Främlingsfientlighet i gymnasieskolan: Ett elevperspektiv

1

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde,

15 hp.

Främlingsfientlighet i gymnasieskolan

Ett elevperspektiv

Anton Torstensson Monika Cosic

Handledare: Farzaneh Moinian Examinator: [Jörgen Mattlar]

Rapportnr: 2015ht01821

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Bakgrund ... 5

Tidigare forskning ... 7

Teoretiska utgångspunkter ... 13

Definitioner av centrala begrepp ... 13

Syfte och frågeställningar ... 18

Syfte ... 18

Frågeställningar ... 18

Undersökningens metodologiska ansatser ... 19

Bakgrund ... 19

Validitet och reliabilitet ... 19

Datainsamling ... 20

Kritisk diskursanalys ... 20

Genomförande ... 21

Urval ... 22

Intervjupersonerna och konflikter i klassrummet ... 23

Forskningsetiska överväganden ... 24

Resultat och analys ... 25

Elevernas syn på främlingsfientlighet ... 25

Elevernas syn på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet ... 30

Elevernas egna förslag på förebyggande arbete mot främlingsfientlighet ... 36

Diskussion ... 42

Elevernas definitioner av främlingsfientlighet och rasism ... 42

Skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet och rasism ... 43

Elevernas förslag av förebyggande arbete mot främlingsfientlighet och rasism ... 44

Slutsats ... 46

Litteraturöversikt ... 47

Appendix ... 49

Bilaga 1. Intervjuguide ... 49

Bilaga 2. Medgivande för studie av elevers perspektiv av främlingsfientlighet i

gymnasieskolan ... 50

3

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i svensk gymnasieskola för diskursen kring främlingsfientlighet och rasism samt hur de ser på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Vi har samlat in vår data genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod. Materialet har tagits upp genom ljudinspelningar av intervjuer med sex elever från två olika skolor. Det teoretiska ramverket för tolkningen av resultaten bygger på kritisk diskursanalys med ett postkolonialt perspektiv samt utvalda centrala begrepp. Tolkningarna av resultatet visar att eleverna har olika sätt att definiera rasism på, som kan kopplas till deras utgångspunkter i förhållande till bakgrunder och erfarenheter. Alla uttrycker på olika sätt att rasism och främlingsfientlighet är negativt och bör arbetas emot. Samtliga elever menar även att skolan inte arbetar förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism på ett aktivt sätt och flertalet uttrycker att det borde läggas mer tid på det. Flera av eleverna föreslår gemensamma aktiviteter med sina medelever för att kunna öppna för diskussion och utbyte av erfarenheter.

Eleverna som har utländsk eller blandad bakgrund har visar en bredare förståelse av begreppen främlingsfientlighet och rasism genom att de förstår både exploaterande och exkluderande faktorer inom rasismen. De elever som är av etnisk svensk bakgrund definierar begreppen utifrån observationer snarare än egna erfarenheter och nämner nästan uteslutande bara exkluderande faktorer. Deras svenska etnicitet gör att de inte utsätts för strukturell rasism, såsom den exploativa, vilket ger dem en enklare bild av rasism- och främlingsfientlighetsbegreppen.

Nyckelord: Främlingsfientlighet, diskursanalys, postkolonialism, gymnasieskolan

4

Inledning

Att vi valde att studera just främlingsfientlighet ur ett elevperspektiv har flera anledningar. I vårt yrkesliv träffar vi elever med olika bakgrunder, erfarenheter och åsikter. Grupper om 20- 30 unga individer som alla är på väg mot ett liv som vuxna samhällsmedborgare. Vårt jobb är att forma grupperna som ska genomsyras av delaktighet och jämlikhet, för att uppnå en så likvärdig utbildning som möjligt för våra elever. Målet vi arbetar för är att alla elever genom en trygg och kvalitativ utbildning ska få goda förutsättningar i livet efter skolan.

När vi läser dagstidningen, går igenom flödet på Facebook eller ser på kvällsnyheterna så går det inte att undgå att samhällsklimatet blivit hårdare och kallare. Människor som flyr krig från länder i öst söker skydd från bomber och förföljelser. De som överlever den långa resan till väst får inga garantier för att klara sig igenom den långa processen för att få asyl eller att få återförenas med sina familjer. De sociala medierna exploderar av debatter om huruvida det är rätt eller fel, lönsamt eller kostsamt. Diskussionerna online färgas inte sällan av rasistiska uttalanden som stöds genom källhänvisningar till högerextremistiska nyhetssajter. Denna enorma mängd osorterade information, i form av åsikter, tankar, statistisk och händelser, möts våra ungdomar av dagligen på Internet. De tar ställning till, bildar sig uppfattningar om och formas av informationen de går igenom. Sedan går de till skolan och träffar sina klasskamrater. Skolan är som en spegling av samhället med dess mångfald, på gott och ont.

Även i skolan yttrar sig rasism, såväl rena rasistika påhopp som en strukturell vardagsrasism, vilket går emot utvecklingen av jämlikhet i skolan.

I en tid av förvirring och rädsla så ser vi en stor problematik i skolan rörande jämlikheten och

konsekvenserna som detta för med sig för såväl samhälle som individ. Vår förhoppning är att

vi genom vår studie på något sätt kan bidra till att lyfta fram frågan, och låta eleverna komma

till tals med deras egna perspektiv.

5

Bakgrund

Främlingsfientlighet och rasism är för närvarande en högst aktuell samhällsfråga som många bildar sig åsikter kring. Att den svenska politiken och det globala politiska klimatet har förändrats har blivit påtagligt i vardagslivet för såväl etniska svenskar som nyanlända flyktingar. Massmedia fyller konstant informationsflödet med undersökningar, artiklar och debatter såväl vetenskapliga som subjektiva. Den nuvarande generationen elever har fötts in i en tid då Internet har exploderat. De tillbringar mycket tid online och sållar därmed igenom mängder av information som delas och sprids. Åsikter likväl som statistik, yttranden från världspolitiker och arbetslösa, allt och alla sprids online för de grupper som en vill nå ut till.

Problemet som uppstått i och med detta är att det blir svårare att filtrera vad som är grundat i subjektiva observationer och vad som undersökts och forskats fram objektivt och empiriskt.

Mest sårbara är våra barn och unga som är i färd med att skapa sina identiteter, de mest mottagliga för påtryckningar utifrån. I nuläget växer sig Sverigedemokraterna (SD) allt starkare i det politiska Sverige. Trots flertal händelser då framträdande personer ur Sverigedemokrater agerat främlingsfientligt och rasistiskt ökar partiet i storlek. Från riksdagsvalen 2010 och 2014 har rösterna på SD ökat från 5.70% till 12.86% röster.

Siffrorna stiger än mer idag.

Hela Europa är idag även uppslukat av den nuvarande flyktingkrisen som skapat olika politiska läger på individnivå men också på ett globalt plan. På Internet sprids uppmaningar om att donera kläder och pengar till de traumatiserade flyktingarna som är på väg, detta sida vid sida med högerextremistiska artiklar om hur vi frivilligt släpper in terrorister som får frodas i den svenska välfärden på skattebetalarnas bekostnad. Under tiden har en skola i Trollhättan attackerats av en 21 årig maskerad man. Attacken stämplades som hatbrott och resulterade i att två människor (en personal och en elev) dog och två klarade sig undan med allvarliga skador. Polisens presstalesman Peter Adlersson har uttalat att polisen övertygade om att gärningsmannen selekterade sina offer enligt hudfärg och menade sedan att dokument som beslagtagits vid en husrannsakan ansågs vara av rasistisk natur.

Då en av intentionerna med läroplanen är att främja jämlikhet i skolan så finns ett ansvar gentemot eleverna som utsätts för främlingsfientlighet samtidigt som det har uppstått en problematik i hur man hanterar de elever som agerar främlingsfientligt. Tanken är ju även att

1

Valmyndigheten. 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/ (Hämtad 2016-10-12)

2

Ahola, Teresa. 2016 Svenska Dagbladet. . https://www.svd.se/polisen-det-ror-sig-om-ett-

6

alla i skolan ska ha rätt till sina åsikter. Med bakgrund i detta ser vi ett tillfälle att undersöka

hur förebyggande arbete mot främlingsfientlighet i skolan upplevs av elever.

7

Tidigare forskning

Med grundtanken att undersöka hur främlingsfientlighet kan te sig i gymnasieskolan har vi funnit inspiration hos många författare. Bl.a valde vi i likhet med Kalonaityte, Kawesa och Tedros att använda oss av diskurs som teoretiskt verktyg för analys och likheter med Zahra Bayatis arbete och Sabine Grubers valde vi att luta oss mot postkolonial teori som grund.

Under främlingsfientlighetens paraply visade det sig finnas otroligt många tolkningar av begreppen diskriminering, etnicitet, rasism, kränkande behandling. Dessa begrepp och förhållningssätt utreds här och under nästa kapitel för att sedan genomsyra analysarbetet.

Kalonaityte, Kawesa och Tedros gjorde en studie där de ämnade att undersöka hur svarta svenskar upplever rasism, diskriminering, och hur de hanterar kränkande situationer. Gruppen som deltog i studien bestod av 60 stycken 15-65 år gamla svenskar med afrikanskt urspung.

De fick delta i semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsamtal där de fritt berättade om deras upplevelser inom två givna teman, upplevda kränkningar och strategier för att bemöta diskriminerande behandling

.

Som teoretiskt perspektiv har de valt diskurs. Diskursen, alltså sättet att tala, tänka och handla utgår i detta fall från föreställningar av den svarta svensken som stereotyp. Diskursen säger vad som är normalt, accepterat och rätt att uttrycka. Som hjälp för analys av insamlad data (i form av ljudinspelningar) har de använt sig av begreppen vardagsrasism och diskriminering.

De ämnar att undersöka hur den upplevelsebaserade dimensionen ser ut i kontrast med statistik. De lyfter fram det bristfälliga inom forskningen. De menar att forskningen har brister i den upplevelsebaserade dimensionen av diskriminering, mönsterskapande genom vardagliga handlingar och incidenter, och allmänt om den svarta gruppen som helhet

.

Studien har belyst vardagsrasismen och visat hur de svarta svenskarna utsätts för en specifik typ av diskriminering riktad mot dem som grupp. Denna diskriminering har visat sig i form av specifika rasistiska skällsord och utseendediskriminering. Diskrimineringen har utspelats på olika arenor, exempelvis i skolan, på jobbet, till vardags och vid arbetssökande. De menar att svarta svenskar har mångskiftande motståndsstrategier som uttrycks inom spannet konfrontation och sökande efter trygga platser. I studien lyfter de fram föräldrars komplexa situation då de tvingas välja mellan att förbereda eller skydda sina barn i ett samhälle fullt

3

Kalonaityte, Viktorija, Kawesa, Victoria & Tedros, Adiam, 'Svarta (s) strategier. Att hantera rasism och diskriminering som svart svensk [Elektronisk resurs]', Socialvetenskaplig Tidskrift., 15:nr 3–4, 2008. s. 202, 204-205

4

Ibid. s. 202-205

8 med orättvisor

. De drar slutsatsen att diskriminering först kan bekämpas framgångsrikt då samhällsstrukturer lyfter fram och stödjer kampen mot rasism och diskriminering. De menar även att motståndsstrategier och ett förebyggande arbete mot diskriminering måste lyftas fram i forskningen. Forskningen ska utgå från ett självkritiskt perspektiv genom att förmedla de utsattas röster snarare än att föra deras talan

.

Emma Arneback undersöker i sin avhandling hur man uppmanas bemöta främlingsfientlighet i gymnasieskolan genom att analysera lagtexter, styrdokument och handlingsplaner. Hon jämför de olika perspektiven av bemötande och diskuterar vilka konsekvenser rekommendationerna kan ha för synen på skolans uppdrag, lärarens ansvar och yttrandefrihetens gränser. Exkluderande och exploaterande främlingsfientlighet är de huvudbegrepp som Arneback använder för att kategorisera de förhållningssätt som hon valt att undersöka i sin studie. Exkluderande rasism syftar till en tanke om att vissa grupper bör exkluderas i samhället och företräds ofta av högeextremister. Exploaterande rasism är inte lika uppmärksammat och omfattar ett reproducerande kulturellt förtryck som livnär sig självt genom att stärka föreställningar om vilka kulturella värden som är önskvärda och inte. Dessa är framtagna av Mulinari och Neergard

som inspirerar Arneback till sina egna begreppsval i termer av främlingsfientlighet. Arneback lyfter fram skillnader och likheter i de tre förhållningssätten i bemötande av främlingsfientlighet hon valt; decentraliserat etiskt ansvar, förebygga och förhindra kränkningar och förhindra främlingsfientlighet.

I resultatet av den syftesrelaterade textanalysen lyfts ett mönster fram som visar på konflikter och spänning mellan förhållningssätten. Arneback väljer att lyfta fram två av dessa konflikter i analysen som ingår i artikeln. Vem som ska definiera hur främlingsfientlighet ska bemötas (spänningen mellan nationellt, lokalt och personligt formuleringsutrymme). I denna första konfliktanalys framgår det att förebyggande och förhindrande av kränkningar formuleras på nationell juridisk nivå vilket förväntas utvecklas och följas på lokal nivå. Samtidigt utvecklas riktlinjer på lokal nivå som är snävare och snarare är formulerade för att förhindra främlingsfientlighet, exempelvis listor på vilka föremål eller handlingar som utifrån sin karaktär förbjuds på en skola. Det senare förhållningssättet är i större mån överensstämmande med det decentraliserade etiska ansvaret. Arneback diskuterar konflikten i termer av att frågan om vad en främlingsfientlig handling eller föremål är, samt hur det bör bemötas, har blivit juridiskt och politiskt fastställd i högre grad samtidigt som läraren i sina moraliska bedömningar måste förena sin praktik med detta.

5

Ibid. s. 206, 212, 217

Ibid. s. 217

7

Arneback, Emma, 'Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan [Elektronisk resurs]', Arkiv.

Tidskrift för samhällsanalys., :2, s. 139-165, 2013, s. 142 8

Ibid. s. 146

9

Ibid. s. 158

9 Hur yttrandefrihetens gränser och den främlingsfientlige eller det främlingsfientliga ska definieras (spänningen mellan olika bedömningsgrunder). Arneback analyserar här de tre förhållningssättens olika syn på hur man bör definiera yttrandefrihetens gränser och hur de främlingsfientliga kan definieras i förväg. I förhållningssättet förhindra främlingsfientlighet finns en mer konkret definition på vad främlingsfientlighet och dess utövare är och fokuserar på att det ska förbjudas i sig, oberoende av konsekvenserna som det för med sig. I texterna som behandlats i detta förhållningssätt fokuserar man på den exkluderande främlingsfientligheten och därmed reduceras innehållet i hög grad till högerextremt anknytna föremål och handlingar. Detta osynliggör den främlingsfientlighet som tar sig till uttryck på andra, mindre uppenbara sätt, vilka påverkar minoritetsgrupper i hög grad. I förhållningssättet förebygga och förhindra kränkningar är det dock snarare konsekvensen av handlingen som avgör huruvida åtgärder bör tas i akt. Arneback belyser att bemötandena är motsägelsefulla i många planer då man gör en principiell och en kontextuell bedömning sida vid sida, att fokus ligger på handlingarnas konsekvenser samtidigt som vissa typer av uttalanden i sig bedöms som otillåtna.

Arneback avslutar artikeln med att belysa faktumet att man allt som oftast fokuserar på att elever och lärare kan vara främlingsfientliga och därför berör förhållningssätten till bemötanden i huvudsak dessa individer som en exkluderande främlingsfientlighet. Den exploaterande främlingsfientligheten, möjligheten att skolan och samhället som helhet reproducerar en strukturell rasism har ett väldigt litet utrymme i diskursen.

I en studie av Jessica Halliday Hardie och Karolyn Tyson återges liknande problematik kring rasism på ett mer påtagligt sätt. De har gjort en empirisk och intervjubaserad studie av elever på en skola i sydstaterna för att ta reda på hur de kategoriserar de olika grupperingar som finns bland eleverna. Resultatet visade på att eleverna i högsta grad använde sig av rasbegrepp för att kategorisera grupperna, däribland den ”vita” gruppen ”rednecks” som språkligt skulle kunna motsvaras av svenskans ”bonnläppar”.

I artikeln återges den generella uppfattningen om denna grupp som rasistisk och våldsbenägen. Hardie och Tyson beskriver vidare att när händelser sker med rasistiska motiv lägger man ofta hela skulden på gruppen rednecks som den enda källan till rasism. Detta medför en stor problematik då man ser förbi den strukturella och dolda rasismen genom att göra en liten grupp vita människor till syndabockar. För att använda Mulinari och Neergaards begrepp så kan man säga att i den miljö som Hardie och

10

Ibid. s. 159

Ibid. s. 162

12

Hardie Halliday, Jessica & Tyson, Karolyn, Other People’s Racism: Race, Rednecks and Riots in a

Southern Highschool. Sociol Educ. 2013 Jan; 86(1): s. 84-90

10 Tyson studerar existerar endast den exkluderande rasismen som definition av hela begreppet rasism medan den exploaterande rasismen inte uppmärksammas på någon högre nivå och därför inte synliggörs för allmänheten. Begreppet rasism har därmed blivit något som endast associeras till individer, en egenskap som ligger hos individen själv.

Antirasister har i ökande grad börjat definiera sig själva som ”color blind”, eller färgblinda, för att påvisa att de inte ser andra personer i termer av hudfärg. Hardie och Tyson menar på att detta förhållningssätt snarare skapar en retorik i rasdiskussioner som gör att man kan tala utifrån rasistiska tankar och åsikter utan att egentligen uttrycka sig i ord som upplevs rasistiska. De menar att denna typ av retorik skapar möjligheten för rasistiska individer att maskera eller dölja sina intentioner.

Hardie och Tyson uttrycker problematiken på många sätt som liknar Mulinari och Neergards tudelade rasism och menar att den färgblindhet som dessa individer anammat orsakar att människor inte ser eller ignorerar den exploaterande rasismen för att uttrycka det i Mulinari och Neergards termer.

Sabine Gruber beskriver i sin avhandling hur skillnader konstrueras mellan elever till följd av lärarnas kategoriseringar av dessa i en svensk innerstadsskola genom en tvärvetenskaplig studie. Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund där det centrala begreppet etnicitet bland annat definieras, enligt den postkoloniala teorin, som konstruerad och i ständig förändring, med betoning på att etnicitet inte kan ses som en fristående maktindikator, utan bör även analyseras i förhållande till klass och kön.

Gruber använder etnicitet som utgångspunkt för de skillnader som konstrueras och återskapas i två kategorier av elevgrupper på Centrumskolan, Centrumelever och Ekenelever, som kommer ifrån de två stadstdelarna Centrum och Eken. Studiens analys visar på hur lärarna och övrig personal på skolan skapar skillnader mellan elever genom att tillskriva dem etniskt och kulturellt förankrade fördomar i form av kategoriska beskrivningar såsom ’romska’ tjejer och ’invandrarkillar’. Dessa differentieringar av eleverna beskriver dock inte enbart deras etniska bakgrunder utan indikerar snarare personalens föreställningar om vad som konstituerar en svensk eller invandrad elev samt vilka förväntningar de har på eleverna utifrån flera sådana kategorier. En utav frågeställningarna som uppstår är huruvida skillnaderna som personalen gör på eleverna handlar om vardagsrasism. Studien syftar alltså inte till att beskriva hur dessa lärare framställs som personer utan hur deras antaganden om sociala skillnader kommuniceras samt hur betydelsen av dessa befäster sig i skolans vardag, det vill säga, hur det påverkar eleverna.

13

Ibid. s 98-99

14

Gruber, Sabine, När skolan gör skillnad: skola, etnicitet och institutionell praktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2008 s. 15

15

Ibid s. 23-30

11 Grubers tolkning av resultatet är att personalens särskiljande av eleverna har en stor inverkan på elevens vardag i skolan. Det visar sig i hur eleven uppfattas av andra, vad eleven tillåts göra och hur den förväntas göra det, utifrån tillskrivna egenskaper som kopplas till deras

’annorlundahet’. I slutsatsen av avhandlingen trycker Gruber starkt på att det pekar på en vardagsrasism i skolan ,som de ’annorlunda’ eleverna blir påverkade av i hög grad.

Denna slutsats kan jämföras med resultaten i Emma Arnebacks studie, som visade på att skolor har ett aktivt arbete mot exkluderande rasism, men att den exploaterande rasismen som upprätthålls socialt inte tas med i åtanke vid skapandet av etiska föreskrifter och styrdokument.

Ett steg vidare är att undersöka hur den etniska mångfalden hanteras inom lärarutbildningen och vilka förutsättningar utbildningen skapar för att hantera främlingsfientlighet i skolan.

Zahra Bayati har för sin avhandling intervjuat lärarstudenter som är av utländsk härkomst för att samla in deras individuella upplevelser av lärarutbildningen och det bemötande de fått där.

Studien baseras på en postkolonial teoribildning och resultatet har visat att de förväntningar som intervjusubjekten haft innan de påbörjade sina studier inte motsvarade verkligheten som de senare upplevde i utbildningen. Flera menar på att det finns en struktur inom lärarutbildningen som undviker att bemöta uppkomsten av diskriminering, marginalisering och kränkningar mellan studenter och universitetslärare.

Bayati ser i samband med detta tillbaka i tiden på hur den historiska uppkomsten och utvecklingen av skolväsendet har kommit att påverka den syn som idag råder kring ”Den Andre”. Den postkoloniala teorin bygger på att effekterna av koloniseringen fortfarande har effekter på hur man idag stereotypiserar och kategoriserar utomeuropeiska grupper som avvikande med vitheten som norm. Detta är något som intervjusubjekten har upplevt i lärarutbildningen i form av att deras tankar och åsikter ofta avfärdas till resultat av de fördomar som kopplas till deras etniska härkomst och språkliga brister i svenska. Att dessa individer besitter andra språkliga kunskaper och tankesätt som skiljer sig från samhällsnormen, räknas ofta inte utan förblir istället resurser som inte används.

Aeve Abington-Pitre behandlar liknande dilemman inom de amerikanska offentliga skolorna och menar på att det inte räcker med att förändra och utveckla läroplanerna för att eleverna ska få tillgång till en god utbildning, utan även arbeta med det sociala klimatet och det

16

Ibid s. 191-201

17

Arneback, Emma, 'Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan [Elektronisk resurs]', Arkiv.

Tidskrift för samhällsanalys., :2, s. 139-165, 2013, s. 162

18

Bayati, Zahra, "den Andre" i lärarutbildningen [Elektronisk resurs] : en studie om den rasifierade svenska studentens

2014,Göteborg, 2014. s.37

12 pedagogiska förhållningssättet.

För att alla elever i skolan ska kunna få en jämlik utbildning i en mångkulturell skola menar Abington-Pitre alltså att lärare idag måste utbildas för att kunna bemöta de olika eleverna utan att kategorisera och stereotypisera dem. Om lärarna uppvisar respekt, empati och förståelse kan de skapa goda förutsättningar för etnifierade elever och föräldrar att ta ytterligare steg mot att inkluderas i skola och samhälle.

Utanförskapet bland eleverna kopplas även till bristen på skolmaterial som etnifierade elever kan relatera till. Det uttrycks en önskan om att inkludera ”mångkulturell” litteratur av en autentisk karaktär med författare som har kopplingar till dessa kulturer för att skapa en medvetenhet för såväl etnifierade elever som de oetnifierade eleverna.

19

Abington-Pitre, Aeve. Where did We Go Wrong? Eight Characteristics of a Multicultural Schools. Universal Journal of Educational Research, 2015. s.2

20

Ibid. s.2

Ibid. s.3

13

Teoretiska utgångspunkter

Detta avsnitt behandlar våra teoretiska utgångspunkter samt centrala begrepp som vi har utgått ifrån i vår studie.

Definitioner av centrala begrepp

Etnicitet

Begreppet etnicitet är svårt att definiera men kan förklaras som statiskt eller föränderligt beroende på den teoretiska förklaringsmodell man använder. Enligt essentialistisk teori är etnicitet något man föds in i, något oföränderligt och statiskt.

Det innebär att etniciteten inte kan förändras beroende på erfarenheter eller personliga val utan endast speglar personens födelseplats och/eller dess kulturella faktorer. Den postkoloniala teorin baseras istället på att etnicitet är något man konstruerar och rekonstruerar genom hela livet vilket skapar en hybridisering av individen. Man menar inom den postkoloniala teorin att någon

”orginaletnicitet” aldrig funnits utan att människor alltid har fört vidare kulturella och etniska normer som förändrats för varje person som tagit del av dem och i sin tur fört dem vidare.

Med koppling till maktstrukturer visar Wikström att komplexiteten för begreppet etnicitet har ökat långt förbi den essentialistiska synen. Hon belyser faktorer som många gånger förbises inom den rådande diskursen kring etnicitet, såsom kön, klass och sexualitet, som påverkar individen i större utsträckning än enbart den etniska aspekten. Det framgår att när man analyserar identiteter räcker det inte att bara se på härkomst för att synliggöra maktstrukturer i samhället då en individ inte bara är sin etniska status, utan består av flera saker samtidigt. Det är i den postkoloniala världsbilden viktigt att analysera individer utifrån andra maktstrukturer som också bär stor betydelse och skapar ojämlika förhållanden. När man ställer man mot kvinna, rik mot fattig och hetero mot homo-/bi-/transexualitet uppstår andra maktfaktorer som är avgörande för hur man i samhället kategoriseras och därmed påverkas även de samhälleliga förutsättningar man har som individ.

Som ett tydligt exempel på sådan maktrelaterad kategorisering beskriver Wikström ”Den vite mannen och den vita kvinnan” som räddar

”bruna kvinnor från bruna män”. Den vita mannen och kvinnan såg den bruna kvinnan som förtryckt och tog på sig ansvaret att rädda henne från den förtryckande brune mannen, dvs,

22

Wikström, Hanna, Etnicitet, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009. s.32

Ibid. s.15

24

Ibid. s. 78

14 man utgick från den vita normen som rationell vilket skapade en bild av den ”bruna” normen som förtyckande och barbarisk för att man skulle kunna rättfärdiga sina handlingar.

Rasism

I denna studie definieras rasism enligt George M. Fredricksons teori i hans studie av den västerländska rasismen. Fredrickson beskriver rasismens historia fram till dagens rasism och dess drag för att trycka på betydelsen av kontext och rådande normer, vilka avgör vilka grupper som utövar rasism kontra drabbas av rasism. Enligt teorin innehåller rasism två huvudsakliga komponenter som är difference (skillnad) och power (makt). Skillnader mellan grupper samt att en grupp utövar makt över andra grupper på grund av dessa skillnader är premisserna för att rasism ska utvecklas. Det utgår ifrån ett tankesätt där ”dem” är annorlunda från ”vi” på ett sätt som är permanent och där skillnaderna är oöverbryggbara. Fredrickson menar att det även finns en skillnad mellan att förkasta personens värderingar/handlingar och att förkasta personen för vad hen är. Att en missionär, till exempel, vill konvertera en person till en annan religion handlar om att personen kan ”botas” eller ”renas” från sina synder och därefter bli en del av gruppen på ett fullvärdigt sätt, oberoende av dennes etnicitet. I detta avseende menar Fredrickson att det inte rör sig om rasism, utan religiös trångsynthet även om detta inte heller är önskvärt. Premisserna tillåter personen att ändra sin identitet för att komma in i gruppen. I kontrast till personen som blir konverterad, kan en svart person som invandrar till ett land där premissen för att accepteras är att vara vit, inte ändra sin identitet, vilket sannolikt leder till att personen inte blir en del av gruppen i den fullständiga bemärkelsen, oavsett vilka andra ändringar/assimileringar personen gör.

Här ser vi det som nödvändigt att även betrakta kön, klass, sexualitet och religion som aspekter som kan påverka rasismens uttryck, innebörd och konsekvenser.

Mulinari och Neergard delar upp rasismbegreppet i två delar som karaktäriseras av sätten som rasism kan uttryckas på. Å ena sidan finns exkluderande rasism som omfattar det som de flesta skulle klassificera som rasism, exempelvis rasbiologiskt motiverade uttryck, symboler för förtryck och stereotypiska nidbilder av människor från andra länder. Å andra sidan har vi exploaterande rasism som kan talas om i termer av vardagsrasism eller osynlig rasism. Denna typ av rasism kan vara svårare att synliggöra men den utgörs av en struktur som fortsätter att upprätthållas så länge som fördomar och antaganden får utrymme att löpa fritt utan att ifrågasättas.

Genom att kunna dela upp rasism i två specifika kategorier kan vi urskilja på

25

Ibid. s. 79

26

Fredrickson, George M., Racism: a short history, Princeton University Press, Princeton, N.J., 2003[2002]

s. 1-13

27

Arneback, Emma, 'Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan [Elektronisk resurs]', Arkiv.

Tidskrift för samhällsanalys., :2, s. 139-165, 2013.

15 vilket sätt rasism i respondenternas uttalanden ter sig, utan att för den delen värdera händelser eller berättelse utifrån en skala.

Vardagsrasism fokuserar på vardagliga skeenden och deras mönster och kumulativa effekter på individer som utsätts för dem. Vi menar att det begreppet äger större giltighet i vår studie då det inkluderar både informella och offentliga sociala sammanhang, ojämlika och förnedrande villkor, rasismens psykosociala effekter samt språkliga och interaktionsbaserade kränkningar. Analytiskt omfattar begreppet vardagsrasism fenomen som inte nödvändigtvis leder till omedelbara socioekonomiska effekter, exempelvis kränkande språkbruk på offentliga platser eller exotifiering av svarta kvinnors utseende. Vi betraktar exploaterande rasism som ett paraplybegrepp i den mån att vardagsrasism inkluderas. Detta för att förenkla språket i uppsatsen som i många delar berör exkluderande och exploaterande rasism och främlingsfientlighet.

Kulturrasism är ett relativt nytt begrepp som vuxit fram mer då rasism baserad på biologi och ras har fått mindre rum i samhället. Genom vetenskap och forskning vet vi idag att vår biologiska ras inte bär med sig medfödda genetiska anlag som skulle stödjer de fördomar som cementerats i historian. Därmed sagt är kulturrasism minst lika skadlig då den bygger på att kultur är något som är statiskt och förankrat i individen, likt essentiell etnicitet.

Kulturrasism uttrycker sig i form av vaga kategoriseringar av vad en kultur består av och hur många olikheter som finns mellan oss snarare än likheter. Likt det postkoloniala perspektivet rymmer begreppet kulturrasism även de fall när kulturer blir osynliggjorda. Ett exempel är hur den svenska fjällvärlden beskrivs som en orörd natur trots att samerna har byggt upp fjällvärlden genom många generationer som ursprungsbefolkning.

Främlingsfientlighet

”Avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar” lyder nationalencyklopedins korta definition av främlingsfientlighet. I likhet med definitionen av rasism finns både en exkluderande (fientlighet) och exploaterande (avståndstagande) faktor. De menar att främlingsfientlighet i efterkrigstiden har börjat användas som synonym till rasism. Då rasbiologiska aspekter och/eller ideologiska föreställningar kan vara faktorer för främlingskap blir innebörden av främlingsfientlighet och rasism densamma. Men främling kan som det låter grundas i fler aspekter än rasbiologiska och ideologiska föreställningar. Det gör främlingsfientlighet till ett samlingsbegrepp. Den vanligaste grunden för främlingsfientlighet utgörs av kulturella skillnader. Ett främlingsfientligt synsätt är att dessa kulturer inte bör blandas och/eller att de värderas olika. En grupp av människor som innehar en viss kultur

16 behöver inte för att vara annorlunda komma från andra sidan jordklotet. Det finns även kulturella skillnader mellan grupper från närliggande orter

.

Diskriminering

Begreppet diskriminering är inriktat på utfallet av en orättvisa eller den negativa särbehandlingen, ofta ett socioekonomiskt sådant (t.ex. utebliven anställning). Diskriminering är därtill ett vidare begrepp då den kan ske på en mängd olika grunder, såsom kön, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller ålder. Analytiskt innebär diskrimineringsbegreppet sökandet efter teman i de intervjuades utsagor som tyder på att de intervjuade har upplevt särbe- handling med negativt utfall med etniska förtecken, men utan explicita referenser till

exempelvis Afrika eller svart hudfärg.

Ett postkolonialt perspektiv

Den postkoloniala teorin är inte helt oproblematisk och det råder delade meningar om huruvida vi egentligen har lämnat den koloniala tiden. Begreppet utgår ifrån den historiska europeiska koloniseringen av stora delar av världen och tanken är att synliggöra, analysera och problematisera de föreställningar, fördomar och stereotyper som det vita europeiska styret har utvecklat, som råder ännu idag. Under koloniseringen av andra länder vilade kolonisatörer på vitheten som norm och därmed blev övriga ”raser” betraktade som avvikande. Genom att etablera en hierarki och rasuppdelning där andra befolkningar beskrevs som barbarer, vildar, primitiva och efterblivna kunde den vita kristna makten rättfärdiga sina handlingar inte bara genom sina egna beskrivningar av folkslag utan även genom bibeln skapa tolkningar av att dessa människor hade ”ådragit sig Guds vrede” och behövde integreras för att ”botas”. En del av de fördomar och stereotyper som vi ser idag kan spåras flera hundra år tillbaka till isolerade möten mellan till exempel europeiska representanter och asiatiska härskare. Det är bland annat sådana föråldrade etableringar och rasindelningar som har varit början till att utveckla en obalans bland människorna i dagens samhälle där vissa grupper besitter mer makt än andra. Européernas rädsla för kontaminering av den vita rasen resulterade i att man förenade rasernas sociala attribut med biologiska skillnader inom vetenskapen och därmed förstärkte föreställningar om att människor var av olika arter. Detta innebar bland annat att man presenterade ”vetenskapliga bevis” för att människor av olika raser inte kunde befrukta varandra. När detta motbevisades hävdades istället att det ledde till avtagande fertilitet.

Fördomarna om raserna cementerades genom den ogrundade vetenskapen och tanken om att människor av andra raser kunde integreras i samhället förkastades med förklaringar om att de sociala attributen var biologiskt förankrade. Medan vetenskapen utvecklades och lämnade

29

Lööw, Helene. Nationalencyklopedin,

främlingsfientlighet.

09-21

17 dessa föreställningar kvarstår dock de skillnader vi gör mellan raserna. Idag är ’rasens’

främsta indikator hudfärg och med denna kommer förutfattade meningar om nationalitet,

religion, kultur, språk, sexualitet och klass. Denna korta sammanfattning av den koloniala

historian indikerar starkt hur pass ombytlig karaktären är för rasindelning och därmed även

hur komplex dagens situation är till följd av detta. Med maktbegreppet som grundsten kan

man inom postkolonialismen studera vilka förtryck, normer och svårigheter olika folkgrupper

förhåller sig till i ett samhälle där västvärldens normer betraktas som ’de rätta’.

18

Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka hur rasismdiskursen framträder bland elever på två olika gymnasieskolor. Vidare vill vi ta reda på hur dessa elever ser på skolans arbete med förebyggande av främlingsfientlighet.

Frågeställningar

-Hur definierar elever begreppen rasism och främlingsfientlighet?

-Hur upplever eleverna att skolans arbete mot främlingsfientlighet fungerar?

19

Undersökningens metodologiska ansatser

I det här avsnittet går vi igenom vårt tillvägagångssätt för undersökningen men även den bakgrund och de teoretiska utgångspunkter som vi lutat oss mot. Vi har även beskrivit våra forskningsetiska överväganden gällande sekretess av insamlat material och intervjupersoner.

Bakgrund

För att utreda syftet och frågeställningarna har intervju valts som metod. En stor del av syftet med undersökningen är att skapa en uppfattning om hur elever tolkar begreppen främlingsfientlighet och rasism, och hur de ser på skolans arbete mot främlingsfientlighet.

Därför har intervjuerna kontruerats som semistrukturerade respondentintervjuer för att skapa en öppen ingång där intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter sätts i centrum (se bilaga 1). Vi har gjort sex intervjuer på två gymnasieskolor i mellansverige. Eleverna på skola 1 gick i tvåan medan de andra intervjupersonerna från skola 2 gick sista året på gymnasiet.

Vid undersökningens tidpunkt var kriget i Syrien i fullt blås och det strömmade flyktingar mot Europa. Skola 2 hade gått ut offentligt med att de skulle ta emot flyktingar, medan det pratats om ett flyktingmottagande på Skola 1, vilket var en snackis på båda skolorna. Utöver kriget i Syrien fanns det med avseende på tid, fler närliggande incidenter. I Paris utsattes tidskriften Charlie Hebdo i början av året för ett terrorattentat. Tidningen har en satirisk och provokativ inställning vilket är en möjlig anledning till attacken. Tolv människor dog och elva skadades.

Händelsen lyfts fram i intervjuerna och har för samhället setts som en attack mot yttrandefriheten. Drygt en månad innan vår undersökning tog plats hade en maskerad ung man gått till attack mot en skola. Maskerad och beväpnad med kniv och svärd hade gärningsmannen attackerat tre personer. Två avled senare (en elev och en vuxen), och en elev överlevde efter vård på sjukhus. Ett hatbrott med rasistiska motiv som kommer i en tid då främlingsfientligheten sprids i Sverige. Mindre än en månad senare utsattes Paris återigen för ett terroristattentat. 130 personer dödas och över 350 personer skadas. IS som utnyttjar den Islamiska tron som motiv för angrepp tog på sig ansvaret och sprider även nu rädsla kring jorden. Islam riskerar att i större utsträckning än tidigare att förknippas med terrorism och betraktas som en farlig religion. Dessa tre incidenter togs spontant upp av de elever vi intervjuat på de aktuella skolorna.

Validitet och reliabilitet

Vår studie utgår ifrån teorigrundade tolkningar av resultaten som vi fått från intervjuer.

Metoden är kvalitativ och vi fokuserar på hur eleverna för en viss diskurs. Det bör därför

nämnas att vi är medvetna om att vår position kan påverka hur resultaten tolkas beroende på

20 vad vi anser är intressant, viktigt eller nödvändigt. Eftersom diskursanalysen utförs utifrån intervju är det just den genren vi kan analysera. Med andra ord så befinner sig inte eleverna i en elev-elevdiskurs utan maktförhållandena är ojämna. Situationen liknar snarare elev-lärare.

Denna genre medför att elever kan uttrycka sig annorlunda och även låta vissa tankar utebli från diskussionen. Detta sänker reliabiliteten då vissa av elevernas tankar kan gå oupptäckta och därmed ger en orättvis bild av sanningen kring elevernas åsikter. Det fåtal intervjuer som utförts och ett smalt territorium som täckts medför också till en försämrad reliabilitet. Det positiva från intervjuerna och intervjuns diskursiva praktik blir att elevernas utsagor håller en hög validitet då eleverna valt sina ord mer noggrannare än vad de skulle göra i en elev-elev- situation. Vårat val av semistrukturerad intervju gav även utrymme för berättelser och diskussion. vilket ökar validiteten då vi kan skapa oss en Då vi skapat oss en helhet från klimatet i rummet och den text som producerats så kan detaljer lättare tolkas och stödja den validitet som vi eftersökt.

Datainsamling

Vi har samlat in vårt material genom ljudinspelningar som vi sedan transkriberat. Under intervjuernas gång så har den som inte hållit i samtalet gjort stödanteckningar, samt ställt stödfrågor om något specifikt upplevs som intressant.

Kritisk diskursanalys

I en kritisk diskursanalys använder man sig av teorier och metoder för att problematisera och undersöka empiriskt insamlat material i förhållande till språklig verksamhet i sociala och kulturella sammanhang . Winther Jørgenssen och Phillips skriver i diskursanalys som teori och metod om den kritiska diskursanalysen och utgår från Norman Faircloughs analytiska angreppssätt, då de menar att de är mest relevanta för kommunikativ, samhällelig och kulturell forskning . För att kunna gå vidare behöver begreppet diskurs först redas ut.

Enligt Nationalencyklopedin har begreppet diskurs olika betydelser. I vardagligt tal tolkas diskurs som ”samtal, dryftning” och i mer filosofiska eller liknande sammanhang betecknar diskurs ”en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp” (t.ex den politiska diskursen). I utveckling av den sistnämnda definitionen bygger vår uppfattning om verkligheten på diskurser. Med ett sådant förhållningssätt styrs våra ord och tankar av den innefattande diskursen. Vi befinner oss alltså i en diskurs som därmed kan förklara missförstånd och bristande kommunikation då interaktion sker med en aktör på en annan diskursiv plattform . Winther Jørgenssen och Phillips (2000) beskriver diskurs på ett lite mer jordnära vis. De talar om språkmönster som följs likt ett mönster i olika sociala sammanhang.

Som exempel tar de upp en medicinsk och politisk diskurs .

21 Winther Jørgenssen och Phillips definierar i likhet med Fairclough diskurs på två vis 1) språkbruk som sociala praktiker vilket gör diskursbegreppet både konstruerande och konstruerad, och 2) som ett sätt att tala som ger betydelse åt upplevelser utifrån bestämt perspektiv, vilket gör att vi kan särskilja på olika diskurser och se på dem utifrån. Enligt båda definitionerna ser de begreppet diskurs som ett substantiv som bidrar till att konstruera sociala identiteter, sociala relationer och kunskaps- och betydelsesystem .

Som tidigare nämnts ser Winther Jørgenssen och Phillips, Faircloughs teorier som mest utvecklade inom området och använder därför hans tredimensionella modell som angreppssätt för analys. Modellen bygger på synen av diskurs som konstruerande av sociala identiteter, sociala relationer och kunskaps- och betydelsesystem.

Analysen menar de i huvudsak ska fokuseras på två punkter, den kommunikativa händelsen (bruket av språket i exempelvis en intervju) och diskursordningen (de innefattande diskursiva praktikerna). De diskursiva praktikerna består av diskurser och genrer (språkbruk inom ett visst praktiskt område, t.ex kommunikationen mellan lärare och elev) . Den kommunikativa händelsen går sedan att dela in i tre dimensioner. De tre dimensionerna utgörs av text, diskursiv praktik och social praktik vilka alla måste analyseras. Med text innefattas både språk och bild och analysen fokuserar på dess egenskaper som lingvistisk uppbyggnad. De diskursiva praktikerna som byggs upp av diskurser och genrer bör analyseras utifrån hur de konsumerar och producerar en text . Analysen av den sista dimensionen social praktik undersöker hur den diskursiva praktiken reproducerar eller omstrukturerar den aktuella diskursordningen och vilken betydelse den får för den bredare sociala praktiken. Det är relationen mellan den sociala praktiken och språkbruket som är den kritiska diskursanalysens centrala mål att kartlägga. För att analysera den bredare sociala praktiken räcker inte den kritiska diskursanalysen då den sociala praktiken innefattar både diskursiva och icke diskursiva element (lokal etc.). För den bredare sociala praktiken behövs därför sociologisk och kulturell teori kombineras med den kritiska diskursanalysen.

Genomförande

För att analysera texten har vi tittat på elevens val av modalitet och transitivitet. Modalitet kan

beskrivas som talarens grad av instämmande (t.ex. ”jag tycker det är lite kallt” eller ”det är

kallt”). Elevernas val av modalitet hjälper oss att förstå hur pass säkra de är på sina tolkningar

av begrepp och hur de ser på andras handlande (personer, media, institutioner som skolan

etc.). För att förstå elevernas ideologiska ställningstaganden från texten (vilka eleverna pekar

ut eller inte pekar ut som ansvariga i deras berättelser) har vi valt att titta på dess transitivitet,

22 vilket kan beskrivas som hur processer och händelser kopplas eller inte kopplas till subjekt och objekt (t.ex. ”Det har inte diskuterats” eller ”läraren har inte tagit upp det till diskussion”)

.

I analys av den diskursiva praktiken har vi tittat på hur texten producerats och konsumerats

. Från intervjuerna har det framgått att flertalet har tittat på Zoran Ismails tv-program ”Absolut Svensk”, vilket vi därav använt oss av som verktyg för att se hur eleverna tolkat Ismails text och därmed producerar den nya texten. Med hjälp av Ismails text och att fråga eleverna hur undervisningen i skolan sätt ut gällande främlingsfientlighet och rasism, kan vi se hur texten konsumeras av eleverna och därefter hur/om den transformeras eller inte. Vi kan därmed ställa hypoteser för elevernas produktionsförhållanden vilket blir centralt för nästa delanalys, social praktik

.

För analys av den sociala praktiken satte vi den i relation till texten och den diskursiva praktiken. För att kunna relatera de två inre boxarna (text och diskursiv praktik) med den yttre sociala praktiken tittade vi på två aspekter. Först visade vi vilken diskursordning den diskursiva praktiken innefattades i och sedan använde vi oss av postkolonial teori som ramverktyg för de delvis icke-diskursiva bakomliggande faktorerna ur den bredare sociala praktiken. Det är med hjälp av den postkoloniala teorin vi sedan kan besvara våra forskningsfrågor baserade på hur diskursordningen påverkas. Reproduceras eller transformeras den?

Urval

Innan vi bestämmer oss för något annat så tar vi beslutet att intervjua gymnasieelever för vår studie. Detta dels för att vi som lärarstudenter har riktat oss in mot gymnasieelever och dels för att gymnasievalet ofta är den första gången ungdomar själva tar beslut kring sin skolgång.

Eleverna börjar växa in i en vuxenroll och därmed påbörjas även en ideologisk utveckling i samband med fördjupning av kunskap kring politik och samhällsvetenskap. Eleverna har sannolikt även en större förmåga att diskutera och reflektera över sina tankar på ett mer utvecklat sätt än grundskoleelever. Dessa resonemang grundar sig i våra egna erfarenheter av de olika skolformerna snarare än empiriska studier.

Vi beslutar oss för att intervjua elever från två olika skolor, tre elever från varje skola. Valet av skolor grundar sig inte i någon specifik önskan om olika typer av urvalgrupper, utan är en

30

Ibid. s. 87-88

31

Ibid. s.85

32

Ibid. s.85-86

33

Ibid. s.90

23 följd av att dessa skolor gick med på att medverka i studien. Vi tar därför kontakt med skolor som vi har befintlig koppling till för att öka möjligheten till villiga kandidater till studien.

Lärarna vi får kontakt med på respektive skola är båda mentorer för klasser i samhällsprogrammet och därmed är samtliga av våra intervjusubjekt inskrivna i detta.

Eleverna från skola 2 går i åk 3 och eleverna från skola 1 går i åk 2. Vi besöker skolorna tillsammans och presenterar vår studie för vardera klass och svarar på de frågor som eleverna har. Vi förklarar även vilka rättigheter eleverna har om de vill delta i studien i enighet med de forskningsetiska principerna. Då vi inte har en specifik urvalsgrupp mer än gymnasieelever så väljer vi att låta de som är ”först till kvarn” delta i intervjuerna. Eleverna visar stort intresse och vi har inte några problem med att hitta elever för vårt ändamål. Av en slump är alla eleverna som deltar i studien från skola 1 tjejer och från skola 2 killar. Båda lärarna är vänliga nog att låta oss intervjua eleverna under lektionstid, så när vi fått kontakt med våra frivilliga utför vi intervjuerna på plats.

Intervjupersonerna och konflikter i klassrummet

På skola 1 intervjuades tre andraårselever som vi valt att kalla Fatima (F), Nadja (N) och Sandra (S). Skolan är belägen i Mellansverige och samtliga elever går i samma klass på det samhällsvetenskapliga programmet. Intervjuerna leddes av Monika (M), medan Anton (A) tog noteringar och assisterade Monika.

Fatima är det näst yngsta syskonet av fem som tillsammans växt upp med sin pappa. Fatimas föräldrar är födda utanför Europa medan Fatima är uppväxt på aktuell ort. Hon tycker om att träna och umgås med familj och vänner på fritiden. Nadja har växt upp på aktuell ort med sina föräldrar. Hennes mamma är uppväxt i Sverige och hennes pappa utanför Europa. Nadja har under sin uppväxt spenderat mycket tid i hennes mammas uppväxttrakt där de har släkt och en stuga. Utöver sin utbildning så jobbar hon i en matbutik och tycker om att träna och att umgås med vänner. Sandra bor på landet och har bott i närheten av den aktuella orten hela sitt liv. Hon tycker om att rida och hennes föräldrar har likt Sandra växt upp i Sverige.

I klassrummet har ett par incidenter kommit att vara av intresse för resultat och diskussion. En

av incidenterna skedde under en matematiklektion då en elev menar att bara muslimer kan

vara terrorister. Enligt intervjupersonerna bryter det ut en hetsk diskussion som

matematikläraren stoppar och säger åt eleverna att ta utanför. En av intervjupersonerna som

stod i centrum för händelsen säger att de ska gå ut och diskutera vidare. Motparten vill inte

och diskussionen mynnar ut i intet. Intervjupersonernas syn på lärarens agerande, eleven och

elevens tolkning av terrorist visar sig sedan skiljas åt.

24 På Skola 2 intervjuades tre tredjeårselever från en klass med samhällsvetenskaplig inriktning.

Vi har valt att kalla dem Samir (S), Leo (L) och Johannes (J), vilket inte är deras egentliga namn. Intervjuerna leddes av Anton (A), medan Monika (M) tog noteringar och assisterade Anton.

Samir kom till Sverige från Irak när han var 6 år gammal. Han är uppväxt i Sverige och tycker om att spela fotboll på fritiden. Leo har ett blandat ursprung med en pappa som kom från ett land utanför Europa till Sverige i 20-årsåldern. Leos mamma är svenskfödd från norra Sverige där Leo vuxit upp. Han flyttade med sin familj till den aktuella orten 2010 och tycker om att spela hockey på sin fritid. Johannes flyttade som 4-åring med sina föräldrar från Stockholmsområdet till aktuell ort. Han identifierar båda sina föräldrar som svenskar och tillbringar mycket tid med att spela golf.

Forskningsetiska överväganden

Studien utförs i enlighet med de fyra grundläggande forskningskraven gällande etiska överväganden. De fyra allmänna huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet säger att forskaren måste ge deltagarna information om deras villkor och uppgift i undersökningen. Det ska framgå att de deltar frivilligt och att de har rätt att avbryta när som. Samtyckeskravet hanteras genom att forskaren inhämtar deltagarnas och dess målsmäns samtycke. I deltagarens val att delta eller avbryta får hen inte utsättas för påtryckningar. De medverkande ska ha rätt till att själv bestämma hur länge de ska delta i undersökningen. Konfidentialitetskravet säger att deltagarna inte ska kunna identifieras av utomstående och att den samlade datan ska vara otillgänglig för utomstående. Det sista, nyttjandekravet säger att datan inte får användas eller lånas ut för ickevetenskapliga ändamål eller annat kommersiellt bruk.

34

Vetenskapsrådet, forskningsetiska principer, 2015-09-29

25

Resultat och analys

Vi har valt att ha med delar av transkriberingen i detta avsnitt. Det vi valt ut behandlar tre teman. Elevernas tolkningar av begreppet främlingsfientlighet, deras syn på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet och egna förslag på hur skolan skulle kunna arbeta.

Elevernas syn på främlingsfientlighet

Här följer sekvenser ur intervjuerna där eleverna definierar begreppen främlingsfientlighet och rasism. I den första sekvensen är det Fatima från Skola 1 som intervjuas.

M: Vad skulle du säga är främlingsfientlighet om du skulle få definiera det?

F: Ett finare ord av rasism, (Fatima svarar snabbt och självsäkert).

M: Ett finare ord av rasism. Så de, rasism och främlingsfientlighet, tycker du de är samma sak?

F: Det är samma sak enligt mig.

M: Ehh, hur menar du att de är samma sak?

F: Man vill inte använda ordet rasism, för man ser att det är ett ganska hårt begrepp, och man vill inte klassa alla som rasister, men att vara främlingsfientlig är ett lite snällare sätt att använda ordet rasism på. Man är ändå, begreppet är då riktat åt samma sak, att man har hat mot det som inte är likt sig själv. Och det är enligt mig rasism.

Fatima är medveten om att begreppen skiljer sig åt, men vill inte särskilja dem då folk med rasistiska åsikter skulle kunna klassas som främlingsfientliga, vilket hon menar är ett mindre laddat begrepp än rasism. Hon riktar begreppet rasism mot alla människor med främlingsfientliga åsikter då båda begreppen grundas i “hat mot det som inte är likt sig själv”.

Trots att hon väljer att inte skilja begreppen åt så rör hon sig i den rasistiska diskursen med

stor säkerhet. Fatimas förklaring kan utifrån det postkoloniala perspektivet tolkas som en

vägran att ge rasistiska åsikter rum för försköning. Maktbegreppet har en central plats inom

postkolonialismen och kan användas för att skapa medvetenhet kring vilka biologiska och

sociala attribut som förknippas med makthavande. Genom att använda ett “snällare ord” som

främlingsfientlig istället för rasist kan en makthavande individ alltså vara rasist under slöjan

av ett ord som inte bär en lika negativ laddning och därmed slippa utstå de negativa

konsekvenserna av att stämplas som rasist. Man kan tolka Fatimas förklaring som ett sätt att

vägra en sådan individ fördelen av att slippa konsekvenserna av sina åsikter.

26 Efter intervjun med Fatima följer intervju nummer två med Nadja. I en klassrumsdiskussion hade Nadja hört Fatima säga att man kan vara rasistisk mot kön. Så när vi kommer in på begreppet rasism uttrycker Nadja förvirring.

M: Vad är främlingsfientlighet enligt dig?

N: Ehh, det är när man, ehh, eller när man är emot någon särskild grupp, som, det måste inte vara kulturellt, utan jag tycker det handlar om allt sådär, män som inte gillar tjejer eller tjejer som inte gillar killar, eller när man bara är mot en viss stor grupp av människor, eller den behöver inte vara stor egentligen. En grupp av människor.

M: Vad är rasism för någonting?

N: Det är när, det är väl när man är mot ett visst folkslag. Tror jag. Asså jag vet egentligen inte vad det är, för vi pratade om det nyss (i klassrummet), och sen blev vi alldeles förvirrade, för vi pratade om att man kunde vara rasistisk mot kön, och då blev jag lite förvirrad, men jag ser rasism som om man är mot ett folkslag.

Nadja uttrycker först förvirring kring begreppet rasism, men står sedan bestämt fast vid sin tolkning. Hon definierar rasism som “mot ett folkslag” och främlingsfientlighet som “emot någon särskild grupp”. Hon menar att främlingsfientlighet riktas mot vad som anses vara “en grupp av människor”, medan rasism endast riktas mot folkslag, som är en i mängden av grupper. Hon beskriver därmed främlingsfientlighet som ett bredare begrepp än rasism och håller sig i linje med vedertagna definitioner av begreppen. Nadja beskriver främlingsfientlighet som ett motstånd mot allt som inte är likt den främlingsfientlige själv, medan hon anser att rasism syftar till ett motstånd mot folkslag, utan vidare specifikation. Till skillnad från Fatima har Nadja även tagit in en genusaspekt genom att lyfta könsaspekten.

Hon ifrågasätter dock vad hon hört i klassrummet om att man kan vara rasistisk mot kön. Att vara rasist mot ett kön är kanske missvisande då det snarare hör till begreppet sexism, men kön som en aspekt av flera kan påverka den makt som individen har i förhållande till rådande norm. Nadja verkar förstå kön som en faktor till fördomar eller antaganden då hon tog upp det i sin tolkning av främlingsfientlighet, men inkluderar det inte i rasismbegreppet. Hennes förklaringar av begreppen fokuserar på hur man är mot varandra och hon är medveten om att det finns känslomässiga konsekvenser hos de utsatta, men hon tycks inte förstå omfattningen av konsekvenser i termer av samhällsstrukturer och maktutövande.

Efter Intervjun med Nadja stod Sandra på tur. Hon blev den sista intervjupersonen på skola 1.

M: Vad är främlingsfientlighet för någonting?

S: Rädd för något, som det låter som, man är rädd för nya saker, ahh, när det kommer till människor. Man, ehh, är rädd för andras kulturer, ehh, etnicitet, ahh. Det skulle jag säga.

....

M: Vad är rasism för någonting?

S: Det är en person eller en grupp, snarare en grupp som ehh, trakasserar eller ser ner på en

27 annan grupp för att, ja, olika anledningar. Tycker att de är dåliga, ja, allt möjligt, vad de är för nåt, ahh.

M: Har du något exempel på en sån situation?

S: Ja, ehh, t.ex. bara vardagligt exempel. Ja, att någon inte får vara med i en fotbollsklubb för att den har en speciell religion eller etnicitet eller för att den har ehh, en slöja eller för att någon har svart hår eller för att någon har blont hår, eller ahh. Mm.

Sandra lyfter fram begreppets två delar: främling och fientlighet. Främling börjar hon beskriva som “nya saker, aa, när det kommer till människor”. Hon definierar främling som en eller fler obekanta människor och menar sedan att fientlighet är en produkt av rädsla. Som exempel på det obekanta tar hon etnicitet och kultur, vilka passar väl in i givna definitioner av främlingsfientlighet. När hon definierar rasism använder hon “en grupp” som utsätter andra för eller som själva utsätts för trakasserier eller ses ned på. Hon börjar med att definiera rasism som ett agerande (exkluderande rasism) men tillägger sedan att en fotbollsklubb skulle kunna utesluta personer p.g.a religion, utseende eller etnicitet. Hon resonerar kring maktfaktorer som etnicitet, kultur och utseedemässiga indikatorer som kan ha negativa konsekvenser för individens vardag vilket kan tolkas som att hon menar vardagsrasism och förstår att det inte alltid rör sig om exkluderande rasism.

Nu går vi vidare till eleverna på skola 2 när de tolkar begreppen främlingsfientlighet och rasism. Först ut är Samir.

A: Nu tänkte vi prata om främlingsfientlighet och rasism. Vi, till exempel vad är främlingsfientlighet? Hur definierar du det begreppet? Vad tänker du att det är?

S: Ehh att man inte gillar alltså en viss person på grund av att ahh hans religion eller sexu- vahettere ahh asså vad dom gillar för kön eller nåt sånt där.

A: Mm ahh precis.

S: Eller hur de ser ut.

A: Och rasism? Vad är det för någonting? Det är svårt att skilja (skrattar) S: Ahh det är väl samma sak eller?

A: Ja typ samma sak? Så du ser att du tänker inte att det är någon skillnad eller?

S: Nej.

Samir ger ingen entydig definition, men verkar se främlingsfientlighet som ett brett begrepp då han ger exempel på olika faktorer som utgör grunder för främlingskap. Samir kategoriserar främlingsfientlighet som ett ogillande av människor med religiösa tillhörigheter och olika sexuella läggningar. Hans korta svar och brist på utläggning kan tolkas som att han inte ser det som ett strukturellt förtryck eller en förtryckande rörelse, utan han lägger fram det som om en individ har personliga preferenser som gör att de ogillar en annan individ. Samir menar slutligen att det inte finns någon skillnad mellan begreppen.

Efter Intervjun med Samir var det Leos tur

28 A: Vi kan börja med främlingsfientlighet, vad är främlingsfientlighet?

L: Jaa, jag tycker det är när man inte tycker att alla människor är lika värda, man ser ser en främling som en fiende och inte som medmänniska.

Leo tycker att främlingsfientlighet bygger på att man inte värderar alla människor lika högt och definierar begreppet i likhet med givna definitioner. Han ger inga exempel på egenskaper som kan identifiera främlingsskap. Hans definition av främlingsfientlighet kan tolkas på ett sätt som kan liknas vid definitionen av ojämlikhet men han ställer även begreppen ‘fiende’

och ‘medmänniska’ mot varandra. Hans ordval kan tolkas som att en främlingsfientlig person ser en annan människa som ett hot och bemöter denna individ som en fiende. Han vidareutvecklar inte vilka attribut som förknippas med hot eller en fiende. Vi fortsätter sedan in på rasismbegreppet.

A: Om man då jämför med rasism?

L: Mm.

A: Vad är rasism? Ser du nån skillnad mellan…

L: Nej jag tycker det inte är så mycket skillnad. Jag tycker det... Vissa försöker ju skilja på det där, men jag tycker det är, det är nästan samma sak.

A: Mm.

L: Så.

A: Kan du ge några exempel på... okej du tycker de är ganska lika, men kan du ge något exempel på.

L: Alltså rasism kanske är lite mer konkretare att man verkligen verkligen hatar nån på grund av färg sådär, men främlingsfientlighet är väl kanske... man... det blir kanske inte lika tydligt att man inte gillar främlingar. Att stå och skrika rasistiska grejer liksom.

A: Mm.

L: Det är svårt att förklara.

Leo tycker begreppen ligger så pass nära varandra att det inte behöver vara av vikt att

separera dem. Han menar sedan att rasism kan vara “mer konkretare att man verkligen

verkligen hatar nån på grund av färg”. Han nämner hudfärg som en faktor för rasism, men

nämner ingen faktor för främlingskap. Han ser främlingskapet som ett bredare begrepp än

rasism och skiljer på begreppen. Leos sista uttalande gör därför att hans utsagor blir

svårtolkade. Till skillnad från främlingsfientlighet uttrycker han rasism som ett mer

utåtagerande beteende, som att den måste vara exkluderande, men menar också att det är svårt

att förklara. Han beskriver handlingar med ord som “hat” och att “stå och skrika”. Att hata

och skrika på människor på grund av fördomar är onekeligen exempel på exkluderande

rasism, vilket tolkas som att han är väl medveten om rasismens uttryck i den bemärkelsen,