En Historia i förändring: En läromedelsanalys av historieläromedel med fokus på det första världskriget

UPPSALA  UNIVERSITET             Rapportnr  2010ht4696   Institutionen  för  didaktik  

lärarexamensarbete  inom  allmänt  utbildningsområde,  15  hp   Ht  2010-­‐12-­‐19  

En  Historia  i  förändring  

En  läromedelsanalys  av  historieläromedel  med  fokus   på  det  första  världskriget  

Författare:                   Handledare:  

Jesper  Eriksson                 Anna  Nordlund  

Betygsättande  lärare:  

???  

Sammanfattning  

Denna  uppsats  undersöker  bilden  av  Tyskland  under  det  första  världskriget   utifrån  tre  aspekter:  objektivitetskravet,  läroböckernas  forskningsanknytning   och  problematisering  och  hur  läromedelsgranskning  och  styrdokument  har   påverkat  den  bild  som  förmedlas.  

                   Den  undersökta  litteraturen  är  huvudsakligen  ämnad  för  gymnasiet  och   studien  sträcker  sig  mellan  åren  1920  och  2009.  

                   Huvudsyftet  är  att  undersöka  hur  och  om  bilden,  i  läroböcker,  av  Tyskland   förändras  under  de  år  som  studien  fokuserar  på  och  vad  som  har  varit  de   bidragande  orsakerna  till  denna  förändring.    

1.  INLEDNING ...4

1.1  SYFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNINGAR... 4

1.2  METOD... 5

1.3  AVGRÄNSNINGAR... 6

2.  BAKGRUND ...6

2.1  FÖRSTA  VÄRLDSKRIGET... 6

2.2  KRIGSORSAKER... 6

2.3  UTBROTT  OCH  FÖRLOPP... 7

2.3  FREDSUPPGÖRELSEN... 7

3.  STATLIG  INVERKAN  PÅ  LÄROBOKSTRADITIONEN ...8

4.  VAD  HAR  LÄROPLANERNA  STATUERAT? ...9

5.  OBJEKTIVITETSKRAVET ... 11

6.  TIDIGARE  FORSKNING ... 11

6.3  GÖRAN  ANDOLF... 14

6.4  HERBERT  TINGSTEN... 16

6.5  BO  ANDERSSON  OCH  ÅKE  HELLSTRAND... 17

7.  RESULTATDEL ... 19

7.1  UNDERSÖKNINGSMATERIAL... 19

7.2  1920  ALLMÄNNA  HISTORIEN  I  BERÄTTELSER... 19

7.4  1946  ALLMÄN  HISTORIA... 21

7.5  1954  HISTORIA  FÖR  FOLKSKOLAN... 22

7.6  1965  HISTORIA  FÖR  GYMNASIET... 23

7.7  1971  HISTORIA... 24

7.9  1996  HISTORIENS  SPEGEL... 26

8.  SAMMANFATTANDE  DISKUSSION ... 29

9.  AVSLUTNING... 32

10.  KÄLLFÖRTECKNING ... 34

10.1  LITTERATUR... 34

10.2  TRYCKTA  KÄLLOR... 34

1.  Inledning    

Svårare  är  ändå  att  veta  vad  som  är  viktigt  och  viktigast.  Det  vet  man  helt  enkelt   inte,  man  bestämmer  sig.  Och  eftersom  man  inte  kan  förhandla  med  sin  läsare,   uppträder  man  som  bestämmare  rätt  och  slätt.  Det  är  anspråksfullt.  Men  om  man   inte  väljer  några  röda  trådar  genom  historien,  blir  det  kaos,  en  icke-­historia,  en   enda  lång  happening.

Citatet  ovan  kommer  från  historikern  och  författaren  Åke  Holmberg.  Citatet   fångar  många  av  bekymren  en  läroboksförfattare  ställs  inför.    

                   Historiska  händelsers  återberättande  kan  te  sig  på  olika  sätt.  Olika  faktorer   i  samhället  spelar  en  avgörande  roll  när  man  ska  återberätta  det  förflutna.  Det   som  en  dag  uppfattas  på  ett  sätt  kan  i  en  annan  tid  komma  att  uppfattas  på  ett   annat  sätt.  Både  förändringar  i  samhället  och  förändringar  av  läroplan  och  

skolsystem  påverkar  våra  bilder  av  det  förflutna.  Det  är  beroende  av  när  något  är   skrivet,  vem  som  har  skrivit  det  och  av  vilken  anledning  det  är  skrivet.    

                   Denna  uppsats  kommer  att  undersöka  hur  Tysklands  roll  under  det  första   världskriget  presenteras  i  ett  urval  läroböcker  i  historia.    Utgångspunkterna   kommer  att  vara  hur  böckerna  förhåller  sig  till  objektivitetskravet,  statlig   styrning,  nya  forskningsrön  och  i  vilken  utsträckning  de  är  problematiserande.    

                   Det  är  inte  ovanligt  att  Tyskland  klumpas  ihop  till  ett  och  samma  land  både   för  första  och  andra  världskriget.  Detta  ger  lätt  en  felaktig  bild  av  de  roller  

Tyskland  spelade  under  de  båda  världskrigen.  Första  världskrigets  fredsavtal  var   en  av  de  bidragande  orsakerna  till  att  andra  världskriget  skulle  kunna  bryta  ut.  

Tyskland  vingklipptes  och  fick  ta  på  sig  hela  skulden  för  det  första  världskriget.  

Samtidigt  som  man  skulle  återuppbygga  sitt  eget  land  tvingades  man  att  betala   ett  ofattbart  stort  krigsskadestånd  till  de  segrande  nationerna.    

1.1  Syfte  och  frågeställningar  

Syftet  med  denna  uppsats  är  att  undersöka  skillnader  i  läroböcker  i  historia  från   och  med  år  1920  till  och  med  år  2009  utifrån  den  bild  de  ger  av  Tyskland  under   första  världskriget.  Tre  frågeställningar  kommer  att  bearbetas.  Genom  att  ställa   frågor  angående  bilden  av  hur  Tyskland  framställs  i  läroböckerna  ska  

frågeställningarna  sedan  besvaras.    

                   Den  första  frågeställningen  som  ska  behandlas  är  hur  böckerna  förhåller  sig   till  objektivitetskravet  och  hur  neutral  boken  är  i  sin  framställning  det  vill  säga   om  den  på  något  sätt  tar  ställning  för  endera  parten  i  konflikten  och  på  vilket  sätt   det  yttrar  sig.  

                   Den  andra  frågeställningen  gäller  styrdokumenten  och  statlig  påverkan  där   analysen  kommer  att  fokuseras  på  om  skillnader  i  läroböckerna  kan  ha  sin   förklaring  i  förändrade  styrdokument  och  statliga  direktiv.  Kan  skolpolitiska   förändringar  och/eller  samhällsförändringar  knytas  till  förändringarna  i   framställningarna  av  Tysklands  roll  i  första  världskriget?  

                   Den  tredje  frågeställningen  behandlar  böckernas  upplägg.  Tidigare  

forskning  visar  att  det  finns  två  huvudtyper  av  läroböcker  i  historia.  Dels  de  som                                                                                                                  

1  Holmberg  (1987)  Vår  Världs  historia.  

huvudsakligen  baseras  på  nya  forskningsrön  och  dels  de  som  är  mer  traditionellt   upplagda  och  huvudsakligen  deskriptiva  och  icke-­‐  problematiserande.    

                   För  att  kunna  komma  fram  till  några  relevanta  svar  utifrån  

frågeställningarna  kommer  uppsatsen  att  arbeta  utifrån  mer  specifika  frågor.  

Dessa  frågors  syfte  är  att  på  ett  konkret  sätt  kunna  få  fram  jämförbart  material   ur  texterna.    

                   Den  första  frågan  som  kommer  att  undersökas  är  hur  framställningarna  av   Tyskland  ser  ut  och  om  bilden  har  förändras  från  decennium  till  decennium  samt   om  förändringarna  går  att  koppla  samman  med  förändringar  inom  skolan  eller   samhället.    

                   Den  andra  frågan  fokuserar  på  om  läromdelsgranskningen  och   förändringar  i  styrdokumenten  har  varit  orsaken  till  förändringen.  

                   Den  tredje  frågan  syftar  till  att  reda  ut  hur  förändringen  i  läroböckerna  ser   ut.  Tillkommer  nya  perspektiv  och  teman?  Förändras  språket?  Vilken  typ  av   bilder  används?    

                   Oavsett  vem  eller  vilka  som  orsakade  kriget  är  det  intressant  att  se  hur   bilden  av  kriget  lever  kvar  för  eftervärlden.  Bilden  man  får  av  något  är  många   gånger  helt  annorlunda  mot  hur  det  verkligen  var.  Läroböckernas  beskrivningar   får  ofta  representera  den  allmängiltiga  förklaringen  till  olika  historiska  

skeenden.  I  egenskap  av  att  vara  läroböcker  förväntas  de  vara  objektiva  och   neutrala  i  sin  form.  De  huvudsakliga  läsarna  till  läroböckerna  är  elever  och  de   kan  inte  förväntas  ha  tillräckliga  kunskaper  inom  ett  ämne  för  att  veta  hur   mycket  som  har  gallrats  bort  eller  uteslutits.

 Det  innebär  således  att   läroboksförfattarna  utövar  ett  stor  inflytande  över  läsarna  och  deras  val  av   perspektiv.  Hur  läromedelsförfattarna  väljer  att  presentera  historiska  skeenden   kan  forma  och  modifiera  elevers  uppfattningar  om  historiska  händelseförlopp.  

1.2  Metod  

Denna  uppsats  bygger  på  en  komparativ-­‐  kvalitativ  metod.  För  att  nå  målet  för   uppsatsen  kommer  ett  läromedel  i  historia  per  decennium  att  undersökas  från   och  med  år  1920  till  och  med  år  2009.  Fokus  kommer  att  ligga  på  tre  områden.  

De  områden  som  kommer  att  undersökas  är  krigets  orsaker,  händelseförlopp   och  fredsuppgörelsen  i  krigets  slutskede.  

                   Fokus  kommer  huvudsakligen  att  ligga  på  hur  Tyskland  framställs  men  det   kommer  att  vara  nödvändigt  att  även  belysa  övriga  inblandade  nationer  när   deras  medverkan  har  en  avgörande  betydelse.  Resultaten  kommer  sedan  att   jämföras  och  ställas  mot  tidigare  forskning  för  att  sedan  mynna  ut  i  resultat  och   slutsatser  i  uppsatsens  avslutande  del.  

                   För  att  bättre  kunna  förstå  vilket  skolpolitiskt  klimat  som  rådde  under  de  år   som  böckerna  har  publicerats  kommer  läroplaner  att  finnas  med  i  

undersökningen  av  läroböckerna.  Olika  skolreformer  och  lärobokstraditioner   har  påverkat  läromedlens  utformning  vilket  leder  till  skillnader  i  läromedlens   innehåll,  utformning  och  fokus.  

                   Att  undersöka  alla  läromedel  som  publicerats  mellan  år  1920  och  år  2009   skulle  innebära  ett  arbete  som  långt  överskrider  de  begränsningar  denna                                                                                                                  

2  Långström  (1997)  s.11.  

uppsats  har,  istället  har  jag  valt  att  göra  ett  nedslag  i  varje  decennium  för  att  på   så  sätt  kunna  fånga  tidens  andra  något  så  när.  De  böcker  som  har  undersökts  är   huvudsakligen  läroböcker  anpassade  för  gymnasieskolan.  Ett  par  böcker  i  

undersökningen  är  dock  ämnade  för  folkskolan  och  valdes  eftersom  det  var  svårt   att  få  tag  i  äldre  böcker  anpassade  för  gymnasieåldern.  Att  böckerna  har  funnits   är  bevis  på  att  de  är  godkända  att  använda  i  undervisningen,  de  böcker  som  inte   blev  godkända  av  granskningsnämnden  publicerades  inte.  År  1991  avskaffades   granskningsnämnden  och  förlagen  själva  fick  stå  som  garanter  för  böckernas   kvalitet.    

                   Utöver  de  läromedel  som  kommer  att  presenteras  i  denna  uppsats  ska  även   forskning  inom  området  presenteras.    

1.3  Avgränsningar    

För  att  kunna  ge  en  än  mer  heltäckande  bild  av  hur  läroböcker  i  historia  har   förändrats  genom  åren  skulle  man  behöva  undersöka  fler  framställningar  än   kring  första  världskriget.  Dock  skulle  den  typen  av  arbete  bli  så  pass  omfattande   att  det  inte  skulle  rymmas  inom  ramen  för  en  uppsats  på  denna  nivå.    

                   För  att  på  ett  tydligt  sätt  se  skillnader  hur  har  Tyskland  framställts  under   första  världskriget  skulle  man  kunna  genomföra  samma  undersökning  ur  ett   internationellt  perspektiv  och  se  hur  andra  länders  läroböckers  framställning  ser   ut.  En  stor  skillnad  om  man  exempelvis  undersökte  engelska  läroböcker  i  

historia  för  denna  tid  ligger  i  det  faktum  att  England  var  inblandat  i  kriget   samtidigt  som  Sverige  förhöll  sig  neutralt.  Detta  skulle  emellertid  vara  alltför   tidskrävande  för  att  rymmas  inom  ramarna  för  en  uppsats  på  denna  nivå.    

2.  Bakgrund    

2.1  Första  världskriget  

För  att  förstå  sig  på  komplexiteten  i  första  världskriget  krävs  en  kort  

sammanfattning  av  orsaker  och  konsekvenser  för  händelserna  mellan  år  1914   och  år  1918.  

                   De  områden  som  kommer  att  granskas  i  läroböckerna  är  krigets  orsaker,   utbrott  och  förlopp  samt  fredsuppgörelsen.  Nedan  följer  en  kort  redogörelse  för   dessa  tre  områden.  

2.2  Krigsorsaker    

Under  slutet  av  1800-­‐  talet  var  Tyskland  på  frammarsch  i  Europa  och  världen.  

Nya  kolonier  grundades  och  landet  var  på  en  ekonomisk  och  industriell  uppgång.  

Fransmännen  hade  i  det  fransk  –  tyska  kriget  år  1871  blivit  av  med  områdena   Alsace  och  Lorraine  vilket  var  en  av  orsakerna  till  att  man  gick  med  i  kriget  på   den  ryska  sidan.  Europa  var  dessutom  präglat  av  nationalitetsprincipen  –  ett   folk,  en  stat  –  vilken  var  en  av  de  stora  bidragande  orsakerna  till  krigsutbrottet.  

                   Två  allianser  hade  bildats  under  decennierna  före  kriget,  dels  Ententen  med   länderna  England,  Ryssland  och  Frankrike  (under  kriget  anslöt  även  fler  

nationer  till  Ententen)  och  dels  Trippelalliansen  –  Centralmakterna  –  som  bestod  

av  Tyskland,  Österrike-­‐  Ungern,  Italien  (Italien  anslöt  sig  dock  vid  krigsutbrottet  

till  Ententen)  och  Turkiet.  

                   Hotbilden  i  Europa  växte  under  åren  före  kriget,  Tysklands  inre  och  yttre   expansion  sågs  som  ett  hot  av  Ententen  samtidigt  som  Tyskland  kände  sig   hotade  av  samma  anledning.  Storbritannien  förfogade  över  en  stor  flotta  och  när   Tyskland  började  upprusta  sin  armé  och  slagkraft  till  havs  sågs  detta  som  ett  hot.  

2.3  Utbrott  och  förlopp  

År  1914  mördades  Österrikes  tronarvinge  av  en  serbisk  nationalist.  Detta  fick   som  konsekvens  att  Österrike  mobiliserade  sin  armé  mot  Serbien.  Serbien  stod  i   förbund  med  Ryssland  som  gav  sin  väpnade  support  till  Serbien.  I  och  med   Rysslands  mobilisering  gentemot  Österrike  gav  sig  Tyskland  in  i  kriget  på   Österrikes  sida.    

                   Veckan  då  krigsförklaringarna  kom  har  fått  namnet  Den  svarta  veckan  –  när   stora  delar  av  Europa  föll  i  krig.    

                   Storbritannien  gav  sig  in  i  kriget  i  samband  med  Tysklands  avancemang   genom  Belgien.  Belgien  hade  förklarat  sig  neutralt  i  kriget  och  genom  tyskarnas   kränkande  av  neutraliteten  gick  Storbritannien  in  i  kriget  på  samma  sida  som   Ryssland  och  Frankrike.  Tysklands  mål  var  att  nå  Paris  och  besegra  fransmännen   relativt  snabbt  för  att  därefter  förflytta  merparten  av  sin  armé  till  östfronten  och   den  Ryska  gränsen.  Detta  mål  lyckades  inte  tyskarna  nå  eftersom  motståndet  i   Västeuropa  var  större  än  vad  de  hade  räknat  med.  Konsekvensen  blev  att   Tyskland  fick  föra  ett  tvåfrontskrig.  

                   På  haven  hade  den  brittiska  flottan  under  lång  tid  haft  ett  stort  övertag  men   den  tyska  flottan  hade  åren  innan  krigsutbrottet  vuxit  och  kunde  i  stort  sett  mäta   sig  med  den  brittiska.  Tyska  u-­‐båtar  angrep  fartyg  för  att  störa  krigets  

försörjningslinjer  –  även  fartyg  som  tillhörde  neutrala  länder  –  detta  resulterade   så  småningom  i  att  USA  gick  in  i  kriget  på  Ententens  sida.  Brittiska  fartyg  sänkte   och  attackerade  alla  fartyg  som  hade  Tyskland  som  slutdestination  med  syfte  att   isolera  landet  och  hindra  det  från  att  få  livsmedel  och  förnödenheter  till  

civilbefolkningen  och  till  armén.    

                   Blockaden  mot  Tysklands  försörjningslinjer  innebar  stora  inre  problem  i   Tyskland,  i  och  med  den  kritiska  situation  som  hade  uppstått  vaknade  tankar  hos   tyska  politiker  om  att  man  skulle  förhandla  om  en  samförståndsfred.  

2.3  Fredsuppgörelsen                                    

Den  samförståndsfred  som  Tyskland  liksom  USA  ville  få  till  stånd,  blev  aldrig  av.  

Franska  och  brittiska  fredsdelegater  förhandlade  istället  fram  det  fredsavtal  som   Tyskland  sedermera  skrev  på.  Detta  innebar  att  Tyskland  som  ensam  nation  –   utan  sina  allierade  som  hade  kapitulerat  tidigare  –  förband  sig  att  betala  ett   enormt  krigsskadestånd  till  segermakterna  samt  att  begränsa  sin  armé  och  låta   Alsace  och  Lorraine  återgå  till  fransmännen.    

                   USA:s  president  strävade  efter  att  få  till  stånd  en  samförståndsfred  där  båda  

parter  tog  på  sig  en  del  av  skulden  med  syfte  att  Europa  skulle  kunna  återhämta  

sig  relativt  snabbt.  Frankrike  och  Storbritannien  vägrade  att  gå  med  på  detta  

vilket  resulterade  i  att  USA  uteblev  från  vidare  internationellt  samarbete  fram  till   år  1941  då  de  gick  in  i  det  andra  världskriget.

3.  Statlig  inverkan  på  lärobokstraditionen    

Utbildningspolitiska  frågor  har  alltid  funnits  på  den  politiska  agendan  staten  har   verkat  för  att  utforma  lagar  och  förordningar  samt  att  utarbeta  läroplaner  och   styrdokument  och  att  utöva  en  kontroll  över  skolans  verksamhet.

 För  att  kunna   förstå  varför  det  ser  ut  som  det  gör  idag  är  det  viktigt  att  gå  bakåt  i  tiden  och  se   hur  lärobokstexter  har  sett  ut  under  tidigare  århundraden.    

                   Under  1600  talet  tillsattes  en  statlig  nämnd  vars  huvudsakliga  uppgift  var   att  granska  de  lärobokstexter  som  publicerades.  Vid  denna  tid  utövade  kyrkan   ett  starkt  inflytande  över  staten  vilket  givetvis  kom  att  återspeglas  i  de  böcker   som  fick  tillåtelse  att  användas  inom  undervisningen.  Under  1900-­‐talet  har   skolöverstyrelsen  och  senare  skolverket  haft  som  sin  huvudsakliga  uppgift  att   utforma  mål  och  direktiv  som  skolorna  har  behövt  förhålla  sig  till.  I  slutet  av   1930-­‐  talet  inrättades  ytterligare  en  nämnd  vars  uppgift  var  att  granska  alla   läromedel  och  bedöma  om  de  levde  upp  till  de  krav,  om  bland  annat  objektivitet,   som  var  satta.  Granskande  nämnder  har  förekommit  ändå  fram  till  år  1991,  då   efterfrågan  på  böckerna  förväntades  stå  som  en  garant  för  att  böckerna  

uppfyllde  de  krav  som  skolorna  skulle  uppfylla.  Tanken  var  att  böcker  som  inte   ansågs  vara  tillräckligt  väl  gjorda  på  ett  naturligt  sätt  skulle  försvinna  eftersom   inga  skolor  skulle  vilja  använda  sig  av  dem  i  sin  undervisning.

 Det  finns  än  idag   ingen  särskild  granskningsnämnd  för  läromedel  i  Sverige.  Åsikterna  om  en   granskningsnämnds  vara  eller  icke  vara  går  dock  isär,  redan  året  efter  

avskaffandet  av  granskningsnämnden  motionerades  det  i  riksdagen  för  att  man   skulle  återinföra  en  granskningsnämnd  för  att  kunna  garantera  kvalitén  i  den   svenska  skolan.

                   Trots  att  det  ständigt  har  kommit  nya  direktiv  som  skolorna  har  behövt   förhålla  sig  till  har  läroböckerna,  enligt  de  forskare  som  har  studerats,  inte   förändrats  drastiskt  i  samband  med  dessa  direktiv.  En  tänkbar  förklaring  till   detta  kan  ligga  i  att  vad  traditionen  påbjuder  att  en  lärobok  i  historia  ska   innehålla  har  varit  tämligen  cementerad.  Delvis  har  författaren  själv  haft  en   specifik  bild  av  vad  en  lärobok  i  historia  ska  innehålla  och  delvis  har  författaren   skrivit  för  en  läsarskara  som  har  haft  vissa  förväntningar  på  vad  som  ska  belysas   och  lyftas  fram  i  läroböckerna.

 Vad  som  har  varit  viktigt  att  åskådliggöra  har   inte  förändrats  nämnvärt.  Få  nya  perspektiv  har  tillkommit.  Anledningen  till   denna  långsamma  progression  ligger  i  den  starkt  traditionsbundna  

författarkretsen.  Detta  anser  flera  av  de  forskare  som  kommer  att  behandlas  i   kommande  kapitel.  Läromedelsgranskningen  var  enligt  forskaren  Sture  

Långström  inte  optimal  eftersom  de  personer  som  skulle  granska  böckerna  inte   hade  tillräckligt  med  tid  till  sitt  förfogande  samtidigt  som  ersättningen  som   utgick  för  detta  uppdrag  var  relativt  lågt.  Granskningsnämnden  påverkade   författarna  i  sitt  skrivande  men  det  hände  sällan  att  en  bok  helt  och  hållet                                                                                                                  

3  Florén  &  Hjartarsson  (1981)  s.3.  

4  Långström  (1997)  s.191.  

5  Ibid.  s.206.  

6  riksdagen.se  motion  1992/93:  Ub433.  

7  Långström  (1997)  s.210.  

förbjöds  att  användas,  ofta  handlade  det  bara  om  småförändringar  som  skulle   göras  för  att  boken  skulle  bli  godkänd.

 Staten  har  i  alla  tider,  åtminstone  så   länge  det  har  funnits  ett  skolväsende,  utövat  sitt  inflytande  och  agerat  för  att   påverka  det  som  det  undervisas  i.  

4.  Vad  har  läroplanerna  statuerat?  

Styrdokumenten  har  gått  från  att  vara  relativt  detaljerade  i  sitt  innehåll  av  vad   undervisningen  ska  innehålla  till  att  bli  mer  vida  i  sina  direktiv  och  lämna  större   frihet  åt  den  undervisande  läraren.    

                   De  gånger  som  första  världskriget  nämns  i  styrdokumenten  står  det  väldigt   kortfattat  vad  eleven  ska  känna  till.  Krigets  orsaker,  förlopp  och  konsekvenser  är   det  som  målen  talar  om.  Här  hamnar  ansvaret  hos  läraren  som  förväntas  förhålla   sig  till  styrdokumenten  på  ett  sådant  sätt  så  att  undervisningen  leder  till  att   eleverna  ska  kunna  nå  målen  för  historieämnet.  I  de  äldre  styrdokumenten  fanns   det  förslag  på  hur  läraren  kunde  arbeta  för  att  hjälpa  eleverna  att  nå  målen.  I   senare  styrdokument  finns  inte  detta.  

                   Under  1920-­‐  talet  låg  fokus  uteslutande  på  den  svenska  historien  och  även   om  allmän  historia  omnämns  råder  det  inga  tvivel  om  att  målet  med  

undervisningen  var  att  förmedla  en  kärlek  till  fosterlandet  och  den  svenska   kulturen.

                   Vid  mitten  av  1930-­‐talet  stod  fortfarande  den  svenska  historien  i  fokus  och   det  statliga  inflytandet  verkade  för  att  historieundervisningen  förmedlade  kärlek   till  fosterlandet  på  samma  sätt  som  under  föregående  decennium.

                   Under  40-­‐,  50-­‐  och  60-­‐  talen  var  ännu  den  svenska  historien  i  centrum  för   undervisningen,  den  allmänna  historien  –  den  som  rörde  sig  utanför  vårt  rikes   gränser  –  skulle  också  läras  ut  men  innehållet  skulle  ställas  i  relation  till  den   svenska  historien.

 Syfte  och  verksamhet  för  samhällets  olika  institutioner  blev   nu  viktigare  än  hur  de  var  organiserade.

                   Under  1970-­‐talet  fortsatte  ämnet  att  utvecklas  och  nu  skulle  eleverna  få   kunskaper  i  ”hur  vår  egen  tids  samhällsformer  samt  dess  kultur  och  

levnadsförhållanden  vuxit  fram”

.  Eleverna  skulle  dessutom  ”…  grundlägga  och   utveckla  förmågan  att  kritiskt  och  nyanserat  bedöma  uppgifter,  sammanhang   och  problem  i  det  förgångna  och  nutiden”

.  I  den  del  av  läroplanen  som   behandlar  första  världskriget  skrivs  det  kortfattat,  som  tidigare  nämnts,  att   eleven  ska  känna  till  krigets  orsaker,  uppkomst  och  förlopp.  Dessutom  ska   eleven  känna  till  världens  politiska  status  efter  Versaillesfreden.

                   Under  80-­‐talets  första  år  delades  historieämnet  i  två  grenar  den  ena  grenen   syftade  till  att  bredda  elevernas  allmänhistoriska  kunskaper,  denna  kronologiska   gren  följdes  av  den  andra  grenen  som  var  mer  tematiskt  utformad  och  som  gav   eleverna  en  möjlighet  att  själva  arbeta  med  ett  område  som  de  intresserade  sig  

8  Långström  (1997)  s.191.  

9  Undervisningsplan  för  riktes  folkskolor  1920  s.224.  

10  Ibid.  s.67.  

11  Ibid.  s.67.  

12  Timplaner  och  huvudmoment  för  skolor  av  A  och  B  form  s.31.  

13  Lgy  1970  s.177.  

14  Ibid.  s.177.  

15  Ibid.  s.177.  

för.

                   I  Lpf  94  ligger  huvudfokus  i  målbeskrivningen  att  eleverna  ska  kunna   analysera,  ha  förståelse  för,  känna  till  grundläggande  drag  för,  kunna  beskriva   och  kunna  formulera  egna  frågor  kring  historiska  epoker  och  skeenden.

                       Från  att  ha  varit  starkt  bundet  till  det  egna  landet  har  

historieundervisningen  i  Sverige  genomgått  en  förändring.  Fokus  har  flyttats  och   idag  ligger  inte  huvudfokus  på  den  svenska  historien  utan  på  den  allmänna   historien.  Sveriges  roll  i  historieläromedlen  är  numera  en  del  av  den  allmänna   historien.  Från  att  ha  varit  starkt  knutet  till  särskilda  historiska  händelser  har   fokus  flyttats  till  att  eleven  ska  kunna  förstå  sin  egen  samtid  samt  känna  till  vilka   händelser  som  har  verkat  bidragande  till  samhällsformeringen.  Forskaren  och   författaren  Sture  Långström  säger:  

Om  staten  förut  ofta  ville  bevara  samhället  så  oförändrat  som  möjligt  vill   den  idag  (åtminstone  när  det  gäller  skolämnet  historia  som  det  uttrycks  i   styrdokumenten)  använda  ämnet  som  ett  av  flera  instrument  för  att  i  någon   mån  förbättra  och  förändra  samhället.

Läroplanerna  har  angett  ramarna  för  undervisningen.  Läroboken  utgår  till  viss   del  ifrån  dessa  och  till  syvende  och  sist  är  det  läraren  som  ska  anpassa  

undervisningen  så  att  eleverna  når  upp  till  de  mål  som  är  förväntade  för  den   årskurs  de  befinner  sig  i.    

16  Långström  (1997)  s.70.  

17  Lpf  94  målbeskrivning  för  historieämnet.  

18  Långström  (1997)  s.73.  

5.  Objektivitetskravet    

Nationalencyklopedins  förklaring  av  begreppet  objektivitet  ger  en  kort  och   koncis  förklaring.  Två  huvudrubriker  vardera  med  två  underrubriker  förklarar   vad  som  avses.  Soliditet  avser  saklighet  och  opartiskhet  till  saklighet  kan  även   begreppen  sanning  och  relevans  tillföras  och  till  saklighet  kan  begreppen  balans   och  neutral  presentation  tillföras.  Den  neutrala  presentationen  ska  inte  på  något   sätt  ge  läsaren  en  möjlighet  att  kunna  identifiera  sig  med  någon  av  parterna   Florén  och  Hjartarsson  nämner  även  det  motsatta,  att  presentationen  leder  till   att  läsare  tar  avstånd  från  den  eller  de  parter  som  berörs.  

                   Objektivitet  kan  även  påverkas  av  utelämnande  av  fakta.  Utelämnande  av   fakta  kan  användas  på  ett  effektivt  sätt  om  man  avser  att  ge  en  speciell  bild  av  en   händelse.  Genom  att  undvika  att  presentera  vissa,  många  gånger  avgörande,   förklaringar  eller  händelser  påverkar  man  textens  objektivitet.  

                   Saklighet  är  således  nära  sammanfogat  med  sanning  och  relevans  och  är   beroende  av  dessa.  Utan  sanningen  och  relevansen  fungerar  inte  sakligheten.  

Samma  sak  gäller  för  opartiskhet  med  de  två  underrubrikerna  balans  och  neutral   presentation.  Finns  det  ingen  balans  eller  om  något  inte  presenteras  på  ett  

neutralt  sätt  är  det  inte  tal  om  någon  opartiskhet.

                   Att  konstatera  det  som  har  hänt  utan  att  lägga  in  något  värdeladdat  ord   skulle  ge  en  helt  objektiv  bild  av  händelseförloppen  under  det  första  

världskriget.  Att  göra  detta  skulle  dessutom  innebära  att  man  inte  kan  utelämna   någon  betydelsebärande  händelse.  För  att  förstå  helheten  måste  man  förstå  vad   som  har  orsakat  händelseutvecklingen.  När  författarna  väljer  att  lyfta  fram  vissa   aspekter  av  historien  väljer  man  även  att  lyfta  fram  sin  syn  av  hur  det  egentligen   gick  till.  Även  om  det  inte  skulle  vara  avsikten  är  det  så  som  det  kommer  att   uppfattas  av  eleven.  Det  problematiserande  som  tidigare  forskare  har  

uppmärksammat  avsaknaden  av  skulle  här  vara  önskvärt.  Genom  att  lyfta  ut  de   enskilda  händelserna  och  sätta  in  dem  i  ett  större  perspektiv  kan  man  undvika   den  bild  man  annars  lätt  ger  av  historien.  

6.  Tidigare  forskning  

Tidigare  forskning  i  just  detta  ämne  har  jag  funnit  till  viss  del.  Ofta  berörs  ämnet   första  världskriget  och  objektivitet  i  samband  med  andra  

undersökningsområden.  Forskning  som  rör  läromedelsanalys  och  

lärobokstradition  har  jag  stött  på  fler  exempel  av.  Många  gånger  är  läromedlen   nära  kopplade  till  den  konkreta  undervisningssituationen  och  behandlar   samspelet  mellan  lärare  och  elev,  vilket  inte  kommer  att  vara  huvudfokus  i   denna  uppsats.  

                   Nya  avhandlingar  som  ägnar  sig  åt  undersökningar  av  historieläromedel  är   relativt  svårfunna.  Det  verkar  inte  ha  publicerats  särskilt  mycket  forskning  om   detta  det  senaste  decenniet  vilket  gör  att  merparten  av  den  forskning  jag  utgår   ifrån  i  denna  uppsats  har  tillkommit  mellan  år  1969  och  år  1997  och  endast  en   avhandling  från  2000-­‐talet.  

19  Florén  &  Hjartarson  (1979)  s.13.  

20  Ibid.  s.5.  

6.1  Sture  Långström  

Sture  Långström  poängterar  i  sin  avhandling  Författarröst  och  lärobokstradition   att  det  är  lätt  hänt  att  man  som  läsare  accepterar  det  som  står  i  läroboken  just  av   den  anledningen  att  det  är  en  lärobok  utan  att  vara  kritisk  till  dess  innehåll.  Om   man  ser  det  som  presenteras  i  en  lärobok  som  en  absolut  sanning  är  det  lätt  att   man  vilseleds  eller  blir  väldigt  kluven  då  man  i  andra  publikationer  kan  stöta  på   motsägande  fakta  och  sanningar.

                   Långström  poängterar  även  att  läroböckerna  många  gånger  får  ett  större   inflytande  över  undervisningen  än  vad  styrdokumenten  får.  För  lärare  som  ska   planera  sina  lektioner  är  ofta  det  som  läroboken  säger  viktigare  än  det  som   anges  i  styrdokumenten.  Lärare  låter  i  allmänhet  läroböckernas  upplägg  och   disposition  vara  styrande  för  undervisningen.

                   Långström  kommenterar  vikten  av  att  se  till  samhället  för  att  förstå   läroboken,  han  menar  att  det  i  alla  tider  går  att  se  strömningar  i  läroböckerna   som  får  sin  förklaring  när  man  vänder  blicken  mot  maktcentrat  och  ser  vem  det   är  som  sitter  där.  För  att  fullt  ut  förstå  varför  texten  ser  ut  som  den  gör  måste   man  först  känna  till  vilka  förhållanden  som  råder  i  samhället  för  just  den  tiden   och  i  vilket  sammanhang  läroboken  har  skrivits.  Eftersom  denna  undersökning   sträcker  sig  över  cirka  90  år  är  denna  aspekt  som  Långström  lyfter  fram  mycket   intressant  och  väsentlig.  

 Mycket  har  inträffat  i  världen  under  det  senaste   seklet  vilket  i  sin  tur  har  fått  konsekvenser  för  lärobokstraditionen.  Huruvida   detta  stämmer  även  på  avsnittet  om  första  världskriget  återstår  att  se.  

                   Långströms  undersökning  baseras  framförallt  på  intervjuer  av  författare  av   historieläroböcker,  merparten  av  de  intervjuade  är  män  i  övre  medelåldern,   något  som  påverkar  läroböckernas  utformning,  menar  han.  Hade  förhållandena   sett  annorlunda  ut,  om  hälften  av  författarna  var  män  och  hälften  kvinnor  skulle   innehållet  i  läroböckerna  ha  skiljt  sig  från  det  som  gällde  för  tiden  vid  

avhandlingens  tillkomst.  Endast  tre  procent  av  innehållet  i  det  undersökta   materialet  behandlade  genus-­‐  familje-­‐  och  kvinnofrågor.  Med  en  ökad  andel   kvinnliga  författare,  poängterar  Långström,  skulle  innehållet  i  läroböckerna   förändras  och  genom  det  lyckas  nå  ut  till  en  större  skara  kvinnliga  läsare.

                       En  avgörande  faktor  för  att  förstå  läroboken  är  författarrösten  –  författaren   själv  som  ofta  är  påverkad  av  sina  egna  politiska  övertygelser  och  samhällets   utseende  med  regler  och  traditioner  i  den  tid  boken  har  kommit  till.

 En  annan   faktor  som  har  spelat  in  är  den  kommersiella  aspekten,  förlagens  vinststrävan.  

Den  statliga  granskningen  av  läromedlen  har  enligt  Långström  lett  till  att   förlagen  har  dragit  sig  för  att  rekrytera  läroboksförfattare  med  vissa  

ståndpunkter.  Hur  dessa  personers  ståndpunkter  hade  kunnat  påverka  genren   vågar  inte  Långström  gissa  sig  till.

 Oavsett  vad  styrdokumenten  har  sagt  spelar   författaren  själv  en  viktig  roll.  Detta  innebär  således  att  de  resultat  som  kommer   att  redovisas  i  denna  uppsats  inte  nödvändigtvis  behöver  spegla  samtidens   attityder  gentemot  första  världskrigets  utan  snarare  en  persons  attityd.  Givetvis                                                                                                                  

21  Långström  (1997)  s.11.  

22  Ibid.  s.17.  

23  Ibid.  s.64.  

24  Ibid.  s.216.  

25  Ibid.  s.14.  

26Ibid.  s.14.  

lär  författaren  ha  påverkats  av  samtidens  åsikter  men  det  är  ändå  viktigt  att   påpeka  att  det  främst  är  författarens  bild  av  händelserna  som  presenteras  i   läroböckerna.    

                     Långström  presenterar  hur  skrivandet  har  gått  till  och  tar  upp  de  

eventuella  innehållsliga  problem  som  författarna  har  stött  på.  Författaren  eller   författarna  har  alla  tagit  hänsyn  till  de  styrdokument  som  har  gällt  för  tiden  då   deras  läroböcker  har  publicerats  och  strävat  efter  att  texterna  skulle  röra  sig   kring  och  möta  de  mål  som  styrdokumenten  har  förordat.  Långström  skiljer  på   två  typer  av  läroböcker.  

                   Den  första  lärobokstypen  är  de  läroböcker  som  huvudsakligen  ägnar  sig  åt   att  problematisera  och  presentera  relativt  nya  forskningsrön  och  strävar  efter   att  ge  läsaren  en  intellektuell  utmaning  i  att  förstå  olika  historiska  företeelsers   komplexitet  och  vidd.

 Den  andra  lärobokstypen  är  de  läroböcker  som  i  större   utsträckning  har  anpassat  sig  till  undervisningstraditionen  den  faktiska  

undervisningssituationen.  De  böcker  som  ryms  inom  denna  kategori  är  främst  de   som  har  sin  utgångspunkt  i  gällande  styrdokument  och  är  mer  anpassade  till   skolans  undervisning.  En  annan  faktor  i  denna  kategori  av  läroböcker  är  att  de   många  gånger,  enligt  Långström,  var  mer  pedagogiskt  upplagda  och  lättare   kunde  nå  fram  till  den  tänkta  läsaren.  Inslag  av  planeringsförslag,  tidsaxlar  och   kartor  är  exempel  som  Långström  synliggör.    

                   Den  största  skillnaden  mellan  de  olika  typerna  av  läroböcker  menar  

Långström  är  att  i  den  senare  kategorin  berättas  historien  på  ett  neutralt,  sakligt   sätt  rakt  av  och  saknar,  till  skillnad  från  det  första  exemplet,  direkt  

forskningsanknytning.    

                   Avslutningsvis  Långström  vad  författarna  har  skrivit  om  och  varför  de  har   skrivit  om  det.  Merparten  av  de  intervjuade  sade  sig  vara  övertygade  om  att   deras  politiska  övertygelser  har  spelat  en  avgörande  roll.  På  samma  sätt  delar   större  delen  av  de  intervjuade  personerna  åsikten  att  det  statliga  inflytandet  har   påverkat  läroböckernas  upplägg  och  innehåll.  En  konsekvens  av  det  statliga   inflytandet,  menar  Långström,  är  att  läroböckerna  har  blivit  jämnare  och   försiktigare  i  sin  framställning  vilket  i  sin  tur  har  fått  som  konsekvens  att   läromedlen  i  viss  mån  har  blivit  i  alltför  försiktiga  och  utslätade  i  sitt   berättande.

27  Långström  (1997)  s.14.  

28  Ibid.  s.221.  

6.2  Anders  Florén  och  Stefan  Hjartarson  

Anders  Florén  och  Stefan  Hjartarson  har  i  sin  examensuppsats  i  freds-­‐  och   konfliktforskning  undersökt  hur  olika  läromedel  på  gymnasiet  har  återgivit   första  världskrigets  utbrott.  Huvudsakligen  har  de  undersökt  läroböckernas   objektivitet  utifrån  begreppen  saklighet  och  opartiskhet  och  presenterar  i   tabellform  sina  resultat.  Utifrån  ordval,  som  har  tolkats  som  partiska  eller   opartiska  redovisas  läroböckernas  historiesyn.  En  aspekt  som  även  kommer  att   beaktas  i  denna  uppsats.  Vissa  begrepp  och  formuleringar  är  mer  värdeladdade   än  andra  och  kan  användas  för  att  skapa  ett  förtroende  hos  läsaren.  Det  kan  även   användas  på  ett  sätt  som  ger  det  en  motsatt  effekt.  

                               Florén  och  Hjartarson  kommer  fram  till  att  när  vissa  läroböcker  brister  i   sin  objektivitet  har  detta  ofta  att  göra  med  att  man  har  valt  en  speciell  

historiesyn  med  de  ståndpunkter  och  faktaurval  som  den  inbegriper.  Orsaken  till   detta  menar  man  går  att  finna  i  de  auktoriteter  som  finns  inom  området,  ett   exempel  på  en  sådan  auktoritet  sägs  vara  verket  Nya  tidens  världshistoria  av   Robert  Roswell  Palmer.  Detta  verk  ska  även  ha  varit  en  bidragande  orsak  till  att   många  av  läroböckerna  i  historia  inte  skiljde  sig  åt  särskilt  mycket  i  sin  

återgivning  av  historien.  Nya  tidens  världshistoria  gav  enligt  Florén  och   Hjartarson  grundförklaringarna  till  många  historiska  skeenden  och  till  de   historiska  förhållandena  och  orsakerna  till  det  första  världskrigets  utbrott.

6.3  Göran  Andolf  

I  sin  avhandling  Historien  på  gymnasiet  från  1972  har  Göran  Andolf  gjort  en   kvantitativ  undersökning  av  läroböcker  i  historia  mellan  år  1820  och  år  1956.  

Andolf  fokuserar  på  att  undersöka  hur  stort  utrymme  olika  områden  får  och  hur   detta  skiljer  sig  från  år  till  år  under  tidsperioden.  

                   Det  som  har  relevans  för  mitt  arbete  gäller  förändringen  av  läroböcker  efter   första  världskriget.  Andolf  menar  att  man  då  kom  fram  till  att  alla  inslag  av   nationalism  i  läroböckerna  skulle  rensas  ut  och  i  och  med  det  togs  ett  steg  

närmare  en  objektiv  beskrivning  av  historien.  En  paradox  inträffade  under  1930-­‐  

talet  då,  enligt  Andolf,  statliga  direktiv  fastslog  att  man  inte  skulle  ha  ett  neutralt   förhållningssätt  gentemot  icke-­‐demokratiska  strömningar  i  samhället.  Detta   innebar  att  samhället  liksom  skolan  aktivt  tog  ställning  och  objektiviteten  inte   ansågs  vara  det  mest  eftersträvansvärda.  Under  samma  årtionde  fanns  dessutom   strävanden  att  eleverna  skulle  bli  motståndskraftiga  gentemot  politisk  

propaganda,  något  som  Andolf  kallar  ”propagandaimmunitet”.

 Hur  detta  visar   sig  i  praktiken  borde  stå  att  finna  i  de  böcker  som  undersöks  från  1930-­‐  och  40-­‐  

talen.  

                   Statlig  påverkan  har  tidigare  behandlats  i  denna  uppsats  och  på  ett  liknande   sätt  som  Långström  beskriver  det  diskuterar  även  Andolf  läroboksförfattarnas   uppgift  och  dilemma  att  förhålla  sig  till  de  riktlinjer  som  skolan  har  att  följa.  

Timplaner,  undervisningsplaner  och  metodiska  anvisningar  har  tillsammans   fungerat  som  ett  filter  som  författarna  måste  förhålla  sig  till  när  de  skriver.  Det   kan  i  viss  utsträckning  ha  påverkat  författarna  i  sitt  stoffurval  menar  Andolf.

29  Florén  &  Hjartarson  (1981)  s.39.  

30  Andolf  (1972)  s.62-­‐63.  

31  Ibid.  s.63.  

Långström  som  själv  refererar  till  Andolf  på  ett  flertal  ställen  delar  denna  

ståndpunkt  och  resultatet  av  de  intervjuer  han  genomförde  pekar  åt  samma  håll.  

En  konsekvens  av  detta  kan  vara  den  innehållsliga  förändringen  som  Långström   lyfte  upp  i  sin  avhandling  att  läroböckerna  blev  alltmer  försiktiga  i  sin  

framställning  av  historiska  skeenden.  Förutsatt  att  läroboken  strävar  efter  att   förhålla  sig  till  och  rätta  sig  efter  styrdokumenten  kan  en  viss  liktriktning  av   läromedlen  förmodas  bli  synlig.  Om  författarna  kunde  verka  helt  utan  

överinseende  och  helt  utan  direktiv  skulle  antagligen  de  historiska  läromedlen  se   helt  annorlunda  ut.  

                   Om  objektiviteten  skriver  Andolf  att  det  först  på  1940  talet  beslöts  att  alla   läroböcker  skulle  vara  objektiva,  detta  är  intressant  av  den  anledningen  att  även   om  man  långt  tidigare  hade  strävat  efter  att  ha  ett  objektivt  förhållningssätt   fanns  det  inte  något  beslut  om  detta.  Under  tiden  före  beslutet  om  objektivitet   menar  Andolf  att  författarrösten  många  gånger  har  varit  framträdande  och  det   har  gått  att  urskilja  olika  politiska  ställningstaganden  och  mer  vinklade  

tolkningar  av  historiska  skeenden.

                   Andolf  pekar  på  att  fokus  i  läroböckerna  har  förflyttats  i  läroböckerna   under  1900-­‐  talet.  Från  att  ha  haft  mycket  fokus  på  de  ”stora”  historiska   händelserna  som  kungar,  krig  och  religion,  förändras  bilden  och  fokus  hamnar   på  de  kulturhistoriska  händelserna  och  beskrivningar  av  krig  och  

truppförflyttningar  under  exempelvis  det  trettioåriga  kriget  minskar.

                   Långström  identifierade  två  olika  lärobokstraditioner.  Den  ena  som  var  mer   problematiserande  och  baserades  på  relativt  ny  forskning  och  den  andra  som  på   ett  mer  neutralt  sätt  återgav  historiska  händelser  utan  att  vara  särskilt  

problematiserande  i  sin  form.  Andolf  menar  att  konflikten  mellan  dessa  två   synsätt  i  urvalet  fanns  redan  i  början  av  1900-­‐talet.  Vissa  var  av  den  åsikten  att   man  skulle  använda  sig  av  nya  forskningsrön  i  sitt  skrivande  av  läroböcker  och   dessutom  ta  del  av  internationella  facktidskrifters  publikationer  för  att  kunna  ge   en  heltäckande  bild  av  historien.  Andra  föredrog  att  beskriva  redan  allmänt   vedertagna  sanningar  om  historiska  händelser  och  dess  konsekvenser.

 Denna   konflikt  kring  den  allmänt  accepterade  sanningen  och  de  mer  komplicerade   orsakssambanden  och  problemen  är  det  som  Långström  diskuterar  i  sin  

avhandling.  Hos  många  av  författarna  framgick  det  många  gånger  tydligt  att  man   strävade  efter  att  i  sina  böcker  presentera  nya  forskningsrön  och  sätta  in  dem  i   sammanhangen.

 En  av  denna  uppsats  frågeställningar  rör  just  böckernas   forskningsanknytning.    

32  Andolf  (1972)  s.145.  

33  Ibid.  s.201.  

34  Ibid.  s.256.  

35  Ibid.  s.256.