inte en händelse”: En bilderboksanalys om hur mångfald representeras i sex barnböcker

(1)

”Rasism är en struktur, inte en händelse”

- En bilderboksanalys om hur mångfald representeras i sex barnböcker

Författare: Amina Halilovic och Amanda Jonsson

Handledare: Anna Salomonsson Examinator: Åsa Nilsson Skåve

Självständigt arbete II

(2)

(3)

Abstract

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur. Den teoretiker som främst legat till grund för studien är Robin DiAngelo som skriver om vit överhöghet och hur den ligger till grund för rasism i samhället. Resultatet har visat att de sex undersökta böckerna i relativt liten utsträckning bryter vithetsnormen. Vidare har resultatet visat att det framträder vithetsnorm i samtliga böcker då de flesta karaktärer med högutbildning och status är vita.

Nyckelord

social skiktning, vithetsnorm, vit överhöghet, mångfald, mångkulturalitet, barnlitteratur, rasism, etnicitet, bilderbok

Keywords

social stratification, whiteness standard, white supremacy, diversity, multiculturality, children’s literature, racism, ethnicity, picture book

English Title

“Racism is a structure, not an occasion” – A picture book analysis of how diversity is represented in six children's books

Tack

Tack till vår handledare Anna Salomonsson för god vägledning och stöttning under arbetets gång.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och forskningsfrågor ... 3

2 Bakgrund ... 3

2.1 Mångkultur i styrdokument och forskning ... 3

2.2 Barnlitteratur med mångkulturella teman ... 5

3 Teori och begrepp ... 6

3.1 Vidgade perspektiv genom läsning ... 6

3.2 Vit överhöghet och samhällets sociala skiktning ... 8

4 Metod och material ... 11

4.1 Bilderboksanalys ... 11

4.2 Urval ... 12

4.3 Presentation av primärlitteraturen ... 14

4.3.1 Lassemajas detektivbyrå ... 14

4.3.2 Skoldeckarna ... 15

5 Resultat och analys ... 16

5.1 Hur skildras mångkulturella teman i barnböckerna? ... 16

5.2 Hur framträder vithetsnorm i de sex barnböckerna? ... 21

5.2.3 Avslutande reflektion av analys ... 24

6 Diskussion ... 24

6.1 Resultatdiskussion ... 24

6.2 Metoddiskussion ... 27

6.3 Vidare forskning ... 27

(5)

Litteratur ... 28

Primärlitteratur ... 28

Sekundärlitteratur ... 28

Elektroniska källor ... 29

(6)

1 Inledning

Människor med olika bakgrund och kulturella olikheter lever tillsammans i Sverige och det sker en ständig kontakt mellan människor i det vardagliga livet. År 2016 var invandringen i Sverige den högsta någonsin (SCB 2021-03- 25). Det här innebär att olika kulturer möts i skolans värld och ett mångkulturellt klassrum växer fram.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet beskrivs det att skolans uppdrag är att arbeta för människors lika värde, jämställdhet och solidaritet samt värdesätta den kulturella mångfalden (Skolverket, 2019:18).

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. (Skolverket, 2019:10)

I läroplanen står det att främlingsfientlighet och fördomar bör bemötas med kunskap och öppna diskussioner med mångkulturella teman. (Skolverket, 2019:10). All form av diskriminering ska motverkas och skolan ska främja ett aktivt arbete för förståelse och ge elever möjlighet att öva upp sin förmåga till inlevelse (2019:18). Genom läsning av barnlitteratur tror vi att mångkulturella och antirasistiska frågor kan diskuteras och att eleverna såväl som lärarna ges möjlighet att omvärdera inlärda fördomar.

Den kända läsforskaren Judith Langer beskriver att litteratur omedvetet har en viktig roll i varje individs liv. Genom litteratur ges möjlighet att utforska oss själva som individer men öppnar även upp en empati och förståelse för andra (Langer, 2005:21). Barnforskaren Lena Kåreland skriver, på samma sätt som Langer, att läsning av barnlitteratur ger barn förutsättningar till att komma i kontakt med olika typer av verkligheter och förebilder

(7)

(Kåreland, 2001:18). Både Langer (2005) och Kåreland (2001) menar att läsning av litteratur kan bidra till ett bredare omvärldsperspektiv och förståelse för andra människor. Läsning ger möjlighet till att bli intellektuellt utmanad av provocerande texter (Langer, 2005:21). Det ger också barn en språklig stimulans som inte kan inhämtas på andra vis (Kåreland, 2001:18).

I en studie som Robin DiAngelo presenterar i sin bok framkommer det att främlingsfientlighet har identifierats i ett tidigt skede i barns liv vilket visat att ett “vitt” barn utvecklat en känsla av överlägsenhet redan i förskoleåldern (DiAngelo, 2021:135). Boken Arnold reser till Sydafrika (2020) av influencern Margaux Dietz väckte en stor debatt och mycket känslor under år 2020. Illustrationerna i boken uppfattades problematiska eftersom de inte återspeglar en verklighetstrogen bild av Sydafrika och endast skildrar vita personer. En viktig aspekt i denna problematik är frågan om vad barn, men också den stora följarskara som Margaux Dietz har, får för uppfattning när boken brister i att förmedla en representativ bild av verkligheten. Inom kritisk rasteori menar DiAngelo att begreppet vit överhöghet används för att beskriva maktprivilegier som skapats av strukturer och som tilldelas personer som definieras som vita. Genomgående i studien kommer begreppen vit och icke- vit användas, enligt hur DiAngelo benämner det (2021:67).

I vår framtida yrkesroll kommer vi möta elever i lågstadieåldern som redan är läsare av bilderböcker vilket är särskilt viktigt att ha i åtanke vid valet av skönlitteratur. Skönlitteraturen bör främja elevernas förståelse för omvärlden och för alla olika människor oberoende av kön, klass, kultur och etnicitet. Med tanke på det här har vi valt att undersöka mångfaldstematiken i två populära bokserier som barn i åldern 6-9 år läser.

Ett sätt att koppla ihop värdegrundsfrågor som exempelvis mångkulturalitet och litteraturläsning kan vara att utgå från Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Nussbaum menar att narrativ fantasi är förmågan att vara en intelligent läsare av någon annans berättelse. Det är en förmåga som ihop med att vara en demokratisk och civiliserad medborgare

(8)

som kan förstå en annan människas liv. Ett annat begrepp Nussbaum använder är sympatisk fantasi som syftar till förståelse för andra människor som skiljer sig från oss själva (Nussbaum, 1998:85).

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur.

Frågeställningar:

1. Hur skildras mångkulturella teman i barnböckerna?

2. Hur framträder eventuell vithetsnorm i barnböckerna?

2 Bakgrund

Den första delen av bakgrunden ger en inblick i vilken betydelse mångkultur har i skolan och samhället enligt styrdokument och forskning (2.1). Den andra delen fokuserar på studier om barnlitteratur med mångkulturella teman (2.2).

2.1 Mångkultur i styrdokument och forskning

I boken Ett delat samhälle skriver Christoffer Edling och Fredrik Liljeros (2010) om Social skiktning. Social skiktning används för att beteckna en upprepad ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper (Edling & Liljeros, 2010:12). Ojämlikhet mellan olika sociala skiktningar i samhället kan endast existera när en grupp tillskrivs en underordnad social status i jämförelse med en annan skiktningsgrupp. Samhällets sociala skiktning är dock inte statiskt given utan kan, likt mänskliga relationer ändras över tid. Ibland sker dessa förändringar långsamt och knappt märkbart och ibland kan dessa förändringar ske under en kort och revolutionerande tid. Samhället är i ständig förändring gällande sociala skiktningsgrupperingar då de styrs, upprätthålls eller

(9)

förändras av mänskligt agerande (Edling & Liljeros, 2010:17). Det är ett faktum att olika samhällsgrupper lever under radikalt skilda omständigheter och på så vis också getts radikalt skilda förutsättningar att forma sina liv (Edling & Liljeros, 2010:9).

Samhällets internationalisering och den ökande invandringen ställer höga krav på en människas förutsättningar att leva i en kulturell mångfald (Skolverket, 2019:5). Det är viktigt att utveckla en trygg identitet och medvetenhet för de gemensamma värderingar som kommit från vår kulturs historia och med hjälp av det kunna leva sig in i och förstå människors olikheter. I skolan möts olika kulturer och skapar en social plattform som ansvarar för och ger förutsättningar till att stärka förmågan att förstå andras värderingar och villkor (Skolverket, 2019:5).

Trots att läroplanen genomsyras av formuleringar om att diskriminering mot mångkulturalitet bör motverkas har det förekommit en hel del rapporter kring att elever med utländsk bakgrund upplever rasism och diskriminering under skoltid. Eleverna har enligt studier fått erfara dels rasistisk diskriminering av andra elever men även erfarit rasistiska attityder från skolans personal. I en studie av pedagogikforskaren Ing-Marie Parsyzk uttrycker elever den form av rasism som osynlig rasism, vilket tar sig uttryck i blickar, att inte bli tilltalad eller att ett misstycke uttrycks om elevernas religion eller folkgrupp. Detta har i sin tur skapat en osäkerhet hos eleven (Parszyk, 1999:183).

Varje samhälle bär på olika motsättningar som i sin tur kan skapa debatt och frustration. I Sverige pågår en debatt gällande mentaliteten “vi och dom” vilket diskuteras bland annat i en artikel av Ove Sernhede (2010).

Sernhede menar att alla medborgare i det svenska samhället rent formellt sett står lika inför lagen men rent praktiskt finns en skillnad när det gäller “svenska och invandrares” möjligheter. Detta synsätt drabbar även dem som är födda i Sverige, har ett svenskt pass och är svenska medborgare. Det är med andra ord inte enbart de som under sin uppväxt flyttat till Sverige utan även de som levt

(10)

hela sina liv i landet. Det talas om “andra generationens invandrare” som signalerar att även om en individ är född i Sverige så betraktas denne, av samhällets normer, inte som svensk. Det läggs värderingar i individens seder, traditioner och vanor. Sverige uppfattas officiellt som ett “mångkulturellt”

samhälle där olika kulturer lever tillsammans, sida vid sida och där mångkultur ses som något positivt som berikar och utvecklar samhället, men realiteten visar dock att ett erkännande av olikheter inte alltid sker så självklart (Sernhede, 2010:74-75).

2.2 Barnlitteratur med mångkulturella teman

Antologin Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur (red. Andersson &

Druker) behandlar frågan om hur det mångkulturella samhället skildras i barn- och ungdomslitteratur. Antologin syftar till att se om barn- och ungdomslitteratur kan förmedla mångfald och en realistisk bild av det mångkulturella samhället. I valet av artiklar har Andersson och Druker tagit med författare som inte blivit uppmärksammade i svensk barnlitteratur utan varit underrepresenterade (Andersson & Druker, 2017:12). Skildringarna omfattar såväl bild som text och antologin är tänkt att fungera som en kulturförmedlare i ett mångkulturellt samhälle (2017:9). Texterna i antologin diskuterar “svenskhet” och känslan av att uteslutas från “svenskheten” i relation till kategorier som klass, kön, ålder och sexualitet (2017:13).

Den enskilda individen bör i en globaliserad värld se sig i relation till andra människor. Genom litteratur kan kunskap om olika kulturer synliggöras, och skapa förståelse för det som kan upplevas som främmande.

Kulturarvsförmedling handlar dock inte enbart om att förmedla en bild om främmande kulturer utan även att se sig själv i ett nytt ljus och våga att ifrågasätta den bild man har av sig själv. Ett sådant synliggörande kan leda till att man betraktar det främmande på ett mer öppensinnat sätt (Kåreland, 2015a:137).

(11)

I kursplanen för ämnet svenska står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet till att läsa och analysera skönlitteratur samt texter för andra syften (Skolverket, 2019:258). Enligt Nussbaum (1998) finns det ett samband mellan förmågan att tolka texter och förmågan att kunna återge texter med omvärldsperspektiv. För att tolka texter måste även tolkningarna kunna bemötas med rationella argument. Det innebär att föreställningar av omvärlden inte ska grundas på vanor och egna åsikter. Genom att tolka på det här sättet, kan det eventuella vaneseendet brytas (Nussbaum, 1998:15). Skönlitteratur ska alltså vara en del av undervisningen och det blir på så sätt särskilt viktigt att som lärare kritiskt granska och välja ut skönlitteratur som ska användas.

3 Teori och begrepp

Första delen av teorin ger en inblick i begreppet sympatisk fantasi kopplat till hur barn genom läsning av skönlitteratur kan få olika perspektiv på omvärlden (3.1) och följs av ett avsnitt om vit överhöghet och samhällets sociala skiktning (3.2).

3.1 Vidgade perspektiv genom läsning

För att förstå motiv och val hos människor som skiljer sig från oss själva, är det av stor vikt att utveckla förmågan till sympatisk fantasi (Nussbaum, 1998:85). På så sätt kan det fördomsfulla synsättet förhindras och människor runt omkring blir inte lika främmande utan delar istället problem och möjligheter med oss. Det som försvårar förståelse för andra människor menar Nussbaum är det som skiljer dem åt gällande religion, kön, klass och etnicitet och som inte bara formar praktiska val utan även önskningar, tankar och sättet att se på världen (1998.85). Nussbaum menar att om vi drar slutsatsen att våra normer är mänskliga och historiska snarare än oföränderliga och eviga kommer inte sökandet efter ett rationellt rättfärdigande av moraliska normer vara meningslöst (1998:54).

(12)

Nussbaum (1998) menar att läsarens förmåga att lära sig grundar sig i både likheter och skillnader. Läsning av en text som skildrar klasskillnader gör att läsaren blir uppmärksam på sambandet med karaktärens liv och deras ambitioner, förhoppningar och lidanden. Genom läsningen kan läsaren uppmärksamma skillnader och likheter i hur människor kan ha ett gemensamt mål men olika förutsättningar för att nå målet (1998:95).

Skillnader i klass, etnicitet, kön och ursprung formar människors möjligheter. Nussbaum skriver att det är det som gör att vi ser hur djupt rasism tränger sig in i vårt sinne och våra känslor (1998:95). Vidare menar Nussbaum (1998) att det är viktigt att barn introduceras till medborgerlig fantasi för att kunna utveckla en känsla av empati för andra människor redan i tidig ålder.

Barn som utforskar historier, rim och sånger med vuxna som de älskar, får kunskap och förstående för levande varelser (1998:93).

Liknande tankesätt som Nussbaum, återfinns hos Maria Nikolajeva som menar att barn tar till sig information utifrån egna erfarenheter.

Nikolajeva använder begreppet luckor som innebär att läsaren eller betraktaren av en bilderbok ges fri tolkning utifrån luckor som lämnas i bilderböcker.

Läsaren kan tillämpa egen information utifrån tidigare erfarenheter. Luckorna kan lämnas medvetet av författaren för att skapa engagemang eller omedvetet där författaren felbedömt den implicita läsningen (Nikolajeva, 2000:13).

Nikolajeva (2000) beskriver att hermeneutiken är läran om hur människan tolkar kommunikativa meddelanden. Tolkningen sker genom att vi till en början tolkar en helhet och sedan bryter ner helheten till mindre delar och granskar dess detaljer, sedan återgår till helheten och skapar en bättre förståelse. Denna upprepade tankemodell brukar kallas för den hermeneutiska cirkeln. När barn ber om att få höra en bilderbok om och om igen skulle en jämförelse med den hermeneutiska cirkeln kunna tillämpas. Barnet tar först in boken som en helhet och granskar sedan detaljer och återskapar en helhet av den nyvunna information som upptäckts under den senare läsningen. Därför kan man säga att barnet inte upplever samma saga om och om igen då ny

(13)

information tillämpats när barnet gått in mer på sagans djup, och ny information har skapats. Vuxna har enligt forskning tappat förmågan att tolka bilder i bilderböcker på ett liknande sätt som barn gör, förmodligen beror detta på att vuxna i synnerhet får information i verbal form i större utsträckning. På så vis missar vuxna att tolka in helheten och ser bilder som enbart dekorationer i bilderböcker (Nikolajeva, 2000:12-13).

För att kunna se omvärlden genom olika perspektiv har barnlitteratur en betydande roll för unga människor. “Läsning ger oss faktakunskap, sociala färdigheter och etiska värderingar och gör oss till människor” (Nikolajeva:

2017:360). Barnlitteratur har även en betydande roll för samhället och särskilt för hur unga medborgare fostras och hur de kan ifrågasätta befintliga samhällsstrukturer. Barnlitteratur kan ses som en del av undervisningen och i syfte att introducera barn till olika kulturer (Nikolajeva: 2017:360).

3.2 Vit överhöghet och samhällets sociala skiktning

Kåreland beskriver att det ideologiskt kan finnas ett flertal sätt att förhålla sig till mångkultur. Vidare beskriver hon att ett konservativt synsätt underbyggs av mannen som norm och att kvinnan tillskrivs lägre status i samhället, särskilt påverkad blir en icke-vit kvinna med sämre socioekonomiska förutsättningar.

När problem presenteras i litteratur på individnivå istället för att se det från ett helhetsperspektiv så blir resultatet att berättelser grundar sig i vad som kallas det västerländska samhällets överhöghet (Kåreland, 2015b:136-137).

DiAngelo (2021:55) beskriver hur det ur ett samhällsperspektiv påverkar att uppfattas som vit i citatet nedan:

Att uppfattas som vit är mer än bara en rasklassificering; det är en social och institutionell status och identitet laddad med juridiska, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och privilegier som andra förvägras (DiAngelo, 2021:55).

Vidare beskriver DiAngelo att forskare inom kritisk rasteori använder sig av termen vit överhöghet när de beskriver de strukturella maktprivilegier som ges

(14)

de individer som definieras, och av omgivningen uppfattas, som vita (2021:67). Detta synsätt reproduceras starkt genom media. Vidare beskrivs att det finns ett visst motstånd mot termen, på grund av att den uppfattas som laddat. Det väcker ett obehag att erkänna vit överhöghet då det i sin tur resulterar i ett oönskat ansvar för att motverka den strukturella överhögheten.

Men, DiAngelo beskriver att det finns två fördelar med att benämna den vita överhögheten vid namn. Dels för att synliggöra systemet och dels för att det lägger ett ansvar för förändringen på vita människor där den verkliga förändringen kan ske. DiAngelo skriver: “Rasism är en struktur inte en händelse”. Med det menar hon att rasism inte förekommer slumpmässigt utan är en omedveten normstruktur som lärts in tidigt i livet (2021:67).

Trots att den allmänna uppfattningen hävdar att rasism är något som tillhör det förgångna menar DiAngelo att det finns forskning som påvisar det motsatta. Utfallet som forskningen visar är att ett “vitt” barn utvecklar en känsla av överlägsenhet redan i förskoleåldern (DiAngelo, 2021:85-86).

DiAngelo beskriver att hon på grund av sin hudfärg ges privilegier i samhället: “När jag rör mig genom vardagen är min ras omärklig. Jag hör hemma när jag sätter på tv:n, läser bästsäljande romaner och tittar på storfilmer. Jag hör hemma när jag går förbi tidningshyllorna i mataffären eller kör förbi reklamtavlor med annonser. Jag hör hemma när jag ser det stora antalet vita på tidningarnas “vackraste”-listor “(DiAngelo, 2021:92-93).

Vidare beskriver DiAngelo att hon på grund av sin vita hudfärg ges privilegier som alla inte har. Hon behöver exempelvis inte oroa sig för hur andra känner inför hennes hudfärg eller att denna ska hållas emot henne. (DiAngelo, 2021:95). Det kan tänkas ha en avgörande betydelse vilka identiteter som vidhåller en maktposition i landet. Ofta är dessa: vita, män med en medel- eller överklassposition i samhället och utan funktionsvariationer. Det kan tänkas vara en nackdel att det inte tillkommer någon variation av identiteter gällande dem som representerar makten då det beslut som fattas påverkar alla som befinner sig i landet. Ofta handlar det om omedvetna fördomar som förminskar

(15)

vissa sociala samhällsgrupper, vilket kan resultera i ojämlikhet även i en homogen grupp (DiAngelo, 2021:15).

I ett frisinnat perspektiv på mångkultur finns fler likheter än olikheter mellan olika individer. Könstillhörighet, samhällsklass och etnicitet grundar sig i en del gemensamma basala värderingar. Ett pluralistiskt perspektiv ser mer, till skillnad från ett ”liberalistiskt” perspektiv, på människors skillnader än likheter vilket tydliggör bilden av mångkulturell kompetens.

Sammanfattningsvis finns det möjlighet i undervisningssammanhang att skapa ett lärtillfälle om att ingen kultur är viktigare än någon annan. Litteraturen som konsumeras kan med fördel ha författare som har olika bakgrunder och kön (Kåreland, 2015b:136-137).

Det finns en allmän uppfattning om att barn är mer medvetna om allas lika värde idag i jämförelse med tidigare generationer. Däremot har det genom tester visat sig att barn tar emot en stor del information genom implicita meddelanden från sin omgivning (DiAngelo, 2021:135).

I en studie fick barn i två olika åldersgrupper, sex till sju år, och nio till tio år, göra ett test. I testet fick barnen fördela pengar mellan vita och svarta barn. Stundtals skedde detta med en vuxen i rummet och ibland utan en vuxen i rummet. Detta skulle i sin tur synliggöra om den vuxnes närvaro skulle ha någon inverkan på barnens fördelning. Utfallet visade att de yngre barnen diskriminerade de svarta barnen i båda fallen men att de äldre barnen endast diskriminerade de svarta barnen när den vuxne inte var närvarande. Detta synliggör att beteendet inte förändrats med en mer utvecklad ålder men att de äldre eleverna lärt sig att dölja sin rasism för vuxna. Forskare har genom tester kunnat identifiera främlingsfientlighet redan hos barn vid tre års ålder (DiAngelo, 2021:135). Det är ett av skolans ansvar att varje elev, efter avslutad grundskoleutbildning, kan delta i möten med olika människor baserat på kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (Skolverket, 2019:12).

(16)

4 Metod och material

I avsnittet nedan följer en beskrivning av vilken analysmetod som tillämpas på vår studie (4.1), det urval som gjorts (4.2) samt information om skolbibliotek och hemsidan Elsa och Sam, vilken samlat böcker som medvetet representerar mångfald (4.3). Sist kommer information om primärlitteraturen som ligger till grund för den senare analysen (4.4).

4.1 Bilderboksanalys

Studien grundar sig i en kvalitativ bilderboksanalys av sex valda barnböcker med fokus på hur mångkulturalitet och eventuell vithetsnorm kommer till uttryck samt hur böckerna kan användas i undervisningen.

Illustrationerna i bilderböckerna har en god förmåga att skildra personernas position i rummet. Dessa speglar vilka relationer och maktpositioner personerna har i boken. Vi ska fokusera på personens centrala placering, storlek på bilden och position eftersom det berättar om dess centrala roll i berättelsen. En person som avbildats som exempelvis stor på bilden uppfattas som viktigare och kan i sin tur uppfattas ha mer makt (Nikolajeva, 2000:141).

Bilderboken är en avancerad konstform då den arbetar med två kommunikationsnivåer. Dels den visuella som skildras genom illustrationerna i boken och dels den verbala som skildras genom text. Bilderboken är genom sitt sätt att förmedla information radikalt annorlunda än andra textformer (Nikolajeva, 2000:11). Bilderböcker kan användas som ett medel att förberedas inför vuxenvärlden. Därför kan det tänkas vara extra viktigt att undersöka den information om omvärlden som skildras i bilderböckerna som barn konsumerar då det förmedlar en bild av samhället och omvärlden till barnen som läser det.

I de flesta barnböcker finns huvudpersoner och bipersoner. I barnlitteratur ses persongestaltningen genom relationer som ännu viktigare än

(17)

i övrig litteratur. Barnböcker är tänka att socialisera läsaren, bland annat i relationer, därför är det osannolikt och problematiskt att ett barn lämnas ensamt då de mister en del av budskapet i socialiseringen (Nikolajeva, 2017:159-160).

4.2 Urval

Den primärlitteratur som undersöks utgörs av sex barnböcker för åldern 6-9 år. Primärlitteraturen utgörs av tre böcker från bokserien Lassemajas detektivbyrå och tre böcker från bokserien Skoldeckarna. Skoldeckarna är en av de bokserierna som hemsidan Elsa och Sam samlat och skulle därför kunna tolkas som en bokserie som medvetet representerar mångfald.

För att få fram relevant barnlitteratur tog vi stöd från ett skolbibliotek och från webbshoppen Elsa och Sam för att få topplistor vad gäller utlåning respektive försäljning för åldrarna 6-9 år. Elsa och Sam är en webbshop med en samling av bland annat barnlitteratur som representerar mångfald. Viktigt att poängtera är att topplistan för skolbibliotek utgörs av endast ett skolbibliotek och kan därför inte generaliseras. Vi valde böcker från ett skolbibliotek och böcker från Elsa och Sam för att se om mångfald representeras på olika sätt. Lassemajas detektivbyrå valdes eftersom det är en väletablerad bokserie som funnits långt tillbaka i tiden och fortfarande är aktuell. Skoldeckarna valdes eftersom de ingår i samma genre som Lassemajas detektivbyrå men medvetet representerar mångfald. En annan aspekt vi haft i åtanke är att alla böcker utspelar sig i ett nutida svenskt samhälle och kan utgöra en relevant och verklighetsbaserad bild av samhället. Båda bokserierna har flera bipersoner som utgör en empiri till vår studie. Med tanke på topplista och popularitet kan det i sin tur visa att de valda böckerna påverkar många unga läsare.

Topplistan för skolbiblioteket:

Våhlund, Elias (2017). Handbok för superhjältar. D. 1, Handboken.

(18)

Widmark, Martin (2012). Födelsedagsmysteriet.

Våhlund, Elias (2018). Handbok för superhjältar. D. 3, Ensam.

Våhlund, Elias (2017). Handbok för superhjältar. D. 2, Röda masken.

Widmark, Martin (2015). Fängelsemysteriet.

Widmark, Martin (2006). Skolmysteriet.

Våhlund, Elias (2020). Handbok för superhjältar. D. 5, Försvunna.

Widmark, Martin (2014). Brandkårsmysteriet.

Våhlund, Elias (2018). Handbok för superhjältar. D. 4, Vargen kommer.

Widmark, Martin (2018). Silvermysteriet.

Topplistan för Elsa och Sam:

Karim, Malin & Alexander (2019). Modigast i världen.

Melin, Mårten (2018). Mysteriet på museet.

Lilleste, Lena (2017). Diamanttjuven.

Embretsén Fagerberg, Ann (2019). Ayaan och havssköldpaddorna.

Eksvärd, Elaine (2020). Vardagshjältarna och Trollkarlen tyst.

För att få ett rättvist och aktuellt underlag för vår studie valdes primärlitteratur som är utgiven mellan år 2019-2021. Böckerna som undersöks från Elsa och Sam är Mobiltjuven (Lilleste, 2021), Det mystiska paketet (Lilleste, 2020) och Matmysteriet (Lilleste, 2019). I topplistan fanns en av böckerna från Skoldeckarna med men den var utgiven ett tidigare år och vi valde därför att ersätta den med nyare utgåvor. I skolbibliotekets topplista fanns fem böcker från bokserien Lassemajas detektivbyrå med. Eftersom böckerna funnits länge och med tanke på bokseriens popularitet ville vi analysera dem för att se om mångfald representeras. De böcker som blev utvalda är: Sjukhusmysteriet (Widmark, 2020a), Detektivmysteriet (Widmark, 2020b) och Filmmysteriet (Widmark, 2019). De fanns inte med i topplistan men är de senast utgivna från bokserien.

(19)

En avgränsning är den tänkta åldersgruppen 6-9 år. Vi vill uppmärksamma om barnlitteratur för åldrarna vi kommer arbeta i representerar mångfald genom att göra en bilderboksanalys. Analysen ska bidra till att se vilken maktposition karaktärerna i böckerna har och se vilka likheter respektive skillnader som finns i om och hur mångfald representeras. Valet av analysmetod ligger till grund för att se sambandet mellan bild och text i den utvalda primärlitteraturen.

4.3 Presentation av primärlitteraturen

Lassemajas detektivbyrå presenteras under 4.3.1 och Skoldeckarna presenteras under 4.3.2.

4.3.1 Lassemajas detektivbyrå

Lassemajas detektivbyrå är skriven av Martin Widmark och illustreras av Helena Willis. Lasse och Maja är huvudkaraktärerna och har en detektivbyrå som de kallar Lassemajas detektivbyrå. Böckerna om Lasse och Maja utspelar sig i Valleby där läsaren får följa dem när de löser mysterium tillsammans med stadens polismästare Randolf.

I Sjukhusmysteriet (2020a) hjälper Lasse och Maja polismästaren att lösa brott på sjukhuset. Det är någon som stjäl värdesaker från patienter som kommer in och ska gipsas. Lasse, Maja och polismästaren ska försöka lista ut vem av vaktmästaren Roffe, syster Elisabeth och doktor Moberg som är skurken, eftersom de tre personerna är de enda som är i rummet med patienten.

Antal sidor: 91.

I Detektivmysteriet (2020b) har någon stulit en värdefull tavla från museét i Valleby. Det har kommit dit en ny stjärndetektiv vid namn Torkel Nööt som löser brottet men Lasse, Maja och polismästaren märker snabbt att stjärndetektiven inte är så pålitlig som han framstår. De letar tillsammans efter ledtrådar för att hitta skurken. Antal sidor: 99.

I Filmmysteriet (2019) är det en känd regissör vid namn Omar Rauk som kommit till Valleby för att spela in en film. När filmteamet kommer till

(20)

staden börjar det hända mystiska saker och de beter sig konstigt. Sedan sker det ett inbrott hos optikern Irena som Lasse och Maja tillsammans med polismästaren ska lösa. Antal sidor: 122.

4.3.2 Skoldeckarna

Skoldeckarna är skriven av Lena Lilleste och illustrerad av Lena Forsman.

Max och Penny är huvudkaraktärerna i bokserien. Böckerna utspelar sig i Max och Pennys skola där de tillsammans får lösa mysterier som uppdagas i deras vardag.

I Mobiltjuven (2021) är det en ovanlig dag i skolan för Max och Penny då deras ordinarie lärare blivit sjuk, och klassen tilldelas en vikarie i några dagar. Klassen tycker det är roligt och spännande med en ny lärare och Eva, som vikarien heter, verkar vara snäll. Max och Penny grips dock av misstänksamhet gentemot Eva. Efter att de vid en händelse sett Eva rota runt i en elevs ryggsäck när övriga klassen var på rast. När eleverna kommer tillbaka in i klassrummet från rasten utropar Axel att hans mobil är borta! Kan Eva ha stulit en elevs mobiltelefon? Det är något som skoldeckarna får ta reda på!

Antal sidor: 44.

I Det mystiska paketet (2020) ska Penny och Max klass på utflykt till ett muséum med fröken. På muséet tittar klassen på djuren som finns och Max och Penny tycker att det är tråkigt. Vakten på muséet ser väldigt sträng ut och precis när de tror att utflykten inte kan bli tråkigare, ser de vakten med en kvinna som ger honom tusen kronor och vakten ger henne ett grönt paket.

Penny och Max tycker det verkar misstänkt och bestämmer sig för att följa efter kvinnan med det gröna paketet. Vad kan det finnas i det gröna paketet?

Något stämmer inte. Det här måste Penny och Max undersöka. Antal sidor: 45.

I Matmysteriet (2019) har matsalens mat börjat smaka konstigt, tidigare har det alltid smakat gott. Penny och Max konfronterar mat-tanten om detta och upptäcker snart att hon verkar lika chockad som de är. De får veta att

(21)

vaktmästaren Bosse kör maten till skolan och en misstanke väcks. Antal sidor:

23.

5 Resultat och analys

I följande kapitel presenteras resultat och analys av de sex böcker som undersökts. Under 5.1 besvaras frågan om hur mångkulturella teman skildras i de sex barnböckerna. 5.2 besvarar frågan om hur en vithetsnorm framträder i böckerna.

5.1 Hur skildras mångkulturella teman i barnböckerna?

De två valda bokserierna har specifika miljöer anpassade efter handlingen.

Enligt Nikolajeva (2000:117) innebär det att berättelsen inte kan utformas i en annan miljö än den som beskrivs. Skoldeckarna som titeln avslöjar, utspelar sig främst i skolan. Lassemaja-böckerna utspelar sig i staden Valleby. Läsaren får inte en inblick i hur huvudpersonernas hemmiljö ser ut eller vilken klasstillhörighet de har. Bakgrundsmiljöer däremot är inte bärande för handlingen men kan tala om i vilken tid som handlingen utspelar sig i (Nikolajeva, 2000:117).

Karaktärerna kommer kategoriseras i fyra spalter. Spalterna avser att beskriva om karaktären har en central roll, namn, yrke och om karaktären bryter vithetsnormen. Varje bokserie har en tabell där samtliga karaktärer för Lassemajas detektivbyrå (5.1.1) och Skoldeckarna (5.1.2) samlats. Efter varje tabell följer en redovisning av resultatet för varje bok för sig.

Tabell 1. Huvud- och bipersoner i Sjukhusmysteriet, Detektivmysteriet och Filmmysteriet

Personer Namn Yrke Vit eller

icke-vit

(22)

Huvudpersoner: Lasse elev vit

Maja elev vit

Polismästaren Randolf Larsson

polis vit

Bipersoner: Doktor Moberg doktor vit

Vaktmästare Roffe Kornhammar

vaktmästare vit

Syster Elisabeth sjuksköterska vit

Sara Bernard caféägare vit

Dino Panini caféägare icke-vit

Prästen präst vit

Siv Leander säljare vit

Barbro Palm museichefen vit

Ivy Roos framgår ej icke-vit

Karl-Philip husdjur -

Rune Andersson receptionist vit Torkel Nööt detektiv/skurk icke-vit Mohammed Karat butiksägare icke-vit Karin Fahlén bibliotekarie vit Sussie Enderson kameraman icke-vit Irena Kovalenko optiker icke-vit

Omar Rauk regissör icke-vit

Leopold konditorn vit

Magdalena Rosenträdgård

skådespelare vit

Keve Coster skådespelare icke-vit

(23)

I Lassemajas detektivbyrå är Lasse, Maja och polismästaren huvudpersoner och de är med genomgående i böckerna. Lasse och Maja är klasskompisar och båda är vita. Polismästaren heter Randolf Larsson och även han är vit och har en auktoritär roll i boken.

I Sjukhusmysteriet finns det få karaktärer som representerar kulturell mångfald. Bipersonerna som är misstänkta för brott är vaktmästaren, doktorn och sjuksköterskan som är vita. Två andra bipersoner är Dino Panini och Sara Bernard. I boken uttalar Dino Panini ord som inte är svenska: “Ring polizia…!

skriker Dino. Nej förresten, brandikåren, eller, nej ring l’ambulanza. Mamma mia!” (Widmark, 2020a:20). Det här kan tyda på att Dino Panini har ett annat modersmål än svenska. Att han tolkas som italienare kunde utläsas genom texten och där hade inte bilderna en stor roll. Illustrationerna visade att alla personer var vita och därför är de bärande för om och hur kulturell mångfald representeras.

I Detektivmysteriet visas en illustration av sex karaktärer där Lasse och Maja är centrerade framför de andra karaktärerna (Widmark, 2020b:14).

En tolkning av illustrationen är att den syftar till att läsaren ska förstå den stora rollen som Lasse och Maja har. Polismästaren illustreras större än resterande karaktärer även om han är bakom personerna på bilden (2020b:21).

Boken representerar mångfald till viss del. Torkel Nööt och Ivy Roos är de karaktärer som genom illustrationerna representerar mångfald. Ivy Roos illustreras som icke-vit men har ingen framträdande roll i boken.

Stjärndetektiven Torkel Nööt illustreras som en icke-vit man och det framgår i boken att han varit med i bokserien tidigare men då under namnet Steven Marsaan: “Mannen som säger sig heta Torkel Nööt tittar sig argt runt omkring.

Så tar han av sig skägget! Lasse, Maja och Polismästare drar efter andan! - Steve Marsaan” (Widmark, 2020b:91). Torkel Nööt har anklagat Dino Panini för brottet som skett. Det visar sig att Dino Panini blivit felaktigt anklagad för att ha stulit den värdefulla tavlan från stadens museum: “Dino har blivit

(24)

anklagad för att ha stulit en tavla från museet och alla spår leder till honom (Widmark, 2020b:43).”

De karaktärer som utifrån text och namn tolkas som representativa för mångfald är Dino Panini och Mohammed Karat. Mohammed Karat har ett förnamn som tyder på muslimskt ursprung men det är inget som framgår i vare sig text eller bild. Resterande bipersoner Siv Leander, Rune Andersson, Sara Bernard och Barbro Palm är alla illustrerade som vita.

I Filmmysteriet finns det flera karaktärer som bryter vithetsnormen, det går att se antingen utifrån illustrationerna eller utläsa av namnen. Omar Rauk är en världsberömd regissör som kommit till Valleby för en filminspelning och kan med hjälp av illustrationerna tolkas som icke-vit. Även om Omar Rauk är den som ifrågasätter polismästaren så är Omar illustrerad som betydligt mindre än polismästaren (Widmark, 2019:62). Det är möjligt att illustratören vill poängtera att polismästaren är en av huvudpersonerna när illustrationen visar en markant storleksmässig skillnad. Det finns även andra illustrationer av Omar och polismästaren där storleken inte skiljer sig lika markant, vilket dock kan bero på att de inte står jämsides (2019:98). Sussie Enderson är kameraman och är illustrerad som icke-vit och hennes karaktär kan anses representera mångfald utifrån hur hon är illustrerad (2019:20). De karaktärer i boken som genom tolkning av namnet anses representera mångfald är Keve Coster och Irena Kovalenko.

Tabell 2. Huvud- och bipersonerna i Mobiltjuven, Det mystiska paketet och Matmysteriet

Personer Namn Yrke Vit eller icke-vit

Huvudpersoner: Penny elev icke-vit

Max elev vit

Bipersoner: Vikarie Eva vikarie vit

Rektor rektor vit

(25)

Vakten museivakt vit Den eleganta

damen

framgår ej vit

Tandläkaren tandläkare vit

Axel elev vit

Fröken lärare vit

Klasskamrater elever Vit och icke-vit Mat-tanten arbetar i skolköket vit

Vaktmästaren Bosse

vaktmästare vit

Penny och Max är huvudpersonerna i böckerna Mobiltjuven, Det mystiska paketet och Matmysteriet. Penny illustreras som icke-vit och Max illustreras som vit.

I Mobiltjuven illustreras vikarien Eva och en del av klasskamraterna.

Eva och fem av barnen är illustrerade som vita och fyra av dem är illustrerade som icke-vita. Max och Penny finns med i illustrationen och har samma position som resterande klasskamrater. Vikarien Eva är illustrerad som större i storlek vilket kan vara för att visa att hon är vuxen och till skillnad från eleverna har en auktoritär roll i sammanhanget (Lilleste, 2021:6-7). Vikarien Eva är centrerad i mitten av illustrationen framför en tavla och eleverna sitter vid sina bänkar framför henne. Det här kan vara ett sätt att visa Evas auktoritet (2021:8).

När eleverna är ute på rast är Penny och Max illustrerade i en centrerad position trots att de är placerade bakom de andra karaktärerna (Lilleste, 2021:9). Det här förekommer vid upprepade tillfällen och kan vara för att skildra deras centrala roll i böckerna som huvudpersoner. På de flesta illustrationerna är Pennys illustration större än Max och kan betyda att hon är

(26)

längre fram i utvecklingen än honom (2021:15). Axel är en av klasskamraterna som visar sig ha en stor roll och är illustrerad som vit (2021:12).

I Det mystiska paketet har fröken en centrerad position på flera av illustrationerna vilket kan vara dels för att visa att fröken är större än barnen men det kan också visa på att hon har en auktoritär roll (Lilleste, 2020:6).

Vakten på museet är illustrerad som vit och skildras inte som större än någon av de andra karaktärerna, ändå har han en auktoritär roll i jämförelse med Penny och Max. Det kan däremot bero på att karaktärerna har en viss distans till varandra och positionen är bärande i detta fall (2020:9). Vakten och den eleganta damen är illustrerade som vita (2020:14). I boken finns det en karaktär som är tandläkare och illustreras genomgående som större än de andra karaktärerna. Tandläkaren illustreras i ett väntrum tillsammans med andra vuxna personer men är illustrerad större än dem. Det kan tyda på att illustratören vill poängtera att tandläkaren har en auktoritär roll (2021:30-31).

I Matmysteriet har fröken fortfarande en auktoritär roll i illustrationen vilket skildras i både centrering och storlek och kan vara för att visa att hon är vuxen (Lilleste, 2019:6). Mat-tanten är illustrerad som vit och större än resterande karaktärer på flera av illustrationerna, vilket kan vara för att visa att hon är vuxen (Lilleste, 2019:7). Vaktmästaren Bosse är illustrerad som vit och det förekommer illustrationer där Bosse illustreras som mindre än rektorn, vilket därmed kan sägas styrka rektorns auktoritära position (2019:40). Han är till skillnad från de andra vuxna även illustrerad som mindre än Penny och Max (2019:42).

5.2 Hur framträder vithetsnorm i de sex barnböckerna?

DiAngelo menar att det är ett privilegium att inte behöva oroa sig för vad någon annan ska tycka om ens hudfärg (2021:67). I samtliga böcker är de vita karaktärerna överrepresenterade både i yrken och i mängden karaktärer, även om det förekommer karaktärer med annan etnicitet. Det är i synnerhet vita vuxna människor som representeras som högutbildade och med statusyrken.

(27)

När författaren lämnar luckor i bilderböcker medvetet eller omedvetet ges läsaren möjlighet att tolka in egna erfarenheter (Nikolajeva, 2000:13). Ett exempel på detta skulle kunna vara att högutbildade yrkesroller främst representeras av vita. Läsning av litteratur kan vidga omvärldsperspektivet om hur olika människors förutsättningar skildras av sociala skiktningar i samhället (Edling & Liljeros, 2010:12). Sympatisk fantasi är ett begrepp som Nussbaum menar är betydande för att kunna förstå människors olikheter (1998:85).

Det kan ha en betydande roll, menar DiAngelo, att det oftast är vita män som innehar en maktposition i samhället (DiAngelo, 2021:67). I de sex böckerna framträder vithetsnorm och precis som DiAngelo skriver, är det viktigt att synliggöra vithetsnormen för att det ska kunna ske en förändring (2021:67). Kåreland beskriver att för att skapa ett lärtillfälle i undervisningssammanhang om mångkulturell kompetens ska litteraturen med fördel ha författare med olika bakgrund och kön (Kåreland, 2015b:135-136).

Författarna till samtliga böcker är vita vilket skulle kunna ha en påverkan för fördelningen av vita och icke-vita karaktärer samt vilka yrkesroller de blivit tilldelade. DiAngelos (2021:135) studie om hur barn fördelar pengar mellan vita och icke-vita, påvisar hur barn tidigt i livet omedvetet agerar utifrån vit överhöghet. Som ovannämnt kan detta vara välutvecklat i vuxen ålder vilket kan Det kan jämföras med hur valet av skönlitteratur i klassrummet påverkar barnen, som exempelvis att karaktärer med högutbildning och status är vita i Skoldeckarna och Lassemajas detektivbyrå. Därför är det viktigt att lärare reflekterar över den litteratur som används i klassrummet.

Studien avser inte att analysera könsfördelningen mellan de olika karaktärerna däremot finns ett visst samband mellan det som DiAngelo skriver om vita mäns maktposition i samhället och de yrken som de manliga karaktärerna i främst Lassemajas detektivbyrå har.

(28)

Högutbildade yrkesroller i Lassemajas detektivbyrå är polismästaren Randolf, doktor Moberg, syster Elisabeth, bibliotekarien Karin Fahlén, museichefen Barbro Palm, optikern Irena Kovalenko och regissör Omar Rauk.

Majoriteten av de karaktärer som bryter vithetsnormen tillhör inte de högutbildade yrkesrollerna. Mohammed Karat har en guldbutik, Dino Panini har tillsammans med Sara Bernard ett café, Torkel Nööt är till en början stjärndetektiv men visar sig sedan vara skurken. Skådespelaren Keve Coster och kameraman Sussie Enderson har inte högutbildade yrkesroller och representerar på olika sätt mångfald. Keve Coster är en humoristisk association till skådespelaren Kevin Costner och det är den enda indikation till kulturell mångfald. Sussie Enderson är illustrerad som icke-vit och representerar på så sätt mångfald. Vaktmästaren Roffe Kornhammar, konditor Leopold, skådespelaren Magdalena Rosenträdgård har inte högutbildade yrkesroller men är illustrerade som vita och representerar inte mångfald. I Lassemajas detektivbyrå representeras inte mångfald av huvudpersonerna vilket tyder på att vithetsnormen framträder.

Högutbildade yrkesroller i Skoldeckarna är rektorn, fröken och tandläkaren.

Alla tre karaktärer är illustrerade som vita och representerar inte mångfald. De karaktärerna som inte tillhör de högutbildade yrkesrollerna är vakten på museet, mat-tanten, vaktmästare Bosse och vikarien Eva. I samtliga yrkesroller framträder vithetsnorm och karaktärerna är överrepresenterade av vita. En chockerande upptäckt är att de yrken och vuxna som illustreras i Skoldeckarna endast är representerade av vita karaktärer som inte representerar mångfald. Det är däremot viktigt att ta med analysen att vi endast kunnat analysera Skoldeckarna utifrån illustrationer för att identifiera mångfald. Till skillnad från Lassemajas detektivbyrå så benämns många av karaktärerna endast vid yrkestitel. Förutom några klasskamrater som

(29)

illustreras som icke-vita är resterande framträdande karaktärer vita och representerar ingen mångfald vilket i sin tur tyder på att vithetsnorm framträder bland de vuxna karaktärerna.

5.2.3 Avslutande reflektion av analys

I bokserien Skoldeckarna förekommer karaktärer som representerar mångfald.

Penny som är en av huvudpersonerna är illustrerad som icke-vit och har en stark och framträdande karaktär. Det här skiljer sig från de karaktärer som representerar mångfald i Lassemajas detektivbyrå eftersom de är bipersoner i böckerna. Något som Skoldeckarna saknar är bristen av vuxna karaktärer som representerar mångfald. En följd av detta är att barn med annan kulturell bakgrund inte kan se sin framtid representerad i böckerna. I bokserien Lassemajas detektivbyrå representeras mångfald i viss utsträckning och särskilt bland de vuxna karaktärerna.

6 Diskussion

I detta kapitel diskuteras resultatet utifrån hur läsning kan möjliggöra en reducering av vithetsnormen (6.1). Vidare följer en metoddiskussion (6.2) och en kort reflektion om möjlig framtida forskning (6.3).

6.1 Resultatdiskussion

Genom att litteraturen inte motbevisar den vithetsnorm som finns i samhället ger det också konsekvenser för hur barn ser på mångkultur och förutsättningar för framtiden. Hur kan då läsning av barnlitteratur möjliggöra en reducering av vithetsnorm?

Nikolajeva menar att barnlitteratur kan ha en betydande roll för samhället och vidga barns perspektiv på samhällsstrukturer men också introducera dem för olika kulturer. Med andra ord har skildringen av mångkulturalitet en avgörande roll för hur barn uppfattar samhällsstruktur och vilka som har en betydande roll i böckerna (Nikolajeva, 2017:360). På samma

(30)

vis resonerar Kåreland om att barn genom läsning av litteratur kan få perspektiv på omvärlden (2001:18). De sex barnböckerna som analyserats representerar till viss del mångfald och kan ge förutsättningar för barn att känna tillhörighet med karaktärerna.

DiAngelo menar att ett ”vitt” barn ofta känner överlägsenhet i tidig ålder (2021, 85-86). En tanke som väcks är att detta skulle kunna indikera att samma känsla blir välutvecklad när barnet når en vuxen ålder. Det kan medföra att synsättet dels blir svårare att identifiera som ett problem, och dels blir svårare att upptäcka då det blivit ett etablerat synsätt som följt individen under större delen av hens livstid. Kåreland skriver vidare att barnlitteratur möjliggör för barn att komma i kontakt med olika förebilder (2001:18). En möjlig förebild är Penny i bokserien Skoldeckarna som visar en icke-vit, kvinnlig och stark karaktär. Däremot är det exempelvis i Detektivmysteriet en skev bild av verkligheten eftersom en av de få karaktärerna som representerar mångfald visar sig vara skurken. Den karaktär som är icke-vit och som har ett namn som tyder på mångfald är Omar Rauk som också är regissör. Omar Rauk är, precis som Penny, en karaktär som kan ses som en förebild av barn både sett till illustrationerna och yrkesrollen. I text är Omar Rauk otrevlig mot alla förutom skådespelaren Magdalena Rosenträdgård och kan därför bryta rollen som förebild utifrån sin sociala förmåga men behåller rollen på grund av sin representativa illustration och sitt yrke.

I enighet med Nikolajevas beskrivning av den hermeneutiska cirkeln så kan barns läsning till en början ses som en tolkning av en helhet. När barnet sedan läser boken för andra eller tredje gången så börjar detaljer synliggöras (2000:12-13). En möjlig detalj som barn undermedvetet kan tolka in är att mångfald är underrepresenterad och därmed kan de få en skev verklighetsuppfattning. Det bilderna undermedvetet visar är att de flesta högutbildade yrkesroller i böckerna är representerade av vita auktoritära karaktärer. För barn med mångkulturell bakgrund kan det vara svårt att känna sig inkluderad i böckerna eftersom de inte känner sig representerade av

(31)

karaktärerna eller deras yrken. De karaktärer som faktiskt uppvisar högutbildade yrkesroller kan i viss mån ge barn med mångkulturell bakgrund en representativitet. Yrken som doktor, sjuksköterska, rektor och lärare är representerade av vita karaktärer och kan påverka hur barn med mångkulturell bakgrund relaterar till dessa yrken. Langer menar att läsning kan ge ett bredare omvärldsperspektiv och skapa en förståelse och empati för saker som är okända för en själv. Det kan också bidra till personlig utveckling i form av självreflektion och framtidsvisioner (Langer, 2005:21). Det skulle kunna indikera på en negativ påverkan av individens självbild om möjligheter inför framtiden inte representeras i litteraturen.

I och med att de analyserade böckerna till stor del representerar mångfald i bildform och tar mindre plats i text är det viktigt att tänka utifrån hur barn tolkar bilder. Nikolajeva skriver att vuxna till skillnad från barn inte ser bilderna på samma sätt. För vuxna är det bara en detalj eller dekoration medan det för barn är ett medel för att tolka vuxenvärlden. Det är även av stor betydelse vilken position illustrationerna har i böcker eftersom det avgör hur läsaren uppfattar personens maktposition i förhållande till övriga karaktärer (2000:12-13). Likt det DiAngelo beskriver om identiteter som vidhåller maktposition (2021:15) är polismästaren Randolf i Lassemajas detektivbyrå vit, i överklass och utan funktionsvariationer. Det märks väl i bokserien utifrån de tre böckerna som analyserats att polismästaren i stor utsträckning har en centrerad position i illustrationerna, i vissa fall har han blivit illustrerad oproportionerligt stor i relation till andra karaktärer bredvid honom. En fråga att ställa skulle kunna vara att ifrågasätta hur rimlig polismästarens maktposition är då han oftast inte löser brotten utan bara besitter titeln.

Nussbaum menar att det som försvårar förmågan att förstå andra människor är okunskap om de skillnader som finns i religion, kön, etnicitet och klass (1998:85). Genom att inte representera mångfald i barnlitteratur blir det svårt för barn att förstå andra människor och på så sätt blir de inte medvetna om hur verkligheten ser ut.

(32)

6.2 Metoddiskussion

Vid valet av böcker att analysera ville vi göra valet så likvärdigt som möjligt mellan de två bokserierna. Det förekommer däremot skillnader i antalet sidor och textmängd. Resultatet hade kunnat bli annorlunda om alla böcker hade samma text- och sidomfång. Det hade även kunnat skilja sig om vi valt andra bokserier från topplistorna. Med tanke på de faktorer som kan ha påverkat resultatet är vårt insamlade material inte tillräckligt stort för att dra generella slutsatser. Däremot gjorde valet av att ta med tre böcker från respektive bokserie att vårt resultat mer fördjupades mer än vad det till synes gjorde från början.

6.3 Vidare forskning

Som vidare forskning hade det varit intressant att även göra en analys av böckerna utifrån ett genusperspektiv, särskilt med tanke på att det i bokserierna är en kvinnlig och en manlig huvudkaraktär. Det hade också varit intressant att se hur skurkarna i böckerna framställs med tanke på att det var manliga skurkar i fyra av sex barnböcker. En annan intressant vidare studie hade varit att se hur och om barn och lärare diskuterar frågor om mångfald i boksamtal.

(33)

Litteratur

Primärlitteratur

Lilleste, Lena (2020). Det mystiska paketet. Stockholm: Rabén & Sjögren

Lilleste, Lena (2019. Matmysteriet. Stockholm: Rabén & Sjögren

Lilleste, Lena (2021). Mobil-tjuven. Stockholm: Rabén & Sjögren

Widmark, Martin (2020b). Detektivmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen

Widmark, Martin (2019). Filmmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen

Widmark, Martin (2020a). Sjukhusmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen

Sekundärlitteratur

Andersson, Maria & Druker, Elina (red.) (2017). Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur: analyser. Upplaga 1:1 [Lund]: Studentlitteratur

DiAngelo, Robin (2021). Vit skörhet: därför är det så svårt för vita att prata om rasism. Stockholm: Natur & kultur

Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.) (2010). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. 1. uppl. Malmö: Liber

Kåreland, Lena (2015a). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

(34)

Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken: linjer och utveckling i svensk barn- och ungdomslitteratur. [Ny, rev. och aktualiserad utg.] Stockholm: Natur och kultur

Kåreland, Lena (2015b). Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar:

litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos

Nikolajeva, Maria (2002). Bilderbokens pusselbitar. Enskede: TPB

Nussbaum, Martha Craven (1998). Cultivating humanity: a classical defense of reform in liberal education. Cambridge, Mass.: Harvard University Press

Parszyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra. Minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan (diss). Stockholm: HLS Förlag

Sernhede, Ove (2010). Etnicitet. I Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.).

Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. 1. uppl.

Malmö: Liber

Elektroniska källor

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan- for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

(35)

SCB statistikdatabasen. [Elektronisk resurs] : Statistical database. (2???-).

Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på Internet:

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i- sverige/invandring-till-sverige/

Skolverket (2019). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda – Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Omarbetad upplaga 2 (2019). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet.

Hällgren, C, Granstedt, L och Weiner, G (2006). Överallt och ingenstans:

mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Skolverket.

Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656829/1553959 864040/pdf1845.pdf