Årsredovisning 2020
2020 SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER
BANK
SPARBANKERNA
2020 SVERIGES NÖJDASTE PRIVATKUNDER
BANK
SPARBANKERNA
Innehållsförteckning
VD:s kommentar………..……….. 1
Förvaltningsberättelse……..……… 4
Fem år i sammandrag………..………. 7
Resultat- och balansräkningar 2016-2020……..……… 8
Resultaträkning………..………. 9
Balansräkning……….……… 10
Kassaflödesanalys……… 11
Förändring i eget kapital………..……… 12
Noter till de finansiella rapporterna…………..………. 13
Revisionsberättelse……….………. 51
Företagsstyrning……….………. 55
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer………. 56
Omslag: Orust Ridklubb Foto: AmplifyPhoto
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
fredagen den 23 april klockan 18.00
VD:s kommentar
till verksamhetsåret 2020
Alla påverkasI mars 2020 kom Coronapandemin till Sverige och Orust. Vem kunde då tro att pandemin skulle bli så långvarig. En ”förkylning” borde väl kunna vara över till påsk. Så blev det inte, i alla fall inte påsken 2020.
Alla har påverkats på något sätt, direkt eller indirekt. Från mycket allvarlig sjukdom och dödsfall till lindriga eller helt omärkbara sjukdomsförlopp. Från total karantän till mindre begränsningar i rörelsefriheten. Från ekonomiskt tvärstopp till kraftigt ökad efterfrågan på vissa produkter och tjänster.
En eloge till alla er inom sjuk- och äldrevården som dragit och fortfarande drar ett mycket tungt lass, tack för att ni finns.
Vår del
Sparbanken har gjort sin del för att lindra effekterna av pandemin. Verksamheten har anpassats efter de nya förutsättningarna och vi har fortsatt att ge god service till våra kunder. Tron på det personliga mötet står fast och under 2020 har det fysiska mötet kompletterats med digitala varianter. Sparbanken har stöttat föreningslivet på Orust genom föreningsstödet - #levandeorust. Detta har varit mycket uppskattat och givit oss en ännu bättre kontakt med vårt föreningsliv.
Året har präglats av god affärsaktivitet, inte minst på privatsidan. Vi har stärkt vårt kunderbjudande genom fler rådgivare och höjd ränta på Orustkontot. Resultatet är 1 700 nya kunder och en ökning av affärsvolymen med 2,9 miljarder. Att svenskarna sparar mer än på många år syns inte minst på att inlåningen i sparbanken ökat med 11,9 %. Utebliven utdelning från Swedbank har påverkat årets resultat, bortser vi från det lägre finansiella resultatet har dock själva rörelsens resultat ökat med 5%.
Svensk bankmarknad är under fortsatt förändring. Bland annat har Svenska Handelsbanken aviserat att de lägger ner 180 av sina kontor. Vi väljer att fortsätta på inslagen väg. Orusts Sparbanks styrka ligger i våra fyra fullservicekontor vilka kunden kan komma i kontakt med genom såväl fysiska besök, via telefon eller digitalt. En hög servicenivå, marknadsmässiga villkor samt en god kostnadskontroll och ett gott eget kapital gör att vi även fortsatt står starka.
Tillsammans
Tillsammans med de övriga sparbankerna i Sparbankernas Riksförbund kan Orusts Sparbank fira att vi har landets mest nöjda bankkunder*. Ett styrkebesked från en 200-årig sparbanksrörelse.
Jag vill rikta ett stort tack till personal och förtroendevalda som, under detta mycket speciella år, medverkat till att Orusts Sparbank har Sveriges nöjdaste kunder.
Henån mars 2021
Mikael Gustafsson
*Enligt årets kundnöjdhetsundersökning utförd av Svensk Kvalitetsindex
Omvärldsanalys
Pandemin satte världsekonomin i djup lågkonjunktur under 2020 – men ljusning i sikte
Coronapandemin satte djupa avtryck på den globala ekonomin under förra året. Nedstängningar av ekonomier och hårda restriktioner för att stoppa smittspridningen ledde till att världsekonomin hamnade i ett fritt fall under inledningen av pandemin. Världshandeln föll dramatiskt och arbetslösheten steg kraftigt. Det blev också starten på rekordstora statliga stödpaket till hushåll och företag. Penningpolitiken har också varit stödjande även om centralbankerna behållit styrräntorna oförändrade, som redan är eller är nära noll procent. Istället har centralbankerna både i USA och i Europa tillfört ökad likviditet på finansmarknaderna för att undvika en finanskris, som under den globala finanskrisen 2008/2009. De omfattande stimulanspaketen och att fler länder började öppna upp gränserna igen fick positiva effekter på den globala ekonomin under andra halvåret 2020.
Även om tillväxtprognoserna har reviderats upp beräknas världsekonomin ha krympt med 3-4 procent under 2020 efter att ha vuxit med omkring tre procent 2019. Det är ett historiskt stort BNP-fall och betydligt större än under den globala finanskrisen för drygt 10 år sedan. I USA och i euroländerna väntas BNP-fallet ha varit drygt 3 respektive 7 procent, enligt IMF:s senaste prognoser. Den kinesiska ekonomin, som drabbades först av
coronaviruset, kom först ur krisen och ekonomin växte med drygt 2 procent. Trots en global lågkonjunktur steg börserna till rekordnivåer, stöttad av den expansiva ekonomiska politiken och förhoppningar om att det nya coronavaccinet ska lyfta den globala tillväxten. På det handelspolitiska området blev det klart att Storbritannien och EU kom överens om ett frihandelsavtal. Avtalet innebär att inga tullar och importkvoter införs mellan parterna.
Men eftersom Storbritannien inte ingår i EU:s inre marknad från den 1 januari 2021 kommer det att bli betydligt krångligare att göra affärer framöver p.g.a tulldeklarationer och nya regler.
Svensk ekonomi repar sig efter dramatiskt år
Coronapandemin har i vinter återigen fångat Sverige i sitt grepp med hård påfrestning för sjukvården och nya restriktioner som följd. Ekonomin verkar dock klara sig betydligt bättre under den andra smittvågen jämfört med i våras då BNP föll med hela sju procent. Nedgången i BNP för helåret 2020 väntas stanna på minus 3 procent. Men ekonomin är tudelad. Flera indikatorer visar att den ekonomiska aktiviteten, särskilt inom industrin, stod emot pandemins effekter bättre under fjolårets andra halvår trots en allt starkare krona.
Tjänstesektorn har däremot drabbats hårt av den ökade smittspridningen och av nya restriktioner, i synnerhet besöksnäringen och hotell och restaurang.
Hushållen, sett som helhet, har klarat sig ekonomiskt bra under krisen. Statliga insatser i form av generösa korttidspermitteringar, bättre a-kassa och slopad karensdag har hjälpt hushållen. Arbetslösheten, som under den inledande pandemivågen i fjol steg med ett par procentenheter till 9 procent, har under hösten planat ut strax under den nivån. Korttidspermitteringarna har räddat många från arbetslöshet och fler unga har inlett studier, främst högskolestudier men också i den kommunala vuxenskolan. Den ökade arbetslösheten har framför allt drabbat ungdomar och nyanlända, i synnerhet de med låg utbildning, som nu står ännu längre från möjligheten att få jobb samtidigt som långtidsarbetslösheten ökar.
Bostadsmarknaden utvecklades starkt under fjolåret, efter en mindre nedgång under inledningen av krisen.
Bostadspriserna på villor hade i december 2020 stigit med 13 procent jämfört med samma månad 2019, enligt Valueguards bostadsprisindex. Förklaringarna till det är flera, men en kan vara att hushållen har omvärderat sitt bostadsbehov och att efterfrågan på småhus och större lägenheter har ökat i samband med ett ökat hemarbete. Fortsatt låga räntor i kombination med att hushållens inkomster hållits uppe har också understött prisuppgången.
Den ekonomiska politiken har varit exceptionellt expansiv under krisen. Under 2020 infördes flera program för att överbrygga krisen för näringslivet och stötta sysselsättningen. Framför allt gav tillfälligt sänkta
arbetsgivaravgifter och korttidspermitteringar snabbt stöd till företagen medan andra stöd, såsom
omställningsstödet och hyresstödet, tog betydligt längre tid och har använts i mycket mindre utsträckning.
Regeringen har beslutat att flera av stöden förlängs under 2021.
Svenska räntor
Källa: Swedbank & Macrobond
BNP-tillväxt på kvartal, årlig procentuell förändring
Källa: Swedbank & Macrobond
Stockholmsbörsen, OMX30-index
Källa: Swedbank & Macrobond
Styrelsens berättelse
Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2020, bankens 133:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse Vår verksamhet
Orusts Sparbank är en fristående sparbank som bedriver traditionell bankverksamhet och
försäkringsförmedling. Sparbanken har fyra fullservicekontor på ön. Kontoren finns i Henåns, Ellös, Varekils och Svanesunds tätorter. Inriktningen är främst mot hushåll, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och kommunen. Sparbanken har samarbetsavtal med Swedbank AB och dess dotterbolag. Räknat efter affärsvolym är Orusts Sparbank den tolfte största sparbanken i landet.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 140,3 mkr (230,1 mkr). Räntenettot var 158,1 mkr (143,3 mkr) och övriga intäkter 79,1 mkr (176,9 mkr). 84,5 mkr av minskningen utgörs av utebliven utdelning på aktieinnehavet i
Swedbank. Kostnader inklusive kreditförluster uppgick till 96,9 mkr (90,1 mkr).
Balansräkning
Balansomslutningen ökade med 1 211,7 mkr (10,7 %) under året och uppgick till 12 503,9 mkr vid 2020 års slut.
Sparbankens eget kapital ökade med 149,3 mkr (6,6 %) under året och uppgick till 2 418,9 mkr vid 2020 års slut.
Affärsvolym
Sparbankens totala affärsvolym ökade under året med 2 911 mkr (9,6 %) till 33 124 mkr.
Inlåningen ökade med 1 056,4 mkr (11,9 %) under året och uppgick till 9 910,3 mkr vid 2020 års slut.
Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur samt andra fondbolag ökade under året med 577,9 mkr (16,1 %) till 4 176,2 mkr. Därav avser 1 250,3 mkr Swedbank Försäkring.
Utlåningen till allmänheten ökade med 476,9 mkr (6,0 %) under året och uppgick till 8 387,3 mkr vid 2020 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar sparbanken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek, vilka ökade under året med 526,8 mkr (6,2 %) och uppgick till 9 032,0 mkr vid 2020 års slut.
Kapital
Kapitalbasen ökade med 210,5 mkr (14,9 %) under året och uppgick till 1 621,1 mkr vid 2020 års slut.
Vid utgången av 2020 var kärnprimärkapitalrelationen 23,66 %.
Likviditet
Inlåningsöverskottet ökade med 579,5 mkr under året och uppgick till 1 523,0 mkr vid 2020 års slut.
LCR uppgick vid årets slut till 380,34 % jämfört med 392,44 % året innan. Det legala kravet är 100 %.
Uppdragsavtal
Sparbanken har uppdragsavtal med Swedbank AB, med KPMG gällande internrevision samt Evic Råd &
Revision AB gällande oberoende riskkontrollfunktion.
Sparbankens medarbetare
Sparbanken verkar för att vara en god arbetsgivare. Ambitionen är att ha en god arbetsmiljö som präglas av arbetsglädje och jämställdhet. Sparbanken har 59 anställda, varav 42 kvinnor och 17 män. Medelantalet årsarbetare uppgick till 57 personer. Vi har 44 medarbetare som är SwedSec-licensierade. För att få lämna finansiell rådgivning krävs idag SwedSec-licens. Samtliga medarbetare genomför löpande de utbildningar som krävs för respektive yrkesroll.
Guldeken
Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en individuell resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka sparbankens ekonomiska ställning och marknadsposition. I årets bokslut har det avsatts 45 tkr per heltidsanställd tjänsteman. Även sparbankens ledning omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden.
Innehav av aktier i Swedbank AB
Sparbankens aktieinnehav i Swedbank AB har ökat med 70 000 stycken under året. Totalt innehav är 6 070 000 aktier och dessa hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 875 miljoner kronor. Börskursen på aktierna i
Swedbank AB har under 2020 gått upp med 3,3 % och utdelningen från Swedbanksinnehavet blev 0 mkr år 2020 (84,5 mkr).
Vårt hållbarhetsarbete
Hållbarhet är ett begrepp med många dimensioner.
I grunden handlar det om ett långsiktigt förhållningssätt till omvärlden, då vi är övertygade om att det går att göra goda affärer samtidigt som vi främjar en hållbar utveckling i samhället. Det enskilt största avtryck sparbanken har på miljö och omvärld sker indirekt via kreditgivningen. Genom ansvarsfull utlåning kan Orusts Sparbank vara med och påverka hållbarhetsrisker hos kunderna.
Alla medarbetare genomgår regelbundet utbildning inom hållbarhet och miljö.
Under 2020 har det viktiga arbetet fortsatt med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Grunden är att vi som bank ska känna våra kunder och förstå de transaktioner som sker. I kontakten med våra kunder har vi under året också informerat om vikten av att vara vaksam på bedrägeriförsök.
Vi vill vara en del av morgondagens samhälle och vi har ett långtgående samhällsansvar som finansiell aktör.
Därför arbetar vi för att stödja en ekonomisk utveckling och bygga en långsiktig hållbar affärsverksamhet.
Allianser och partners
Sparbankernas Riksförbund
Orusts Sparbank ingår sedan 1985 i branschorganisationen Sparbankernas Riksförbund (SR) vars syfte är att tillvarata medlemssparbankernas intressen. Bland annat som remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna. Ursprungligen hette organisationen Fristående Sparbankers Riksförbund (FSR).
Förbundet är medlem i The European Savings and Retail Banking Group (ESBG) och är där aktiv i olika kommittéarbeten. Riksförbundet har även samarbete med Svenska Bankföreningen.
Sparbankernas Ägareförening – förening för ägarfrågor i Swedbank AB
Sparbankernas Ägareförening bildades år 2009 för att hantera sparbankernas ägaransvar och företräda deras ägarintresse i Swedbank. Sparbankerna är sedan 2016 den största ägaren i Swedbank med ett samlat innehav på över 11%. Birgitta Pettersson, sparbankens ordförande, ingår i styrelsen sedan 2020.
Sparbankernas Försäkrings AB
Bolaget ägs av försäkringstagarna, vilka utgörs av 54 Sparbanker och Sparbanksaktiebolag.
Syftet är att erbjuda dessa sparbanker ett komplett försäkringsskydd till bästa möjliga pris. De försäkrade sparbankerna har under de sista åren haft en låg skadefrekvens och bolagets verksamhet har som en konsekvens av detta varit mycket lönsam.
Västra Sveriges Sparbanksförening
Orusts Sparbank ingår tillsammans med 19 andra sparbanker från västra Sverige i föreningen som bildades redan år 1969. Föreningen sysslar framförallt med benchmarking, erfarenhetsutbyte och utbildningsfrågor.
Swedbank AB
Samtliga sparbanker i landet, utom en, har ett omfattande och långsiktigt samarbete med Swedbank och dotterbolagen Swedbank Hypotek, Swedbank Finans, Swedbank Robur och Swedbank Försäkring. År 2018 tecknades ett flerårigt samarbetsavtal som är långsiktigt och fördelaktigt för båda parter. Utöver stordriftsfördelar som IT-utveckling och lansering av nya produkter och tjänster, får sparbankerna tillgång till ett helt sortiment av tjänster och produkter som varje enskild sparbank inte skulle kunna skapa själv. Swedbank får genom
samarbetet rikstäckning och kan kalla sig nationell bank vilket är viktigt för att kunna vara en attraktiv leverantör mot större företag och organisationer.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Sparbanken är utsatt för olika typer av risker, t.ex. kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk.
Riskerna begränsas genom en rad åtgärder för att följa upp, analysera och motverka dem. Riskhanteringen är av fundamental betydelse för sparbankens långsiktiga stabilitet och lönsamhet. Förmågan att bedöma, hantera och prissätta de risker verksamheten medför är av största vikt samtidigt som tillräckligt höga kapital- och likviditetsbuffertar måste upprätthållas för att möta eventuella oförutsedda händelser. Förutom lagstiftning och Finansinspektionens anvisningar har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen, fastställt styrdokument som beskriver bankens riskhantering i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Utöver internrevision finns funktioner som compliance och riskkontrollfunktion som arbetar oberoende och rapporterar direkt till VD och styrelse.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret
Som framgår av omvärldsanalysen ovan drabbades världen under 2020 av en coronapandemi. Pandemin innebar inledningsvis ett stort fall i efterfrågan på vissa varor och tjänster och fallande börser. Regeringar och centralbanker har dock agerat med kraftfulla ekonomiska insatser. Inom sparbankens verksamhetsområde har vissa branscher, såsom hotell och restaurang samt lokal handel, påverkats negativt. Befarade kreditförluster har dock inte resulterat i konstaterade förluster under 2020.
Sparbanken har i samband med pandemiutbrottet inlett sitt kontinuitetsarbete och infört smittbegränsande åtgärder i verksamheten. Verksamheten mot kund har fortsatt fungera som tidigare. Tydligast ekonomisk påverkan på sparbanken har varit utebliven utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB.
Utsikter för 2021
Såväl lokalt som globalt kan 2021 bli ett återhämtningens år, dock under förutsättning att vaccineringen mot corona faller ut väl. Med fortsatt expansiv penning- och finanspolitik, nytt handelsavtal med Storbritannien och en mer handelsinriktad administration i Washington ser tillväxten ut att ta fart och arbetslösheten ut att falla tillbaka. För en lyckosam omstart är det av stor vikt att utlovade företagsstöd kommer på plats. På den negativa sidan finns fortsatt kvar spänningar mot både Ryssland och Kina.
Sparbanken avser fortsätta på den inslagna vägen med personliga möten samtidigt som fler digitala produkter introduceras. Att Swedbankaktien under 2021 ger utdelning kommer tillsammans med ovannämnda faktorer att inverka på sparbankens resultatutveckling.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2020 2019 2018 2017[1] 2016[1]
Volym
Affärsvolym ultimo, mkr* 33 124 30 213 27 469 26 445 23 573
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Förändring under året, % 9,6 10,0 3,9 12,2 11,3
*) fr.o.m. 2018 ingår inte längre PPM vilket har minskat affärsvolymen mellan 2017 och 2018 med 584 mkr.
Kapital
Soliditet 19,3 20,1 22,4 22,7 23,9
Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver i % av balansomslutningen)
Kapitalbas, mkr 1 621 1 411 1 266 1 143 1 074
Riskvägt exponeringsbelopp, mkr 6 853 6 574 6 108 5 659 5 179
Total kapital- och kärnprimärkapitalrelation 23,66 21,46 20,73 20,19 20,74 Total kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp
Resultat
Placeringsmarginal 1,3 1,3 1,2 1,3 1,3
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym 0,8 1,2 1,1 1,3 1,2
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym 0,5 0,8 0,8 0,9 0,8
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Avkastning på totala tillgångar 0,9 1,8 1,7 1,7 1,6
Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning
Räntabilitet på eget kapital 4,7 7,7 6,8 6,8 6,5
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster 0,38 0,26 0,29 0,29 0,29
Summa kostnader exkl. kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster 0,41 0,28 0,27 0,30 0,31
Summa kostnader inkl. kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Kreditförsämrade fordringar och kreditförluster
Andel förlustreserv av kreditförsämrade fordringar 21,52 28,44 28,77 Förlustreserv i steg 3 i % av kreditförsämrade
exponeringar
Andel kreditförsämrade fordringar 0,5 0,5
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) netto Kreditförsämrade fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl.
banker) netto
0,8 0,8 0,7
Kreditförlustnivå 0,1 0,1 – 0,0 0,1
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 57 54 54 54 53
Antal kontor 4 4 4 4 4
[1] Jämförelsetalen har inte justerats för införandet av IFRS 9
Resultat- och balansräkning mkr
2 2020 2019 2018 2017[2] 2016[2]Resultaträkning
Räntenetto 158,1 143,3 126,0 123,2 113,7
Provisioner, netto 73,7 74,7 80,4 73,6 62,6
Nettoresultat av finansiella transaktioner 3,3 15,7 -5,5 7,7 12,4
Övriga intäkter inklusive utdelningar 2,1 86,5 77,4 74,7 57,6
Summa intäkter 237,2 320,2 278,3 279,2 246,3
Allmänna administrationskostnader -82,1 -74,6 -73,4 -73,2 -64,4
Övriga rörelsekostnader inklusive avskrivningar -7,2 -7,4 -7,0 -8,2 -7,0
Kreditförluster -7,6 -8,1 5,1 -1,9 -5,0
Summa kostnader -96,9 -90,1 -75,3 -83,3 -76,4
Rörelseresultat 140,3 230,1 203,0 195,9 169,9
Skatter -28,9 -32,4 -25,6 -28,2 -27,6
Årets resultat 111,4 197,7 177,4 167,7 142,3
Balansräkning
Kassa 3,3 5,8 4,2 5,3 7,2
Utlåning till kreditinstitut 724,1 516,7 627,8 581,7 100
Utlåning till allmänheten 8 387,3 7 910,3 7 144,1 6 679,0 6 228,6
Räntebärande värdepapper 2 006,9 1 895,8 1 611,4 1 310,7 1 463,3
Aktier och andelar 926,4 910,6 1 239,1 1 173,7 1 232,3
Materiella tillgångar 14,0 14,7 14,5 14,7 15,2
Övriga tillgångar 441,9 38,3 201,0 194,8 191,8
Summa tillgångar 12 503,9 11 292,2 10 842,1 9 959,9 9 238,4
Skulder till kreditinstitut 140,2 140,2 142,8 17,4 18,4
Inlåning från allmänheten 9 910,3 8 853,8 8 243,0 7 650,8 6 978,2
Övriga skulder 27,0 21,6 29,4 27,5 28,2
Avsättningar 7,5 7,0 3,5 2,6 2,5
Summa skulder och avsättningar 10 085,0 9 022,6 8 418,7 7 698,3 7 027,3
Eget kapital 2 418,9 2 269,6 2 423,4 2 261,6 2 211,1
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 12 503,9 11 292,2 10 842,1 9 959,9 9 238,4
[2] Jämförelsetalen har inte justerats för införandet av IFRS 9
Förslag till disposition beträffande sparbankens resultat
Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i tkr:
- balanserat resultat 34
- årets resultat 111 353
Summa 111 387
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 111 387
Summa 111 387
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 23,66 % (21,46 %).
Kapitalbasen uppgår till 1.621,1 mkr (1.410,6 mkr) och slutligt riskvägt exponeringsbelopp om 6.852,9 mkr (6.573,5 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 35 Kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande finansiella rapporter med tillhörande bokslutskommentarer.
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr Not 2020 2019
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden 191 861 175 555
Övriga ränteintäkter 1 078 1 045
Räntekostnader -34 820 -33 272
Räntenetto 4 158 119 143 328
Erhållna utdelningar 5 915 85 887
Provisionsintäkter 6 79 196 79 882
Provisionskostnader 7 -5 501 -5 198
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 3 308 15 670
Övriga rörelseintäkter 9 1 218 627
Summa rörelseintäkter 237 255 320 196
Allmänna administrationskostnader 10 -82 057 -74 573
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar -1 057 -1 007
Övriga rörelsekostnader 11 -6 194 -6 438
Summa kostnader före kreditförluster -89 308 -82 018
Resultat före kreditförluster 147 947 238 178
Kreditförluster, netto 12 -7 598 -8 113
Rörelseresultat 140 349 230 065
Skatt 13 -28 996 -32 357
Årets resultat 111 353 197 708
Rapport övrigt totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Årets resultat 111 353 197 708
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat 4 059 5 651
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat -1 932 -1 670 Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via övrigt totalresultat, överfört till periodens resultat 515 -3 230 Skatt hänförlig till poster som kan komma att omföras till periodens
resultat -2 125 734
517 1 485
Poster som inte kan omföras till årets resultat
Förändringar i verkligt värde på egetkapitalinstrument värderade till
verkligt värde via övrigt totalresultat 37 476 -353 050
Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omföras till periodens
resultat – –
37 476 -353 050
Årets övrigt totalresultat 37 993 -351 565
Årets totalresultat 149 346 -153 857
Balansräkning
Per den 31 december
tkr Not 2020-12-31 2019-12-31
Tillgångar
Kassa 3 274 5 849
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 14 580 491 415 957
Utlåning till kreditinstitut 15 724 110 516 728
Utlåning till allmänheten 16 8 387 268 7 910 324
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 1 426 427 1 479 883
Aktier och andelar 18 926 446 910 552
Derivat 3 498 871
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 1 778 1 991
- Byggnader och mark 12 257 12 676
Aktuell skattefordran 1 395 269
Övriga tillgångar 20 403 838 3 822
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 36 125 33 272
Summa tillgångar 12 503 907 11 292 194
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 140 188 140 196
Inlåning från allmänheten 23 9 910 275 8 853 849
Derivat 3 2 863 1 191
Övriga skulder 24 15 287 11 664
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 8 884 8 739
Avsättningar 26 7 480 7 005
Summa skulder och avsättningar 10 084 977 9 022 644
Eget kapital 27
- Reservfond 2 019 896 1 822 188
- Fond för verkligt värde 287 647 249 654
- Balanserad vinst eller förlust 34 –
- Årets resultat 111 353 197 708
Summa eget kapital 2 418 930 2 269 550
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 12 503 907 11 292 194
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr 2020 2019
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 140 349 230 065
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 5 843 5 653 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 5 026 7 529
Avskrivningar (+) 1 057 1 007
Kreditförluster (+) 11 817 2 861
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 34 –
Betald inkomstskatt (-) -35 043 -27 460
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital 129 083 219 655
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-) -488 761 -769 111
Ökning av värdepapper (-) -88 630 -302 337
Ökning av inlåning från allmänheten (+) 1 056 426 610 808
Ökning /minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -8 -2 602
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 2 494 157 796
Förändring av övriga skulder (+/-) 5 846 -4 161
Kassaflöde från den löpande verksamheten 616 450 -89 952
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 181 17
Investering i finansiella tillgångar (-) -11 399 -18 327
Förvärv av materiella tillgångar (-) -425 -1 134
Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 643 -19 444
Årets kassaflöde 604 807 -109 396
Likvida medel vid årets början 522 577 631 973
Likvida medel vid årets slut 1 127 384 522 577
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa 3 274 5 849
Fordran på svenska staten 400 000 –
Utlåning till kreditinstitut 724 110 516 728
Summa enligt balansräkningen 1 127 384 522 577
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten
tkr 2020 2019
Erhållen utdelning 915 85 887
Erhållen ränta 187 218 169 459
Erlagd ränta 34 302 32 454
Rapport över förändringar i eget kapital
Reserv- Fond för Balanserat Årets
tkr fond verkligt värde resultat resultat
Ingående eget kapital 2019-01-01 1 644 795 601 218 – 177 394 2 423 407
Årets resultat 197 708 197 708
Årets övrigt totalresultat -351 565 -351 565
Årets totalresultat -351 565 – 197 708 -153 857
Vinstdisposition 177 394 -177 394
Utgående eget kapital 2019-12-31 1 822 188 249 654 – 197 708 2 269 550
Reserv- Fond för Balanserat Årets
tkr fond verkligt värde resultat resultat
Ingående eget kapital 2020-01-01 1 822 188 249 654 – 197 708 2 269 550
Årets resultat 111 353 111 353
Årets övrigt totalresultat 37 993 34 38 027
Årets totalresultat 37 993 111 353 149 380
Vinstdisposition 197 708 -197 708
Utgående eget kapital 2020-12-31 2 019 896 287 647 34 111 353 2 418 930
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på innehav i finansiella skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat samt förlustreserv för förväntade kreditförluster för dessa tillgångar. Vidare redovisas ackumulerade nettoförändringar i verkligt värde på sådana egetkapitalinstrument som sparbanken vid den initiala redovisningen oåterkalleligt definerat som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Balanserad vinst eller förlust
Utgörs av den under räkenskapsåret realiserade vinsten eller förlusten på sådana egetkapitalinstrument som sparbanken vid den initiala redovisningen oåterkalleligt definierat som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Totalt eget kapital Totalt eget
kapital
Noter
Not 1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2020 och avser Orusts Sparbank org. nr 558500-7999 med säte i Orust kommun.
Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen 3, Henån.
Not 2 Väsentliga redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars 2021. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 23 april 2021.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32 Finansiella tillgångar och skulder) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2020.
Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2020, bedöms inte ha haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning.
IASB har genomfört ändringar i två faser i IAS 39, IFRS 9 och IFRS 7 som föranletts av pågående reformer av nuvarande referensräntor (även benämnda IBOR). Ändringarna i den första fasen träder ikraft och tillämpas av Sparbanken från och med den 1 januari 2020. Ändringarna i denna första fas berör kraven för säkrings- redovisning och ger lättnader för att bibehålla säkringsförhållanden trots potentiella osäkerhetsfaktorer från IBOR-reformen. Vidare så innebär ändringarna ytterligare upplysningskrav kring osäkerheten i de pågående reformerna av referensräntor.
Ändringarna i IAS 39 innebär att sparbanken kan fortsätta tillämpa säkringsredovisning trots den eventuella ineffektivitet som kan uppkomma i säkringsredovisningen som en konsekvens av förändringen i hur Stibor bestäms och/eller en eventuell ersättning av Stibor med en riskfri ränta. Vidare har ändringarna i IFRS 7 inneburit att sparbanken lämnar nya upplysningar i årsredovisningen (se avsnittet Sparbankens exponering mot referensräntor m.m. i not 3 Riskhantering).
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte tillämpats i förtid vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att tillämpas i förtid.
Nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att ha någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Negativa ränteintäkter redovisas som räntekostnad i resultaträkningen. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det
ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen
- Betald och upplupen ränta på derivat, även derivat som är säkringsinstrument och där säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner
- Sparbankens kostnader för den statliga insättningsgarantin samt resolutionsavgift
Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i steg 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stegen 1-2 (för beskrivning av steg 1-3, se avsnitt om
nedskrivningar).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
Provisions- och avgiftsintäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Intäkterna återspeglar vanligtvis den ersättning som förväntas som utbyte för dessa varor eller tjänster. När ersättningen inkluderar en rörlig ersättning, till exempel rabatt eller återbäring eller prestationsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Den totala ersättningen fördelas för varje prestationsåtagande och beror på om prestationsåtagandena är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter, som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande brutto, dvs. utan hänsyn tagen till
avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter och betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Provisionskostnaderna är normalt transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls. I posten redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultatet
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat - Förändringar i förlustreserv på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och är skuldinstrument
- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument
- Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta)
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader redovisas i den period de uppkommer och omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. I posten redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Den aktuella skatten baseras på den bästa uppskattningen av skatter som kommer att betalas eller erhållas och inkluderar eventuella osäkerheter avseende skattemässig hantering.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när företaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Lånefordringar och inlåning redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen förutom eventuell reserv för förväntade kreditförluster.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Klassificering och värdering
Finansiella tillgångar
Sparbankens principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Om sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en
omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan och fastställs av sparbankens verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar.
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IFRS som värderade till verkligt värde via resultaträkningen även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas.
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde är skuldinstrument som innehas med målet att realisera instrumentens kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av
kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Försäljningar kan undantagsvis förekomma t.ex. till följd av störningar på kapital- och penningmarknaden eller i nära anslutning till instrumentets förfallotidpunkt.
Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Tillgångar i denna värderingskategori är föremål för reservering för förväntade kreditförluster.
Följande finansiella tillgångar i sparbankens balansräkning värderas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde:
- Kassa
- Utlåning till kreditinstitut
- Utlåning till allmänheten
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
I kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas skuldinstrument vars mål är att realisera kassaflöden både genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja instrumenten. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori är också att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran.
Orealiserade vinster och förluster redovisas som en förändring i fond för verkligt värde i eget kapital. I samband med bortbokning till följd av en försäljning av tillgången, omklassificeras reserven till resultaträkningen
(skuldinstrument) eller som en omföring inom eget kapital (eget kapitalinstrument).
Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för dessa tillgångarna, vid bestämda tidpunkter, ger upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet:
- Belåningsbara statsskuldförbindelser mm
- Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär att orealiserade värdeförändringar redovisas i fond för verkligt värde. I samband med försäljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiserade resultatet som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat. Utdelning redovisas som en intäkt när stämman tagit beslut om utdelning.
Övriga aktier och andelar redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultaträkningen och dels sådana finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori
(Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen med undantag av värdeförändringar som beror på förändringar i egen kreditrisk för finansiella skulder värderade enligt den s.k. ”Fair Value Option” vilken värdeförändring skall redovisas i övrigt totalresultat.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not 32 Finansiella tillgångar och skulder.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Bland dessa garantiavtal ingår sparbankens förpliktelse att upp till en viss nivå svara för kreditförluster i sådana lån som sparbanken förmedlat till annan bank.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hänsyn tagen till IFRS 9.5.5 om förlustreserv och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IFRS 15, Intäkter från avtal. Utställda finansiella
garantiavtal omfattas också av principerna om nedskrivningar.
Lånelöfte
Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Utställda lånelöften omfattas också av principerna om nedskrivningar.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Derivat redovisas initialt till verkligt värde per datumet som kontraktet ingås. Efterföljande redovisning sker till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat som har ett positivt värde redovisas som tillgångar och derivat som har negativt värde som skulder.
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som
säkringsredovisning innebär.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är främst fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är förändringen i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
Säkring av verkligt värde (portfölj)
Sparbanken tillämpar EU:s carve out version av IAS 39. När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkter respektive räntekostnader.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att
lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs ett effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i
balansräkningen. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen.
Avbrott av säkringsredovisning
Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i
balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m, Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt Aktier och andelar. Den största delen av sparbankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Innehav i onoterade aktier redovisas till ett marknadsvärde utifrån observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas på annat sätt. Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Värdeförändringar redovisas över fond för verkligt värde.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningar
Sparbanken redovisar förlustreserver för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella tillgångar som är skuldinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förväntade kreditförluster redovisas även för utställda finansiella garantier och lånelöften. För finansiella tillgångar som är egetkapitalinstrument och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas emellertid inte några nedskrivningar.
Beroende på om en betydande ökning av kreditrisk har inträffat eller inte, sedan exponeringen redovisades i balansräkningen för första gången, så delas exponeringarna in i följande steg:
- Steg 1 omfattar exponeringar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första
redovisningstillfället. Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, en riskbedömning som motsvarar ”investment grade” (tillämpas endast på värdepapper). Alla exponeringar som inte getts ut eller förvärvats som kreditförsämrade ingår i steg 1. Detta innebär att redan vid första redovisningstillfället redovisas en förlustreserv.
- Steg 2 omfattar exponeringar där en betydande ökning av kreditrisk inträffat sedan första redovisnings- tillfället men där det vid rapporteringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. För en beskrivning av vad som utgör en betydande ökning av kreditrisk, se nedan.
- Steg 3 omfattar exponeringar för vilka objektiva belägg har identifierats för att exponeringen är osäker (kreditförsämrad). För en beskrivning av när en fordran betraktas som kreditförsämrad, se nedan.
För exponeringar som hänförs till steg 1 uppgår förlustreserven till ett belopp som motsvarar den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För exponeringar som ingår i steg 2 och 3 motsvarar förlustreserven de förväntade kreditförlusterna för exponeringens återstående löptid. För en närmare beskrivning av metoderna för beräkning av förlustreserver, se nedan.
Redovisning av förväntade kreditförluster – utlåning till allmänheten, utställda finansiella garantier och utställda lånelöften
Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk
En kredit som varit föremål för en betydande ökning av kreditrisk ingår inte längre i steg 1 utan i steg 2
(förutsatt att den inte är kreditförsämrad). Sparbanken bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå. Den kvantitativa metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponeringsrisk för fallissemang. Metoden utgår från sparbankens system för riskklassificering. Skalan av ratingklasser går från 21 (som indikerar bästa
riskklass) till klass 1 (som indikerar sämsta riskklass). Ratingskalorna är uppbygga för fyra olika kundsegment.
Beroende på vilken initial rating som ett lån haft så krävs ett visst antal steg på denna ratingskala mot en lägre rating för att ökningen av kreditrisk ska anses ha ökat betydligt. Ju lägre initial rating, desto färre steg av försämringar av rating krävs för att en betydande ökning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. När låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar, så betraktas dessa exponeringar alltid som exponeringar som har en väsentlig ökning av kreditrisk. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats i tillräcklig grad så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras från steg 2 till steg 1.
Kreditförsämrade lån
Liksom enligt tidigare principer kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för
kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (steg 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser:
- Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren - Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar
- Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga
- Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion
Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditförsämrat inte längre är det, sker en omföring antingen till steg 2 (om det jämfört med när lånet lämnats föreligger en betydande ökning av kreditrisk) eller till steg 1.
