Årsredovisning 2020
2020
SVERIGES NÖJDASTE PRIVATKUNDERBANK
SPARBANKERNA
SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER
SPARBANKERNA
Innehållsförteckning
VD:s kommentar ... 2
Omvärldstrender ... 3
Förvaltningsberättelse ... 5
Fem år i sammandrag ... 7
Förslag till disposition beträffande bankens vinst ... 8
Resultaträkning ... 9
Rapport över totalresultatet ... 9
Balansräkning ... 10
Rapport över förändringar i eget kapital ... 11
Kassaflödesanalys ... 12
Noter till de finansiella rapporterna ... 13
Underskrift av styrelsen ... 51
Revisionsberättelse... 52
Företagsstyrning ... 55
Huvudmän, styrelse, revisorer ... 56
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
torsdagen den 15 april 2021.
VD:s kommentar
– För verksamhetsåret 2020
Ett annorlunda år
2020 var ett annorlunda år. Vi hade inom banken börjat förbereda oss för en framtida lågkonjunktur men vi kunde inte i vår vildaste fantasi tänka oss det scenario som inträffade under första kvartalet 2020. Det jobbigaste för alla, både för kunder och banken, var den osäkerhet vi mötte. Hur skulle det nya viruset, covid-19, slå mot våra kunder och vår personal?
Vi valde ganska snabbt att stänga vårt kontor i Kållekärr som ligger mitt på ön. Den åtgärden gjordes för att vara säkra på att vi skulle kunna leverera tillgänglighet och service till alla våra kunder. Vi visste ju inte då om eller hur hårt detta skulle påverka vår personal.
Som tur var kunde vi öppna kontoret igen efter två månader. Vi har klarat oss bra än så länge med endast ett par bekräftade fall. För att skydda vår personal och våra kunder så har vi begränsat antalet personer som samtidigt får vistas i våra lokaler, vi har haft god tillgång till handsprit, städningen har utökats i samtliga lokaler och vi har även plexiglas på skrivborden för alla som träffar kunder.
Vad det gäller kundträffar och evenemang så har vi under året inte kunnat genomföra dessa på samma sätt som förut. Men vid sådana här tillfällen så skapas nya tankar och idéer, till exempel så genomfördes Sillens dag helt digitalt. Jag tycker det blev väldigt lyckat. Vi har även genomfört andra typer av kundträffar digitalt.
Föreningshjälpen Tjörn
För oss är ju samhällsengagemanget väldigt viktigt och vi stöttar de flesta föreningarna på ön. Vi jobbar även aktivt med att få en jämnare fördelning mellan idrott, kultur och samhälle i vår sponsring. När vi förstod att många av våra föreningars aktiviteter och intäktskällor ställdes in så lanserade vi Föreningshjälpen Tjörn. Vi ville skapa ett gemensamt engagemang mellan oss och alla på Tjörn.
Vi uppmanade alla att skänka valfritt belopp till sin favoritförening och sedan tillförde vi lika mycket. Vi budgeterade 500 000 kronor till detta. Föreningshjälpen Tjörn blev en succé och inbringade totalt drygt 1,2 miljoner kronor till Tjörns föreningsliv. Utöver detta så hade vi självklart kvar vår ordinarie sponsring och bidrag till våra föreningar.
Sparbankerna har Sveriges nöjdaste bankkunder
Under hösten genomfördes en kundnöjdhetsundersökning av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Utfallet på den var helt fantastiskt.
Sparbankerna tillsammans fick utmärkelserna Sveriges nöjdaste privatkunder och Sveriges nöjdaste företagskunder. Resultatet i Tjörns Sparbanks undersökning visade att våra kunder var nöjdare än snittet bland alla sparbankers kunder. Fantastiskt kul!
Utveckling på marknaden
Året har annars präglats av en väldigt stark börs. Efter den kraftiga nedgången vi hade i mars så repade sig både den svenska och de flesta utländska börserna snabbt. Teknikrelaterade bolag gick allra bäst under 2020. En annan marknad som gick starkt under 2020 var fastighetsmarknaden. För första gången på många år så utvecklades villapriserna starkare än priserna på bostadsrätter. Även priserna på fritidshus gick väldigt starkt. Att priserna på fastigheter gick upp förra året är naturligtvis kopplat till att många arbetar hemma och då väljer att investera i sina bostäder istället.
Stark volymtillväxt i banken
Vi har under 2020 fortsatt att växa. Den totala affärsvolymen uppgår nu till knappt 15 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor under året.
Resultatet för kärnverksamheten är också ett av bankens bästa i historien.
Framtiden
Nu blickar vi framåt. Jag hoppas och tror att 2021 blir ett bra år. Får vi igång vaccineringen enligt plan så kommer vi nog att få en bra tillväxt i Sverige.
Bra tillväxt för Sverige är naturligtvis bra för oss. Då kan vi fortsätta att växa
och hjälpa våra kunder att uppfylla sina drömmar.
Omvärldstrender
Pandemin satte världsekonomin i djup lågkonjunktur under 2020 – men ljusning i sikte
Coronapandemin satte djupa avtryck på den globala ekonomin under förra året. Nedstängningar av ekonomier och hårda restriktioner för att stoppa smittspridningen ledde till att världsekonomin hamnade i ett fritt fall under inledningen av pandemin. Världshandeln föll dramatiskt och arbetslösheten steg kraftigt. Det blev också starten på rekordstora statliga stödpaket till hushåll och företag.
Penningpolitiken har också varit stödjande även om centralbankerna behållit styrräntorna oförändrade, som redan är eller är nära noll procent. Istället har centralbankerna både i USA och i Europa tillfört ökad likviditet på finansmarknaderna för att undvika en finanskris, som under den globala finanskrisen 2008/2009. De omfattande stimulanspaketen och att fler länder började öppna upp gränserna igen fick positiva effekter på den globala ekonomin under andra halvåret 2020. Även om tillväxtprognoserna har reviderats upp beräknas världsekonomin ha krympt med 3-4 procent under 2020 efter att ha vuxit med omkring tre procent 2019. Det är ett historiskt stort BNP-fall och betydligt större än under den globala finanskrisen för drygt 10-år sedan. I USA och i euroländerna väntas BNP-fallet ha varit drygt tre respektive sju procent, enligt IMF senaste prognoser. Den kinesiska ekonomin, som drabbades först av coronaviruset, kom först ur krisen och ekonomin växte med drygt 2 procent. Trots en global lågkonjunktur steg börserna till rekordnivåer, stöttad av den expansiva ekonomiska politiken och förhoppningar om att det nya coronavaccinet ska lyfta den globala tillväxten. På det handelspolitiska området blev det klart att Storbritannien och EU kom överens om ett frihandelsavtal. Avtalet innebär att inga tullar och importkvoter införs mellan parterna. Men eftersom Storbritannien inte ingår i EU:s inre marknad från den 1 januari 2021 kommer det att bli betydligt krångligare att göra affärer framöver pga tulldeklarationer och nya regler.
Svensk ekonomi repar sig efter dramatiskt år
Coronapandemin har i vinter återigen fångat Sverige i sitt grepp med hård påfrestning för sjukvården och nya restriktioner som följd.
Ekonomin verkar dock klara sig betydligt bättre under den andra smittvågen jämfört med i våras då BNP föll med hela sju procent.
Nedgången i BNP för helåret 2020 väntas stanna på minus 3 procent. Men ekonomin är tudelad. Flera indikatorer visar att den ekonomiska aktiviteten, särskilt inom industrin, stod emot pandemins effekter bättre under fjolårets andra halvår trots en allt starkare krona. Tjänstesektorn har däremot drabbats hårt av den ökade smittspridningen och av nya restriktioner, i synnerhet besöksnäringen och hotell och restaurang.
Hushållen, sett som helhet, har klarat sig ekonomiskt bra under krisen. Statliga insatser i form av generösa korttidspermitteringar, bättre a-kassa och slopad karensdag har hjälpt hushållen. Arbetslösheten, som under den inledande pandemivågen i fjol steg med ett par procentenheter till 9 procent, har under hösten planat ut strax under den nivån. Korttidspermitteringarna har räddat många från arbetslöshet och fler unga har inlett studier, främst högskolestudier men också i den kommunala vuxenskolan. Den ökade
arbetslösheten har framför allt drabbat ungdomar och nyanlända, i synnerhet de med låg utbildning, och står nu ännu längre från möjligheten att få jobb samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar
Bostadsmarknaden utvecklades starkt under fjolåret, efter en mindre nedgång under inledningen av krisen. Bostadspriserna på villor hade i december 2020 stigit med 13 procent jämfört med samma månad 2019, enligt Valueguards bostadsprisindex. Förklaringarna till det är flera, men en kan vara att hushållen har omvärderat sitt bostadsbehov och att efterfrågan på småhus och större lägenheter har ökat i samband med ett ökat hemarbete. Fortsatt låga räntor i kombination med att hushållens inkomster hållits uppe har också understött prisuppgången.
Den ekonomiska politiken har varit exceptionell expansiv under krisen. Under 2020 infördes flera program för att överbrygga krisen
för näringslivet och stötta sysselsättningen. Framför allt gav tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och korttidspermitteringar snabbt
stöd till företagen medan andra stöd, såsom omställningsstödet och hyresstödet, tog betydligt längre tid och har använts i mycket
mindre utsträckning. Regeringen har beslutat att flera av stöden förlängs under 2021.
Källa: Swedbank AB (publ)
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2020
Styrelsen för Tjörns Sparbank, organisationsnummer 553300-7943, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhetsår 2020, bankens 115:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Tjörns Sparbank är en självständig bank som skall vara den bästa helhetsbanken för privatpersoner, små och medelstora företag och organisationer. Banken erbjuder kunderna en personlig och allsidig service med hög kvalitet och långsiktig inriktning.
Sparbankens resultat
Årets rörelseresultat uppgår till 43 129 tkr vilket innebär en minskning med 13 214 tkr i förhållande till föregående år. Minskningen beror framför allt på att utdelning på aktieinnehav i Swedbank AB uteblev samt utvecklingen av bankens värdepappersportfölj.
Räntenettot ökade med 10 836 tkr eller 18,3% till följd av större utlåningsvolymer och lägre kostnad för insättningsgarantin.
Provisionsnettot har minskat med 114 tkr eller 0,3%, främst hänförligt till minskade utlåningsprovisioner. Banken har erhållet en engångsersättning på 1 mkr. Övriga rörelseintäkter har minskat med 99 tkr till 931 tkr.
Allmänna administrationskostnader har ökat med 4 620 tkr eller 8,2 % jämfört med föregående år. Övriga rörelsekostnader har ökat med 557 tkr. Årets kostnad för kreditförluster blev – 1 622 tkr, en försämring från föregående år då beloppet var + 2 327 tkr.
Sparbankens ställning
Balansomslutningen har ökat med 418 090 tkr vilket motsvarar 8,3 % sedan föregående årsskifte.
Inlåningen från allmänheten uppgår vid årsskiftet till 4 767 843 tkr och har därmed ökat med 376 467 tkr eller 8,6 % sedan föregående årsskifte. Marknadsvärdet på förmedlat fondsparande till Swedbank Robur AB och andra parter uppgår vid årets slut till 1 617 575 tkr, en ökning med 192 183 tkr.
Utlåning till allmänheten uppgår vid årsskiftet till 3 268 105 tkr och har ökat med 407 752 tkr eller 14,3% sedan föregående årsskifte.
Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgår vid årsskiftet till 3 347 684 tkr vilket är en minskning med 29 748 tkr eller 0,9%. I sparbankens utlåningsvolym ingår också beviljade ej utnyttjade krediter med 211 446 tkr, garantier med 28 159 tkr samt förmedlade avbetalnings- och kortkrediter 54 622 tkr. Sparbankens totala utlåningsvolym uppgår vid årsskiftet till 6 910 043 tkr och har därmed ökat med 410 149 tkr eller 6,4 % sedan föregående årsskifte.
Sammantaget innebär detta att sparbankens totala affärsvolym uppgår till 14 942 212 tkr vid årsskiftet. Affärsvolymen uppgick till 13 716 277 föregående årsskifte vilket innebär en ökning med 9,0 %.
Personal
Vid årets slut var 47 personer anställda i bankarbete, varav 32 kvinnor och 15 män. En del av personalen arbetar deltid. Personalen har en hög servicenivå och god kompetens och banken arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. De årliga kunskapsuppdateringar som krävs för respektive yrkesroll har genomförts.
Hållbarhetsupplysningar och miljöarbete
Tjörns Sparbank arbetar aktivt för att skapa långsiktigt värde för alla bankens intressenter och bidra till ett mer hållbart samhälle.
Banken påverkar miljön direkt genom sin verksamhet och vidtar därför åtgärder för att begränsa den negativa miljöbelastningen. I verksamheten finns mål för att minska miljöpåverkan framförallt genom att arbeta för att minska bankens energiförbrukning och koldioxidutsläpp men även uppmuntra hållbarhetsarbetet på arbetsplatsen.
Banken påverkar också miljön indirekt genom produkter och tjänster som förmedlas. Banken genomför hållbarhetsanalyser vid
kreditgivning till företag. Med hjälp av en hållbarhetsanalysmodell granskas företagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Banken
För företagskunder beviljades amorteringslättnader i upp till 3 månader framför allt under andra kvartalet. Detta bedöms påverka kreditrisken i mycket begränsad omfattning.
Banken bedömer att de flesta kunder som beviljades lättnader gjorde detta av försiktighetsskäl för att skapa bättre utrymme för att klara av störningar. Antalet kredittagare med obetalda eller förfallna krediter är fortsatt på en historiskt mycket låg nivå.
Bankens resultat och kreditförluster har under året påverkats i begränsad omfattning till följd av pandemin.
Förväntad framtida utveckling
Under 2021 förväntas en fortsatt ökad utlåning i bankens portfölj och ökat räntenetto. Den låga räntenivån bedöms bestå under året.
Utdelning förväntas också på bankens aktieinnehav. Banken förväntas ha ett resultat under 2021 som överstiger 2020 års resultat.
Sparbankens aktieinnehav
Banken har totalt 450 000 aktier (400 000 st) i Swedbank AB (publ), 726 aktier (756 st) i Sparbankernas Försäkrings AB och 81 aktier (10 st) i Indecap AB.
Information om riskhantering och finansiella instrument
I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Målet är att genom iakttagande av angivna regler och sunt affärsomdöme skapa och bibehålla förtroende för verksamheten samt säkerställa att banken bevakar och tillgodoser framtida likviditetsbehov vid normal daglig hantering såväl som vid temporära och utdragna krissituationer.
Sparbanken använder valutaterminer för att minimera bankens valutarisk. En närmare beskrivning av de finansiella riskerna framgår av not 3.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.
Fem år i sammandrag
2020 2019 2018 2017 2016
Nyckeltal Volym
Affärsvolym ultimo, tkr (Av sparbanken förvaltade och
förmedlade kundvolymer) 14 942 212 13 716 227 12 052 892 11 854 115 10 644 917
förändring under året, % 8,9 13,8 1,7 11,4 9,9
Medelaffärsvolym (MAV), mkr 14 238 763 13 039 917 11 814 837 11 268 040 10 089 357
förändring under året, % 9,2 10,4 4,9 11,7 9,1
Kapital
Summa riskvägt exponeringsbelopp 2 548 748 2 369 430 2 238 954 2 153 460 2 161 751
Kärnprimärkapitalrelation
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 19,57% 19,78% 19,03% 18,40% 16,81%
Total kapitalrelation
Total kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp 21,92% 22,31% 21,71% 21,18% 16,81%
Soliditet
Justerat eget kapital i % av balansomslutningen 9,44% 9,51% 10,45% 10,25% 10,72%
Resultat Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO 1,3 1,2 1,3 1,4 1,6
Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 0,8 0,9 0,9 0,9 1,0
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,3 0,4 0,4 0,4 0,5
Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig
balansomslutning 0,6 0,9 1,1 0,8 1,2
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 6,8 9,4 8,0 8,0 10,8
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i
relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,53 0,53 0,60 0,50
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i
relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,61 0,51 0,56 0,62 0,51
Kreditförsämrade fordringar och kreditförluster Andel förlustreserv av kreditförsämrade exponeringar
57,2 46,6
13,2 17,6 78,8
0,2 0,2 0,5
Andel kreditförsämrade fordringar
0,7 0,2 0,1
Kreditförlustnivå
0,05 -0,08 0,13 0,08 0,03
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 44 43 40 37 37
Antal kontor 3 3 3 3 3
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto (år 4-5)
Reservering för befarade kreditförluster stadie 3 i % av fordringar brutto stadie 3 (år 1-3)
Reservering för befarade kreditförluster stadie 2 och 3 i % av total utlåning till allmänheten (brutto) och kreditinstitut exkl banker (år 1-3)
Fordringar stadie 3 netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt leasingobjekt, övertagen egendom och kreditgarantier
Resultat- och balansräkning
Resultaträkning 2020 2019 2018 2017 2016
Räntenetto 70 197 59 361 55 721 55 382 57 694
Provisioner, netto 40 827 40 941 42 113 38 902 34 176
Nettoresultat av finansiella transaktioner -467 8 919 304 6 072 6 571
Övriga intäkter inklusive utdelningar 1 146 6 443 6 467 6 067 5 132
Summa intäkter 111 703 115 664 104 605 106 423 103 573
Allmänna administrationskostnader -60 988 -56 368 -50 387 -57 001 -45 343
Övriga rörelsekostnader -5 963 -5 280 -5 139 -6 764 -6 411
Kreditförluster -1 622 2 327 -3 462 -2 106 -741
Summa kostnader -68 574 -59 321 -58 988 -65 871 -52 496
Rörelseresultat 43 129 56 344 45 617 40 552 51 077
Bokslutsdispositioner – – – 922 -23
Skatter -9 864 -11 391 -9 491 -8 219 -10 385
Årets resultat 33 265 44 952 36 126 33 254 40 669
Balansräkning
Kassa 4 259 4 017 4 370 5 590 8 574
Utlåning till kreditinstitut 519 954 511 961 480 839 457 256 243 372
Utlåning till allmänheten 3 268 132 2 860 352 2 744 239 2 641 139 2 623 048
Räntebärande värdepapper 573 558 576 749 485 124 509 537 604 984
Aktier och andelar 69 854 122 967 128 323 128 718 111 397
Materiella tillgångar 31 417 31 924 32 266 32 868 34 825
Övriga tillgångar 1 016 685 957 796 507 026 424 548 147 595
Summa tillgångar 5 483 857 5 065 768 4 382 188 4 199 658 3 773 795
Skulder till kreditinstitut 111 891 113 534 104 433 95 499 124 895
Inlåning från allmänheten 4 767 843 4 391 376 3 741 306 3 587 089 3 219 685
Övriga skulder 22 361 15 119 16 214 17 916 16 711
Efterställda skulder 60 000 60 000 60 000 60 000 –
Avsättningar 4 342 3 800 2 483 8 689 7 728
Summa skulder och avsättningar 4 966 437 4 583 829 3 924 435 3 769 193 3 369 019
Obeskattade reserver – – – – 922
Eget kapital 517 420 481 938 457 753 430 465 403 854
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 483 857 5 065 768 4 382 188 4 199 658 3 773 795
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr: 33 265
Balanserat resultat 4
33 269 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- Överföring till reservfonden 33 269
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkning
1 januari - 31 december
Not 2020 2019
Ränteintäkter 81 691 73 835
Räntekostnader -11 494 -14 475
Räntenetto 4 70 197 59 361
Erhållna utdelningar 5 215 5 413
Provisionsintäkter 6 43 709 44 222
Provisionskostnader 7 -2 882 -3 281
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -467 8 919
Övriga rörelseintäkter 9 931 1 030
Summa rörelseintäkter 111 703 115 664
Allmänna administrationskostnader 10 -60 988 -56 368
Av- och nedskrivningar på materiella tillgångar -1 142 -1 016
Övriga rörelsekostnader 11 -4 821 -4 264
Summa kostnader före kreditförluster -66 952 -61 648
Resultat före kreditförluster 44 751 54 016
Kreditförluster, netto 12 -1 622 2 327
Rörelseresultat 43 129 56 344
Skatt 13 -9 864 -11 391
Årets resultat 33 265 44 952
Rapport över resultat och övrigt totalresultat
1 januari - 31 december
2020 2019
Årets resultat 33 265 44 952
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat 745 -44
Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat överfört till periodens resultat 73 47
Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens resultat -175 4
643 7
Poster som inte kan omföras till årets resultat
Förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat 1 570 -20 788
Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omföras till periodens resultat
1 570 -20 788
Årets övrigt totalresultat 2 212 -20 781
Årets totalresultat 35 478 24 171
Balansräkning
Not 2020-12-31 2019-12-31 Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4 259 4 017
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 217 213 211 277
Utlåning till kreditinstitut 15 519 954 511 961
Utlåning till allmänheten 16 3 268 132 2 860 352
Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring -27 –
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 356 344 365 472
Aktier och andelar 18 69 854 122 967
Derivat 3 6 411 394
Materiella anläggningstillgångar 19
- Inventarier 2 059 1 898
- Byggnader och mark 29 357 30 026
Aktuell skattefordran 2 230 821
Övriga tillgångar 20 989 311 938 116
Uppskjuten skattefordran 505 459
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 18 255 18 007
Summa tillgångar 5 483 857 5 065 768
Not 2020-12-31 2019-12-31 Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut 22 111 891 113 534
Inlåning från allmänheten 23 4 767 843 4 391 376
Derivat 3 6 406 380
Övriga skulder 24 6 535 6 445
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 9 419 8 295
Avsättningar
- Övriga avsättningar 26 4 342 3 800
Efterställda skulder 27 60 000 60 000
Summa skulder och avsättningar 4 966 437 4 583 829
Eget kapital 28
Reservfond 456 241 411 275
Fond för verkligt värde 27 910 25 697
Balanserad vinst eller förlust 4 14
Årets resultat 33 265 44 952
Summa eget kapital 517 420 481 938
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 483 857 5 065 768
Verkligt Totalt
Reserv- värde Balanserat Årets eget
fond reserv resultat resultat kapital
Ingående eget kapital 2019-01-01 382 599 46 478 -7 450 36 126 457 753
Årets totalresultat
Årets resultat 44 952 44 952
Årets övrigt totalresultat -20 781 14 -20 767
Årets totalresultat – -20 781 14 44 952 24 185
Vinstdisposition 28 676 7 450 -36 126 –
Utgående eget kapital 2019-12-31 411 275 25 697 14 44 952 481 938
Verkligt Totalt
Reserv- värde Balanserat Årets eget
fond reserv resultat resultat kapital
Ingående eget kapital 2020-01-01 411 275 25 697 14 44 952 481 938
Årets totalresultat
Årets resultat 33 265 33 265
Årets övrigt totalresultat 2 212 4 2 217
Årets totalresultat – 2 212 4 33 265 35 482
Vinstdisposition 44 966 -14 -44 952 –
Utgående eget kapital 2020-12-31 456 241 27 909 4 33 265 517 420
Rapport över förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys
1 januari - 31 december
2020 2019
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 43 129 56 344
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 200 1 701 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 795 -6 775
Av/nedskrivningar (+) 1 142 1 016
Kreditförluster (+) 1 917 -5 929
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 1 364 517
Betald inkomstskatt -11 587 -6 820
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital 36 960 40 054
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -409 352 -109 385
Ökning/minskning av värdepapper (+/-) 3 015 -87 755
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 376 467 650 070
Förändring av övriga tillgångar (+/-) -57 460 -455 335
Förändring av övriga skulder (+/-) 7 242 -1 094
Kassaflöde från den löpande verksamheten -43 128 36 555
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 131 523 16 164
Investering i finansiella tillgångar (-) -77 929 -30 375
Avyttring av materiella tillgångar (+) 46 –
Förvärv av materiella tillgångar (-) -635 -675
Kassaflöde från investeringsverksamheten 53 005 -14 886
Årets kassaflöde 9 877 21 669
Likvida medel vid årets början 402 444 380 776
Likvida medel vid årets slut 412 322 402 444
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa 4 259 4 017
Utlåning till kreditinstitut 519 954 511 961
Skulder till kreditinstitut -111 891 -113 534
Summa enligt balansräkningen 412 322 402 444
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
- De kan lätt omvandlas till kassamedel.
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten
2020 2019
Erhållen utdelning 215 5 413
Erhållen ränta 82 714 73 766
Erlagd ränta 11 578 -14 642
Not 1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2020 och avser Tjörns Sparbank (553300-7943) som är sparbank med säte i Tjörns Kommun. Adressen till huvudkontoret är Södra Hamnen 27, Skärhamn.
Not 2 Väsentliga redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lagSparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen (ÅRL) och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2020.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Delsummor i tabeller och uppställningar har inte justerats för att få totalsummorna att stämma. Vid summering av avrundade delsummor i tabeller och uppställningar kan därför i vissa fall totalsumman avvika.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari 2020. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2020 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
IASB har genomfört ändringar i två faser i IAS 39, IFRS 9 och IFRS 7 som föranletts av pågående reformer av nuvarande referensräntor (även benämnda IBOR). Ändringarna i den första fasen träder ikraft och tillämpas av banken från och med den 1 januari 2020. Ändringarna i denna första fas berör kraven för säkrings-redovisning och ger lättnader för att bibehålla säkringsförhållanden trots potentiella osäkerhetsfaktorer från IBOR-reformen. Vidare så innebär ändringarna ytterligare upplysningskrav kring osäkerheten i de pågående reformerna av referensräntor.
Ändringarna i IAS 39 innebär att Sparbanken kan fortsätta tillämpa säkringsredovisning trots den eventuella ineffektivitet som kan uppkomma i säkringsredovisningen som en konsekvens av förändringen i hur Stibor bestäms och/eller en eventuell ersättning av Stibor med en riskfri ränta. Vidare har ändringarna i IFRS 7 inneburit att Sparbanken lämnar nya upplysningar i årsredovisningen (se avsnittet Sparbankens exponering mot referensräntor mm i not 3 Finansiella risker).
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt.
Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs.
exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2 (för beskrivning av steg 1-3, se avsnitt nedan om nedskrivningar).
Den negativa ränta som bankens placeringar på dagslånemarknaden (overnight) genererar samt inlåningsavgift (negativ inlåningsränta), redovisas som en räntekostnad.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
Provisions- och avgiftsintäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa varor eller tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske.
Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtagandena är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision)
redovisas intäkten löpande brutto dvs. utan hänsyn tagen till aväkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Provisionskostnaderna är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. I posten redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option (verkligt värde).
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder
- Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas verkligt värde via övrigt totalresultat.
- Förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.
- Återföring av förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument.
- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
- Valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader redovisas i den period de uppkommer och omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. I posten redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Den aktuella skatten baserar på den bästa uppskattningen av skatter som kommer att betalas eller erhållas och inkluderar eventuella osäkerheter avseende skattemässig hantering.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen.
Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster.
Ett avistaköp eller en avistaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas och tas bort från rapporten över finansiell ställning på affärsdagen.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och företaget i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Ett byte mellan bolaget och en befintlig långivare eller mellan bolaget och en befintlig låntagare av skuldinstrument med villkor som i allt väsentligt är olika redovisas som en utsläckning av den gamla finansiella skulden respektive tillgången och redovisning av ett nytt finansiellt instrument.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Återköpstransaktioner
Vid äkta återköpstransaktion redovisas tillgången fortsatt i den säljande partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som in- eller upplåning. Det sålda värdepapperet redovisas som ställd säkerhet. I det fall företaget överfört en finansiell tillgång genom en äkta återköpstransaktion presenteras det sålda värdepappret på separat rad i balansräkningen såsom Pantsatta finansiella instrument. Hos den köpande parten redovisas erlagd likvid som en lånefordran på den säljande parten.
Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut presenteras på separat rad i balansräkningen såsom Pantsatta finansiella instrument. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. I fallen när inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp motsvarande värdepapperens verkliga värde.
Klassificering och värdering
Sparbankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången.
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Sparbankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar utgår från en bedömning av bankens affärsmodell samt de kassaflöden som investeringen ger upphov till. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av bankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som innehas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknaden eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster.
Följande finansiella tillgångar i Sparbankens balansräkning värderas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde;
- Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut
- Utlåning till allmänheten
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
I kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Orealiserade vinster och förluster redovisas som en förändring i verkligt värde reserven i eget kapital. I samband med bortbokning i samband med en försäljning av tillgången, omklassificeras reserven till resultaträkningen
(skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument).
Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och
sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet;
- Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper - Aktier- och andelar
Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier
(egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiserade resultatet som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat.
Utdelning redovisas som en intäkt när stämma tagit beslut om utdelning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels sådana finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori
(enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen
med undantag av värdeförändringar som beror på förändringar i egen kreditrisk för finansiella skulder värderade enligt den s.k. ”fair value option” vilken värdeförändring skall redovisas i övrigt totalresultat.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Sparbankens förpliktelse att upp till en viss nivå svara för kreditförluster i sådana lån som banken förmedlat till annan bank.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal. Utställda finansiella garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar (se nedan).
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både spar- banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av spar- banken lämnade lånelöften gäller att (i) att det inte kan reglernas netto, (ii) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (iii) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlånings- räntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Utställda lånelöften omfattas också av principerna om nedskrivningar (se nedan).
Derivat och säkringsredovisning
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning i enlighet med IAS 39.
Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder.
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovis- ning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar . De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i de ovanstående posterna är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
Säkring av verkligt värde (portfölj)
Sparbanken tillämpar EU:s carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna ovan tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i
verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen.
Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
Avbrott av säkringsredovisning
Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.
Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns- myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs- mässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderings- tekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kurs- noteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument OTC-Derivat
Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderings- modeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningar
Sparbanken redovisar förlustreserver för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som är skuldinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förväntade kreditförluster redovisas även för utställda finansiella garantier och lånelöften. För finansiella tillgångar som är egetkapitalinstrument och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas emellertid inte några nedskrivningar.
Beroende på om en betydande ökning av kreditrisk har inträffat eller inte, sedan exponeringen redovisades i balansräkningen för första gången, så delas exponeringarna in i följande steg;
• Steg 1 omfattar exponeringar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället.
Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar
”investment grade” (tillämpas endast på värdepapper). Alla exponeringar som inte getts ut eller förvärvats som kreditförsämrade ingår i steg 1. Detta innebär att redan vid första redovisningstillfället redovisas en förlustreserv.
• Steg 2 omfattar exponeringar där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. För en beskrivning av vad som utgör en betydande ökning av kreditrisk, se nedan.
• Steg 3 omfattar exponeringar för vilka objektiva belägg har identifierats för att exponeringen är osäker (kreditförsämrad).
För en beskrivning av när en fordran betraktas som kreditförsämrad, se nedan.
För exponeringar som hänförs till steg 1 uppgår förlustreserven till ett belopp som motsvarar den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För exponeringar som ingår i steg 2 och 3 motsvarar förlustreserven de förväntade kreditförlusterna för exponeringens återstående löptid. För en närmare beskrivning metoderna för beräkning av förlustreserver, se nedan.
Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda lånelöften Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk
En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2 (förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Sparbanken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en
kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrument nivå.
Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponeringsrisk för fallissemang. Metoden utgår från bankens system för riskklassificering. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1.
Kreditförsämrade (osäkra) lån
Liksom enligt tidigare principer redovisas kommer förlustreserv redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:
a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren.
b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar.
c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga.
d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.
Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1.
Värdering av förväntade kreditförluster
Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). Sparbankens definition av fallissemang (LGD). Sparbankens definition av fallissemang ligger nära den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den används vid kreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som är 90 dagar försenade i betalningar.
PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående löptid. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunkten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande krediter och lånelöften utanför balansräkningen. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkt typ. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad fram till och med slutet av den förväntade löptiden av en kreditexponering.
Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att
kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kreditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar Sparbanken hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som
