Kandidatuppsats
Skandinavisk motocross
En jämförelse kring synen på barn- och ungdomsutveckling
Författare: Malte Gustafsson Handledare: Niklas Hafen Examinator: Bo Carlsson Termin: VT21
Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2IV31E
Abstract
The purpose of the study is to investigate how the Scandinavian countries and its special sports federations view child- and youth development in motocross, as well as how this can be understood. This has been carried out using a content analysis and the documents published by the federations on their website. The study shows that the federations uses different concepts to develop talented drivers. Similarities and differences are presented in each country's view of sport and that the construction of sport in each country has an impact on the child- and youth development. It is also presented that the efforts of the federations are relatively similar to the line on how the country wants sport to be conducted.
Keywords: Scandinavian sport; Motocross; Child- and youth development; Motorsport
Abstrakt
Syftet med studie är att undersöka hur de skandinaviska länderna och dess
specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutveckling inom motocross samt hur detta kan förstås. Detta har genomförts med hjälp av en dokumentanalys och de dokument som förbunden har publicerade på respektives webbsida. I studien framgår det att förbunden använder sig av olika koncept för att utveckla talangfulla förare. Det presenteras likheter och skillnader i respektive lands syn på idrott och att uppbyggnaden av idrotten i respektive land har en inverkan på barn- och ungdomsutvecklingen. Det presenteras även att förbundens insatser är relativt lik den linje kring hur landet vill att idrotten ska bedrivas.
Nyckelord: Skandinavisk idrott; Motocross; Barn- och ungdomsutveckling; Motorsport
Förord
Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till Svenska Motorsportförbundet för värdefull information om förbundet och deras kunskapsbidrag inom motocross till uppsatsen.
Jag vill även rikta ett varmt tack till min handledare Niklas Hafen som funnits där med konstruktiva dialoger och tankar till arbetsprocessen.
Växjö, maj 2021
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 2 2 Syfte och frågeställning ________________________________________________ 4 2.1 Avgränsningar ___________________________________________________ 4 2.2 Studiens relation i förhållande till idrottsvetenskapliga forskningstraditioner ___ 4 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 6 3.1 Den skandinaviska idrotten _________________________________________ 6 3.1.1 Idrott i Sverige ________________________________________________ 7 3.1.2 Idrott i Norge _________________________________________________ 8 3.1.3 Idrott i Danmark ______________________________________________ 9
4 Teoretisk utgångspunkt ______________________________________________ 11 4.1 Athletic Talent Development Environment ____________________________ 11 4.2 Long-Term Athlete Development ___________________________________ 12 4.3 Long-Term Racer Development _____________________________________ 12 5 Metod _____________________________________________________________ 15 5.1 Datainsamlingsteknik _____________________________________________ 15 5.2 Bearbetning och analys av data _____________________________________ 16 5.3 Källor och källkritik ______________________________________________ 17 5.4 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 18 6 Resultat ____________________________________________________________ 19 6.1 Hur ser förbunden på barn- och ungdomsutveckling och hur kan detta förstås? 19 6.1.1 Svenska Motorsportförbundets syn _______________________________ 19 6.1.2 Norges Motorsportforbunds syn _________________________________ 20 6.1.3 Danmarks Motor Unions syn ____________________________________ 22
7 Diskussionsanalys ___________________________________________________ 24 7.1 Den skandinaviska idrotten ________________________________________ 24 7.1.1 Idrotten i Sverige _____________________________________________ 24 7.1.2 Idrotten i Norge ______________________________________________ 25 7.1.3 Idrotten i Danmark ___________________________________________ 25 7.2 Resultat ________________________________________________________ 26 7.2.1 Long-Term Racer Development _________________________________ 26 7.2.2 Long-Term Athlete Development _________________________________ 27 7.2.3 Utvecklingsmöjligheter ________________________________________ 28 7.3 Metoddiskussion _________________________________________________ 29 7.4 Fortsatt forskning ________________________________________________ 29 8 Referenser__________________________________________________________ 30
1 Inledning
”Inom den svenska idrottsrörelsen pågår utvecklingsarbeten inom flera idrotter för att anpassa verksamheten bättre till barn” (Eliasson, 2016, s.6). Utvecklingsarbetet har pågått ett tag inom den svenska idrottsrörelsen och pågår än idag. Ett exempel på utvecklingsarbete inom den svenska idrottsrörelsen är bland annat Idrotten vill och Strategi2025. I Norge pågår ett
liknande utvecklingsarbete med deras idéprogram Idretten vil och i Danmark används Politisk program som ett politiskt idéprogram. Dessa idéprogram beskriver bland annat hur
Riksidrottsförbundet, Norges idrettsforbund och Danmarks Idrætsforbund ska bedriva idrott inom de närmsta åren. Med dessa idéprogram går det att ställa frågan huruvida Idrotten vill och Strategi2025 står sig mot den norska och danska motsvarighet? Framförallt, hur står sig de Svenska Motorsportförbundets policydokument, riktlinjer och strategier mot Norges Motorsportforbund och Danmarks Motor Union? Hur står sig den svenska idrotten och motocrossen mot övriga skandinaviska länder? Att undersöka olika länders och
specialidrottsförbunds syn på barn- och ungdomsutveckling kan ge någon form av indikation på hur talanger ska utvecklas.
Det finns vissa svårigheter kring att ha samma regelverk i samtliga länder för barn och ungdomar. Støckel et al. (2010) skriver att en av anledningarna till att Danmark har
svårigheter till att har regler kring barnidrott är besvären av att förbunden inte finns under en och samma organisation. Detta till skillnad från Sverige och Norge vars idrott bedrivs under en gemensam paraplyorganisation.
Baserat på de två världsmästerskap som finns på herrsidan inom motocross – MXGP och MX2 presterar de skandinaviska åkarna bäst i MX2. I MXGP är placeringarna mer
tillbakadragna, av de svenska, danska och norska förarna är det enbart vid två tillfällen sedan 2007 som en skandinavisk förare nått en topp 25-placering, sedan 2004 har förarna kommit topp 15 vid fem tillfällen. (MXGP.com, u.å.)
Ur ett svenskt perspektiv har resultaten i MX2 blivit betydligt mer framflyttade sedan 2016 (fem topp 20-placeringar) jämfört med 2005–2013 (32: a plats som bäst). Från de norska förarnas sida nådde de en tiondeplats 2007, för att sedan ”enbart” ha två topp 25-plceringar fram till 2020. Mellan 2004 och 2009 var Danmarks bästa placering en 27:e plats, för att sedan 2017 – 2019 nå tre medaljer. (MXGP.com, u.å.)
Av det vi kan se på resultaten i MXGP och MX2 så har de skandinaviska förarna presterat bättre i MX2, samtidigt som vi kan se fler framförskjutna placeringar från de svenska och danska förarna. Vad gör det danska förbundet för att få fram förare som når topplaceringar?
Vad har förändrats i det svenska förbundet? Vad behöver norska förbundet göra för att komma ikapp och få fram fler och bättre förare?
Fahlén (2018) skriver att talang- och elitidrottsutveckling främst bedrivs i föreningsregi.
Fahlén (2018) fortsätter med att varje specialidrottsförbund är ansvarig för sin idrotts utvecklingsstrategi, utbildningsverksamhet och landslagsverksamheten. Skulle detta kunna vara en anledning till att resultaten i MXGP och MX2 skiljer sig så pass mycket mellan länderna?
1.1 Bakgrund
Støckel et al. (2010) nämner att två vitala dokument för idrotten i Sverige och Norge är Idrotten vill respektive Idretten vil, utöver detta har även Danmark ett idépolitiskt program.
Dessa idéprogram är en riktlinje för hur idrotten i respektive land ska bedrivas.
Idrotten Vill:
Visionen som Idrotten Vill (s.5) formulerar är ” att bidra till en hållbar värld och den ideologi, de värderingar och de ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på.” Utöver detta tilläggs det att ” Svensk idrottsrörelse vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer” (s.9). En viktig del av Idrotten Vill är att den ska inspirera förbund och föreningar till att uppfylla och
levandegöra stadgarna. Den svenska idrottsrörelsen lägger stor vikt på fyra områden, dessa är:
fysisk aktivitet, träning, tävling samt välmående. I Idrotten Vill och i världens bästa idrott är en livslång relation till idrotten central, särskilt vad gäller barnidrotten. Inom ungdomsidrotten läggs det en stor vikt på engagemanget och möjligheten till att idrotta, oavsett vilken nivå idrottaren är på. Något som även nämns är den idrottsliga framgången och dess vikt för Sverige, där lärande är en förutsättning för att utvecklas. Svenska idrottare försvarar Sveriges färger vid internationella mästerskap, vilket leder till engagemang och att idrottsrörelsen är en viktig del i det svenska samhället. (Riksidrottsförbundet, 2019a)
Idretten Vil:
Visionen med Idretten Vil är att idrotten ska skapa idrottsglädje för alla. Verksamhetsidén är att ”Alle skal oppleve idrett, mestring og utvikling i idrettens trygge og gode fellesskap” (s.7).
Norges idrottsförbund vill, med sin roll i samhället, aktivt arbeta med att öka den fysiska aktiviteten på andra områden utöver kärnverksamheten. Något som Idretten Vil trycker på är kompetensen, utan kompetens och kvalité bland tränare kommer visionen inte att uppfyllas.
Norges idrottsförbund ska arbeta med att alla ska ges möjlighet till idrottsutövning efter egna önskemål. Några ledord som ska prägla den norska idrotten de kommande åren är: lek, ambition, ärlighet samt inkludering. Ett av målen som Idretten Vil nämner är ” Flere med – lenger og Flere nye medaljer” (s.9), med strategiska satsningsområden på: livslångt
idrottande, bättre idrottslag, fler och bättre anläggningar samt bättre toppidrott. (Norges Idrettsforbund, 2019a)
DIF Politisk program:
Visionen från Danmarks idrottsförbund är att idrotten ska ha en plats hos alla danskar genom hela livet och med en önskan om att ha världens högsta idrottsdeltagande. Från barnidrott till senioridrott är ambitionen att förbundet ska arbeta för hög kvalité kring talang- och elitidrott och att idrotten ska vara en naturlig del av vardagen. Den danska idrotten ska bygga broar till andra nationer via deltagande i internationella mästerskap, detta med hjälp av ett högt
idrottsdeltagande och ideellt arbete. Något som den danska idrotten lägger en större vikt vid är den digitala utveckling, detta i ett tätt samarbete med kommersiella aktörer. För att idrotten ska utvecklas är det viktigt att det finns ett samarbete mellan de olika medlemsförbunden. Den danska idrotten vill lägga en stor vikt vid att utveckla idrotten för barn och ungdomar, detta ska även göras tillsammans med barn och unga. Kompetensen bland tränarna är en viktig del i barn och ungas utveckling. Ett samarbete mellan det danska idrottsförbundet och Team Danmark ska leda till bättre miljöer för talangutveckling. (Danmarks idrætsforbund, 2020)
2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur de skandinaviska länderna och dess
specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutveckling inom motocross och hur förbunden arbetar för att få fram talangfulla förare samt hur detta kan förstås.
För att besvara syftet kommer följande frågeställning att tillämpas:
- Hur ser förbunden på barn- och ungdomsutveckling och hur kan detta förstås?
2.1 Avgränsningar
Denna studie kommer enbart att rikta in sig på de skandinaviska länderna samt de
specialidrottsförbund dit motocross tillhör. Studien kommer inte att lägga någon vikt kring olika kön, könsidentiteter, social bakgrund eller gå in på åtgärder kring olika
funktionsförmågor. Något som kommer få stort utrymme är hur idrotten i sig ser ut i de olika länderna.
2.2 Studiens relation i förhållande till idrottsvetenskapliga forskningstraditioner
Wirén Åkesson (2014) beskriver fyra forskningstraditioner som finns inom idrottsforskning, dessa är: positivistisk idrottsforskning, främjande idrottsforskning, kritisk idrottsforskning och marknadsorienterad idrottsforskning. Wirén Åkesson (2014, s.83–84) beskriver den
positivistiska idrottsforskningen med ” I denna tradition finns en tydlig positivistisk utgångspunkt, där det enkelt uttryckt handlar om att klarlägga den ’objektiva’ verkligheten och förklara den i termer av lagar och logiska orsakssamband […] Forskningstraditionen kan sägas ha ´den optimalt fungerande idrotten´ (alternativt ´den optimalt presterande idrottaren´) som mål”. Den främjande idrottsforskningen ”kan sägas utgå från en idé om att idrott är bra och positivt för såväl individen som för gruppen och samhället.” (Wirén Åkesson, 2014, s.84) Enligt Wirén Åkesson (2014) är har den kritiska idrottsforskningen en utgångspunkt i att idrottens betydelse och värde måste prövas i varje enskilt fall genom studier och granskning.
Den marknadsorienterade idrottsforskningen utgår enligt Wirén Åkesson (2014) från ett synsätt där idrottsorganisationen snarare beaktas som ett företag eller en affärsorganisation.
Baserat på de nämnda forskningstraditionerna positionerar sig studien närmst den
positivistiska idrottsforskningen. Då studien till stor del kommer att handla om ett objektivt synsätt samt undersöka det optimalt fungerande strategierna kring barn- och
ungdomsutvecklingen inom skandinavisk motocross.
3 Tidigare forskning
Den tidigare forskning som presenteras kommer främst att rikta in sig på vad som kännetecknar den skandinaviska idrotten och hur idrotten ser ut i respektive land.
3.1 Den skandinaviska idrotten
Skille (2011) skriver att något som är vanligt inom skandinavisk idrott är att den finns samlad inom en paraplyorganisation. I Norge är Norges idrettsforbund og olympiske og paralympiske komité (NIF) paraplyorganisationen, i Sverige är det Riksidrottsförbundet (RF) och i
Danmark är det Danmarks Idrætsforbund (DIF). Dock skiljer sig den danska idrotten från den svenska och norska. Skille (2011) skriver vidare att något som bör beaktas är att den danska idrotten inte är uppbyggd på samma sätt som i övriga Skandinavien. I Sverige och Norge fungerar RF respektive NIF som paraplyorganisationer, som är mer kontrollerad av staten (Skille, 2011). Den danska idrotten består av tre huvudorganisationer, där många föreningar är medlem i mer än en organisation. Utöver DIF består den danska idrotten av Danske
Gymnastik- & Idrætsforeninger (DGI), Dansk firmaidrætsforbund (DFIF) samt Team Danmark (Danmarks Idrætsforbund, u.å.).
Fahlén (2018) skriver att de skandinaviska ländernas karaktär kring idrotten är
allmänidrottsliga samhällsnyttoprojekt. Detta innebär att skattefinansierade organisations- och aktivitetsstöd som görs inom idrotten är främst till för att gynna breddidrotten, snarare än elitidrotten (Fahlén, 2018).
Något som Ibsen och Seippel (2010) nämner för både Norge och Danmark är varifrån de största inkomsterna kommer, de två dominerade intäktskällorna är medlemsavgifter och aktiviteter ledda av ideell arbetskraft. Riksidrottsförbundet (2019b) menar att värdet av ideell arbetskraft i Sverige uppgår till 20 miljarder kronor. Bergsgard och Norberg (2010) skriver att regeringarna i de skandinaviska länderna är relativt neutrala i hur idrotten ska formas, dock kan det inte sägas att de är passiva när det gäller ekonomiska förutsättningar.
Länderna har både likheter och skillnader i hur idrotten ska bedrivas, särskilt när det kommer till barn och ungdomar. Støckel et al. (2010) skriver även att reglerna för barn under 12 skiljer sig markant, där Norge har stränga regler, Danmark har relativt slappa regler och Sverige ligger mitt i mellan.
3.1.1 Idrott i Sverige
Skille (2011) skriver att Riksidrottsförbundet och staten har ett nära samarbete, vilket även Redelius (2018) samt Bergsgard och Norberg (2010) skriver, men att Riksidrottsförbundet själva har varit drivande i hur idrotten ska se ut. Redelius (2018) skriver att den organiserade föreningsidrotten, Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och distriktsförbund är helt självständiga från politiken och har sin egen agenda där någon myndighet inte kan ge direktiv.
Redelius (2018) fortsätter med att idrotten må vara självständig, detta innebär dock inte att den är oberoende. Skille (2011) skriver även att skattemedel är en stor del av finansieringen inom den svenska idrotten, till skillnad från den danska och norska idrotten. Bergsgard och Norberg (2010) tillägger att idrottsrörelsen på senare år har fått en större del av intäkterna genererade från spelmarknaden. Bergsgard och Norberg (2010) skriver att det statliga stödet främst går till specialidrottsförbunden, medans kommunerna ansvarar för den lokala idrotten.
Carlsson och Hedenborg (2011) skriver att en stor del av det statliga stödet inom svensk idrott har en relativt stor vikt i utbildning.
Redelius (2018) skriver att den grundläggande idén är att varje enskild förening och dess medlemmar beslutar över verksamheten. Samtidigt står i RF:s stadgar ”Idrott ska bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden.”
(Riksidrottsförbundet, 2019c). Redelius (2018) skriver att detta är riktlinjer för barn- och ungdomsidrott, som till RF anslutna föreningar, måste följa.
Kring de riktlinjer och policydokument som finns inom svensk idrott skriver Støckel et al.
(2010) att varje specialidrottsförbund kan göra justeringar som anses nödvändiga för att anpassa idrotten för barn och ungdomar. Carlsson och Hedenborg (2011) tillägger även specialidrottsförbunden kan göra egna riktlinjer för barn och ungdomar.
3.1.2 Idrott i Norge
Den norska idrotten är organiserad likt en paraplyorganisation, där Norges idrettsforbund og olympiske og paralympiske komité är huvudorganisationen (idrettsforbundet.no, u.å.). Fahlén (2018) nämner att Norge tillämpar, utöver Norges idrettsforbund og olympiske og
paralympiske komité, en gemensam paraplyorganisation för elitorganisationen, Olympiatoppen.
Ibsen och Seippel (2010) skriver att det av naturliga anledningar förekommer betydligt fler föreningar som har vinteridrott som inriktning i Norge, jämfört med Danmark. Ibsen och Seippel (2010) skriver att de norska specialidrottsförbunden är mer beroende av sponsring och kommersiella intäkter, än vad specialidrottsförbunden är i Danmark. Vad gäller relationen till den offentliga sektorn i Norge, behöver inte föreningar och förbund genomföra aktiviteter, dessa behöver dessutom inte vara kostnadsfria (Ibsen och Seippel, 2010).
En stor skillnad som urskiljer Norge från övriga skandinaviska länder är de strikta reglerna för barn upp till 12 år vid tävlingar, exempelvis att det inte får finnas tabeller eller resultatlistor (Støckel et al. 2010). Støckel et al. (2010) skriver även att utvecklingen för barn upp till 12 år bör utgår ifrån en sampling-metod snarare än att specialisera sig på enbart en idrott. Vid tävlingar skriver Støckel et al. (2010) vidare att barn upp till 10 enbart ska tävla lokalt.
Bergsgard och Norberg (2010) skriver att en av de viktigaste inkomstkällorna för NIF kommer från spel och lotto. Bergsgard och Norberg (2010) nämner att över 80 procent av NIF:s inkomst kommer från spel och lotto. I det norska politiska systemet finns det, förutom staten, även län och kommuner. Bergsgard och Norberg (2010) skriver att länen har ett marginellt inflytande på idrotten, medans kommunerna bidrar desto mer.
Bergsgard och Norberg (2010) skriver att det är de norska specialidrottsförbunden som organiserar alla tävlingar, både på elitnivå och breddnivå. Bergsgard och Norberg (2010) skriver vidare att NIF i princip har monopol på all organiserad tävlingsidrott i Norge.
3.1.3 Idrott i Danmark
Den danska idrotten består av tre huvudorganisationer, där många föreningar är medlem i mer än en organisation. Motsvarigheten till RF i Sverige och NIF i Norge är DIF. Utöver DIF består den danska idrotten av Danske Gymnastik- & Idrætsforeninger (DGI), Dansk firmaidrætsforbund (DFIF) samt Team Danmark, där Team Danmark är ansvarig för elitidrotten (Danmarks Idrætsforbund, u.å.). Støckel et al. (2010) skriver att en av
anledningarna till att Danmark har svårigheter till att har regler kring barnidrott är besvären av att dessa förbund inte finns under en och samma organisation.
Bergsgard och Norberg (2010) skriver att en stor del av den danska idrotten till stor del finansieras av intäkter från spel och lotto, likt den norska idrotten och till skillnad från den svenska idrotten. Utöver detta tillägger Støckel et al. (2010) att det finns en tradition i Danmark kring att inte vara centraliserat kring utgifter på den kulturella sektorn.
Fahlström (2011) skriver att varje specialidrottsförbund i Danmark är skyldiga att upprätta en egen variant på long-term athlete development, detta för att förbundet ska erhålla ekonomiskt stöd från Team Danmark.
Enligt Ibsen och Seippel (2010) är danska idrottsföreningar mer formaliserade än vad norska idrottsföreningar är. Vidare skriver Ibsen och Seippel (2010) att Danmark har ett större utbud av idrotter. I Danmark är betydligt fler aktiva inom till exempel gymnastik, i jämförelse med Norge (Ibsen och Seippel, 2010). Vidare skriver Ibsen och Seippel (2010) att de lokala myndigheterna står för en stor del av specialidrottsförbundens finansiering i Danmark. I Danmark skriver Ibsen och Seippel (2010) att det finns reglerat enligt lag, att de lokala myndigheterna måste arrangera kostnadsfria aktiviteter för den offentliga sektorn.
Støckel et al. (2010) skriver även att den danska idrotten sedan 1940 har gått allt mer från den privata sektorn, till att 2000 blivit allt mer inriktad mot den kommersiella sektorn och den offentliga sektorn.
Staten är de som bär ansvaret för ekonomin i de nationella organisationerna, medans kommunerna har det primära ansvaret för lokala idrottsaktiviteter (Bergsgard och Norberg, 2010). Kommunalt stöd till idrottsföreningar har varit lagstadgat sedan 1991 (Bergsgard och Norberg, 2010). Redan sedan tidigt på 1950-talet fanns det möjlighet för kommuner att ge
Bergsgard och Norberg (2010) skriver att Danmark sticker ut gentemot de skandinaviska länderna, gällande att deras idrottspolitik inte är lika stark. Bergsgard och Norberg (2010) tillägger att detta särskilt gäller frågor kopplade till organisering och utveckling av
idrottsaktiviteter.
4 Teoretisk utgångspunkt
Den teoretiska utgångspunkten som studien använder sig av är baserad på Athletic Talent Development Environment, Long-Term Athlete Development samt Long-Term Racer Development. Syarizal et al. (2021) och deras modell kring Long-Term Racer Development har en grund i Long-Term Athlete Development, som senare arbetats om och anpassats till motorsporten.
4.1 Athletic Talent Development Environment
Athletic Talent Development Environment (ADTE) är ett ramverk som beskriver en idrottslig miljö (Henriksen, 2010). Henriksen (2010) skriver att den största funktionen som ATDE modellen har är att hjälpa unga, lovande atleter från junior till toppen av senior-nivån. ” Enligt Henriksen ska modellen fungera som en guide för att beskriva en specifik idrottsmiljö och för att klargöra olika komponenters roll, funktion och relationer inom miljön i
talangutvecklingsprocessen” (Fahlström, Glemne och Linnér, 2016, s.21).
Som det går att se i ATDE-modellen, utgörs den av en mikro- och en makromiljö samt att den är indelad i en icke idrottsrelaterad miljö och en idrottsrelaterad miljö (Henriksen, 2010).
Enligt Henriksen (2010) syftar mikromiljön på miljön där idrottaren spenderar en stor del av sin tid och karaktäriseras av kommunikation och interaktion. Makromiljön syftar enligt Henriksen (2010) på sociala aspekter som inte innehåller idrottaren, den syftar även på
värderingar och kulturen som idrottaren tillhör. I den idrottsliga miljön ingår det som är direkt kopplat till idrotten, medan den icke idrottsrelaterade miljön täcker allt annat i idrottaren liv (Henriksen, 2010). Henriksen (2010) beskriver ATDE-modellen som att vara holistisk ur tre synvinklar: den inkluderar både den idrottsliga och icke idrottsliga miljön, den inkluderar både en mikromiljö och en makromiljö, samt att den inkluderar utvecklingens miljö i dåtid, nutid och framtid.
4.2 Long-Term Athlete Development
Balyi och Hamilton (2004) skriver att idrott generellt sätt kan klassificeras med tidig specialisering och sen specialisering, där tidig specialisering kräver fyra steg och sen specialisering kräver sex steg. Vidare skriver Balyi och Hamilton (2004) att varje idrott bör göra en egen idrottsspecifik för hur stegen ska se ut. Idrotter som kategoriseras och tillhör sen specialisering, bör utövaren inte specialisera sig innan denne fyllt tio år, detta för att undvika att idrotten slutar (Balyi och Hamilton 2004).
I de olika stegen för specialisering beskriver Balyi och Hamilton (2004) vilken åldersgrupp som steget riktar sig till samt vad målet med varje steg är. Enligt Balyi och Hamilton (2004) måste de som använder sig av en tidig specialisering på något förena och integrera steg ett och två enligt den sena specialiseringen till steg ett i den tidiga specialiseringen. Balyi och
Hamilton (2004) delar även in de olika stegen i åldersgrupper och vad utövaren bör kunna i respektive steg.
4.3 Long-Term Racer Development
Modellen som Syarizal et al. (2021) presenterar bygger på sju grundpelare som alla är lika viktiga för långvarigt deltagande och en långvarig utveckling. De pelarna som tas upp är:
Racer (förare), Coaches (tränare), Officials and service providers (funktionärer och
tjänsteleverantörer), competition (tävling), Leadership (ledarskap), Parents (föräldrar) samt Facility and equipment (faciliteter och utrustning).
Förare: Det första som behövs för LTRD är föraren. Föraren bör gå igenom alla stadier i utvecklingen för att nå målet för långvarigt deltagande.
Tränare: För att en förare ska prestera optimalt, behöver han eller hon en tränare för förberedelser och träning, tränaren kan även agera som mentor och bidra med hjälp genom processen. Kompetensen och erfarenheten hos tränaren kan ibland enbart komma genom erfarenhet, särskilt kring den utvecklingsnivå som föraren är på.
Funktionärer och tjänsteleverantörer: Några av de intressenter som arbetar med tränaren, och därmed även med föraren, är biotekniker, experter inom motorsport, support och
vägledning från psykologer, föreningen, team manager, stöd från skolan, dietist. Utöver detta behöver föraren själv ha ett brett socialt nätverk. (Burnett, 2005, refererad i Syarizal et al.
2021)
Tävling: En förare tränar för att tävla på olika event med varierad nivå av komplexitet, svårighet och utmaningar. För att nå internationell nivå, behöver föraren genomgå olika faser och nivåer av tävlingar, med början på lokal nivå, för att sedan långsamt stegra mot regional nivå, nationell nivå och sedan internationell nivå.
Ledarskap: En förare behöver bli ledd och klara den långsiktiga planen. Enligt Comeaux &
Harrison (refererad i Syarizal et al. 2021) är ett kontrollsystem för föraren av yttersta vikt, föraren behöver övervakas under processen och bör bli vägledd genom de olika stadierna och genom de olika utmaningarna och hindren som följer.
Föräldrar: Föräldrarna är centrala och bör underlätta och erbjuda material, socialt och emotionellt stöd för deltagande inom motorsporten. I de flesta hushåll uppmuntrar föräldrarna att delta (i det här fallet motorsport) i idrott. Föräldrarna bör erbjuda atleten skjuts till och från träningen och samtidigt vara uppmuntrande under träningar och vid tävlingar. Föraren kan uppleva olika utmaningar, besvikelser och framgång, där vägledning och stöd är bland det viktigaste för en fortsatt karriär. Vänner kan vara minst lika viktiga kring det stöd som erbjuds, samtidigt kan vänner bidra med socialisering både inom och utanför motorsporten.
En anledning till att många kan tappa intresset för motorsporten kan vara avsaknaden vägledning och support.
Faciliteter och utrustning: Den sista grundpelaren är tillgängligheten av faciliteter och utrustning. Att ha tillgång till fysiska resurser är kritiskt för förarens utveckling. Burnett (2005, refererad i Syarizal et al. 2021) nämner att det är en klar nackdel att komma från en lägre socioekonomisk bakgrund jämfört med att komma från en högre socioekonomisk bakgrund.
5 Metod
Syftet med studien är främst att undersöka hur de skandinaviska länderna och dess specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutvecklingen inom motocross. De två angreppssätt som ansågs vara alternativ var antingen en dokumentanalys eller intervjuer.
Fördelen med en kvalitativ studie hade varit att författaren haft möjligheten att ställa direkta frågor av relevans och få ett direkt svar. Fördelen med en dokumentanalys är att läsaren själv får göra sin egen uppfattning av innehållet.
Metoden som tillämpats har varit en dokumentanalys, detta då jag är mer intresserad av specialidrottsförbundens syn och de dokument som finns tillgängliga för allmänheten, snarare än vad enskilda individer anser kring utveckling.
Designen för detta är en komparativ studie som Bryman (2011) beskriver ska ge en bättre förståelse av en viss social företeelse om vi jämför två eller flera olikartade fall eller situationer. Dokumenten och webbsidorna som används har funnits tillgängliga online.
Strategidokument är en dokumenttyp som Bryman (2011) nämner bör betraktas som representativt för organisationens verklighet. Utöver detta har en anställd på Svenska Motorsportförbundet gett mig tillgång till utbildningar som förbundet arrangerar. Bryman (2011) skriver att denna typ av information kan ha stor vikt vid fallstudier av organisationer.
5.1 Datainsamlingsteknik
Gratton och Jones (2010) skriver fem olika steg i att genomföra en dokumentanalys.
1. Identifiera den text som ska användas, materialet som används är beroende av syftet med undersökningen.
2. Identifiera vilken data som ska användas och vem som har skrivit den.
3. Identifiera de kategorier som den insamlade data kommer att placeras i. Dessa kategorier bör ha sin utgångspunkt i en redan existerande teori, alternativt skapa en egen teori. Det viktiga är att den insamlade data och kategorierna kan svara på syftet.
4. Placera varje relevant uttalande, dokument, artikel eller annan insamlad data i lämplig kategori.
Styrkorna med att använda sig av en dokumentanalys är att den inte påverkar eller stör den sociala miljön. Vidare menar att en dokumentanalys är bättre lämpad för att mäta faktiskt beteende jämfört med intervjuer, där respondenten kan uppge felaktig information. Vid en dokumentanalys kan det ibland vara lättare att få tillgång till informationen. (Gratton och Jones, 2010)
I Svemo är informationen relativt spridd på deras hemsida, informationen som finns
tillgänglig går att hitta på separata sidor, snarare än i samlade dokument. Via den kontakten jag har haft med Svemo, har jag även fått veta att delar av deras barn- och ungdomsstrategi utgår ifrån Strategi2025.
I NMF finns dokumentationen spridd på deras hemsida, bland annat finns något som heter NMF Skal 2021–2015 och NMF Vil 2021–2025. Därutöver finns dokument kring barnidrott som genomsyrar hela NMF och inte specifikt motocross. Utöver deras egna dokument hänvisas läsaren till olika dokument som NIF publicerat. Ett koncept som bör vara med i bakhuvudet är deras strategihus. Strategihuset delas in i: Fler och bättre
motorsportanläggningar, Alla ska med, Ökad sportslig kvalité i alla led samt Klubben i mitt hjärta (Norges Motorsportforbund, 2021).
Ett dokument som ligger till stor grund för analysen i DMU är deras ATK-koncept (Aldersrelaterede Træningskoncept). Den ” handler om at skabe gode træningsmiljøer og træning, som er sjov, udfordrende og udviklende for alle motocrosskørere, uanset alder og erfaringsniveau.” (Danmarks Motor Union, 2017, s.7)
5.2 Bearbetning och analys av data
Bryman (2011) beskriver fyra delkriterier som tillsammans utgör en del av tillförlitlighet, dessa är: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera.
Trovärdigheten ska vara en motsvarighet till intern validitet samt att överförbarheten ska motsvara extern validitet Bryman (2011). Vidare skriver Bryman (2011) att pålitligheten bäst kan jämföras med reliabilitet och möjligheten till att styrka samt konfirmera svarar mot objektivitet.
Vid analysen av texterna kommer hermeneutik att tillämpas. Bryman (2011) beskriver att synsättet utformades för tolkning och förståelse av texter, hermeneutiken används även i samband med tolkning av människors handlingar. Bryman (2011) fortsätter med att poängen med hermeneutik är att få fram textens mening utifrån upphovsmakarens synvinkel.
I ett första stadie till analysen har relevanta dokument och webbsidor inhämtats, därefter har en första granskning gjort kring innehållet. Efter detta har resultatet delats upp tematisk med en utgångspunkt i valda teorier. Vid vissa oklarheter kring innehållet i dokumenten och webbsidorna har en efterforskning på specialidrottsförbundens hemsida gjorts. I vissa fall har de utvalda webbsidorna och dokumenten hänvisat till externa webbsidor och då har dessa följts för inhämtning av information.
5.3 Källor och källkritik
Gratton och Jones (2010) skriver att det finns vissa överväganden som måste tas till hänsyn när litteraturen kommer från webbaserade källor. Vidare skriver även Gratton och Jones (2010) att vissa källor kan anses vara mer tillförlitliga än andra. För att ha en så stor
tillförlitlighet som möjligt har vetenskapliga källor främst hämtats från One Search, Research Gate, Taylor & Francis samt Google Scholar.
De källor som inte tillhör forskning har enbart tillämpats i situationer där fakta har mer att tillföra än forskning. Av de vetenskapliga källor som använts har dessa varit inriktade på forskning kring idrott i de skandinaviska länder, forskning kring barn- och
ungdomsutveckling eller har någon form av koppling till motorsporten. En anledning till att motocross inte har använts vid sökningen är resultaten, som främst handlar om skador inom motocross och utveckling av motorcykeln. Kring dessa källor har primärkällor använts i största möjliga mån, även om sekundärkällor förekommit. Av styrdokumenten som tagits upp, kommer dessa från organisationerna alternativt dokument som organisationerna hänvisar till.
5.4 Forskningsetiska överväganden
Hewson et al. (refererad i Bryman, 2011) skriver att data som avsiktligt och frivilligt
publicerats online kan användas utan att forskaren behöver fråga om samtycke. Vidare skriver Hewson et al. (refererad i Bryman, 2011) att en förutsättning för att använda detta är att ingen individ och dess identitet kommer till skada.
Vetenskapsrådet (2011) skriver att det kan finnas en frestelse i att framställa det lokala nationella deltagandet som mer kvalificerat vid internationella projekt. I och med kontakten mellan författaren och Svenska Motorsportförbundet beskriver Vetenskapsrådet (2011, s.74) att ”Det är inte ovanligt att forskarna i ett projekt har delvis andra motiv än de företag som har beställt och bidragit till forskningen.” Detta skulle kunna innebära att beställaren inte blir helt tillfredsställd av resultatet.
Vetenskapsrådet (2011) skriver att anonymitet kan uppnås genom att en bestämd individs identitet inte antecknas vid insamlingen av materialet. Kring konfidentialitet skriver
Vetenskapsrådet (2011) att detta är ett skydd mot att obehöriga tar del av uppgifterna, men att forskaren kan kontakta personer i studien.
6 Resultat
I detta kapitel redogörs studiens syfte: Att undersöka hur de skandinaviska länderna och dess specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutveckling, kopplat till den valda
frågeställningen.
6.1 Hur ser förbunden på barn- och ungdomsutveckling och hur kan detta förstås?
Här presenteras hur varje specialidrottsförbund ser på barn- och ungdomsutveckling, kopplat till modellen kring LTRD.
6.1.1 Svenska Motorsportförbundets syn
Ett koncept som Svemo använder sig av kallas Guldhjälmen, detta är främst en licens för förare under 12 år. Här ska föraren och vårdnadshavaren genomgå en utbildning, ledd av föreningens Barnledare. Guldhjälmslicens är indelad i tre olika delar: Bronshjälm, Silverhjälm och Guldhjälm. Några kunskaper som en bronshjälmsförare bör kunna är: gul flagg, röd flagg, teckenspråk på banan, slalomkörning, goda kunskaper i upp- och nedväxling samt
uppvärmning före träning. För Silverhjälmen bör en förare kunna: Tio goda råd, samtliga flaggsignaler, fullständigt teckenspråk på banan, uppförande mot träningskamrater och i depå samt vikten av kost, dryck och vila. För att få Guldhjälmen ska föraren ha teoretisk kunskap om: den egna klubben och Svemo, föraren ska också ha en praktisk kunskap kring: enklare underhåll av motorcykeln, memorera en bana samt körning på olika underlag. (Svemo, 2019a) Utöver detta har Svemo en elitsatsning för lovande motorcykel- och snöskoterförare, kallat Svemo Challenge. ”Syftet med Svemo Challenge är att ge våra svenska talanger
förutsättningar att utveckla sina fysiska och mentala kapaciteter för att kunna konkurrera på internationell toppnivå.” (Svemo, 2018)
För att en förare ska kunna få en Guldhjälmslicens krävs det att en vårdnadshavare genomgår en Guldhjälmsutbildning ledd av föreningens Barnledare (Svemo, 2019a). Utöver det som ingår i Barnledarutbildningen finns lite mer specifika delmoment. Några delmoment som
presenterar att vårdnadshavare och förare ska ha kunskap om grundregler för depåområdet, gul- och röd flagga samt personlig skyddsutrustning. I nivå två behandlas Goda råd, samtliga flaggsignaler, start samt teckenspråk. I nivå tre behandlas körsäkerhet, skötsel och underhåll samt Guldhjälmstävlingar. (Svemo, u.å., a)
När en förare med Guldhjälmslicens tävlar i klasserna inom ramen för Guldhjälmen finns det vissa restriktioner. Exempel på detta är: vid träning får inte varvtider eller varvpassager visas offentligt eller publiceras på resultatlistor, tidskval får inte genomföras samt att
Guldhjälmsklasserna inte får bedrivas i cupformat. (Svemo, u.å., b)
Från och med 2011 behövs en licens, kallad Tränare nivå 1 motocross, för att vara tränare i en förening. Utbildningstiden för att få denna licens är tre dagar och målet med utbildningen är att ” kvalitetssäkra kompetensen hos tränaren, oavsett vilken nivå av förare som tränaren har i klubben.” För att träna barn under 12 år behöver ledaren ha en barnledarlicens. (Svemo, 2011) En av utbildningarna som Svemo arrangerar är Barnledare Motocross. De moment som då gås igenom är bland annat: konceptet Guldhjälmen, förbundsinformation, Svemos
hållbarhetsarbete, säkerhetsarbetet inom Svemo, värdegrund och bemötande, att vara
vårdnadshavare, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt trygg idrott. (Svemo, u.å., a) Svemo poängterar att ”Det är viktigt att vi inte tappar kompetensen på våra funktionärer, men också att vi får in nya. Då behövs det utbildning!” Det är dock inte förbundet som är direkt ansvarig för utbildningen, det är föreningen eller distriktet som arrangerar utbildningen. Till sista träffen ska en fackman, utsedd av distriktet, examinera deltagarna och sedan skicka in en ansökan till Svemos kansli. Efter att deltagaren blivit funktionär kan denne ansöka om att bli tävlingsledare och genomgå en tävlingsledarutbildning. (Svemo, 2019b)
6.1.2 Norges Motorsportforbunds syn
När det gäller föreskrifter för barnidrott, gäller dessa för alla discipliner inom NMF, inte bara specifikt för motocross och detta gäller åldrarna fem till tolv år (Norges Motorsportforbund, 2020). I NMF Vil 2021–2025 nämns strategihuset och kategorin Alla ska med, där står det
”NMF vil at motorsporten har et tilbud til alle, uavhengig av den enkeltes forutsetninger”
(Norges Motorsportforbund, 2021, s.18). Vidare kring att alla ska med står det att; alla ska få ett gott bemötande i goda sociala miljöer, attraktiv och inkluderande erbjudande till alla
ambitionsnivåer, att kunna motoridrotta hela livet samt att kunna rekrytera fler till motorsporten genom en låg tröskel för barn och ungdomar (Norges Motorsportforbund, 2021).
För barn upp till sex år ska lek och varierade aktiviteter prioriteras för att stimulera utvecklingen. Mellan sju till nio års ålder bör barnet utforska och öva på olika fysiska
aktiviteter, detta kan bedrivas inom en eller flera idrotter. Vid tio till tolv års ålder ska idrotten präglas av varierade aktiviteter och en höjd aktivitetsnivå. (Norges Motorsportforbund, 2020) Kring tävling för barn och ungdomar hänvisar NMF till NIF:s bestämmelser om barnidrott. I dessa bestämmelser står det bland annat: barn från sex år ska främst tävla i den egna
föreningen, från nio år kan barnet tävla lokalt, från elva år kan barnet tävla nationellt samt att från 12 års ålder kan barnet vara med på nationella och internationella mästerskap. (Norges Idrettsforbund, 2019b)
I NMF finns idag tre egna tränarutbildningar samt en som genomförs tillsammans med NIF, olympiatoppen och andra specialidrottsförbund (Norges Motorsportforbund, u.å. a). Moment som tas upp under den första träningsutbildningen är: barnidrottens värdegrund och
barnrättigheter, åldersrelaterad träning, idrott för personer med funktionsnedsättning, idrott utan skador, träningslära, basträning, tränarrollen och idrottens organisering samt första hjälpen (Norges Motorsportforbund. u.å. b). Inför den andra utbildningen behöver deltagaren ha kunskaper om: ätstörning, idrottsnäring samt åldersrelaterad träning steg två. Under själva utbildningen genomgås bland annat: tränarrollen, träningsplanering, hälsa och kost, kvinnliga och manliga utövare, antidoping samt idrott och inkludering (Norges Motorsportforbund. u.å.
c). Under den tredje utbildningen fördjupas en del områden samtidigt som vissa nya moment tillkommer, till exempel: kommunikationsfärdigheter, hur man blir en bra tränare samt mental träning (Norges Motorsportforbund. u.å. d). Målet enligt NMF Vil och deras strategihus är att det ska finnas flera tränare i varje förening som genomgått nivå ett och två i
tränarutbildningen (Norges Motorsportforbund, 2021)
En av funktionärsrollerna inom NMF är tävlingsledare, för att få en licens inom motorcykel krävs en teoretisk kurs samt att deltagaren måste agera gäst eller assisterande under tio tävlingar för att kunna erhålla licensen. Några av förkunskaperna till detta är någon form av säkerhetsutbildning, för att behålla licensen behöver denna förnyas vart tredje år (Norges
Motorsportforbund. u.å. e). Efter erhållen licens kan denne sedan önska om att bli jurymedlem (Norges Motorsportforbund. u.å. f).
En del av NMF:s strategihus är att det ska finnas fler och bättre anläggningar. Lite mer
konkret vill NMF bidra med kompetens för att utveckla existerande anläggningar och etablera nya anläggningar. Dessa anläggningarna ska även vara anpassade för aktivitetsnivån och åldern. (Norges Motorsportforbund, 2021)
6.1.3 Danmarks Motor Unions syn
Här tillämpas utvecklingstrappan i motocross. I trappan delas barnet upp i tre olika stadier:
före puberteten, under puberteten samt efter puberteten. Dessa tre stadier delas sedan ner i trappsteg, dessa är: nybörjare, avancerad nybörjare, den kompetenta, den kunniga samt experten. De två första stegen tillhör fasen Före puberteten, de kommande två stegen tillhör Under puberteten och det sista steget tillhör Efter puberteten. Vidare finns det specifikt vad föraren ska kunna i respektive steg, desto högre steg föraren är i, desto mer förväntas även föraren kunna. (Danmarks Motor Union, 2017)
I stadiet för nybörjare ska föraren bland annat kunna: grundbalans, grundteknik, kroppens ABC, fysisk träning som omfattar lek och aktivitet. I nästa steg – avancerad nybörjare ligger fokus på: starten, hopp, taktik samt den fysiska träningsmängden. För den kompetenta tillkommer en introduktion till idrottspsykologi samt en mer strukturerad fysisk träning.
Steget för den kunniga fördjupar sig lite mer på tekniken, anpassade inställningar av motorcykeln i förhållande till banan samt att idrottspsykologi används som ett naturligt verktyg. För experten sker allt på en avancerad nivå samt att detaljer sker med perfektion.
(Danmarks Motor Union, 2017)
Balyi och Hamilton (2004) nämner två olika varianter på specialisering, tidig specialisering och sen specialisering, i dessa finns det fyra respektive sex steg i specialiseringen. I DMU:s åldersrelaterade utvecklingsmodell finns fem steg, dessa är: fundamentalträning, lära sig att träna, träna för att träna, träna för att tävla samt träna för att vinna (Danmarks Motor Union, 2017). Ska det ske en specialisering (istället för sampling), bör detta ske efter att föraren fyllt tio år. Samtidigt bör själva tävlandet ska först i den fjärde fasen, när föraren är i puberteten (Danmarks Motor Union, 2017).
Som tränare agerar man som förebild för sina utövare, det kräver att du visar ansvar och framgår med gott exempel. Att vara en bra tränare handlar även om att visa medmänsklighet.
Några sätt som tränaren kan visa detta är genom; Kunna inspirera och motivera sina förare, Vara hjälpsam, vara trovärdig, ha en positiv attityd tillsammans med att vara humoristisk, ansvarsfull, seriös, öppen och ärlig. Utöver detta behövs även vissa kvalifikationer, några av dessa är; att vara förberedd och komma i tid, att vara engagerad i sin tränarroll, att ställa individbaserade krav, att vara en ambassadör för föreningen och idrotten. (Danmarks Motor Union, 2017)
Syarizal et al. (2021) beskriver föräldrarna som en central del, vilket även DMU gör:
”Kørernes forældre er en vigtig ressource, både som støtte for deres barns sportslige udvikling, men også for klubben som helhed. Uden forældre til at hjælpe til på banen, i ryttergården, i klubhuset og kiosken og ikke mindst i klubbestyrelsen, ville kørerne ikke have mulighed for at dyrke sporten.” (Danmarks Motor Union, 2017, s.49)
Av det som DMU lyfter upp går en del in i det som Syarizal et al. (2021) beskriver, där det läggs en vikt vid att föräldrarna bör underlätta, stötta och vägleda barnen.
Det förekommer även att föräldrar är tränare i olika sammanhang i föreningarna, då är det viktigt att se vilken kostym personen har, är personen tränare, då bör hen inte agera förälder och vice versa. Det är här viktigt av föreningen att klargöra vilket ansvar personen har, både som tränare och förälder. (Danmarks Motor Union, 2017)
I utvecklingstrappans fjärde steg nämns det att föraren ska använda sig av idrottspsykologi som ett naturligt verktyg. Här ingår det även att tränaren ska vara en del av ett team, bestående av mekaniker och andra intressenter. I det femte steget nämns det att föraren ska kunna samarbete i team, detta inkluderar samarbete med bland annat mekaniker och föräldrar.
Av DMU presenteras inte speciellt mycket angående faciliteter, dock presenteras det en del kring utrustning. En del av kapitlet handlar om hur utövaren ställer in motocrossen, en annan del av kapitlet handlar om hur skötsel, rengöring och reparation. Som Syarizal et al. (2021) nämner så är det en klar fördel att komma från en högre socioekonomisk bakgrund. Av den anledningen kan det ses som en fördel att i dokumentet ta upp vilken kostnad det medför att köpa en ny eller begagnad motocross. Dessutom finns det illustrerat vilken utrustning som
7 Diskussionsanalys
Diskussionsanalysen grundar sig i resultatet och är kopplad från bakgrunden, den tidigare forskningen samt till störst del i LTRD.
7.1 Den skandinaviska idrotten
Inom den skandinaviska idrotten finns det likheter mellan länderna, exempelvis skriver Fahlén (2018) kring den skandinaviska idrotten som allmänidrottsliga samhällsnyttoprojekt.
Sedan finns det även skillnader, exempelvis nämner Skille (2011) att den danska idrottens uppbyggnad skiljer sig åt.
7.1.1 Idrotten i Sverige
Carlsson och Hedenborg (2011) skriver att en stor del av det statliga stödet till idrotten har en betydande vikt vid utbildning. Det är något som märks när vi tittar på hur Svemo vill gå till väga, det läggs stor vikt vid att utbilda tränare och ha kompetenta funktionärer. Det skrivs även på hemsidan att ”Det är viktigt att vi inte tappar kompetensen på våra funktionärer, men också att vi får in nya. Då behövs det utbildning!” (Svemo, 2019b). Vikten av utbildning märks även kring att vårdnadshavare behöver gå en parallell utbildning för att föraren ska kunna få en Guldhjälmslicens. I Idrotten Vill formuleras det att ungdomsidrotten ska lägga en stor vikt på engagemang och möjligheten till att idrotta, oavsett vilken nivå idrottaren är på (Riksidrottsförbundet, 2019a). Den uppfattning som går att få från Svemo är att det läggs stor vikt kring breddidrotten, detta då en marginell del av den tillgängliga informationen nämner Svemo Challenge. Som Fahlén (2018) nämner är karaktären på den skandinaviska och svenska idrotten allmänidrottsliga samhällsnyttoprojekt, där organisations- och aktivitetsstöd främst ska gynna breddidrotten.
7.1.2 Idrotten i Norge
Idretten Vil trycker på att kompetens och kvalité bland tränare är nyckeln till att visionen ska uppnås (Norges Idrettsforbund, 2019a). Detta märks på så vis att NMF lägger stor vikt vid många tränarutbildningar, samt att sista tränarutbildningen arrangeras tillsammans med NIF och andra specialidrottsförbund. Støckel et al. (2010) nämner de relativt tuffa tävlingsreglerna för barn i Norge, detta är något som NMF agerar utefter. NMF följer precis de bestämmelser och riktlinjer för barns tävlande som NIF satt upp. Vidare i Idretten Vil står det ”Alle skal oppleve idrett, mestring og utvikling i idrettens trygge og gode fellesskap” (Norges
Idrettsforbund, 2019a, s.7). I NMF Vil står det bland annat att: alla ska få ett gott bemötande, attraktivt och inkluderande för alla ambitionsnivåer, kunna motoridrotta hela livet samt att kunna rekrytera barn och ungdomar via en låg tröskel (Norges Motorsportforbund, 2021).
Med andra ord ligger NMF Vil och Idretten Vil ganska nära varandra på vissa punkter.
7.1.3 Idrotten i Danmark
Ett dokument som utgör en stor grund för hur DMU arbetar med barn och ungdomar är ATK.
Den har en inseration från Team Danmark, det danska idrottsförbundet samt välkända forskare inom fältet. exempelvis hänvisas delar av texten till Henriksen. Samtidigt kan vi se att olika dokument i NMF och Svemo inte finns samlade på samma vis och inte har samma dignitet. Ser vi till hur den danska idrotten är uppbyggd så ansvarar Team Danmark för elitverksamheten i landet. Som Fahlström (2011) nämnde behöver specialidrottsförbunden en ATK-plan för att få ekonomiskt stöd från Team Danmark. Genom att få ett ekonomiskt stöd kan det även finnas en större anledning till att se över hur förbundet arbetar med barn och ungdomar samt breddidrotten och inte bara elitidrotten. Att Team Danmark finns och möjligheten att få ekonomiskt stöd, har i sin tur att göra med uppbyggnaden på den danska idrotten och idrottspolitiken. Även om kompetensen benämns som viktig så visas detta inte i DMU:s ATK. Här läggs det större vikt på personliga egenskaper hos en tränare och vad som kan förväntas av denne.
Ibsen och Seippel (2010) skriver att det i Danmark måste arrangeras kostnadsfria aktiviteter för den offentliga sektorn, samtidigt som aktiviteterna inte behöver vara kostnadsfria i Norge och Sverige. Att arrangera kostnadsfria aktiviteter kan vara ett sätt som får barn och
7.2 Resultat
7.2.1 Long-Term Racer Development
Ser vi mer till den teoretiska anknytningen och LTRD kan vi se att vissa saker är mer framträdande än andra. Tittar vi exempelvis på tränare läggs det en stor vikt vid utbildning inom Svemo och NMF, här är det viktigt att ha en stor kompetens och erfarenhet hos tränaren.
Utbildningarna genomförs även av externa resurser, exempelvis använder sig Svemo av RF- SISU och NMF har en tränarutbildning som genomförs tillsammans med andra förbund eller NIF. I DMU bör tränaren agera mer av en förebild och en bra medmänniska, något som även går in i teorin kring en tränare enligt Syarizal et al. (2021).
Går vi vidare till funktionärer och tjänsteleverantörer nämns det i Svemo att kompetensen hos dessa är viktigt och att utbildning är rätt väg att gå. I NMF finns det kurser som gör att
funktionären för den kompetens som behövs, utöver detta behöver denne även vara kontinuerligt aktiv som funktionär. I DMU läggs mer fokus på tjänsteleverantörer än på funktionärer, men där tjänsteleverantörerna även kan vara funktionärer, då syftas det på bland annat mekaniker.
Ser vi till tävling menar Syarizal et al. (2021) att nivån till en början bör vara lokal, för att sedan avancera i svårighetsgrad. I NMF och inom NIF sker denna stegringen, där tävling först ska ske inom föreningen, sedan lokalt, sedan nationellt för att sedan kunna tävla på
mästerskap och internationellt. I DMU finns inte samma rekommendationer, där bör föraren inte tävla förens hen är i puberteten, men kan tävla i princip när så önskas. Detta skulle kunna ha att göra med den problematik som nämnts tidigare, att alla förbund inte är samlade under samma paraplyorganisation. I Svemo finns inte heller de åldersbaserade begränsningarna, i enligt Guldhjälmen fås denna licens när föraren är fem år och kan tävla inom de reglemente som finns. Den begränsning som finns är dock att inga resultatlistor får publiceras.
Ser vi till föräldrar i de olika förbunden ser det lite olika ut. I Svemo behöver en
vårdnadshavare genomgå en utbildning till Guldhjälmen för att barnet ska kunna få denna licens. DMU skriver att föräldrarna är en central del och följer till stor del det som teorin säger att en förälder bör göra, dessutom nämner DMU vikten av föräldrar i klubbstugan, styrelsen men även i kiosken. Kring de sidor och dokument som finns hos NMF finns det sparsamt och irrelevant information kring föräldrarnas roll för barnet.
Ser vi till ledarskap enligt teorin så är denna inte helt enkel, detta då ledarskap förekommer i många olika former, exempelvis är tränaren en stor del av ledarskapet, tävlingsfunktionärer är en del av ledarskap, sedan finns även ledarskap från föräldrar, särskilt bland de föräldrar som är tränare.
Kring faciliteter och utrustning finns det hos DMU bra illustrerat vilken form av utrustning som krävs samt vilka kostnader som kan förväntas. I NMF läggs större vikt vid
anläggningarna och att de vill bidra med kompetens för att utveckla dessa. Samtidigt finns det inte någon vidare information från Svemo kring hur de ser på faciliteter och utrustning, mer än det som står i regelboken.
7.2.2 Long-Term Athlete Development
Ser vi till Svemo och deras arbete med LTAD finns det inte särskilt detaljerat kring faserna som Balyi och Hamilton (2004) nämner. Balyi och Hamilton (2004) skriver även om
specialisering och att utövaren inte bör specialisera sig innan denne har fyllt tio år. I Svemos arbete finns metoder som ska gynna en bredd bland utövarna och förebygga att barn slutar.
Svemo (u.å., b) skriver vissa åtgärder som Guldhjälmen bär med sig, exempelvis får varvtider och varvpassager inte visas offentligt eller publiceras på resultatlistor, det får heller inte genomföras tidskval eller bedrivas i cupformat. Även om Carlsson och Hedenborg (2011) skriver att specialidrottsförbunden kan göra egna riktlinjer för barn och ungdomar behöver dessa, enligt Redelius (2018), följa RF:s riktlinjer.
Ser vi till NMF följs LTAD-modellen i en högre grad en för Svemo. Exempel på detta skriver Norges Motorsportforbund (2020) är att barn upp till sex år ska lek och varierande aktiviteter prioriteras, mellan sju till nio år bör barnet utforska och öva på olika aktiviteter, gärna inom fler idrotter, mellan tio till tolv år ska idrotten präglas av hen höjd aktivitetsnivå. Støckel et al.
(2010) skriver att den norska idrotten överlag för barn upp till 12 år bör utgå ifrån en
sampling-metod och därmed snarare följa den sena specialiseringen som Balyi och Hamilton (2004) presenterar.
Som nämnt i 6.3.1 tredje stycket, använder sig DMU och deras ATK-koncept en variant på LTAD-konceptet. Istället för att ha fyra eller sex steg kring specialisering, använder sig DMU av fem steg. Som Balyi och Hamilton (2004) nämner bör en idrottare inte specialisera sig på en idrott innan denne fyllt tio år, detta är något som även DMU följer. Utöver detta nämner
7.2.3 Utvecklingsmöjligheter
Något som Svemo och NMF kan ta lärdom från DMU är bland annat deras dokument ATK.
Även om det kanske läggs en större vikt vid breddidrotten i Norge och Sverige finns det personer som vill bli bäst i världen. Idrotten Vill säger att svensk idrottsrörelse vill vara bäst i världen på alla nivåer (Riksidrottsförbundet, 2019a), även Idretten Vil formulerar att fler ska vara med längre och ta fler medaljer (Norges Idrettsforbund (2019a). Genom att ha ATK i bakhuvudet och sedan titta på Svemos och NMF:s hemsida finns det via Svemo och NMF mer information kring specialidrottsdistriktsförbund och deras roll. Det finns både för- och nackdelar med detta, en nackdel som detta medför är att förbunden känns allt mer
decentraliserade från själva idrotten än vad DMU gör. I DMU finns ett gemensamt dokument för hur motocrossen ska bedrivas, i Svemo och NMF finns generella dokument som är mer utspridda.
Jämför vi av de olika förbunden anser vad barnet ska kunna vid en viss ålder eller fas så är det mer specifikt och detaljerat i DMU och deras olika trappsteg. Sedan har vi Svemo och deras koncept kring Guldhjälmen, här finns ingen specifik ålder, dock finns det vad föraren ska kunna för att nå de olika stegen. I NMF saknas det detaljerat vad föraren ska kunna, det finns dock riktlinjer kring fysisk aktivitet och kring att stimulera utvecklingen.
Kollar vi till det norska förbundet och Idretten Vil samt Idretten Skal upplevs dessa som bra gjorda i teorin, det som fattas är konkret vad som ska göras. Exempelvis kring anläggningarna och kompetensen, här saknas det vilken typ av kompetens som NMF ska erbjuda. Även kring tränarna och att det ska finnas flera nivå ett och nivå två tränare i varje förening, hur ska det gå till i ett idrottssvagt område?
Något som Svemo och NMF lägger en betydligt större vikt på än DMU är utbildningar.
Exempelvis på utbildningar i Svemo är barnledare, guldhjälmslicens men även
tränarutbildningar och utbildning för funktionärer. I NMF finns det ännu fler utbildningar, särskilt inriktade för tränare, men även olika utbildningar för funktionärer. Av det som tas upp i texten lägger DMU större vikt på frivilliga föräldrar som agerar tränare och vilka egenskaper denne bör ha och vilken vikten av vilken roll denne har (förälder eller tränare).
7.3 Metoddiskussion
Då studiens syfte är att undersöka synen på barn- och ungdomsutveckling med hjälp av aktuella förbunds hemsidor och tillhörande dokument föll valet på en dokumentanalys. Dock finns det svagheter med detta tillvägagångssätt. Svagheterna med en dokumentanalys är att det inte sker samma interaktion med deltagarna, detta kan göra det svårt att förstå eller
förklara fenomenet som undersöks, risken finns även att det inte blir en tydlig förståelse kring varför en händelse sker eller varför något ser ut som det gör (Gratton och Jones, 2010).
En aspekt som kan varit med och påverkat resultatet är mina bristfälliga språkkunskaper i danska och norska. Via en dokumentanalys har dock den insamlade data kunnat läsas igenom flertalet gånger samt möjligheten att använda sig av olika översättningsprogram. Hade en intervju genomförts hade detta begränsat möjligheterna till att ställa följdfrågor. Gratton och Jones (2010) menar att en risk är att respondenten blir den som leder samtalet.
En problematik kring metoden är att alla förbunden inte har alla dokument samlade på ett ställe samt att vissa dokument har hänvisat till nya dokument. Detta har medfört en bredare syn kring vissa aspekter inom vissa förbund, då författaren har behövt leta sig fram till likvärdig information. Något som har varit en grund för skrivandet av resultatet är de delkriterier som Bryman (2011) beskriver utgör tillförlitlighet (se 5.2, första stycket).
7.4 Fortsatt forskning
Denna studien har i största möjliga mån riktat in sig på motocross och de
specialidrottsförbund som motocrossen tillhör. Det som ligger närmst att kunna gå vidare med är hur det ser ut för övriga discipliner inom samma förbund, exempelvis speedway. Det skulle även gå att göra en studie där Sverige och Svenska Motorsportförbundet jämförs med
länderna som tagit flest VM-medaljer. Något som mer skulle kunna gås vidare med är hur specialidrottsförbundens arbete nås ut i specialidrottsdistriktsförbunden och i föreningarna.
Det går även att gå vidare med andra idrotter i de skandinaviska länderna, på så vis går det att få en jämförelse kring hur olika idrotter ser på barn- och ungdomsutveckling i respektive land.
8 Referenser
Balyi, Istvan och Hamilton, Ann, 2004, Long-term athlete development: Trainability in childhood and adolescence - windows of opportunity, optimal trainability,
https://longtermathletedevelopment.com/wp-content/uploads/2018/08/LTAD-Balyi-Article- U.S.-Olympic-Committee.pdf
Bergsgard, Nils Asle & Norberg, Johan. R (2010) Sports policy and politics – the Scandinavian way, Sport in Society, 13:4, 567-582, DOI: 10.1080/17430431003616191 Bryman, Alan, 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl. Stockholm: Liber AB Carlsson, Bo och Hedenborg, Susanna, I Houlihan Garrie och Green, Mick (red.) 2011, Routledge Handbook of Sports Development, Abingdon: Taylor & Francis Group
Danmarks Idrætsforbund, u.å., Organisation of sports,
https://www.dif.dk/en/omdif/organisation/organisation-of-sports [Hämtad 2021-03-12]
Danmarks Idrætsforbund, 2020, Danmarks Idrætsforbund – Politisk program, Brøndby:
Danmarks Idrætsforbund, https://www.dif.dk/da/politik/vi-s-mener/difs-s-politiske-s- program-s-2021-2024
Danmarks Motor Union, 2017, ATK MX – Aldersrelateret træning i motocross, http://dmuatk.dk.prolinux4.curanetserver.dk/wp-content/uploads/2017/02/ATK- Motocross.pdf
Eliasson, Inger, 2016, Anpassningar av idrott till barn – från vision till praktik inom tre idrotter, FoU-rapport 2016:5, Riksidrottsförbundet
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/forskning-fou/barn--och- ungdomsidrott/fou2016_5-anpassningar-av-idrott-till-barn.pdf?w=900&h=900
Fahlén, Josef, 2018, Elitidrottens organisering. I Bäckström, Åsa; Book, Karin; Carlsson, Bo och Fahlström, PG (red.). Sport Management del 1 – Idrottens organisationer i en svensk kontext, Stockholm: SISU Idrottsböcker
Fahlström, PG, 2011, Att finna och att utveckla talang – en studie om
specialidrottsförbundens talangverksamhet, FoU-rapport 2011:2, Riksidrottsförbundet
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/forskning-fou/barn--och- ungdomsidrott/fou2011_2-att-finna-och-att-utveckla-talang.pdf?w=900&h=900
Fahlström, PG; Glemne, Mats och Linnér, Susanne, 2016, Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer - En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare, FoU-rapport 2016:6, Riksidrottsförbundet https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-
dokument/forskning-fou/elitidrott/fou2016_6-goda-idrottsliga- utvecklingsmiljoer.pdf?w=900&h=900
Gratton, Chris och Jones, Ian, 2010, Research methods for sports studies, 2. Uppl. Abingdon:
Taylor & Francis Group.
Henriksen, Kristoffer, 2010, The Ecology of Talent Development in Sport: A Multiple Study of Successful Athletic Talent Development Environments in Scandinavia. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
http://sportspsykologen.dk/pdf/Henriksen_The_ecology_of_talent_development_in_sport.pdf
Ibsen, Bjarne och Seippel, Ørnulf, 2010, Voluntary organized sport in Denmark and Norway, Sport in Society, 13:4, 593 – 608, DOI: 10.1080/17430431003616266
Idrettsforbundet.no, u.å. Organisering, https://www.idrettsforbundet.no/om-nif/organisering/
[Hämtad 2021-03-15]
MXGP.com, u.å. Standings, https://results.mxgp.com/mxgp/standings.aspx [Hämtad 2021- 03-10]
Norges Idrettsforbund, 2019a, Idretten Vil! Langtidsplan for norsk idrett 2019–2023, Lillehammer: Norges Idrettsforbund,
https://www.idrettsforbundet.no/contentassets/8149372c5d4d439cb1b34fc1625032f0/idretten -vil_langtidsplan-for-norsk-idrett-2019-2023_lr.pdf
Norges Idrettsforbund, 2019b, Idrettens Barnerettigheter – Bestemmelser om barneidrett, https://flippage.impleoweb.no/dokumentpartner/55c4aa9f4ad9433e811dcc8ba7821c3b/82_19 _Barneidrettsbestemmelsene_NO_HR.pdf#page=1
Norges Motorsportforbund, 2020, Forskrift Barneidretten i Norges Motorsportforbund, https://nmfsport.no/wp-content/uploads/2020/01/20200117-barneidrettsbestemmelsene-5.pdf
Norges Motorsportforbund, 2021, NMF Vil 2021–2025, https://nmfsport.no/wp- content/uploads/2021/01/1.B-NMF-Vil.pdf
Norges Motorsportforbund, u.å. a, Trenerutdanning,
https://nmfsport.no/utdanning/trenerutdanning/ [Hämtad 2021-05-12]
Norges Motorsportforbund. u.å. b, Trener 1,
https://nmfsport.no/utdanning/trenerutdanning/trener-1/ [Hämtad 2021-05-12]
Norges Motorsportforbund. u.å. c, Trener 2,
https://nmfsport.no/utdanning/trenerutdanning/trener-2/ [Hämtad 2021-05-12]
Norges Motorsportforbund. u.å. d, Trener 3,
https://nmfsport.no/utdanning/trenerutdanning/trener-3/ [Hämtad 2021-05-12]
Norges Motorsportforbund. u.å. e, Stevneleder,
https://nmfsport.no/utdanning/funksjonaerutdanning/stevneleder/ [Hämtad 2021-05-12]
Norges Motorsportforbund. u.å. f, Funksjonærutdanning,
https://nmfsport.no/utdanning/funksjonaerutdanning/ [Hämtad 2021-05-12]
Redelius, Karin, 2018, Idrott för unga – mellan idealism och kommersialism, I Bäckström, Åsa; Book, Karin; Carlsson, Bo och Fahlström, PG (red.). Sport Management del 1 – Idrottens organisationer i en svensk kontext, Stockholm: SISU Idrottsböcker
Riksidrottsförbundet, 2019a, Idrotten Vill – Idrottsrörelsens idéprogram, Stockholm:
Riksidrottsförbundet, https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/rfs-verksamhet/idrotten-vill--idrottsrorelsens-ideprogram.pdf
Riksidrottsförbundet, 2019b, Värdet av ideellt arbete,
https://www.rf.se/idrottisamhallet/vardetavideelltarbete/ [Hämtad 2021-03-16]
Riksidrottsförbundet, 2019c, RF:s Stadgar,
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet-svensk-antidoping/dokument/rfs-stadgar- 2020-01-01.pdf [Hämtat 2021-04-07]
Skille, Eivind Å, 2011, Sport for all in Scandinavia: sport policy and participation in Norway, Sweden and Denmark, International Journal of Sport Policy and Politics, 3:3, 327–339, DOI:
10.1080/19406940.2011.596153
Støckel, Jan T.; Strandbu, Åse; Solenes, Oskar; Jørgensen, Per & Fransson, Kristin, 2010, Sport for children and youth in the Scandinavian countries, Sport in Society, 13:4, 625-642, DOI: 10.1080/17430431003616332
Svemo, 2011, Ny tränarutbildning i motocross, https://www.svemo.se/globalassets/svemo- forbundet/utbildning/information_-_processbild_tr-narutbildning_2011-11.pdf
Svemo, 2018, Svemo Challenge, https://www.svemo.se/forbundet/SvemoChallenge/ [Hämtad 2021-05-11]
Svemo, 2019a, Nivåer Guldhjälmen,
https://www.svemo.se/Sporter/Motocross/tavling/forarlicens/nivaerguldhjalm/ [Hämtad 2021- 05-10]
Svemo, 2019b, Att bli funktionär,
https://www.svemo.se/forbundet/Utbildning/funktionarsutbildningar/attblifunktionar/
[Hämtad 2021-05-11]
Svemo, u.å., a, Utbildning, https://utbildning.svemo.se/ [Hämtad 2021-05-11]
Svemo, u.å., b, Specialreglemente 2020–2021 för motocross,
https://indd.adobe.com/view/8defd144-1840-4807-820c-2d166402979d
Syarizal, A.R.; Norailis, A.W.; Mohd. Firdaus, M.N.; Mohd. Khir, A.Z. och Mohd. Hafzal, A.H. 2021, Long-Term Talent Development in Motorsports. Kazeem Kayode, Bakare (red.) Insights into Economics and Management Vol. 5. DOI: 10.9734/bpi/ieam/v5
Vetenskapsrådet, 2011, God forskningssed, Stockholm: Vetenskapsrådet
Wirén Åkesson, Joakim, 2014, Idrottens akademisering - Idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och på arbetsmarknaden, Malmö Högskola,
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17006/2043_17006%20JWA%20muep.pdf?seque nce=2&isAllowed=y
