Blyga pojkar och starka flickor
En studie om genus och jämställdhet i den kenyanska skolan
Shy boys and strong girls
A study of gender and equality in the Kenyan school
Malin Börjesson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarutbildningen: Från lokalt till globalt
Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anders Österberg Emiminator: Anders Broman 2013-01-18
Löpnummer
Abstract
The aim of this study is to examine how two Kenyan school's approaches gender roles, by what the curriculum says and by how the teachers way of teaching are effecting the creation of gender roles. The aim is further to find out what the Kenyan school settings are, according to gender and equality, and how these are implemented in practice. This was examined
through interviews at two local schools in Kenya, with five practicing teachers from grade one through grade six. This work compares the respondents' answers to the research that is related to the topic. Because of lack in the research about Kenya, the research has been based on mostly Swedish investigations. The conclusion of this study is that the two schools in Kenya are aiming for an equal school, which is also the government's goal. Teachers who work in primary school have similar ways of teaching, concerning a gender and equality thinking.
Respondents have different ideas about gender and equality but they all agree that the traditional gender patterns must disappear to make both the school and the rest of society completely equal.
Keywords: Primary School earlier ages, Kenya, equality, gender and teachers.
Sammandrag
Det här arbetet handlar om hur genus och jämställdhet impliceras i den kenyanska skolans värld. Syftet med föreliggande arbete är att ta reda på skolans syn avseende könsroller genom vad som framställs i läroplanen och i lärarnas undervisning. Syftet är vidare att belysa den svenska skolans läroplaner gällande genus och jämställdhet. Syftet är även att ta reda på vad den kenyanska skolans inställning gällande genus och jämställdhet och hur detta genomförs i praktiken samt vad den kenyanska läroplanen säger. Detta undersöktes genom intervjuer på två lokala skolor i Kenya, med fem verksamma lärare ifrån årskurs ett till och med årskurs sex. I arbetet jämfördes respondenternas svar med den forskning som finns kopplat till ämnet.
På grund av bristanade forskning i hur lärarna i Kenya arbetar med genus och jämställdhet i sin undervisning, har arbetet till stor del utgått ifrån svensk forskning i detta ämne.
De slutsatser som dragits är att båda skolorna som är med i undersökningen strävar efter en jämställd skola, vilket även är regeringens mål. Lärare som arbetar i grundskolans tidigare åldrar har ett likvärdigt sätt att undervisa, men trots detta har respondenterna olika tankar kring genus och jämställdhet men de är alla överrens om att de traditionella könsmönstren måste försvinna för att både skolan och de övriga samhället ska bli helt jämställt.
Nyckelord: Grundskolans tidigare åldrar, Kenya, jämställdhet, genus och lärare.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.2 Bakgrund ... 4
1.3 Syfte ... 5
1.4 Frågeställningar ... 6
1.5 Disposition ... 6
2. Metod ... 7
2.1 Val av forskningsmaterial och litteratur ... 7
2.2 Undersökningsmetod ... 7
2.2.1 Urval ... 8
2.2.2 Tillvägagångssätt ... 9
2.3 Källkritik ... 10
2.3.1 Forskning och litteratur ... 10
2.3.2 Undersökning ... 10
2.4 Avgränsningar ... 11
3. Forsknings- och litteraturgenomgång ... 12
3.1 Begreppsdefinition ... 12
3.1.1 Genus ... 12
3.1.2 Kön ... 12
3.1.3 Jämställdhet ... 13
3.2 Genus och jämställdhet i tidigare styrdokument ... 13
3.3 Genus och jämställdhet i dagens styrdokument ... 14
3.4 Genus och jämställdhet i svensk skola ... 16
3.4.1 Flickor och pojkar i skolan ... 16
3.4.2 Skolan och pedagogens arbete ... 17
3.5 Könstrukturer i Kenya ... 18
3.6 Kenyanska skolan och dess läroplan ... 19
4. Resultat av intervjuundersökning ... 22
4.1 Intervjupersonerna ... 22
4.2 Intervjuerna ... 23
5. Diskussion ... 28
5.1 Genus och jämställdhet i läroplanerna ... 28
5.2 Lärarnas genus- och jämställdhetsarbete kopplat till samhället ... 29
5.3 Slutsatser och förslag till vidare forskning ... 31 Referenser
Bilagor
4
1. Inledning
Sveriges skolor blir allt mer mångkulturella och det för med sig att vi lärare måste utöka våra kunskaper internationellt. I andra länders kulturer finns det olika sätt att se på begreppen genus och jämställdhet. Det är viktigt för mig som blivande lärare att kunna ta till mig de kunskaper som finns ute i världen och föra in det i de svenska skolorna och dess undervisning.
Detta för att kunna bemöta och få en ökad förståelse för hur vissa elever tänker och handlar i olika situationer. I Sveriges skolor anser jag att genus och jämställdhet inte prioriteras tillräckligt mycket, trots att det är ett väl omtalat ämne ute i samhället. Barn lär sig redan i tidig ålder om vilka beteenden och aktiviteter som är förknippade med flickor respektive pojkar och detta tror jag kan vara en föreställning som barnen får med sig hemifrån. Detta för att vi i vår barnuppfostran tror att vi är neutrala i våra åsikter, samtidigt som vi är präglade av den norm som vi vuxit upp i. Det handlar om att det är olika normer för män respektive kvinnor och att det är olika förväntningar på hur flickor och pojkar ska uppföra sig. Dessa tankar finns även ute i övriga världen och dess skolor. Hur ser den övriga världen på genus och jämställdhet?
1.2 Bakgrund
Anledningen till att ämnet genus valdes är för att jag fick upp intresset för ämnet när jag läste en fristående kurs som handlade om specialpedagogik på Karlstads universitet. I kursen gjorde vi i grupp undersökningar kring ämnet genus, det var då jag förstod att lärare i dagens skolor har för lite kunskaper kring ämnet genus och jämställdhet. Där berättade även mina studiekamrater som var verksamma lärare, att skolorna blir mer och mer mångkulturella och att det är något som vi lärare måste ta hänsyn till i vårt genus- och jämställdhetstänk. De verksamma lärarnas tankar stämmer överrens med det Tallberg, Broman skriver, att skolan är en framställare av bristande jämställdhetsarbete där det finns begränsande könsmönster.1 Begreppen genus och jämställdhet infördes i 1969 års läroplan och har sedan dess följt med i läroplanernas historia ända fram till dagens läroplan Lgr 11. I denna läroplan står det bland annat att alla som arbetar inom skolans värld har ansvar för att arbeta för jämställdhet mellan
1 Ingegerd Tallberg Broman, Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel (Lund:
Studentlitteratur, 2002) s.16
5 könen, och mot diskriminering på grund av kön eller könsöverskridande identitet.2 Tallberg skriver att i forskning står det skrivet att det är viktigt att man arbetar med jämställdhet i skolan, där det står formellt och finns med i styrdokumenten. I undersökningar har det visat sig att jämställdhetsarbetet inte finns och inte är konkret i skolorna och dess klassrum.3 Undersökningen till denna rapport kommer att äga rum i Kenya där ska jag intervjua
verksamma lärare gällande genus och jämställdhet samt analysera deras läroplaner för att se vad det står gällande genus och jämställdhet. Detta för att jag ska kunna bemöta mina kommande elever oavsett vad de har för kultur med sig, anser jag att det är viktigt att ha sett och upplevt samt fått en annan förståelse för elever med utländsk bakgrund. Jag valde landet Kenya för att jag ville uppleva en kultur som på ett tydligt sätt skiljer sig från de tankar och värderingar som vi har i Sverige. För min framtida yrkesroll tror jag att denna resa kommer att ge berika kunskaper och erfarenheter. Vilket kommer spela en stor roll i min yrkesroll samt att kunna delge dessa erfarenheter till andra verksamma lärare. Att göra en undersökning i ett annat land som skiljer sig ifrån Sverige menar Birgit Pepin att det kommer leda till en djupare förståelse av det egna skolsystemet i kontrast med det nya och därmed får nya perspektiv på den nyfunna kunskapen.4
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att ta reda på skolans syn avseende könsroller genom vad som framställs i läroplanen och i lärarnas undervisning. Syftet är vidare att belysa den svenska skolans läroplaner gällande genus och jämställdhet. Syftet är även att ta reda på vad den kenyanska skolans inställning gällande genus och jämställdhet och hur detta genomförs i praktiken samt vad den kenyanska läroplanen säger.
2 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Stockholm: Skolverket, 2011) s.7
3 Tallberg Broman, 2002 s.15
4 Pepin Birgit, Educational Polices. Implications for equality and equivalence (Örebro University, 2004) s.223
6 1.4 Frågeställningar
Mina frågeställningar i detta arbete är följande:
Hur har samhällets förändrade syn på könsroller visat sig i läroplanerna och i lärarnas undervisning?
Vad går att utläsa angående genus och jämställdhet i de kenyanska styrdokumenten?
Hur ser arbetet ut i den kenyanska undervisningen gällande genus och jämställdhet?
1.5 Disposition
Arbetet inleds med en inledning som även behandlas i form av en bakgrund till ämnesvalet samt ett syfte och frågeställningar. I metodkapitlet beskrivs metoden, materialet samt avgränsningarna till föreliggande arbete, därefter diskuteras även källornas tillförlitlighet. I kapitel tre kommer en litteratur- och forskningsgenomgång, där presenteras den funna
litteraturen gällande genus och jämställdhet som är kopplat till skolans värld. Fokus är främst inriktat på vad det står i de svenska och kenyanska styrdokumenten gällande genus och jämställdhet, samt hur skolan och läraren ska arbeta för genus och jämställdhet både i
nationellt och internationellt sett. Resultatet av undersökningen presenteras i kapitel fyra, där fem intervjuer redovisas, som utfördes med fem verksamma kenyanska lärare från årskurs ett till årskurs sex. Därefter avslutas arbetet med en diskussion och slutsats där en diskussion förs och slutsatser dras utifrån vad som framkommit i studiens resultat. En återkoppling till
arbetets syfte och frågeställningar görs samt hur arbetet kan se ut i framtida forskning.
7
2. Metod
I följande kapitel kommer de val och överväganden som gjorts under arbetets gång gällande, metod avgränsningar och urval redovisas.
2.1 Val av forskningsmaterial och litteratur
Forskning gällande hur de kenyanska skolorna och dess pedagoger förhåller sig till begreppet genus och jämställdhet i dess undervisning är bristfällig. Det finns få studier om hur det kenyanska skolsystemet är uppbyggt. Det här resulterade i att litteratur- och forskningsdelen i föreliggande arbete till stor del har grundats på svensk forskning, detta har kompletterats med svensk litteratur samt även med litteratur ur ett globalt perspektiv. I den svenska forskningen finns det mest forskning kring förskolan samt grundskolans äldre åldrar och gymnasiet.
Därför har jag försökt att använda mig av forskningsmaterial som är för grundskolans tidigare år, då min kommande yrkesroll som lärare kommer vara mot de yngre åldrarna. Jag valde att fokusera på dessa åldrar för att försöka tillföra ny kunskap. Materialet som har använts till forskningen är lånat på Karlstads universitetsbibliotek. Där jag även har gått en kurs i hur man söker forskningsbaserad litteratur i olika databaser av Ann Dyrman. Denna kurs gick jag på för dels kunna ta reda på om min forskningsidé är genomförbar eller inte och för att få kunskaper om ämnet som ska studeras.5 Även andra examensarbeten som skrivits om liknande ämnen har studerats. Forskning som har använts i arbetet är tillförlitlig, där olika författare refererar till varandra där de återkommer flertalet gånger i varandras källor. Jag har även använt mig av hemsidor såsom Skolverket, Riksdagen och Utrikesdepartimentet med flera, där olika artiklar eller rapporter har funnits till hands. Vidare har jag även använt mig av både tidigare och dagens läroplaner samt även skollagen, detta för att se utvecklingen kring genus och jämställdhet i skolans värld här i Sverige.
2.2 Undersökningsmetod
Intervjustudien är vald att göra med strukturerade intervjuer, detta för att få så bra svar som möjligt i undersökningen. En strukturerad intervju baseras på valda intervjufrågor som ställs till alla respondenterna i undersökningen. Intervjufrågorna är bestämda innan intervjun men
5 Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik (Lund: Studentlitteratur, 2006) s.124
8 att svaren är öppna.6 Metoden valdes på grund av att båda parter har engelskan som
andraspråk och det kan medföra vissa komplikationer såsom missuppfattningar gällande frågor, svårt att föra en diskussion för vad man verkligen vill få fram. Fördelarna med intervju som metod är att den är anpassningsbar. Respondenten kan ge information som uteblir vid en enkätundersökning. Som intervjuare får du se respondentens mimik, pauser där det ges betänketid samt att intervjuaren även får mer tid till att ställa följdfrågor.7 Att använda sig av enskilda intervjuer är bättre för att få fram just vad respondenten anser gällande frågan, istället för att, som i en fokusgruppsintervju, lyssna på vad de andra i gruppen anser och endast instämma med de övriga i gruppen. Jag fick istället ut av intervjun vad den enskilde läraren anser gällande en specifik fråga. En anledning till att jag inte valde att utföra öppna intervjuer är för att de är lätt hänt att man tappar fokus och funderar på nästkommande fråga.8
2.2.1 Urval
Intervjuer är en bra metod för att samla in data, men den har även nackdelar gällande brist på tid. Därav har jag valt i undersökning att inte ha med så många intervjupersoner.9 I
undersökningen har jag valt att intervjua fem lärare där två är från en skola och tre från en annan skola. Dessa två skolor befinner sig närliggande till varandra i samma stad i Kenya.
Genom att använda två skolor får man ingen generell bild av hur kenyanska lärares förhållningssätt att arbeta kring genus och jämställdhet utan man får en del av hur de verksamma lärarna arbetar. På dessa två skolor fanns det elever från årskurs ett till årskurs åtta. Skolorna är olika stora, en liten mindre med 900 elever där klasserna även är relativt små. Den andra skolan var större, där fanns det 2000 elever vilket resulterar i att
undervisningsklasserna är stora, runt 60 elever. Respondenterna står i olika positioner samt har olika erfarenheter då de undervisar i olika klasser och har olika utbildningar. Genom att respondenterna jobbar från årskurs ett till årskurs sex fick jag en bredare bild av arbetet kring genus- och jämställdhet. Dessa urvalspersoner har jag och min handledare i den kenyanska skolan valt ut. Innan man börjar intervjuerna är det viktigt att undersöka med den eventuella respondenten om den i själva verket har ledig tid till att bli intervjuad.10 Det var inte alla lärare som hade tid eller ville ställa upp på en intervju, det resulterade i att jag fick använda mig av de lärarna som kunde tänka sig att ställa upp. Vilket leder till att jag inte har gjort något strategiskt urval gällande respondenterna utan ett slumpmässigt val.
6 Bo Johansson, Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen (Uppsala: Kunskapsförlaget, 2010) s.34
7 Johansson, Svedner, 2010 s.36
8 Ibid s.36
9 Bell, 2006 s.158
10 Ibid s.157
9 2.2.2 Tillvägagångssätt
Kontakten med de kenyanska skolorna anordnades av Lars Lorinius som har ett utbyte genom Karlstads universitet och med det lokala kenyanska skolkontoret. Innan min resa till Kenya skrev jag ett informationsbrev om mig själv och vad jag önskade att få vara i för åldrar i den kenyanska skolan. Med hjälp av detta brev var det kenyanska skolkontoret som tilldelade mig en skola som jag skulle kunna göra mina undersökningar på. Första dagen på skolan
kontaktade jag rektorn där jag berättade för honom vad syftet var med min vistelse på skolan och med att jag skulle utföra några intervjuer under senare delen av min vistelse. På denna skola i Kenya fanns de tre lärare som, ville delta undersökningen, antalet var lågt så jag kontaktat en närliggande skola där det fanns två frivilliga lärare som gärna ställde upp på intervjuer. När jag tog kontakt med de kenyanska lärarna berättade jag om min undersökning och vad syftet var samt som jag informerade om att intervjun var frivillig och att de är
konfidentiella. För att få en trygghet under intervjutillfällena talade jag om för respondenterna de är konfidentiella, vilket kan resultera i en trygghet under samtalet.11 Frågorna gavs ut till respondenterna innan intervjun skulle äga rum. Detta för att engelska språket är både parters andraspråk och för att inte få allt för stora språkmissar under intervjun ansåg jag att det var bra att personen ifråga kunde förbereda sig inför vårt samtal. Detta upplevde jag som positivt eftersom att samtalen flöt på bra.
Under intervjuerna satt vi på lugna platser och respondenterna såg ut att vara lugna och trygga i denna nya situation. I intervjuer är det bra att göra ljudinspelningar då man kan koncentrera sig på vad intervjupersonen säger samt ges det mer tid till att fokusera på de uttalanden som är framför allt intresse.12 Under intervjuerna spelades samtalen in med en diktafon för att få med allt som informatören berättade. Under tiden fördes även stödanteckningar för att komma ihåg det väsentligaste. Såg även till att det blev små pauser mellan varje fråga så att respondenten fick fundera över sitt svar. Eftersom jag använde mig av diktafon hann jag med att läsa av kroppsspråket, vilket därigenom kunde bekräfta det personen berättade. Nackdelen med att spela in intervjun är att intervjupersonerna i fråga kan bli hämmade och göra uttalanden om det respondenten, tror de jag vill veta mer om.13 Efterarbetet genomfördes genom att lyssna på intervjuerna ett flertal gånger samtidigt som jag transkriberade dem. Under transkriberingen valde jag att inte skriva med stakningsord såsom ”mm” och ”ah” och så vidare. Detta valde jag för de orden är inte väsentliga i min resultatdel. Därefter gjorde jag sammanfattningar
11 Bell, 2006 s.169
12 Ibid s.165
13 Ibid s.165
10 utifrån vad varje respondent hade svarat som senare fördes in i en sammanhängande text i resultatavsnittet. Respondenterna skrivs med fiktiva namn i detta kapitel.
2.3 Källkritik
2.3.1 Forskning och litteratur
För att veta om ens källor är trovärdiga eller inte kan man göra en extern granskning, vilket innebär att man undersöker om författaren verkligen är upphovsmannen, genom att undersöka om andra stödjer det som denna författare har skrivit i sin text.14 Det har varit svårt att få fram forskning ifrån Kenyas skolsystem. Deras senaste läroplan kom ut år 2009 där det tyvärr inte stod så mycket om genus och jämställdhet. År 2001 utgavs det Teaching and Learning in the primary classroom, en bok som handlar om genus och jämställdhet i undervisningen och är en del av läroplanen, vilken jag utgått ifrån. De svenska läroplanerna Lgr62, Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lgr11 är förordningar som är fastställda av regeringen, vilket gör dem mycket trovärdiga. Forskningen har även utgått ifrån Skolverket och lärarförbundets skrifter som handlar om de tidigare styrdokumenten. De källor jag har använt är från 2000-talet och framåt, har försökt att få tag i så ny forskning som möjligt. De nyare böckerna som har använts hänvisar även till äldre böcker vilket resulterar i att trovärdigheten blir bättre. Det kom en ny svensk skollag 2010 och en ny läroplan 2011 som man bör ta hänsyn till, den litteratur jag har använt mig av är skriven utifrån den tidigare skollagen och läroplanen.
2.3.2 Undersökning
De fem intervjuerna har utförts på likartade sätt, respondenterna har svarat på samma frågor vilket har lett till likartade svar. Det har varit samma frågeområden och frågor men trots det blir varje tillfälle unikt med olika svar beroende på följdfrågor samt utifrån hur den enskilde pedagogen arbetar. Det finns en risk i att respondenten inte varit helt uppriktig i sina svar utan svarat det svar den enskilde personen trodde jag vill höra eller inte vill förmedla något
negativt om sin verksamhet. Men eftersom de fem pedagogerna har likartade svar på flertalet av frågorna anser jag att respondenten har svarat utifrån sitt arbete och deras svar har gett mig svar på mina frågeställningar. Reliabiliteten är tämligen hög. Reliabilitet innefattar
tillförlitligheten i undersökningen.15Det medför att den blir relativt hög på grund av det inte går att återskapa samma intervjutillfälle. Validiteten innefattar att den mäter det som är
14 Bell, 2006 s.130
15 Alan Bryman Samhällsvetenskapliga metoder 2.uppl. (Malmö: Liber, 2010) s.252
11 beträffat att mäta.16 Validiteten i min undersökning är tämligen hög eftersom undersökningens syfte har mätt det den skulle mäta det vill säga att ta reda på vad den kenyanska skolans inställning gällande- genus och jämställdhet och hur detta genomförs i praktiken samt vad den kenyanska läroplanen säger.
2.4 Avgränsningar
De avgränsningar som har gjorts i det här arbetet är anpassade efter vistelsen i Kenya. Vilket leder till att jag inte kunnat göra fler undersökningar än fem intervjuer. Från början var det inplanerat observationer men på grund av tidsbrist valdes den undersökningsmetoden bort.
Undersökningen bygger på två olika skolor som ligger i närheten av varandra.
Undersökningen inriktades på genus- och jämställdhet i de kenyanska skolorna. Tanken var från början var att en likanande intervju skulle gjorts i en svensk skola för att kunna göra en jämförelse, men kom till insikt med att tiden inte skulle räcka till. Dock fick jag vidga min forsknings- och litteraturdel och ta in svensk forskning på grund av att det inte finns forskning gällande genus och jämställdhet i den kenyanska skolan. Fokus på åldrarna i undersökningen ligger ifrån årskurs ett till årskurs sex, detta beror på att det är det åldersspannet som jag kommer att vara verksam lärare i.
16 Bryman, 2010 s.252
12
3. Forsknings- och litteraturgenomgång
I det här kapitlet kommer jag nedan att redovisa en begreppsdefinition av genus, kön och jämställdhet. Vidare kommer jag presentera genus- och jämställdhetens utveckling genom läroplanerna lgr62 till och med lgr11. I nästkommande avsnitt redogörs genus- och
jämställdhet i dagens skola gällande flickor och pojkar och lärarnas arbete. Vidare följs det en avslutning som behandlar könsstrukturerna i Kenya samt i den kenyanska skolan.
3.1 Begreppsdefinition 3.1.1 Genus
Begreppet genus härstammar från latinet och det menas med kön, släkte, sort samt slag.17 Genus innebär de uppfattningar och mönster som skapar män och kvinnor i samhället där det bildas föreställningar om de bör vara.18 Begreppet kan även beskrivas som det sociala och kulturella könet som en individ bildas till. Genus är föränderligt eftersom det inte syftas till det biologiska könet, vilket menas med att de föreställningar som bedöms vara manligt och kvinnligt. Den norm som säger vad som är manligt respektive kvinnligt i Sverige ser inte den samma ut i Afrika då det varierar både ute i världen och över tid.19
3.1.2 Kön
Begreppet kön kom fram tydligt i forskningen vid 1970 och har fortfarande en betydande roll i forskning.20Biologisk medfödd identitet är det som begreppet kön kommer från.21 Begreppet kön menas i huvudsak hur det manliga och kvinnliga könsorganet framställs, men det finns undantag där det finns människor som har både kvinnliga och manliga fysiologiska drag. Kön menas även med fysiologiska och biologiska likheter som anger kvinnor och män.22 Sättet att se olika på kvinnor och män har sin grund långt tillbaka i tiden. De ansågs vara varandras motsatser, de kunde komplettera varandra på ett bra sätt. Mannen skulle vara ett ”handlande
17 Yvonne Hirdman, Genus – om de stabilas föränderliga former (Malmö: Liber, 2008) s.11
18 Eva Lena Volk, Jämställdhet gör världen rikare (Stockholm: Sida, 2006) s.7
19 Maria Hedlin, Jämställdhet (Stockholm: Liber, 2006) s.43ff
20 Marie Nordberg, Manlighet i fokus (Stockholm: Liber, 2005) s.7
21 Lärarförbundet, Jämställdskola (2006) s.26
22 Volk, 2006 s.7
13 subjekt och kvinnan ett passivt objekt.”23 Betydelsen av kön skapas i relation till omgivningen och är konstant i ändring.24
3.1.3 Jämställdhet
Jämställdhetsbegreppet grundades på 1960- talet, vilket var den tiden då kvinnans
underordande roll i samhället blev en politisk fråga. Målet med jämställdhetspolitiken är att:25
kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det ska vara en jämn fördelning av makt och inflytande och lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger.26
Det finns två betydelser av jämställdhet, den första är kvantitativ, vilket menas med att det finns en strävan efter en likvärdig könsföredelning. Den andra betydelsen är
kvalitativ, vilket betyder att det ska grundas på allas lika villkor, vilket är det som jämställdhetspolitiken grundar sig på. Jämställdhets begreppet betyder alla människors lika värde, människor ska vara fira och utvecklas till individer utan att begränsas av de genusroller som råder i samhället idag. Dessa genusroller menas med hur människor av skilda kön står i relation till varandra.27
3.2 Genus och jämställdhet i tidigare styrdokument
Redan från 1962 års läroplan fram tills idag har intresset för genus och jämställdhet funnits med i våra läroplaner. I Lgr62 förmedlas det att skolan ska förmedla på ett tydligt sätt om demokrati samt att det ska vara jämställt mellan könen. Begreppet jämställdhet användes första gången i 1969 års läroplan, då det användes för att ”kunna skilja på orättvisor som utgår från könstillhörighet, inte skulle skymmas av orättvisor som utgår från klass.”28
I Lgr69 står det skrivet att skolan ska arbeta för att få mer jämställt mellan kvinnor och män.
”Den bör orientera om könsfrågan, stimulera eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande
23 Myndigheten för skolutveckling Hur är det ställt?-Tack ojämt! (Stockholm: Liber, 2003) s.8ff
24 Myndigheten för skolutveckling, 2003 s.8ff
25 Ibid s.7
26 Ibid s.7
27 Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (Malmö: Liber, 2004) s.36
28 Inga Wernersson Genus i förskola och skola (Göteborgs universitet, 2009) s.23ff
14 förhållanden”.29 I både 1962 och 1969 års läroplan står det skrivet om att de gamla
könsrollsmönstren skulle utmanas både när de gällde ett arbete, där arbetaren fick avlöning och vid ett ideellt arbete.30 I Lgr 80 står det på liknande sätt som ovan att ”samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga människor. Skolan skall därför verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.”31
Skolans ansvar för att ge alla elever oavsett kön samma möjligheter tydliggörs i 1994 års läroplan. Där står det att:
Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och
förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.32
Det står även skrivet om att rektorns ansvar gällande att integrera jämställdhet i de övriga undervisningsämnena.33 Tallberg Broman skriver att under historiens gång har
könsperspektivet förändrats i skolans värld, där det i dagens styrdokument handlar om läraren och skolans uppdrag. Perspektivet har förts in i läroplanerna och från ett könsperspektiv i en ideologisk fråga till en pedagogisk undervisning.34
3.3 Genus och jämställdhet i dagens styrdokument
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011 står det under skolans grundläggande värden att eleverna ska erhålla samt utveckla kunskaper inom genus och jämställdhet. Skolan har som uppdrag att förmedla och gestalta jämställdhet mellan kvinnor och män. Gällande förståelse och medmänsklighet står det tydligt att diskriminering på grund av kön får ingen elev i skolan utsättas för eller kränkas på grund av könsöverskridande identitet eller annan kränkande behandling. Detta för att de som arbetar inom skolans värld
29 Lärarförbundet Genuspraktika för lärare (2006) s.16
30 Ingrid Karlson Könsgestaltningar i skolan (Linköpings universitet, 2003) s.13
31 Lärarförbundet Genuspraktika för lärare (2006) s.16
32 Karin Kjellberg, Genusmaskineriet (Sveriges utbildningsradio, 2004) s.56
33 Kjellberg, 2004 s.56ff
34 Tallberg Broman, 2002 s.16
15 ska arbeta för att skapa medkänslor för andra individer. Det som ska prägla undervisningen är att alla enskilda elever ska må bra och utvecklas.35
Alla elever har i skolan rätt till en likvärdig utbildning. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Under rubriken likvärdig utbildning står det skrivet att skolan ska arbeta för kvinnor och mäns möjlighet och rätt i samhället. Det som bidrar till att forma elevernas tankar gällande manligt och kvinnligt är från deras undervisning, därför ska de som arbetar inom skolan bemöta flickor och pojkar och de krav som ställs på dem ska vara jämställt.
Skolan ska se till att eleverna oberoende av vilket kön de har få prova på och utveckla sina förmågor. Detta för skolan har ansvar för att motverka könsmönster.36
Eleverna ska få ta del av och verka inom de demokratiska principerna genom att ha en inverkan på undervisningen, där eleven ska var delaktig och ta ansvar. Därför ska läraren i skolan även se till att alla elever i klassrummet får lika stort inflytande och utrymme, likaväl för flickor som för pojkar. Eleverna ska alltid ha chans att ställa frågor över sin utbildning.37 Skolan och omvärlden har en viktig koppling till varandra när det gäller eleverna ska inte på grund av sitt kön hämma sitt yrkesval.38 Rektorn har även ett viktigt ansvar där denne ska verka för att olika områden ska integreras i den vardagliga undervisningen där till exempel jämställdhet finns som ett av områdena.39
I skollagen går det att utläsa att ”utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggandedemokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.”40 Det står även skrivet att skolan ska arbeta för alla elevers lika möjligheter och rättigheter och att skolan ska arbeta för att ta bort diskriminering gällande kön och könsöverskridande identitet. 41
35 Lgr11 s.7
36 Ibid s.8
37 Ibid s.15
38 Ibid s.17
39 Ibid s.19
40 www.riksdagen.se, Skollagen kap 1 § 5
41 Skollagen, kap 1 § 8
16 3.4 Genus och jämställdhet i svensk skola
3.4.1 Flickor och pojkar i skolan
Lärare behandlar idag eleverna allt för ofta enligt det abstrakta könet och inte efter deras förutsättningar och framtidsdrömmar. Detta beteende sker av en anledning och inte efter vana.
Även om det inte är alltid uppenbart så sker särbehandlingen oftast med ett syfte. Det kan ha berott på att läraren ville skapa lugn och ro och stabilitet i klassrummet. Lärarens handling skapar ett problem som medför olika makt och möjligheter för eleverna.42
Att en pojke tar plats och väsnas är inget problem. Att en flicka sitter tyst och knappt syns är inget problem. Men om en pojke väsnas och tar plats så att konsekvensen blir att en flicka tystnar och knappt syns – då har vi ett jämställdhetsproblem, liksom det omvända fallet.43
Skolan är en plats idag där flickor och pojkar inte bemöts lika, de får inte lika stort inflytande och uppmärksamhet i klassrummet av läraren. Genom olika sorters
observationer har olika forskare fått fram att när könsuppdelningen verkar vara normal så är det pojkarna som dominerar i klassrummet. När situationen upplevs som
flickdominant, ger läraren eleverna lika mycket uppmärksamhet. När pojkarna över dominerar i klassrummet upplevs situationen som pojkdominant. Lärarna är inte medvetna om att de vänder sig mer till pojkarna i undervisningen eller så anser lärarna att utrymmet i undervisningen tas av pojkarna.44 Jan Einarsson anser att det är pojkarna som dominerar i klassrumme men att det oftast är en liten grupp av pojkarna i klassen som är dominanta, de resterande pojkarna är relativt tystlåtna. Han uttalar sig även gällande att dominansen varierar i klassrummet beroende på vilket ämne som undervisas.45Till exempel skriver Karlsson om skillnaden mellan hur framträdande pojkar och flickor är beroende på vilken lektion det är. Under en faktabaserad lektion är pojkarna mer dominerande medan en mer diskussionsartad lektion är flickorna mer dominant.46
Einarsson skriver att det är vanligt att flickor i klassen blir hjälpredor, det blir lärarens speciella hjälpredor. Dessa flickor håller reda på vilka uppgifter som ska göras och kan
42 Jan Lif, Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan (Lund: Studentlitteratur, 2008) s.25ff
43 Lif, 2008 s.26
44 Hedlin, 2006 s.62
45 Jan Einarsson, Språksociologi (Lund: Studentlitteratur, 2009) s.260
46 Karlson, 2003 s.24ff
17 även gå runt och hjälpa pojkarna om de inte förstår uppgiften. Flickorna sitter även tysta och snälla och hjälper varandra. Flickornas svar anses som inte lika betydelsefulla som pojkarnas. Flickorna drar väldigt sällan till sig i skratt i undervisningen, utan skrattar hellre åt pojkarna och åt läraren.47 Även Lif anser att flickor hjälper till mer i klassen än pojkar. De används också för att skapa en lugnare miljö i klassrummet genom att sättas mellan två bråkiga pojkar.48 Hedlin skriver däremot att flickorna inte får någon hjälp tillbaka av pojkarna utan att flickorna får hjälpa varandra. 49 Trots att eleverna i tidigt skede får lära sig att det är samma regler för alla förekommer ändå särskilda regler för pojkar och för flickor. Pojkar bestraffas hårdare än flickor trots samma förseelse. Lärare försvarar sig då med att pojkar oftare bryter mot reglerna.50
Einarsson skriver att redan i ett tidigt stadie när barnen är små blir de medvetna om samhällets könsroller. Till stor del fostrar eleverna sig själva och blir varandra fostrare.
Eleverna begränsar utrymmet gällande det personliga, då de anser ofta att ”pojkar är pojkar” och ”flickor är flickor”.51
3.4.2 Skolan och pedagogens arbete
I skolansvärld finns det många olika sätt för pedagogerna att arbeta med genus och
jämställdhet. De finns lärare som skapar aktiviteter för att ta bort de könsmönster som finns idag. Vissa lärare väljer att söka kunskap och olika metoder för att bryta mönstren.
Genuskunskap är viktigt att inkludera i de övriga ämnena i skolan, detta för att inte kopplingar till den generella världen ska göras av eleverna. Skolan har ett stort ansvar gällande att
motverka så nya myter inte bildas inom ämnena jämställdhet och genus.52 Lärarna behöver mer erfarenhet och kunskap jämställdhet och genusarbete. Genom detta kan de ledas till ett mer jämställt samhälle och skola. Detta är ett av de viktigaste uppdragen med att förändra genusmönster samt där lärarna är de viktigaste aktörerna.53 För att jämställdhetsarbetet ska fungera på ett bra sätt måste arbetet ske ute på skolorna, detta för att det är där det teoretiska ska omvandlats till praktisk verklighet i verksamheten. Lärarna som ska undervisa, följa och tänka på jämställdhet i sin undervisning kan ha själva vuxit upp i en traditionell könsordning.
Det betyder att man inte bara ska ändra på elevernas tankar utan även på sina egna tankar som
47 Einarsson, 2009 s. 62ff
48 Lif, 2008 s.33
49 Hedlin, 2006 s.64
50 Lif, 2008 s.32
51 Einarsson, 2009 s.266
52 Lärarförbundet Genuspraktika för lärare (2006) s.16ff
53 Lärarförbundet Jämställd skola (2006) s.5
18 lärare. Även för att detta arbete ska fungera bra gäller det att man inser ojämställdheten, att det pågår en rutinmässig diskriminering i skolans värld där flickorna i skolan får stå för lugn och ro samt ordning medan uppmärksamheten riktas till pojkarna där de tillåts att busa på ett annat sätt.54
Svaleryd menar att om läraren ska kunna göra ett bra genus och jämställdhetsarbete så måste denna lärare gå till sig själv i första hand och ändra på sina tankar kring de traditionella könsmönstren. Därefter kunna se sitt egna arbete i en ny roll och ett nytt perspektiv.
Arbetslaget behöver samtala om en gemensam grund att stå på. Arbetslaget måste bli eniga om vad det olika begreppen står för. Begreppet jämställdhet är känt för de flesta människor men vad ordet står för kanske är olika för olika människor, då är det viktigt att tydliggöra föra varandra vad man anser begreppet står för, till exempel pojke, flicka, jämlikhet, busig samt duktig. Efter man gjort det kan man börja fundera på hur alla i arbetslaget eller skolan skall kunna förstå dessa ord, så att det pedagogiska arbetet hos eleverna ska bli bra.55 Hedlin nämner även att skolan ska bidra till att minska dagens könsmönster och jobba mot ett mer jämlikt samhälle. Alla ska hjälpas åt i skolan att med att öka medvetenheten i frågor om genus och makt. Skolan ska inte påverka elevernas personlighet utan utvidga elevens syn och
tänkande gällande jämställdhet. Skolans arbete mot jämställdhet måste sättas i ett helhetsperspektiv, ett arbete som måste utgå ifrån två delar. Den första är att jobba emot dagens stereotypiska föreställningar om kvinnor och män. Den andra är att förkasta synen om en könsblind inställning och sluta förneka kvinnors och mäns ojämna villkor.56
3.5 Könstrukturer i Kenya
I Kenyas nya grundlag står det att de ska hjälpa kvinnor för att de är underrepresenterad i landet. Detta ska ske genom att föra in fler kvinnor i regeringen. Det står även att kvinnorna är diskriminerade på arbetsmarknaden.57
I Kenya går endast 79 procent av alla barn i grundskolan av dessa är det 43 procent av grundskoleeleverna som går vidare till college eller universitet. Det är få kvinnor som läser vidare och det kan bero på bland annat ungdomsgraviditeter. Det är endast 40 procent av de som läser på universitet som är kvinnor. Det har även visat sig från en undersökning 2007 att
54 Lärarförbundet Jämställd skola (2006) s.10
55 Svaleryd, 2004 s.42
56 Hedlin, 2006 s.62ff
57 www.manskligarattigheter, Mänskliga rättigheter i Kenya, 2010 s.14ff
19 av de personer som är över 15 år är det endast 71,4 procent som är läs och skrivkunniga. Läs och skrivkunnigheten är lägre hos kvinnorna än hos männen. Detta på grund av att kvinnornas ställning i landet är underordnad. Kenya har fått kritik för att de inte lyder FN:s råd för de mänskliga rättigheterna, genom att de inte jobbar för att arbeta emot diskrimineringen av kvinnorna. I Kenyas nya grundlag stärks kvinnan i samhället där det står om dennes
rättigheter och möjligheter. För att stärka kvinnornas ställning i samhället är det kulturella och traditionella synsättet hos samhällsmedborgarna som behövs förändras. I det kenyanska samhället är kvinnorna lägre stående ekonomiskt sätt, det är till exempel finns det bara tre procent av landets alla kvinnor som äger en fastighet. I de höga positionerna i arbetslivet är kvinnorna mycket underpresterande.58
3.6 Kenyanska skolan och dess läroplan
I utrikesdepartementets årliga rapport gällande de mänskliga rättigheterna i Kenya står det skrivet att i grundlagen står det att alla har rätt till utbildning. Kenyas grundskola är gratis, dock finns det vissa kostnader som tillkommer såsom skoluniformer, och skolmaterial, tyvärr är denna kostnad avgörande för fattiga familjer om barnen kan gå i skolan eller inte. Den kenyanska grundskolan är i åtta år.59
I en del av Kenyas läroplan står det skrivet att alla på skolan ska främja socialjämlikhet. Där ska utbildning främja socialjämlikhet och främja en känsla av socialt ansvar i ett
utbildningssystem som ger lika utbildningsmöjligheter för alla. Det bör ge alla barn
varierande och utmanade möjligheter till gemensamma aktiviteter samt socialt stöd oavsett kön, förmåga eller geografisk hemvist.60
Teaching and Learning in the Primary Classroom, är även en del av Kenyas läroplan där det står skrivet om vilken genusmedvetenhet en pedagog ska handla efter och hur de ska vägleda pojkar och flickor i sitt lärande.61 Avsnittet behandlar vad som avses vara manligt respektive kvinnligt uppträdande i Kenya. Kvinnan i hemmet uppfattas som tystlåten, bra lyssnare, blyg och en hushållerska som har bra moderskänslor. Mannen är den som bestämer i hemmet och han ses som dominant, stark, mäktig. Dessa är de stereotypiska könsmönstren i Kenya, och
58 Mänskliga rättigheter i Kenya, 2010 s.14
59 Ibid s.13
60 Ministry of education primary education social studies syllabus (Nairobi, 2009) s.7
61 Teaching and learning in the Primary classroom (Nairobi, 2001) s.171
20 speglas väl i den kenyanska skolans undervisning. Dessa mönster tas upp på grund av en längtan till att upphäva dessa tankar kring könsmönster både i skolor, lärare och elever.62 Genusskillnader i de kenyanska grundskolorna har noterats finns bland eleverna. Denna skillnad är ytterst liten men i vissa delar av Kenya går det att utläsa att fler pojkar går i skolan än flickor. Detta varierar på vilket landområde i Kenya som barnen växer upp i.
Genusskillnaderna kan även bero på att det är barn som hoppar av skolorna på grund av olika anledningar, här är det fler flickor som hoppar av skolan. Det kan bland annat bero på
förtidiga giftermål och graviditeter, och att de ska hjälpa mamman med hushållssysslor.63 Att låta flickorna gå i skolan anser flertalet föräldrar att det är både en tid och pengafråga.
Flickorna kommer antagligen ändå bli bortgifta och då finns det ingen mening med
utbildning. Gällande pojkarna finns det de föräldrar som tror att det är sonen i familjen som kommer att ta hand om dem ekonomiskt när de blir gamla och det är anledningen till att pojkarna får gå i skolan och bli mogna och ta ansvar.64
Flickor är bättre i de ämnen som de borde vara bättre på än pojkarna, på grund av de typiska könsmönstren till exempel som i ämnet ”Home science”. Pojkarna dominerar i matematik, science och bild samt de ämnen som anses är manligt att kunna. Flickorna är bättre på att skriva medan pojkarna dominerar i klassrummet med sina resonemang och diskussioner.65 I vissa samhällen och olika religiösa grupper uppmuntrar de flickorna till att sätta sig frånskilt från pojkarna. Flickorna kan ha fostrats till att tro att det inte är lika smarta som pojkar. Dessa genusskillnader tas med in i klassrummen och avspeglas där, genom att flickorna får sitta längst bak i klassrummet och inte delta aktivt i klassrumsdiskussioner samt att vissa flickor sätter sig där med mening för att de är de inte vill och har respekt av rädsla för att besvara lärarens frågor. Uppmärksamheten vill pojkarna komma åt, därför sätter de sig längst fram. I undervisningen är det aktiva pojkar och passiva flickor.66
Det nämns olika faktorer som ska förhindra könsskillnader i skolan. Lärarens roll är särskild viktig beroende på dess kunskap om genus och jämställdhet. Läraren måste ha i åtanke att dennes uppförande och attityd mot flickor och pojkar präglar elevernas beteende i
klassrummet. Därmed bör ingen särbehandling av pojkar eller flickor förekomma på grund av deras olika egenskaper. Det är viktigt i lärarnas uppgift att arbeta mot de traditionella
62 Teaching and learning in the Primary classrooms, 2001 s.173ff
63 Ibid, s.176ff
64 Ibid, s.188
65 Ibid, s.182
66 Ibid, s.184
21 könsmönstren som finns i samhället idag, detta belyses tydligt i detta dokument att läraren har det yttersta Läraren har till uppgift att motverka traditionella könsmönster och att inte
framhäva vissa sysslor som kvinnligt respektive manliga. Det framställs även i dokumentet att läraren är den som har den huvudsakliga skyldigheten för att för ett jämställt samhälle och skola.67
67 Teaching and learning in the Primary classroom, 2010 s.197ff.
22
4. Resultat av intervjuundersökning
Nedan kommer en presentation av intervjustudien med de fem verksamma lärarna från grundskolan i Kenya.
4.1 Intervjupersonerna
Helen: Helen är en kvinnlig grundskollärare som är 55 år och har varit verksam i 30 år.
Hennes lärarutbildning varade i två år inklusive praktik. I hennes utbildning ingick det ingenting gällande genus och jämställdhet. I klassen går det totalt 36 elever varav 22 pojkar samt 14 flickor.
Angelica: Är en kvinnlig lärare som är 38 år och har varit verksam lärare i 15 år. Hon har sammanlagt sex års utbildning, där hon har en grundutbildning, masterutbildning samt snart en utbildning inom förskolan. Under sin utbildning fick hon lära sig att alla elever är elever och är lika mycket värda. Men hon önskar att hon fick mer utbildning inom genus och jämställdhet. I hennes klass går det 43 elever, varav 24 pojkar och 19 flickor.
Lisbeth: Är en kvinnlig lärare som är 29 år och har varit verksam lärare i 11 år. Hennes utbildning varade i två år och nu läser hon vidare i ytterligare två år. I hennes lärarutbildning fick hon inte lära sig något om genus men lite om jämställdhet. I hennes klass går det 20 elever varav 15 flickor och 5 pojkar.
Magda: Är en kvinnlig lärare som är 43 år och har varit verksam lärare i 20 år. Hon har gått två år på högskola för att bli grundskollärare. Hon lärde sig om genusroller och att flickor och pojkar är jämlika. I hennes klass går det 31 elever varav 17 pojkar och 14 flickor.
Martin: Är en manlig lärare som är 54 år och har varit verksam lärare i 32 år. Han är även färdigutbildad kurator och har även jobbat som det i ett antal år. Hans lärarutbildning varade i två år. Han försöker hålla sig uppdaterad i sitt lärande och går på olika seminarier för att utveckla sina lärarkunskaper. I hans klass går det 47 elever varav 22 pojkar och 27 flickor.
23 4.2 Intervjuerna
4.2.1 Begrepp som förknippas med flicka eller pojke
Gällande frågan om vilka begrepp eller ord de verksamma lärarna förknippar med pojkar och flickor, svarade Helen att alla elever är lika, pojkar och flickor ska behandlas lika, det ska inte göras någon skillnad på grund av kön. Detta håller Angelica med om, men hon klargör även att de använder oftast begreppet elever eller barn och att de inte benämner barnen med kön som flickor och pojkar. Hon anser även när barnen är små är det ingen skillnad i
genusaspekten, bägge parter kan leka med varandra. Men när de blir lite äldre och kommer in i skolåldern då blir det svårt för flickor och pojkar att leka tillsammans, men där är det viktigt som pedagog att stötta dem i att leka tillsammans. Lisbeth anser även hon att alla är barn eller elever och att det är viktigt att behandla dem lika men samtidigt uttalar hon sig om att pojkar är lite mer blyga av sig medan flickor är mer skarpa och vassa. Men hon anser att hon kallar de goda flickor och goda pojkar. Gällande denna fråga uttalar sig Magda tvärtom än vad Lisbeth uttalade sig om. Magda anser att pojkar är starkare och flickor är svagare. Martin uttalar sig gällande denna fråga, att han anser att pojkar är aggressiva samt att det är viktigt att komma ihåg att när barnet föds anpassas det direkt till de sociala reglerna som finns i
samhället. I de samhällen pojkarna växer upp i får de lära sig att de inte ska gråta utan att de ska vara starka, vilket resulterar i att pojkarna blir aggressiva på grund av de traditioner som finns inom familjerna. Gällande flickorna är de underlydande i både skolan och i samhället.
Det är så på grund av de traditionella könsmönstren att kvinnan i familjen är underställda.
Enligt traditioner ska det vara så avslutar Martin sitt svar på denna fråga.
4.2.2 Jämställdhet i skolans värld
De fem intervjupersonerna är alla överens om att jämställdhet är en väldigt viktig del i skolans verksamhet men att den även är viktig ute i samhället. Helen uttalar sig om att det är viktigt att inte diskriminera sina elever på grund av kön. Man ska behandla dem jämlikt och det är viktigt att jag visar min glädje tillsammans med dem för börjar pedagogen behandla dem olika och diskriminera dem kommer det bli en sämre attityd i klassen och eleverna kommer att lära sig mindre samt att eleverna kommer känna sig nedtryckta, kränkta och inte älskade. Men behandlar du dem med kärlek och jämlikt då känner eleverna sig behövda och värdefulla vilket resulterar i att de vill lära. Angelica berättade att förr i tiden fick inte flickorna gå i skolan och flickor och pojkar lärde sig inte samma saker. Men sedan 2003 har alla barn rätt till att gå gratis i skolan och det har resulterat i att de kommer fler flickor till skolan. Förr var
24 det flickorna som var den svaga länken i skolan vilket även speglas i samhället, men flickorna har börjat få bättre och bättre resultat i skolan. Det har blivit som en tävling mellan flickor och pojkar där flickorna börjar gå om pojkarna intellektuellt. Idag vill flickorna visa sig starka i pojkarnas ögon, visa att de kan lika bra som pojkarna. Lisbeth anser att jämställdhet är viktigt och att det som utförs i skolan inte ska ha någon genusskillnad. Om vi ger alla elever lika möjligheter till att lära sig saker och låta dem de göra vad de vill av sitt liv, då tror Lisbeth att de gör ett gott arbete gällande genus och jämställdhet. Magda anser att hon behandlar sina elever jämlikt, att hennes elever utför samma sorts arbete i skolan, de lär sig samma ämnen.
Flickorna och pojkarna går i samma klass och de sitter genus mixat vid samma bord. Martin anser detsamma, att det är ett viktigt ämne inom skolans verksamhet och att det är lika viktigt att uppmärksamma flickor på samma sätt som vi uppmärksammar pojkarna. Han uttrycker sig även om att flickorna kommer från olika traditioner och familjer samt behandlas olika i deras hem, de är undervärderade. Det är mitt jobb som lärare att stärka dessa flickor i deras
självkänslor, säger Martin. I sin undervisning förklarar han för de flickor han har i sin klass att han inte kommer att behandla dem på de sätt som det blir behandlade på hemma. Martin vill lyfta flickorna och vill att flickorna ska förstå att de kan bli morgondagens ledare. I sin undervisning visar han även positiva förebilder till exempel kvinnliga jurister. Dessa
förebilder bjuds in till skolan så att de kan prata med eleverna och för att visa både flickorna och pojkarna att det kan finnas högt uppsatta kvinnor på arbetsmarknaden. Han anser att han vill ha ett jämlikt samhälle där samhället inte domineras av män.
4.2.3 Genus- och jämställdhet i dagens kenyanska skolor
Helen uttrycker sig om att det ser relativt jämt ut mellan könen i de kenyanska skolorna idag, och då även på högskola. De försöker balansera så att det blir jämt mellan könen i klasserna, så att flickorna får en chans att gå i skolan. Flickornas betyg är lite lägre än pojkarnas.
Angelica förmedlar att hon ser att flickorna gör sådana saker som är menat för män att göra.
Hon vill att flickorna sätter sig själva först och blir ett starkt kön. Magda anser att hon och sina kollegor arbetar jämlikt och hoppas att de övriga skolorna i landet gör det också. Både Lisbeth och Martin anser att regeringen har gjort mycket, de ser till att det finns genus- och jämlikhetsbalans i skolorna idag. De har sett till att flickorna får gå i skolan och att alla barn ska ha rätt till en utbildning oavsett kön. För länge sedan fanns det bara pojkskolor men idag är de blandade tillsammans i skolorna. Regeringen vill göra samhället jämlikt och göra så att kvinnorna ska få mer jobb och kunna bli självständiga. Martin tillägger även att det tas upp om könsfrågor redan i förskolan. Det är viktigt att lärarna på den nivån tar dessa frågor på
25 allvar gällande genus och jämställdhet. Det är viktigt att lärarna inte skämtar på bekostnad av det ena eller det andra könet.
4.2.4 Skoldokument som behandlar genus- och jämställdhet
Fyra av fem lärare var osäkra om det fanns några dokument på skolan som behandlade begreppen genus och jämställdhet. Dessa fyra berättade att det fanns ett födelsebevis som skolan hade för att titta om det var en flicka eller pojke som skulle börja skolan så rektorn kunde dela upp eleverna jämt mellan könen i respektive klass. Lisbeth berättade att det även fanns ett dokument där läraren i varje klass skulle fylla i hur många flickor och pojkar det gick i klassen. Magda utryckte sig gällande att i deras läroplaner finns det inget skrivet om genus eller jämställdhet. Flickorna och pojkarna har samma kursplan och lär sig samma saker.
Medan Martin berättade att det finns ett dokument på skolan som handlar om genus och jämställdhet, det dokumentet har rektorn och är inte allmänt på skolan. Han berättade även att han själv har gått på seminarier som handlar om jämställdhet och genus. Han berättade även att regeringen har börjat följa upp så att skolorna börjar jobba mer med jämställdhet. Det står även i läroplanen Teaching and Learning in the Primary Classroom exakt hur man ska förhålla sig till jämställdhet och genus på ett mycket tydligt sätt i sin undervisning. Det står även i det dokumentet hur viktigt det är att läraren tar sitt ansvar så att detta arbete verkligen sker i klassrummet.
4.2.5 Jämställdhet i klassrummet
Alla fem lärare är eniga om att de jobbar för jämställdhet och för att bryta de traditionella könsmönstren. Helen utrycker sig på så vis att hon inte diskriminerar sina elever hon berättar även att eleverna lär tillsammans och att alla gör samma jobb. Både pojkarna och flickorna får samma arbetsuppgifter även om arbetsområdet handlar om teknik. ”Vid detta tillfälle berättar vi då att det är ett jobb som både flickor och pojkar kan arbeta med i praktiken”. Angelica och Lisbeth berättar att de försöker sig på turtagningsmetoden, det vill säga att flickor och pojkar får varannan fråga. Gällande städning av klassrummet fortsätter även Angelica och Magda med att berätta att där är de både pojkar och flickor som får utföra detta arbete. Lisbeth tillägger även att hon försöker få en balans i sitt klassrum gällande könen, hon berättar även att pojkar är mer blyga och flickorna är mer skärpta men hon försöker ge dem lika möjligheter i klassrummet. Martin berättar att han använder sig av hjälpredor i klassen av bägge könen. I hans klassrum är eleverna fördelade i öar där elever av bägge könen sitter tillsammans, han vill även ge lika mycket hjälp till alla elever. För att förebygga de traditionella könsmönstren
26 använder han sig ofta av drama i sin undervisning, då får pojkar spela flickor och vise versa detta gör han för att synliggöra och att visa de fördomar som finns om kön. Han berättar även att de äldre läroböckerna befäste de traditionella könsmönstren men att i dagens läroböcker finns det mer jämställdhet. Dagens skolböcker hjälper både flickor och pojkar tänka på könsroller på ett positivt sätt.
4.2.6 Kön som dominerar i klassrummet
Alla fem intervjupersonerna var eniga om att det är ingen av könen som får mer
uppmärksamhet i klassrummet. Det som håller ihop svaren hos intervjupersonerna är att de tycker att de behandlar de båda könen lika. Angelica berättar även att för länge sedan var det pojkarna som dominerade i klassrummet men nuförtiden behandlar vi pojkar och flickor jämlikt. Lisbeth tillägger även att idag är det flickorna man får tysta ner i klassrummet, det är de som vill göra saker och de vill ignorera pojkarna. Men hon vill se till att alla elever i klassen oavsett kön får lika mycket uppmärksamhet. Magda uttalar sig gällande att hon tittar jämlikt på sina elever och att hon ger dem samma frågor, de får samma lärande. Martins svar instämmer med de övriga svaren, även han vill och försöker jobba så att alla ska få lika mycket uppmärksamhet i klassrummet. Han tillägger även att det är vad regeringen vill.
4.2.7 Skolsituationer där flickor och pojkar behandlas olika
De intervjuade lärarna anser att de inte behandlar flickor och pojkar olika i olika situationer.
Men att det kan förekomma små situationer där man måste behandla dem efter könen. Helen uttryckte sig gällande, när hon ska föra ett samtal med flickorna om ett specifikt ämne och när hon vill att pojkarna ska få veta en specifik sak. Angelica berättar att hon skiljer på pojkar och flickor i fysiska aktiviteter, till exempel i idrott. Det gäller när hon känner att flickorna har en rädsla och inte vill leka med pojkarna, då separerar hon dem. I vissa tillfällen tycker de att det är helt okej att leka med pojkarna och då får de göra det. Hon tillägger att detta beror även på åldersnivån, när eleverna är yngre leker de mer tillsammans. Lisbeth berättar att enda gången hon behandlar de olika i en viss situation är när eleverna ska besöka toaletten medan Magda anser att hon alltid behandlar eleverna lika i alla ämnen och situationer. Martin uttrycker sig om att han behandlar flickor och pojkar olika utifrån situationer som kräver mer muskler och då kan han be pojkarna om hjälp. Till exempel om en boll har fastnat i ett träd, då ber han pojkarna att klättra upp och hämta bollen. Detta gör han dels för att killarna har mer muskler men även av anledningen att flickorna har kjol och pojkarna har byxor på sig under
27 skoldagen. Det är endast vid liknande situationer han behandlar dem olika annars strävar han efter att ha det jämlikt.
28
5. Diskussion
Detta kapitel kommer det utföras en diskussion där resultatet diskuteras utifrån mitt syfte och frågeställningar. I diskussion kommer resultatet av respondenternas svar kopplas till litteratur- och forskningen som till arbetet. Här kommer även en diskussion om hur samhället,
läroplanerna och lärarens undervisning utformas i Kenya samtidigt kommer det dras paralleller till svensk forskning och litteratur. Arbetet avslutas med slutsatser och vidare forskning om hur detta arbete skulle kunna byggas vidare.
5.1 Genus och jämställdhet i läroplanerna
I både den kenyanska och den svenska läroplanen står det skrivet att alla barn ska ha rätt till utbildning oavsett kön samt att jämställdhet ska speglas i skolans värld. Trots detta finns det skillnader mellan läroplanerna. I den svenska läroplanen Lgr11 står det skrivet om hur det ska se ut i skolans värld gällande genus och jämställdhet till skillnad från den kenyanska
läroplanen där det står skrivet om hur skolan och samhället ska se ut. I Teaching and Learning in the Primary Classroom (kenyanska läroplanen) står det beskrivet om samhällets
traditionella syn på kvinnan och mannen för att sedan kunna ge exempel på hur de kan benämnas i skolan och hur man ska arbeta för att få bort dessa könsmönster. I det stora hela beskrivs kvinnan som underlägsen medan mannan har makt och är den som bestämmer. I Lgr11 står det skrivet att det inte ska göras skillnader på könen och de skriver om allas rätt och möjligheter till utbildning. Fast att de är olika, har de ändå gemensamt att de strävar efter att få en jämställd skola, båda länders läroplaner vill bryta de könsmönster som finns idag.
Här anser jag att pedagogerna har en stor och viktig roll att se till att de traditionella könsmönstren bryts och att de kämpar mot en jämställd skola.
Fyra av respondenterna visste inte att det stod något om genus och jämställdhet i de kenyanska styrdokumenten medan den femte av dem, Martin, hade kunskaper om att det fanns med. Dessutom hade han inte bara kunskaperna utan han använde dem i sin
undervisning och försökte förmedla sina tankar till de övriga på skolan. Martin uttalade sig även om att det finns ett dokument på skolan som handlar om genus och jämställdhet men att det dokumentet inte var känt på skolan utan det var endast rektorn som hade detta dokument.
Detta ställer jag mig frågande till, regeringen vill att skolorna ska arbeta vidare med jämställdhetsfrågan och hur kan då endast rektorn på sitta på materialet när det inte är han som undervisar. Viktigt är att de kenyanska lärarna får tillgång till det material som finns för
29 att de senare ska kunna bedriva en bättre utbildning för eleverna. För det är genom de
kenyanska lärarna som jag anser att de traditionella könsmönstren kommer sakta att brytas ned. Förutsättningen för att detta ska ske måste vara att lärarna får tillgång till material och fortbildning, att de själva kommer till insikt med hur de kan påverka de traditionella
könsmönstren i samhället. Genom detta föra vidare kunskap till eleverna som förhoppningsvis kommer få en likvärdig syn på genus och jämställdhet som de senare tar med sig ut i
samhället.
5.2 Lärarnas genus- och jämställdhetsarbete kopplat till samhället
I den svenska forskningen skriver Hedlin att skolan i dag är en plats där flickor och pojkar inte bemöts på lika villkor. Läraren ger inte lika stort inflytande och uppmärksamhet till flickor respektive pojkar. Einarsson anser även att det är vanligt att flickorna i klassen får agera hjälpredor. Enligt de kenyanska lärarna får deras elever lika mycket uppmärksamhet i undervisning, de gör ingen skillnad på pojkar och flickor. En av respondenterna tillägger att han använder sig både av flickor och pojkar som hjälpredor i klassen, detta för att han vill ha det jämlikt i sitt klassrum. Lisbeth uttryckte sig även om att det är viktigt att behandla
eleverna lika, dock anser hon att det är svårt, för att flickorna tar för sig mer och att pojkarna är mer blyga av sig, det är svårt att behandla de lika när de agerar olika i klassrummet. Alla barn agerar olika, de är olika individer och de ska inte behandlas lika utan de ska behandlas utifrån lika villkor, vilket det även står i Lgr11 och i den kenyanska läroplanen. De kenyanska lärarna behöver förstå att de är viktigt att inte endast behandlar eleverna efter lika villkor, det är lika viktigt att de bemöter dem utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Flickor kan göra
liknande saker som pojkar och vise versa det handlar mycket om att låta eleverna prova på olika ”flick- och pojksaker” ute i samhället. Eleverna ska lära sig i tidig ålder att flickor och pojkar är lika mycket värda. Detta försöker Martin att arbeta för, han använder sig både av flickor och pojkar som hjälpredor trots att den generella bilden av pojkar är att de står högre upp i rangordningen.
När respondenterna uttrycker sig om vilka ord de förknippar med flickor respektive pojke, har en del av lärarna en annan syn kring detta i jämförelse med den svenska generella bilden bråkiga pojkar och snälla flickor. Här svarade respondenterna att pojkarna är blygare och tjejerna är starkare. Vidare uttalade sig Martin om att han anser att pojkarna är starkare och att detta lär sig redan som små, att de är ett starkt kön. Flickorna fostras i att de är
